Kunskapsförbundet

Varför göra det lätt för sig när man kan krångla till det?

I politiken finns i huvudsak två vägar för att komma till ett beslut. Är man i ledning, i majoritet, sitter i presidiet, då ber man förvaltningen att ta fram ett underlag och ett beslutsförslag. Raka spåret!

Är man i opposition, endast en av många ledamöter, och vill komma fram med sina egna goda idéer och förslag, ja, då är det i regel en längre väg att gå. Att skriva en motion är en lämplig väg.

Sedan gäller det att i motionen formulera ett yrkande som kan locka fler att ansluta sig. Att kräva, att begära, att utmana är inte det man ska göra om man vill komma någon vart.

Ändå kan det gå galet.

I Vänersborg är ”dans på gång”. Det märks och det syns när man följer kulturutbudet. I alla fall det som våra ungdomar står för. Många grupper och många ungdomar uppträder i olika event. Även i Trollhättan är mycket på gång via N3.

Kunskapsförbundet ordnar gymnasial utbildning. Där finns det estetiska programmet med olika inriktningar, en av dessa är dans. Där är här motionen tar sin utgångspunkt.

Det hade varit fel att yrka ”Inrätta inriktningen dans på det estetiska programmet!”. För Kunskapsförbundets direktion fattar väl aldrig beslut utan ordentliga underlag, eller hur? Så yrkandet i motionen som lämnades in för ett halvt år sedan blev följande: ”Jag yrkar att direktionen ger uppdrag till en utredning för att kunna fatta ett beslut om inriktningen dans skall erbjudas på det Estetiska programmet från och med läsår 2019/20.”

Vilka utbildningar som skall erbjudas beslutar direktionen i morgon. Dans finns inte med. Ärendet innan gäller motionen. Förslaget är att motionen avslås. Samtidigt säger man att man inte är främmande för att ompröva frågan i händelse av att intresset från blivande gymnasieelever växer.

Men allt motionen begärde var ju att direktionen skulle skaffa sig ett underlag för att fatta ett välgrundat beslut den dagen det blir aktuell med att överväga att öppna för dansen i gymnasieskolans programutbud.

Kanske går det att vid sittande bord ändra på beslutsförslagets första del. Försöka duger!

Här hela underlaget som ledamöterna fick i utskicket.

2019 – en mängd förändringar runt hörnet

Kunskapsförbundets direktion sammanträder på tisdag. Det är mycket vanligt att utskicket till ledamöterna blott innehåller ett fåtal handlingar. Hur mycket kritik som än framförs, tycks det inte gå att ändra på. Inget undantag denna gång heller.

Det viktigaste borde vara ärende 5 : ”Budget 2019 – uppstart arbete med mål- och resursplan 2019-2021.” Beskedet är: Maud Bengtsson och Johan Olofsson föredrar ärendet. Maud är ordförande i direktionen, socialdemokrat från Trollhättan, och Johan är förbundsdirektör.

Budgetprocessen är tämligen komplicerad. Kunskapsförbundet är helt i händerna på sina två medlemskommuner Trollhättan och Vänersborg. Därifrån kommer för ungdomsgymnasiet det ärliga förbundsbidraget och för vuxenutbildningen två separata uppdragsavtal.

Ledamöterna i direktionen är på sätt och vis ”i händerna” på sitt presidium: Utöver Maud är det Kenneth Borgmalm, S, från Vänersborg och Sofia Lindholm, C, från Trollhättan. Dessa tre träffar tämligen regelbundet kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg. Av mötesschemat för ägarsamrådet framgår tydligt att det är där signalerna kring ekonomin formuleras, därifrån kommer beskedet vad förbundet har i sin budget för att ordna sin verksamhet.

Men nu börjar det röra på sig ordentligt, från regeringen och riksdagen annonseras lagförslag och beslut som kan förändra förutsättningar för förbundet och framförallt för skolornas organisation.

