Skip to main content

Ett steg på vägen?

Kom ihåg Januariöverenskommelsen 2019 mellan S, C, L och MP: ”Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden.”

Eller september 2021: ”Vinstuttag ger möjligheter

Och nu: ”Centerpartiet svänger – vill begränsa friskolornas vinst

Lokalt finns hos Vänsterpartiets förtroendevalda i Vänersborg ett minst sagt stort intresse för välfärdsfrågor i allmänhet och utbildningsfrågor i synnerhet. Överhuvudtaget råder det i hela Vänsterpartiet en stor samsyn kring frågor som berör skolan. Sista gången det var strid kring dessa centrala frågor var när Ylva Johansson, som då representerade VPK, infångades av Göran Persson. För att friska upp minnet, en artikel i tidningen Skolvärlden.

Det är motståndet mot marknadsskolan och partiets vilja att komma tillbaka till en jämlik skola för alla våra barn och ungdomar som förenar våra förtroendevalda i riksdagen och ute i kommunerna. Här de viktigaste dokument som i en eller annan form också kommer till uttryck i våra motioner och interpellationer, när vi står i talarstolen eller när vi deltar i beslut som fattas i barn- och utbildningsnämnden, i Kunskapsförbundets direktion, i kommunstyrelsen eller i kommunfullmäktige.

Skoldebatten tydliggjorde skillnader

Två timmar ”Agenda” på söndagskvällen – tack vare en genomtänkt struktur för programmet blev det en givande genomgång.

Pedagogisk forskning söker svar på enkla frågor, men med forskarnas försiktighet att uttala sig tvärsäkert kan det bli jobbigt att hänga med. Uppenbarligen var det ”tillsagt” att hålla allt på en begriplig nivå. Inledningen till varje avsnitt blev en bra grund att gå vidare med frågor till åtta skolpolitiker.

Och skoldebatten blev aldrig tjatig, tack och lov. Det fanns en enkel regel som följdes av alla: Säg vad du vill, lyssna på de andra, och ännu en gång – håll dig till det som du och ditt parti vill föra fram.

Friskolan fanns med under hela kvällen. Där går skiljelinjen. Även om skolminister Lina Axelsson Kihlblom säger sig stå fast vid kongressbeslut, så tar hon inte nästa steg än. En blick i regeringens förteckning över kommande propositioner förklarar. Om en månad, 22 mars, ska det komma inte mindre än tio propositioner från utbildningsdepartementet, däribland ”Ökad likvärdighet för huvudmän”. 

Den elfte propositionen kommer den 31 mars, den ska också behandlas av riksdagen innan sommarpausen och valet den 11 september: ”En likvärdig skola för barns lika möjligheter”. 

Annika Hirvonen (MP) och Daniel Riazat (V) markerade att man vill söka ett avgörande besked. Riazat hänvisar till Vänsterpartiets begäran om en folkomröstning. För MP gäller ett utskottsinitiativ som behandlas av riksdagens utbildningsutskott tisdag 22 februari: ”Förslag till utskottsinitiativ om att utreda hur vinstutdelande aktiebolag kan förbjudas som huvudmän för skolor och förskolor, samtidigt som idéburna skolhuvudmän värnas”.

Skolministern säger att det är på valdagen det avgörs. 

Tre partier tillsammans? Inte idag, inte än.

Däremot är det de andra fem som har mycket gemensam.

Däremot är det de andra fem som har mycket gemensamt. Det förvånar – en rad opinionsundersökningar visar att partierna inte är i takt med de egna väljarna och sympatisörerna. 

Utbildningspolitik är ingen fråga som avgörs långt ifrån oss. Vänsterpartiet Vänersborg är mycket aktivt på hemmaplan, i barn- och utbildningsnämnden och i direktionen för Kunskapsförbundet. Idag – och förhoppningsvis också i framtiden.

Ordning i skolan – flera välvalda ord

Igår ordnades i riksdagen en ”särskild debatt om bristande trygghet i skolan”. 

Liberalerna hade begärt debatten – och deras företrädare Roger Haddad fick upprepade gånger höra frågan: ”Med tanke på att det var just Liberalerna som ansvarade för skolan under Alliansregeringens tid – är ni fri från skuld?”

Nu kan man se hela debatten i efterhand på riksdagens webb-TV, där finns också länken till snabbprotokollet om man hellre vill läsa alla anföranden och replikskiften, 46 i antal.

Här några citat, ett subjektivt urval. Vänsterpartiet har ju länge talat om marknadsskolans negativa påverkan på det svenska skolsystemet. Debatten visade nu att flera talare tog upp tråden,  här citat som borde locka till att ta del av hela debatten.

Statsrådet LINA AXELSSON KIHLBLOM: ”På vissa skolor samlas elever med stora utmaningar i samma klasser. Där är det svårt att lyckas med uppdraget. Skolsegregationen slår hårt. Det finns skolor som behöver mer pengar. Vissa skolor väljer sina elever för att slippa svårare elever. Vissa andra skolor måste ta emot alla elever som flyttar in i området samma dag som de flyttar in. De skolorna får lika mycket skolpeng som de skolor som väljer bort elever och som inte har ett skolpliktsansvar. Det är omoraliskt, orättvist och ett svek mot lärare och rektorer, som behöver resurserna för att lyckas i sitt uppdrag. Regering och riksdag skjuter i dag till coronamiljarden till lärare, vikarier och stöd, men lika mycket eller mer försvinner ut i vinster. Ingen vet egentligen till vem.”

”Men ska vi lyckas ännu bättre måste också stöket på skolmarknaden, som gjort lärare till servicepersonal utan befogenheter gentemot vårdnadshavare och elever, upphöra. Allt hänger nämligen ihop. Elever är inte kunder som alltid har rätt. Vi måste återta den demokratiska kontrollen över ordningen i skolan.”

