Skip to main content

Samtalen i politiken är viktiga

Vid gårdagens fullmäktige fick samtliga nio partier tio minuter var för att presentera tankar om styrning och ledning av den kommunala verksamheten. Politiken styr, de anställda utför. För båda gäller att det är medborgarna, Vänersborgs invånare, som ger uppdraget.

Mål- och resursplanen tas fram en gång om året. Där sätts det mål för nästkommande år, där tilldelas resurser för alla enheter som skall, stå för att rätt saker görs.

Gårdagens övning gällde frågan: Fortsätter vi som hittills? Vill vi ändra något? Om vi vill ändra, vad är det som ska ändras och hur vill vi ha det under den kommande mandatperioden?

Partiernas bidrag varierade, de flesta ansträngde sig och delgav fullmäktige värdefull insikt om vad som kan bli innehållet i de politiska samtalen som måste ske efter valdagen 9 september. För samtal och dialog måste till. Resultatet av kommunalvalet blir med största sannolikhet för tredje gången i rad ett omöjligt utgångsläge för att enkelt få till stånd en tydlig majoritet. ”Vem med vem” vet vi först när samtalen har förts, när kompromisser har kommit på plats, när överenskommelser står på säker grund.

Kan alla vara med? Bör alla vara med när samtalen förs. Visst borde det vara så! Samtliga nio partier!

Men det finns partier som tycks vilja diskvalificera sig själva. Låt oss titta på Sverigedemokraterna. Det är Kurt Karlsson, som för SD:s talan i Vänersborg sedan 2010 och som står på framskjuten plats på valsedeln även 2018. Kurt Karlsson använde två korta minuter av den tilldelade tiden. I grunden var det egentligen bara detta: Vårt förslag till vision är att ”Vi ska bli bättre”. Och därefter: ”Det politiska samtalet, som tidigare har föreslagits, tycker vi ska bli bättre. Och att efterfråga en politisk dialog i kommunstyrelsen, tycker vi, är en fantastisk bra idé. Vi saknar just den här dialogen mellan olika politiska partier. Och får vi vara med i en politisk dialog där tycker vi det är väldigt positivt.

Men mycket mer tid tog Kurt Karlsson när vi kom till ett ärende som egentligen bara skulle behövt ett enkelt klubbslag: ”Ansökan om medel till avdelning Arbete, sysselsättning och integration för extratjänster”. Vänersborgs kommun hade fått del av ett riktat statsbidrag, 2,5 mkr. Pengarna tilldelades kommunen för ”arbetet med extratjänster”. Det är under socialnämnden detta ordnas, i den nämnda avdelningen. För att allt ska gå rätt till i bokföringen behöver kommunfullmäktige fatta ett formellt beslut att statsbidraget tilldelas socialnämnden.

Kurt Karlsson reagerade på ordet ”integration” i avdelningens namn. Det var som att trycka på en knapp! Karlsson berättade att anslaget kommer från staten, men egentligen från våra skatter. Pengarna kommer från en annan påse: ” …. kommer ur den miljardpåsen som vräks över den misslyckade invandringen i ett försök att dölja den katastrofala invandringspolitiken.” Sedan läste Karlsson ur handlingen, ansåg att det var diffusa beskrivningar hur ”våra pengar” ska användas, och ställde en mängd frågor. Han slutade med att yrka på återremiss.

Det var väl uppemot ett dussin ledamöter som kom upp i talarstolen för att hjälpa Kurt Karlsson att förstå vad ärendet handlade om, vilken verksamhet det gällde, vilka personer som fick värdefullt stöd, vilka insatser som görs. Förgäves, Kurt Karlsson höll fast.

För den som efterlyser bakgrunden och förklaringen svart på vitt, så först ett avsnitt från regeringens budgetproposition som bifölls av riksdagen:

”Stödet riktar sig till de kommuner och landsting som satsar på att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Alla kommuner och landsting ska kunna ta del av stödet beroende på hur många personer som de anställer med hjälp av extratjänster. Anslaget är kopplat till ett mål för antalet personer anställda med extratjänster den sista december 2017 hos respektive kommun och landsting. För 2018 avsätts 425 miljoner kronor till kommunerna och 75 miljoner till landstingen. Om kommunen eller landstinget inte når upp till målet reduceras bidraget, som sedan fördelas mellan de kommuner och landsting som överträffat sina mål. Målet i termer av antalet extratjänster är satt i relation till antalet invånare i respektive kommun eller landsting (se utg. omr. 14 avsnitt 3.5). Regeringen föreslår att 500 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet. För 2019 och 2020 beräknas anslaget uppgå till 500 000 000 kronor.” [Prop. 2017/18:1, utgiftsområde 25]

Om man sedan inte riktigt känner till vad som avses med extratjänster, så finns en anvisning från den ansvariga myndigheten, arbetsförmedlingen.