Här ett citat från en debattartikel i DN 12 mars – det är Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, som skriver:

”​Jag ser fyra huvudsakliga områden där dagens styrning av den gymnasiala utbildningen, inklusive vuxenutbildningen, brister:

Utbildningsutbudet. Kommuner är ofta för små för att kunna hantera frågor om utbildningsutbud på ett funktionellt sätt. Gymnasieutredningen har pekat på att det på flera håll i landet inte är möjligt att erbjuda merparten av de nationella programmen och inriktningarna inom gymnasieskolan. Den främsta orsaken till det är att elevunderlaget, tillgången till rätt lärarkompetens och kapaciteten för arbetsplatsförlagt lärande på vissa håll är otillräcklig för att motsvara gymnasieskolans fulla programutbud. För individen blir detta ett problem utifrån att var man bor spelar en så stor roll för vilka program man kan läsa. Men även kompetensförsörjningen blir lidande eftersom det framför allt är dyra yrkesutbildningar som får stryka på foten. Dessa utbildningar kräver en kraftsamling från flera aktörer för att få tillräckligt elevunderlag och tillräcklig kvalitet. Det kan sällan en enskild kommun mäkta med.

Resursutnyttjandet. Sedan friskolereformen genomfördes på 1990-talet har antalet gymnasieskolor ökat dramatiskt, vilket har lett till att det genomsnittliga antalet elever per skola har fallit. Detta riskerar att påverka resursutnyttjandet och utbildningens kvalitet negativt, då det blir svårare för varje skola att till exempel ha tillgång till en bred kompetens hos lärare, ett välfyllt skolbibliotek eller tillgängliga elevhälsotjänster. I storstäderna har kommunala och fristående skolor många gånger haft en osund konkurrens om eleverna med halvtomma klasser, stillastående maskiner och ett ineffektivt utnyttjande av lärare som följd. Den fria etableringsrätten för gymnasieskolor har alltså inte lett till ett allsidigt utbud av gymnasieprogram i hela Sverige – däremot till ett överutbud av populära program i starka marknadslägen.

Styrkedjan. Under 2000-talet har andelen elever som går i en kommunal gymnasieskola i den egna hemkommunen minskat stadigt. I dag är det enbart varannan gymnasieelev som gör det. Resten pendlar till kommunala skolor i andra kommuner eller går i fristående skolor. I teorin har hemkommunen det fulla planeringsansvaret för sina elevers gymnasieutbildning, men i praktiken är det marknaden som styr och huvuddelen av gymnasieskolans resurser skickas mellan kommuner och fristående skolor enligt fasta prislistor. Det skapar en obalans mellan vilket ansvar kommunen har och vilken kapacitet kommunen har att fullgöra sitt ansvar. Många kommuner har försökt lösa detta genom att ingå kommunalförbund eller i andra samarbetsformer, men bland annat Skolkommissionen har pekat på att samordningen inte fungerar optimalt.

Finansieringen. Slutligen tar finansieringen av gymnasieskolan i dag endast begränsad hänsyn till elevers olika behov och skolors varierande förutsättningar. Detta trots att elevers socioekonomiska bakgrund och migrationsbakgrund spelar en stor roll för elevers studieresultat och genomströmning. I dag kan en gymnasieskola där eleverna har ett genomsnittligt ingående meritvärde på 300 poäng få lika mycket resurser för samma program som en skola där eleverna har ett ingående meritvärde på 150 poäng. Trots att de bägge skolornas elever sannolikt har helt olika förutsättningar att uppnå målen är det alltså inte säkert att det får avtryck i finansieringen.”

Samma dag tillsattes utredningen ”Dir 2018:17 Planering och dimensionering av gymnasial utbildning.

Den 20 mars lämnade regeringen två propositioner till riksdagen som båda påverkar gymnasieskolans arbete och medför större kostnader för Kunskapsförbundet: ”Samling för skolan, 2017/18:182″ och ”En gymnasieutbildning för alla, 2017/18:183″.

Det finns flera obesvarade frågor: Hur kan direktionens förutsättningar förbättras att hålla jämna steg med det som sker i Stockholm och som påverkar Kunskapsförbundets arbete? Hur förmedlas samtalen mellan ägarsamrådets kommunalråd och förbundets presidium till hela direktionen?

Och även: Hur mycket vet egentligen de två kommunernas fullmäktigeförsamlingar om det som avtalas mellan kommunalråden och förbundets presidium? I slutändan är det ju kommunfullmäktige som måste veta om vilka pengar som behöver ställas till förfogande, för våra gymnasieungdomar och för vuxenutbildningen.

Behåll överblick

”Valets viktigaste frågor” var rubriken på diverse notiser i våra medier i slutet av förra veckan.

Vill man så kan man läsa hela rapporten ” Viktigaste politiska frågan” ( Totalt har 1586 intervjuer
genomförts). Och därtill den andra delen av undersökningen: ”Bästa parti i de viktigaste frågorna” (Totalt har 1000 intervjuer genomförts).

Sedan är det åtta enskilda som också har synpunkter och svar på vad som är viktigt, det kan man läsa sig till på riksdagens hemsida: ”Vilken fråga tror du kommer att bli viktigast i valet 2018 och varför?” Ingen fick dock frågan om vilket parti som är bäst, det var liksom ingen mening att ställa den frågan.

Men det finns också annat av intresse på riksdagens hemsida. Lika mycket som många av våra företrädare i kommunens olika nämnder anstränger sig att lära känna verksamheten och att förstå hur man gör för att upptäcka det som inte fungerar bra och vad som behöver förbättras, lika mycket är det en uppgift för riksdagens ledamöter i de olika utskotten att hålla sig ajour.

”Däruppe” är det absolut lättare att ställa rätt fråga till rätt person eller institution. Men man delar med sig, ganska schysst egentligen. Det gäller bara att ta sig tid. Och om arbetet eller annat hindrar en att ta del av informationen ”live”, så går det lika bra i efterhand.

Här två exempel: Onsdag, 7 mars på förmiddagen ”Öppet seminarium om samordnad individuell plan”. Alla som följer ”socialens” verksamhet vet om dessa ”SIP” – görs det rätt är samarbetet kring dessa planer av avgörande betydelse för den enskilde.

Dagen efter borde ledamöter i barn- och utbildningsnämnden och i Kunskapsförbundets direktionen känna sig manade: ”Öppen utfrågning om trygghet och studiero i skolan”.

Kunskapsförbundet, jovisst, här är förslaget för tisdag, 6 mars: Öppet Hus och inspirationsföreläsning. Temat är: Möt framtidens arbetsmarknad med en Yrkeshögskoleutbildning. Föreläsningen är klockan 14:00-16:00: ”Digitala revolutionen” med Bo Dahlbom. (Googla gärna ”Bo Dahlbom”!)

Kunskapsförbundet är väl förberett

Kunskapsförbundet Väst sjösattes 2013 – det har tagit tid att komma fram till rätt svar på otaliga frågor. Gymnasieskolorna och vuxenutbildningen i Trollhättan och Vänersborg är samlade i ett gemensamt förbund. Friskolornas konkurrens har hela tiden funnits och kommer att finnas också framöver. Flera skolor med enskild huvudman berörs inte av den pågående debatten kring bolagens vinster i välfärden.

På tisdag informeras direktionen hur den preliminära antagningen ser ut. Uppgifterna kommer att vara mycket svävande. Tittar man på redovisningen som antagningskansliet i Fyrbodal presenterade idag, så är 2827 sökande registrerade med sina förstahandsval. Inte mindre än 968 elever är med höstbetyget från årskurs 9 ”obehöriga”. Det låter illa, men när slutbetygen är satta till sommaren, har antalet obehöriga blivit mycket mindre. Somliga använder sig också av möjligheten att göra omval. Dock borde en fråga få ett svar på tisdag: Stiger andelen sökande till utbildningar som Kunskapsförbundet erbjuder? Kanske även: vilka utbildningar får en ökning av antalet sökande, vilka förlorar? Det spelar stor roll för planeringen. Att erbjuda bästa utbildningskvalitet med det ekonomiska utrymme som medlemskommunerna ställer till förfogande är målsättningen för direktionens politiker.