Hur gick det i fullmäktige? Det blev omröstning om Kurt Karlssons förslag att inte fatta ett beslut nu, att återremittera frågan för att alla frågor skulle besvaras. Kurt Karlsson var ensam vid omröstningen, inte ens de andra närvarande ledamöterna från SD gav stöd.

I princip finns väl inga invändningar mot att samtala med vem som helst, men det finns en gräns där ett sådant samtal, en dialog, inte leder någon vart. Och har detta visat tillräckligt många gånger då blir det inget samtal.

Det finns nog ingen i de andra partierna som gör sig skyldig att neka blankt till samtal med SD. Men i praktiken har SD i Vänersborg själv satt sig i den situationen att ingen tycks anse det meningsfullt att föra en dialog.

Och hur förmedlar man detta?

Kan det här vara något?

Med förväntan och med oro ser vi fram emot kommunfullmäktiges sammanträde på onsdag. Ordföranden har kallat till klockan 15:00, i regel träffas ledamöterna först klockan 18:00.

Bakgrunden till att komma igång tidigare lär vara  beslutet i kommunstyrelsen 2018-05-08:  ”Avslag på punkterna angående mål och inriktning till förmån för att nästa kommunstyrelse initierar förändring av kommande inriktningsmål med syfte att kommunfullmäktige i juni får tillfälle att debattera olika infallsvinklar.”

Nästa” kommunstyrelse var 4 juni 2018, där nämndes inget om detta.

I utskicket inför kommunfullmäktige i juni  finns inte frågan på kallelsen och nämns inte heller på annat sätt.

På kommunens hemsida hälsas välkommen till sammanträdet:

Kommunfullmäktige kallas till sammanträde i Folkets hus onsdagen den 20 juni klockan 15.00. Alla är välkomna!

Kallelse och handlingar i de ärenden som ska behandlas finns att läsa här på den digitala anslagstavlan.

Kommunfullmäktiges sammanträden sänds via Trollhättans närradio på frekvensen 90,6 Mhz med början kl. 17.30.

Vad som sker och vad som sägs mellan 15:00 och 17:30 kommer i vart fall inte att sändas i närradion.

Vänsterpartiets gruppmöte enades om att förbereda ett inlägg där vi berättar hur vi vill förändra regelverket. Idag sker allt i enlighet med ett beslut i fullmäktige från december 2013. Där fastslogs kommunens vision och det bestämdes hur centrala inriktningsmål skall tas fram. Kommunens mål- och resursplan formulerar var fokus i verksamheten skall ligga och vilka resurser som skall fördelas till vilka enheter.

Vänsterpartiets kritik mot hela processen har successivt blivit allt tydligare. Partiet centralt arbetar också med frågan, se t ex dokumentet ”New Public Management – bakgrund, effekter och kritik”.

Vi vet mycket väl att vi knappast kommer att få många ledamöter från kommunens andra partierna att ge sig i kast med Vänsterpartiets skrifter.

Men så dök det upp något som borde intressera en och annan ledamot inför reformen av kommunens målstyrningsprocess.

I torsdags tog statsrådet Ardalan Shekarabi emot Tillitsdelegationens huvudbetänkande Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn”.

Här ett citat:

Genom den omfattande dialog som Tillitsdelegationen har haft med forskare, medarbetare, chefer, politiker och medborgare med flera har vi identifierat en rad problem som skapar hinder för att mötet
mellan medarbetaren och medborgaren ska bli så bra som möjligt:
• Bristande medborgarfokus.
• Frånvaro av helhetsperspektiv.
• Detaljstyrning och administrativa tidstjuvar.
• Frånvarande ledarskap och bristande stöd till medarbetarna.
• Bristande kompetensförsörjning och kunskapsutveckling.
• Bristande öppenhet.
En grundläggande utgångspunkt är att ett mycket starkare inslag av tillitsbaserad styrning och ledning kan utgöra en viktig dellösning på de olika problem och hinder som i dag begränsar medarbetarens handlingsutrymme och verksamheternas utveckling och därmed också kvaliteten på välfärdstjänsterna. Inom ramen för vårt arbete har vi fokuserat på den outnyttjade potential som finns hos medarbetare i
välfärdssektorn och hur denna potential bäst kan tas tillvara, till nytta för brukare, patienter, elever och andra intressenter.