Vill någon skaffa sig en god uppfattning hur långt förbundet har kommit under de fem första åren, rekommenderas att läsa ”Årsredovisningen 2017”.

Ingen rast och ingen ro, kan man säga om skolornas situation. Utbildningspolitiska frågor är centrala frågor i valrörelsen 2018. Redan nu finns flera förslag som inom kort (och innan valdagen i september) avgörs i riksdagen.

Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program” – detta förslag har lämnats på lagrådsremiss, återkommer till riksdagen och skall träda i kraft hösten 2019 om riksdagen ger bifall.

Det andra förslaget som har gått till lagrådet har rubriken ”En gymnasieutbildning för alla”. Delar av lagstiftningspaketet föreslås träda i kraft den 1 juli 2018 och andra delar den 1 juli 2019.

Från Skolverket kom idag en skrift som kan vara hemläxan för utbildningspolitiker: ”Från gymnasieskola till högskola – en registerstudie”. Det måste vara av stort intresse av få veta om värdet av gymnasieutbildningen. Visserligen finns det en hel värld också utanför högskolan, men flertalet elever söker från grundskolan till högskoleförberedande utbildningar.

Kunskapsförbundet! Kunskapsförbundet?

Efter halv elva var allt i bästa ordning, igår, i aulan på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan. En inledning, fem pass och avslutningen – Kunskapsförbundets Kvalitetsstämma bjöd på ytterst värdefull information. Tre gymnasieskolor, introduktionsprogrammet och vuxenutbildningen – verksamhetschefer, rektorer och lärare, även en enstaka modig, kunnig och verbal elev berättade om utbildningarnas ”inre arbete”. Mycket har gjorts, mycket har åstadkommits, Skolinspektionen har nyss öst beröm över förbundets olika verksamheter. Igår handlade det om det som behöver förbättras. Det lämnades tydliga beskrivningar om pågående projekt i ämneslag, arbetslag och arbetsgrupper.

Fjärde året i följd, stämman är av stort värde för alla som vill fortsätta med att utveckla ett bra skolarbete till att bli än bättre.

För den som missade, och det var många ledamöter från den politiskt valda direktionen som saknades, det kommer att finnas möjlighet att inhämta kunskapen senare. Allt filmades och kommer att läggas ut på förbundets YouTube-kanal.

Men innan halv elva? Direktionen hade ett kort sammanträde. Egentligen bara ett ärende, de flesta andra punkter var formsaker. Ett ärende, som överraskande, placerades på kallelsen.

Bakgrunden är ett beslut som fattades i december, ett inriktningsbeslut med uppdrag till kansliet att presentera en genomarbetad konsekvensbeskrivning till sammanträdet i februari.

Nu sattes punkten på kallelsen för januari med rubriken ”Lokaleffektivisering: inriktningsbeslut”. Vad det handlade om framgick av texten i det utskickade underlaget. Fast den texten skulle makuleras, det kom en ny text. Vid sammanträdet gällde ingen av texterna. Ordföranden höll en monolog, hela 19 minuter. Sedan blev det bråttom, överläggningar på olika håll med fika i handen. Efter en halvtimme samlades direktionen, normalt är det 14 tjänstgörande ledamöter, igår tog två ersättare plats, ändå blev det bara 11 med rösträtt. Ordföranden presenterade ett nytt förslag, fick vid sittande bord invändningar från den egna gruppen och andra ledamöter, ändrade sig, formulerade om förslaget, kunde inte avgöra om hon ville ställa andra tankar som annat yrkande eller tilläggsyrkande under proposition, protesterade mot en ledamot från den egna gruppen som tyckte att det nya beslutet måste föregås av ett beslut att ta tillbaka det i december enhälligt fattade beslutet. Först anmälde vänsterpartisten från Vänersborg att han inte ville deltaga i beslutet och sade något om ”är inte bra som medverkande på cirkus”. Flera anslöt sig, i alla fall när det gällde att inte deltaga.