En utredning som kom vid rätt tidpunkt – kan det här vara något?

Detta med Visioner …

När kommunfullmäktiges ordförande, Lars-Göran Ljunggren inledde kommunfullmäktiges sammanträde i maj, så sade han ordagrant också följande: ”Som en liten extra information: Nästa fullmäktigesammanträde börjar vi redan klockan 15:00. Vi har ju en del ärenden att diskutera, bland annat detta med visioner och partiernas program. Då har vi från presidiet tänkt så här att vi ger varje parti tio minuter att ta sin presentation och sedan så kan man ha något kortare utbyte, men ganska begränsat. Och alltsammans räknar vi med att det ska vara färdigt inom två, två och en halv timme. Därefter avbryter vi den här diskussionen.”

Vad är nu detta? Ett ärende på fullmäktige som inte är ett beslutsärende? Partiernas presentationer och fri debatt, eller ”kortare utbyte”, om vad? ”Om detta med visioner”?

Nu finns utskicket till fullmäktiges möte 20 juni – varken på kallelsen eller i något underlag nämns överhuvudtaget att fullmäktige skall ha dessa överläggningar. Märkligt!

Här ett förtydligande: När kommunstyrelsen den 8 maj beslutade att flytta Mål- och resursplanen 2019 från 20 juni till 21 november 2018, så biföll en majoritet också följande yrkande av Lutz Rininsland (V):

”Avslag på punkterna angående mål och inriktning till förmån för att nästa kommunstyrelse initierar förändring av kommande inriktningsmål med syfte att kommunfullmäktige i juni får tillfälle att debattera olika infallsvinklar.”

Det blev bifall för detta förslag från Socialdemokraterna, Centerpartist och Miljöpartiet. Sverigedemokraterna avstod på vanligt sätt från att rösta. Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna hade velat att ”mål och inriktning” skulle förts fram som ett beslutsärende redan vid detta sammanträde i juni.

Det finns nio partier denna mandatperiod i vårt fullmäktige, det blir nittio minuter presentation och ”ett kortare utbyte”. Sannerligen ett gyllene tillfälle att så här i valrörelsen och strax innan sommarpausen kunna formulera sina tankar. Dock bör alla beakta vårt regelverk och därmed två beslut som fullmäktige tog i december 2013. Dessa är ”Beslut om Vision och inriktningsmål” och ””Beslut om regler för mål- och resultatstyrning”. Grundläggande är nämligen följande: Fullmäktiges beslut gäller! (tills fullmäktige fattar ett nytt beslut!)

Nu gäller det för alla partier och deras förtroendevalda och medlemmar att komma fram till hur reglerna bör förändras och hur kommunens övergripande inriktningsmål bör formuleras. Det är det som ska presenteras i fullmäktige den 20 juni. Och inte, som ordförande Ljunggren uttryckte det, ”detta med visioner och partiernas program”.

Landsbygdspolitik är i ropet

Det är dags att skapa en landsbygdspolitik för hela Sverige för att hela Sverige.

Det var slutraden i ett kort och tydligt uttalande som Landsbygdsriksdagen i Örnsköldsvik antog. Hela konferensen dokumenterades, även partiledarpanelen är inspelad. 

På konferenser talar man med varandra, i riksdagen beslutar man. Det kan vara skillnad, mellan att allmänt välvilligt formulera goda avsikter och att svart på vitt ”bekänna färg”.

Två veckor efter mötet i Örnsköldsvik debatterade man i riksdagen, idag ska beslutet komma. Riksdagens arbete följer för det mesta samma trappsteg: Till grund ligger en proposition från regeringen (Prop. 2017/18:179 ”En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop”). Sedan tillkom cirka 70 yrkanden i följdmotioner och cirka 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18. Det är riksdagens Näringsutskott som hanterar underlaget och skriver ett betänkande (2017/18:NU19 ”En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder”)

I betänkandet framkommer vilka partier som står bakom vilka delar av beslutet, vilka partier som har annan uppfattning och därför skriver reservationer eller tillfogar särskilda yttranden.

Med betänkandet på bordet följer riksdagsdebatten och något senare beslutet. Vid debatten finns för det mesta endast enskilda ledamöter närvarande, till omröstningen kallas hela riksdagen in till kammaren.

Det blev en bra debatt i tisdags. För Vänsterpartiet argumenterade Håkan Svenneling från Värmlandsbänken. Här hela hans anförande och även ett replikskifte med företrädaren för Centerpartiet.

Senare idag med start klockan 16:00 röstar riksdagen, landsbygdsfrågorna är punkt 8 av en lista med 15 betänkanden från 8 olika utskott.

En sak vet vi här i Vänersborg – landsbygdsfrågor har en central betydelse för sammanhållningen i vår kommun. Det vet vi och det påminns vi också ständigt om. Brålanda företagarförening och Brålanda Galleria har inbjudit till en temadag ”Inför Valet” nu på lördag 9 juni.

Aqua Blå dagar – lata dagar?

Vänersborg kan se fram emot några fina dagar, ännu en gång tycks Aqua Blå-besökarna välkomnas av sol och värme. Det kommer att bli folkvimmel på Sanden, på Hamngatan och på Fisketorget. Där träffas också politiker från samtliga nio partier som har anmält kandidater till nästa mandatperiods fullmäktige. För några kan det vara en konflikt: Visserligen skönt att mingla och roa sig, men här försvinner tiden som borde ägnas åt annat.

Kommunstyrelsens sista sammanträde innan sommaren har nämligen flyttats från 6 juni till måndag 4 juni. Handlingarna skickades ut sent i tisdags. Och det är nog den tjockaste bunten underlag på hela året (646 sidor).

Här några nedslag:

Ärende 2 – Delårsrapporten per 30 april – hur är läget efter de första fyra månaderna?

Sammanfattningen pekar på att politiken har många uppgifter att lösa:

Sammanfattande slutsatser
Enligt prognosen kommer kommunen klara ett av fyra finansiella mål. Det mål som uppnås avser kassalikviditeten och nås via ökad upplåning. För att uppnå resultatmålet krävs ett resultat på 24 mkr d.v.s. en budget i balans. För att nå målet om förbättrad soliditet måste resultatet uppgå till c:a 75 mkr, förutsatt prognostiserad investeringsnivå.
Under de senaste åren har kommunen haft en god tillväxt av intäkter från skatter och generella statsbidrag, vilket tillsammans med vissa poster av engångskaraktär har gjort det möjligt att upprätthålla en god ekonomisk resultatnivå. Detta trots en hög kostnadsutveckling. Enligt prognosen för 2018 ökar verksamhetens nettokostnader med hela 6,1 %, medan skatter och generella statsbidrag, till följd av en inbromsad konjunktur, endast ökar med 3,5 %.
Det låga prognostiserade resultatet i kombination med en fortsatt hög investeringsnivå, gör att kommunen i bokslut 2018 inte bedöms uppnå en god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv.

Ärende 3 – Fyrbodals kommunalförbund – Årsredovisning 2017

Det är förbluffande lite information som våra representanter i förbundet lämnar till politiken här på hemmaplan. När året har gått och det ska fattas ett beslut att inte ha invändningar mot att godkänna årsredovisningen, först då blir det tydligt vad som sker i Fyrbodal, där Vänersborg ingår som en av fjorton kommuner, en av de tre stora tillsammans med Trollhättan och Uddevalla. Se t ex vilken uppsjö av projekt som bedrivs. Vänersborg är delaktig i de flesta, dock inte i alla.

Lustbetonad läsning blir möjlig framåt slutet på ärendelistan:

Ärende 22: Miljö- och klimatstrategi för kollektivtrafik i Västra Götaland

Ärende 24: Strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor

Men så kom den där åskknallen emellan:

Ärende 23: Yttrande med anledning av revisionen av plan- och exploateringsverksamheten

I detta ärende talar revisorerna klartext och samhällsbyggnadsnämndens ledning och förvaltningen får utfärda ett löfte att ”det ska bli bättre”.

Fem av tjugosex ärenden – förvånas inte om några ledamöter från kommunstyrelsen inte tillbringar hela dagen på Aqua Blå-området.