Det blev sju tappra socialdemokrater, fem från Trollhättan och två från Vänersborg, som ställde sig bakom beslutet, ett beslut som i hela sin lydnad kommer att bli klart när protokollet är skrivet.

Till innehåll är det dock klart: Det som gällde i december gäller inte längre. Då viftades invändningen undan, att elever skulle bli garanterade att få slutföra påbörjade utbildningar i samma skolhus på samma ort. Presidiets förslag till inriktningsbeslut i december lades också mot bättre vetande på fel tidpunkt. På fredag, 2 februari avslutas valperioden för årskurs 9-elever – sedan december fram till igår hölls presumtiva elever i ovisshet, min utbildning, kommer den att finnas i Trollhättan eller kommer den att finnas i Vänersborg?

Men nu har ordföranden förlöst alla, det är ju valår och då välkomnas liknande budskap: Se där, det blev inte så farligt som du trodde det kunde bli – och det är vi som har fixat det. Ja, jösses!

Alla som efter halv elva visade upp förbundets bästa sida: ”Vi vill någonting, våra elever ska få det än bättre, nå resultat, få sin examen, kan lämna skolan med rak rygg och se framtiden i vuxenlivet an med tillförsikt!” – ja, alla ni ska ha stort tack. Fortsätt, det kanske kommer en dag när direktionen lyfter sig i håret och hänger med på tåget.

Igår stod direktionen kvar på perrongen, några skämdes.

Vård- och omsorgsutbildning i Vänersborg

Den 10 januari stod det på vår hemsida: ”När frågan togs upp första gången strax innan årsskiftet förklarade Vänsterpartiets ledamot från Vänersborg att koncentration av Vård- och omsorg till Nils Ericsonsgymnasiet kan godtas under förutsättning att eleverna i Vänersborg läsåret 2018/19 får slutföra sin utbildning i Vänersborg. I februari skall direktionen få veta hur konsekvensanalysen formuleras.”

Det var en ensam röst, flertalet ledamöter och förbundsdirektören invände direkt. Antingen eller, annars försvinner den avsedda effekten, inget annat var att tänka på.
Nästa vecka sammanträder direktionen. Hela beslutet anstår till februari enligt planen. Men redan nu finns ett förslag som ger ett annat tydligt besked. Tack så mycket!

Är allt som det borde vara?

I slutet på januari kallar Kunskapsförbundet Väst till Kvalitetsstämman. En dag för presentationer, en dag för reflektioner.  Programmet talar om att ”framgångar och utmaningar” skall ”synliggöras”. Alla enheter – i tur och ordning Magnus Åbergsgymnasiet, Vuxenutbildningen, Birger Sjöberggymnasiet och Nils Ericsonsgymnasiet – får 50 minuter vardera under rubriken: ”Rektorer och andra ledare berättar om resultat och pågående utvecklingsarbete i sina verksamheter”.

Vid dessa ärliga kvalitetsstämmor samlas kring 100 personer, pedagoger, annan personal, men direktionens ledamöter har inte alltid hörsammat inbjudan i någon större utsträckning. Det är synd, eftersom dagen är ett utmärkt tillfälle till värdefulla samtal. Visserligen får direktionen, alltså de förtroendevalda politikerna från Trollhättan och Vänersborg, för det mesta bra underlag inför olika beslut, men på Kvalitetsstämman kan man tränga in bakom all statistik och formell rapportering. Ett underlag som är bra att ha läst ordentligt innan stämman är Kvalitetsrapporten.