Med stor nyfikenhet

Måndag och tisdag görs en mängd intervjuer i kommunhuset. Under två dagar är ”utvärderingsgruppen” på besök i Vänersborg. Det är dags igen för ”Kommunkompassen”. Nu, 2018, är det andra gången, första och enda rapport tidigare kom 2014.

Det är Sveriges kommuner och landsting (SKL) som står för insamlingen av underlag och senare för sammanställningen av en rapport. Vänersborg beställde hela utvärderingen, paketpriset ligger på strax över 100.000 kronor.

”Kommunkompassen utvärderar inte kommunens enskilda verksamheter och tjänster. Utvärderingskriterierna tar sikte på att beskriva kommunens faktiska system och program, pågående och igångsatta aktiviteter och fungerande och löpande förvaltningsprocesser.”

Utvärderingsgruppen är påläst, mängder med underlag från kommunen studerades innan intervjudelen nu rundar av. Vilka ska komma till tal, vilka ska ge sin bild av hur det fungerar i Vänersborg?

Dag 1 – eftermiddag – gruppintervju 1: Kommundirektör, ekonomichef, informationschef, personalchef, IT-chef, näringslivschef, kvalitetschef eller andra som kan bedömas lämpliga att företräda ett kommunövergripande ledningsperspektiv. Hela eftermiddagen åtgår till denna grupp, förslagsvis 13.00 – 16.30.och därefter Gruppintervju 2: Kommunalråd och andra ledande politiker. Start vid exempelvis kl.17.00 och tid för intervju 1, 5 timme.

Dag 2  – Gruppintervju 3 Förvaltningschefer (ca 2½ timme) – Gruppintervju 4 Representativa resultatenhetschefer från kommunens olika verksamheter (ca 2 timmar) –  Gruppintervju 5 Representanter för fackliga organisationer (ca 1 timme).

Det är åtta olika kriterier som ligger till grund för ”Kommunkompassen”.

  1. Offentlighet och demokrati
  2. Tillgänglighet och brukarorientering
  3. Politisk styrning och kontroll
  4. Ledarskap, ansvar och delegation
  5. Resultat och effektivitet
  6. Kommunen som arbetsgivare – personalpolitik
  7. Verksamhetsutveckling
  8. Kommunen som samhällsbyggare

Vad menas med ”kommunen”? Det är båda sidor – eller som SKL uttrycker det:

”Dessa kriterier ska spegla att kommunen både är en organisation, demokratisk-politisk under folkvald styrning och tjänsteproducerande under professionell ledning.”

​Varför är vi nyfikna? 2014 senast, nu 2018. Vad har ändrat sig? Vad har blivit bättre? Har något blivit bättre – eller bara annorlunda? Det är ju hela den period som Vänersborgs nuvarande minoritetsledning har försökt styra kommunen.

2014 genomfördes intervjuerna i februari, rapporten publicerades i slutet på maj.

2018 är utvärderingsgruppen här i mitten av maj, kan vi räkna med att rapporten trycks och offentliggörs innan 9 september?

Den som vill kan läsa och begrunda ”Kommunkompassen – Analys av Vänersborgs kommun 2014”. Den kan vara bra att känna till. Det borde underlätta en bättre förståelse för det som kommer fram 2018.

Sommarlovskort till skolungdomar!

Det är precis en månad kvar till skolavslutningen.

Eftersom Vänsterpartiets ledamöter i fullmäktige har talat för gratis sommarlovskort vid inte mindre än tre tillfällen, förvånas vi inte att det ställs många frågor till oss. Onödigt kan tyckas, för visst borde informationen redan ha lämnats från kommunen och från regionen. För två veckor sedan kom en skrivelse från regionen till alla kommuner i Västra Götaland med en vädjan om att snabbt hjälpa till så att korten kom ut till rätt elev i tid. Det behövs ju anvisningar, det kan man förstå. Men det mesta kunde ha ordnats innan beslutet äntligen kom.

Här några punkter [ur Västtrafiks skrivelse] som är viktiga att känna till:

Vilka elever omfattas?
Målgruppen är skolungdomar som respektive vårtermin lämnar antingen årskurserna 6–9 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan eller år 1 och 2 i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och ska även innefatta elever i specialskolan som lämnar årskurs 10.
(Såväl kommunala skolor liksom friskolor omfattas).

Vad gäller för de elever som saknar personnummer?
Alla elever i berörda årskurser omfattas av den regionala satsningen oaktat om de är folkbokförda i någon kommun i regionen eller bara bosatta där (gäller t.ex. asylsökande osv), dessa elever ska alltså också erbjudas sommarlovskort.

Var gäller korten, geografisk omfattning och i vilken trafik?
Vi använder befintliga produkter för denna sommarlovsbiljett vilket innebär att den ger samma resmöjligheter som den publika laddningen Fritid 100 dagar. Den gäller dygnet runt i hela regionen samt i Kungsbacka kommun. Den gäller inte i närtrafiken eller som betalning vid färdtjänstresor. Förutom Västtrafiks trafik omfattas även ytterligare några linjer, läs mera här.

Och så ytterligare ett svar på en fråga som inte gäller alla:

Ansvarar Vänersborgs kommun för de elever som går i skola i Vänersborg eller för
de som bor i Vänersborg?
Vänersborgs kommun ansvarar för distribution av sommarlovskort till de ungdomar som bor
inom Vänersborg, inte för de som går i skolan i Vänersborg.

Nu är det bara att hålla tummarna att allt fungerar som det är tänkt!

Kommunens och nämndernas årsredovisning 2017

Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag. Det finns ett flertal förslag som ska ”beredas” för att gå vidare till kommunfullmäktige 25 april. I fullmäktige förekommer den offentliga debatten, där kan partiernas företrädare från talarstolen ”bekänna färg” hur man ställer sig i omstridda frågor. I kommunstyrelsen råder oftast tystnad, allt går för det mesta snabbt och smidigt. Här gäller det att försäkra sig om att man har uppfattat sakfrågorna rätt, att beslutsformuleringar inte kan tolkas på olika sätt.

Ärende 4 på kommunstyrelsens dagordning lyder: ”Kommunens och nämndernas årsredovisning 2017” och det är tänkt att styrelsen enhälligt skall föreslå kommunfullmäktige följande:
”Kommunfullmäktige beslutar godkänna bokslut och årsredovisning för år 2017.”

Själva dokumentet dock kan läsas på många olika sätt och det är skillnad på vilka slutsatser de olika partierna eller partigrupperingar avser att dra från texten, tabellerna och diagrammen. Ett bokslut för året som nyss avslutades är en viktig utgångspunkt för det som ska gälla kommande år.

I bokslutet för 2017 finns flera kapitel som behöver läsas och begrundas noggrant. Under ett valår och i valrörelsen är detta inte en uppgift för bara en handfull förtroendevalda, det är något som alla partimedlemmar behöver ta på sig.

Tänk hur mycket som aldrig kommer fram

Vänersborgs kommun har ett antal inriktningsmål, ett av dessa lyder: ”Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog med invånare, företag och föreningar.

Det är väl ingen som har något emot att ha ett sådant mål, men som förtroendevald kan man tycka att det saknas något. Den öppna dialogen med kommunens förtroendevalda borde också få bättre förutsättningar. Sedan lite mer än 12 månader har öppenheten begränsats, kommunens politiker får inte längre tillgång till nämndernas arkiv. Att kunna informera sig om inkommande och utgående handlingar var tidigare en självklarhet. Inte längre, tillgången till diarierna förblir stängda.

Visserligen kan man prenumerera på kommunens postlista. Dock, sedan får man för varje dokument som man önskar veta mer om ringa eller maila och be om att få filen digitalt. Det lär inte vara särskilt många som tar sig fram via dessa omvägar. Och då blir mycket oläst, tyvärr. Här ett exempel:

På dagens postlista stod: ”NY rapport! Mellan flykt och framtid – ensamkommande asylsökande barn och ungdomar och deras första tid i Sverige” (Emerga, Lejla Mundzic)

Vi beställde underlaget från socialförvaltningens ansvarige och fick snabbt handlingen:

”Hej, vi på Emerga har tillsammans med Rädda Barnen precis lanserat en rapport som handlar om ensamkommande asylsökande barn och ungdomar och deras första tid i Sverige. Rapporten bygger på vårt samarbete med en grupp ungdomar som vi fick förmånen att följa under ett år. Det är deras berättelser och också deras val av teman som har utformat rapportens innehåll. På så sätt har vi försökt använda Barnkonventionen i praktiken  och ge de medverkande ungdomarna en plats att uttrycka sin mening och höras i frågor som rör dem. (art 12 & 13)