Det finns utöver betygs- och examensresultat annat som ingår i begreppet kvalitet. Elevenkäter om trivsel, upplevelse av studiero och bemötande av kamrater och lärare är viktiga underlag. Det gäller också frågor om personalens trivsel. På stämman går det att föra samtal som kan förtydliga statistiken: Är verkligen allt som det borde vara? Rapporter om tystnadskulturen på så många arbetsplatser gör att det inte kan undvikas att ställa kritiska frågor även på Kunskapsförbundets kvalitetsstämma.

Direktionen inväntar några besked från de två medlemskommunerna. Framförallt är det beskedet om uppdragsavtalet för vuxenutbildningen 2018. Det borde hanteras bättre så att Kunskapsförbundet i tid kan planera för löpande verksamhet. Men visst har man kommit en bit på vägen, senast i februari bör beslut ha fattats. 2015 och 2016 var det framåt midsommar innan beskedet lämnades. Här är länken till ”Behovs- och konsekvensanalys inför beställning till Kunskapsförbundet Väst 2018”. Förmodligen kommer ärendet tämligen snart upp i kommunstyrelsen i Vänersborg.

En fråga som har väckt uppmärksamhet är direktionens tanke att gå vidare med ”sammanslagningen” av utbildningar som idag finns på två orter. Det måste vara av intresse att väga nackdelar och fördelar med att upprätthålla mycket små enheter på två orter eller att organisera utbildningen för större personal- och elevgrupper på endast en ort.

När frågan togs upp första gången strax innan årsskiftet, förklarade Vänsterpartiets ledamot från Vänersborg att koncentration av Vård- och omsorg till Nils Ericsonsgymnasiet kan godtas under förutsättning att eleverna i Vänersborg läsåret 2018/19 får slutföra sin utbildning i Vänersborg. I februari skall direktionen få veta hur konsekvensanalysen formuleras.

Göteborg? Nej, vet du …. Nu på hemmaplan

Det var väl ändå dubbelmoralen som triumferade på endagsmötet i Göteborg. Undrar om något konkret resultat kan tillskrivas ”Toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt”.

Hemma i Vänersborg kallas till möte på måndag kväll. Rubriken lyder: ”​Personal- och förhandlingsutskottets arbetsgrupp för översyn av politisk organisation och arvodesbestämmelser inför kommande mandatperiod, kallas till sammanträde”. I PFU:s arbetsgrupp är kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S, en av fem ledamöter. Utskottet har tre ledamöter från S och två från M. Från de andra sju partierna i Vänersborg adjungeras en representant vardera. Avsikten är att föra en diskussion om den framtida organisationen. Ska någon nämnd delas upp när ansvarsområdet anses vara övermäktigt fritidspolitikerna? Ska några nämnder fogas ihop? Friheten är ganska stor och det finns åtskilliga kommuner som har valt att organisera det kommunalpolitiska arbetet på väsentligt annorlunda sätt. Arbetsgruppen beslutar ingenting, det blir säkerligen flera träffar med möjlighet att under tiden stämma av med den egna partigruppen hur vi ser på olika förslag.

På tisdag sammanträder Kunskapsförbundets direktion i Vänersborg. Sju ledamöter från Trollhättan, sju ledamöter från Vänersborg. Två punkter på ärendelistan kräver seriösa samtal om framtiden för förbundet på kortare och längre sikt.  Mål- och resursplanen för 2018-2020 presenteras nu, beslutet skall komma vid sammanträdet i december. Lika spännande borde diskussionen bli i anslutning till presentationen av Omvärldsanalysen 2018-2020. Om alla verkligen har för avsikt att ge sig in i diskussionen återstår att se. Ledamöterna från Vänersborg, från M och L, är ju upptagna med sina tankar att det aldrig kan bli ordning på förbundet om inte tillsättningen av direktionens ordförande sker på annat sätt. Vänsterpartiet försöker att knyta ihop vårt arbete i Kunskapsförbundet med det som är aktuellt på annat håll i Vänersborg. Ett exempel är en interpellation till kommunstyrelsens ordförande som har sin utgångspunkt i förbundets omvärldsanalys.

På onsdag är kommunfullmäktige tillbaka i Festsalen i Folkets Hus. Sammanträdet i oktober ordnades ju till allas belåtenhet i Fyrkanten i Vargön. Det kan bli ett kortare möte. Fullmäktige kommer att inledas med parentation, med Lars G Blomgren och Peter Trollgärde har två politiker lämnat oss. Lars har haft många viktiga uppdrag tidigare, Peter var socialnämndens ordförande under innevarande mandatperiod.

Dock borde det bli diskussion kring investeringsbudgeten och om en fråga som gäller en utökning av ett verksamhetsområde för Vatten och avlopp. Det är svårt att förutse debattlusten i Vänersborgs fullmäktige, någon gång händer det att en fråga tänder hela församlingen, fast det tidigare i både nämnder och kommunstyrelsen funnits enighet.

På torsdag sammanträder socialnämnden. Ann-Britth Fröjd, C, tar på sig att leda sammanträdet. Det är andra gången i en och samma mandatperiod, när 2:e vice ordföranden övertar klubban efter ordförandens plötsliga bortgång. De flesta ärenden är av informationskaraktär. Den viktigaste punkten borde vara socialnämndens reviderade boendeplan för 2017-2019 med utblick mot 2024. Här borde representanter för några partier vara extra uppmärksamma. Det är i längden inte hållbart att först tillstyrka en plan och sedan i efterhand, sammanträde efter sammanträde, börja en diskussion om ”så här borde det inte vara, det här kan inte vara rätt.” Boendeplanens förverkligande är också avhängig flera tunga budgetbeslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det är inte bra att inte alla förstår detta samband.

Uppåt och framåt i Kunskapsförbundet

Kommunstyrelsen fick i veckan ta del av en ”Preliminär bokslutsrapport 2016”. På fjärde och femte bilden syns nämndernas nettokostnader och nämndernas utfall för 2016. Efter ”jättarna” socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ligger kommunstyrelsen på plats 3. Kommunstyrelsen? Vilka kostnader finns där? Vilken verksamhet ligger där? Storleken behöver förklaras: Dels finns under kommunstyrelsen anslaget till Räddningstjänsten med en nettokostnad på lite över 30 Mkr, dels Vänersborgs förbundsbidrag för gymnasieutbildningen och kostnaden för uppdraget för vuxenutbildningen, båda inom Kunskapsförbundet Väst – hela summan är 184,3 Mkr. Det blev även överskott med 8 Mkr på denna del av kommunstyrelsens anslag.

När ekonomichefen föredrog bokslutsrapporten, lämnades också en information som glädjer: För första gången under sina fyra år, sedan starten 2013, avslutar Kunskapsförbundet ett verksamhetsår utan att behöva redovisa underskott, det blev några miljoner över på rätt sidan av slutstrecket. Äntligen!

Överhuvudtaget tycks Kunskapsförbundet kunna glädja sig åt en rad positiva nyheter: 12 behöriga förstahandssökande till det Estetiska programmet med inriktning musik bör garantera att utbildning startar i Vänersborg hösten 2017. Det tillkommer fortfarande nya uppgifter i databasen från Fyrbodals antagningsenhet, den slutliga antagningen sker först i månadsskiftet juni/juli när grundskolorna har satt slutbetyg för eleverna i årskurs 9.

För vuxenutbildningen gäller att kommunstyrelsen i januari fattade beslut om vad som skall gälla för 2017: ”Kommunstyrelsen ställer sig bakom upprättat förslag till uppdragsavtal för vuxenutbildning 2017, daterat 2016-12-22. Totalt 27,8 Mkr.”