De teman som ungdomarna ständigt återkommer till i sina berättelser är erfarenheterna från asylprocessenstödpersonernas roll, det egna hälsotillståndet, livet i skolan och tillgången till lättförståelig och tillförlitlig information. Centralt i samtligas berättelser är även 18-årsdagen (eller den dag de skrivs upp till 18) och hur denna dag påverkade dem.
Rapporten är skriven utifrån ett rättighetsperspektiv och beskriver hur Barnkonventionens artiklar fungerat i praktiken för dessa ungdomar. Kopplat till varje tema finns även konkreta rekommendationer kring vad som krävs för att säkerställa ungdomarnas mänskliga rättigheter.
Vi vill gärna att denna rapport ska spridas så att fler får höra ungdomarnas berättelser och deras syn på de frågor som rör dem. Därför bifogar vi den till dig här som en pdf. Sprid den gärna vidare i ditt nätverk! Du är välkommen att höra av dig om du har frågor eller är intresserad av att vi kommer och presenterar rapporten i din verksamhet.  Du kan också ladda ner rapporten på vår hemsida   https://www.emerga.se/ny-rapport-mellan-flykt-och-framtid/
Vilken rapport! Visst skulle man önska sig att många tar del av rapporten. Men det är inte ens säkert att alla ledamöter i socialnämnden hittar den. Det är bara, i bästa fall, de två raderna från ovan nämnd postlista som finns med i en förteckning ”meddelandelistan” som är ett bihang till ärendelistan i slutet på april. Synd, verkligen synd. För visst förmedlar rapporten kunskap som man vill att socialnämndens ledamöter, egentligen många fler, hade som underlag när viktiga ärenden skall avgöras.

Det borde också uppmärksammas att – äntligen – kom besked från regeringskansliet om en  ”proposition för att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag” – det lagförslaget lade regeringen i slutet av förra veckan på riksdagens bord.

Fritidspolitiker! Hur bemöta ett rop om hjälp?

Det är skillnad att vara i opposition eller att tillhöra ledningsfalangen!

Det är ännu större skillnad att vara ett parti som är helt utanför alla uppdrag i nämndernas presidier!

Att vara med i något parti som utgör kommunledningen ger snabb och direkt information om ”vad” som ska ske, ”när” och på ”vilket sätt”. Att vara med i nämndens presidium betyder daglig kontakt med förvaltningens ledning, tillgång till förvaltningens expertis.

Hur gör man om man är utanför? Och ser att någon borde göra något! En fråga som har legat länge och där det uppenbarligen nu har kommit fram till en tidpunkt där allt kan gå galet!

En fråga som berör kommunledningen. I fullmäktige kan man ställa ”frågor”, ingen kan hindra att frågan behandlas. Fullmäktige? Ja, sammanträdet 21 februari ställdes in, nästa tillfälle 28 mars, tja, då har sommartiden redan börjat gälla …

Kommunstyrelsen? Man kan ju försöka fråga, men något ”ärende” blir frågan inte, något beslut tas inte, något besked kanske är möjligt. Samhällsbyggnadsnämnden? Byggnadsnämnden? Man kan ju försöka, men sak samma gäller som för kommunstyrelsen.

Vad handlar det om? Styrelsen för den ideella föreningen Öxnereds Station har skrivit till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden: ”TRAFIKVERKET SVIKER”. Föreningen önskar att Vänersborgs kommun på lämpligt sätt kontaktar Trafikverket för vidare diskussion i frågan. Det finns en bilaga till skrivelsen som visar på den sorglustiga utvecklingen av hela frågan som nu kulminerar när Trafikverket vill riva stationshuset.

Frågan berör kommunstyrelsen, där finns den politiska ”kraften” för att samtalet med Trafikverket ska leda någon vart.

Frågan berör samhällsbyggnadsnämnden, det kan väl knappast vara möjligt att planprocessen kring den tilltänkta utbyggnaden av Skaven och Öxnered börjar med en rivning. Sådant var tillvägagångssättet på 60-talet när man rev för att bygga nytt.

Frågan berör byggnadsnämnden, där ger man bygglov när ansökan har prövats och godkänts, där ger man rivningslovet om … ja, om … det finns en majoritet för det. (Vid rivningen av stationshuset i Vargön röstade Vänsterpartiet nej, men den gången förlorade vi.)

Låt oss hoppas att kommunledningen i Vänersborg visar respekt för ”föreningen Öxnereds Station” och tar på sig uppgiften att seriöst leva upp till föreningens förväntningar att få stöd i sin kamp.