Positivt är framförallt att uppdraget nu kommer tidigare, det var vanligt att uppdragen lämnades formellt i stort sett när verksamhetsåret nästan hade kommit till avslutning. Det som behöver bli bättre är att kommunens politiker bör få en möjlighet att verkligen besluta om omfattning och inriktning av uppdraget. Även i år var det så att kommunstyrelsen egentligen bara tillstyrkte ett färdigt förslag utan någon som helst möjlighet att kunna påverka utformningen av uppdraget.

Igår kom ett glädjande besked från Myndigheten för Yrkeshögskolan, tre av Kunskapsförbundets ansökningar att få starta utbildningar beviljades, däribland nu äntligen utbildningen till Integrationspedagog som kommer att ordnas i Vänersborg. Det blir säkerligen många sökande från hela södra Sverige, utbildningen finns bara på tre orter i Sverige, som tidigare i Hudiksvall och nu även i Värnamo.

Tänk om våra lokala medier skulle bemöda sig något oftare att berätta om allt det positiva som dagligen sker i Kunskapsförbundets skolor, i Vänersborg och i Trollhättan. För två veckor sedan samlades rektorer, lärare och politiker i aulan på Birger Sjöberggymnasiet under en hel dag på förbundets tredje ”Kvalitetsstämma”. Där fanns rapporter som kunde ha fyllt en hel bilaga i lokaltidningen. Självkritiska anmärkningar, trender, goda erfarenheter som kan spridas till andra, positiva resultat, men också gott om ärliga berättelser om det som kan och måste bli bättre. Alla tre gymnasieskolorna hade egna presentationer, här endast inledningen och en sammanfattande rapport.

När ingen tid finns …

… blir det tyst ett tag på hemsidan. När tiden är knapp, blir det korta inlägg. Det har varit tyst, tyvärr, fast det hände mycket under tiden.  Idag endast en kort rapport från kommunstyrelsen.

Många presentationer under en förmiddag, det mesta finns att läsa i efterhand. Det började med Wargön Innovationdagens stora ärende. Kommunens personalpolicy tolkas och presenteras nu digitalt, på kommunens hemsida och på kommunens intranät. SCB medborgarundersökningen vållar huvudbry, det finns mycket som behöver tas på allvar om kommunen skall få högre omdömen från sina invånare. Slutligen ekonomistabens presentation av det preliminära bokslutet för 2016, ett av flera underlag för budgetberedningen som nu är igång med sitt arbete.

Visserligen många frågor och en del diskussion, men alla visste att den stora frågan gällde om kommunstyrelsen skulle acceptera förslaget att det kommunägda Fastighetsbolaget AB skulle få lov att bekosta byggnationen av en fabrikslokal på gamla Holmen-området. Kommunstyrelsen sade ja med röstsiffrorna 10:5, det sista ordet ligger dock hos kommunfullmäktige 22 februari. (Beslutsförslaget finns på fjärde sidan i handlingarna.)

Avslagsyrkandet kom från M, vars två ledamöter fick sällskap av ledamoten för L och SD:s två representanter. Bakom förslaget står nu S, C, MP, KD och V. Våra ledamöter gjorde en viktig markering som inte syns i dagens beslut. Vi avstod från att lämna ett tilläggsförslag, men kan nu räkna med att få gehör vid nästa kommunstyrelse 1 mars. Vi återkommer om detta.

Vänsterpartiet föreslog en ändring av beslutsförslaget i ett annat ärende, en enhällig styrelse godkände ändringsförslaget. Här gällde det en motion från Vänsterpartiet med temat ”kommunstyrelsens uppsiktsansvar”. Nu kommer kommunstyrelsen på ett bra sätt att informeras löpande om viktiga frågor och beslut hos Kunskapsförbundet Väst. Gymnasieutbildningen och vuxenutbildningen är ju ett samspel mellan två kommuner, Trollhättan och Vänersborg, som är Kunskapsförbundets två medlemmar. Förbundets politiker i direktionen ”bestämmer”, men nu finns bättre möjligheter för kommunens politiker att följa med. (När protokollet är klart ska vi i efterhand lägga hit en länk.)

Kategorier
Senaste kommentarer
Arkiv