RICHARD JOMSHOF (SD: ”Elever som inte fungerar i skolsituationen ska flyttas. De ska flyttas till jourklasser. Det ska vara regel, inte undantag. Elever som utgör en allvarlig fara ska stängas av och få särskild undervisning på statliga pliktskolor.”

”Skolan ska genomsyras av sund moral och svenska värderingar.”

ANNIKA HIRVONEN (MP): ”Vi måste se till att skolan inte är en marknad och att ingen förälder eller elev betraktar sig som en kund och föreställer sig att man alltid har rätt.”

DANIEL RIAZAT (V): ”Vänsterpartiet vill ge skolan mer resurser. Vi vill även se en systematisk förändring som är bortom marknadslogik och new public management. Det är viktigt att förbättra lärarnas och hela skolpersonalens arbetsvillkor, dels för att motverka bristen på lärare och andra yrkesgrupper i skolan, dels för att se till att alla barn blir sedda i skolan. Trygga barn blir också lugnare barn.”

Sista ordet gick till skolansvarig statsråd LINA AXELSSON KIHLBLOM: ”Jag avslutar med frågan: Varför sålde vi lärarna på skolmarknaden?”

Söndagens partiledardebatt

Söndag 10 oktober med start 20:00 sänds partiledardebatten i SVT:s Agenda.

De fyra ämnen som ska debatteras är jobben, klimatet, skolan och kriminaliteten. Varje ämne inleds med en duell mellan två partiledare.

Vi har skolan också” förklarar kvällens programledare. ”Det är Nooshi Dadgostar och Jimmie Åkesson mot varandra. Det ämnet har blivit hett på senare tid när flera partier är på väg att förändra sin politik. Synen på köer till friskolor men också när det gäller möjligheten att ta ut vinst för friskolan. S ska ta beslut på kongressen i höst. Här kan det bli debatt och nya utspel från partierna.”

Skolan och utbildningspolitikens betydelse tar stor plats i Vänsterpartiets budgetmotion ”Röd politik för en grön omställning”. I partimotionen ”En demokratisk och jämlik skola” finns elva yrkanden som syftar till avgörande förändringar.

Andra motioner i sammanhanget är ”En jämlik förskola” och ”Komvux”.

Vinstuttag och Slaget om den svenska skolan

Det andra först, det första sedan … eller mycket senare?

Måndag 4 juni skall debatten föras i riksdagens kammare kring finansutskottets betänkande 2017/18:FiU43 med titeln ”Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden”. och betänkande 2017/18:FiU44 ”Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet”. Utskottet har slutfört sina överläggningar och texterna skall justeras 29 maj och finnas tillgängligt dagen därpå. Fortfarande är utgången oviss. Först när riksdagen röstar torsdag den 7 juni vet vi, hur beslutet ser ut. Men de flesta förväntar sig att en majoritet avslår propositionens olika förslag. Det blev ju också den omedelbara reaktionen när civilministern Ardalan Shekarabi och Jonas Sjöstedt den 19 januari presenterade lagförslaget.

Ett avslag betyder i klartext att frågan om vinstuttag i välfärden också i valrörelsen 2018 borde komma högt.

Men först, vad är det andra? Jo, ”Staten och kapitalet – slaget om skolan”, en dokumentär av Staffan Julén. Den sänds ikväll, måndag, klockan 20:00 i SVT1. (Kan redan nu ses på SVT-play.) ”Den svenska skolan är en av världens mest marknadsliberala. Hur hamnade vi där och vilka beslut var det som tog oss dit?

Tvekar någon att ta sig tid att titta, så kanske kan Björn Elmbrants ledarartikel i ”Dagens Arena” locka: ”Så förstörde vinstjakten den svenska skolan”. Läs den!

Kunskapsförbundet är väl förberett

Kunskapsförbundet Väst sjösattes 2013 – det har tagit tid att komma fram till rätt svar på otaliga frågor. Gymnasieskolorna och vuxenutbildningen i Trollhättan och Vänersborg är samlade i ett gemensamt förbund. Friskolornas konkurrens har hela tiden funnits och kommer att finnas också framöver. Flera skolor med enskild huvudman berörs inte av den pågående debatten kring bolagens vinster i välfärden.

På tisdag informeras direktionen hur den preliminära antagningen ser ut. Uppgifterna kommer att vara mycket svävande. Tittar man på redovisningen som antagningskansliet i Fyrbodal presenterade idag, så är 2827 sökande registrerade med sina förstahandsval. Inte mindre än 968 elever är med höstbetyget från årskurs 9 ”obehöriga”. Det låter illa, men när slutbetygen är satta till sommaren, har antalet obehöriga blivit mycket mindre. Somliga använder sig också av möjligheten att göra omval. Dock borde en fråga få ett svar på tisdag: Stiger andelen sökande till utbildningar som Kunskapsförbundet erbjuder? Kanske även: vilka utbildningar får en ökning av antalet sökande, vilka förlorar? Det spelar stor roll för planeringen. Att erbjuda bästa utbildningskvalitet med det ekonomiska utrymme som medlemskommunerna ställer till förfogande är målsättningen för direktionens politiker.

Vill någon skaffa sig en god uppfattning hur långt förbundet har kommit under de fem första åren, rekommenderas att läsa ”Årsredovisningen 2017”.

Ingen rast och ingen ro, kan man säga om skolornas situation. Utbildningspolitiska frågor är centrala frågor i valrörelsen 2018. Redan nu finns flera förslag som inom kort (och innan valdagen i september) avgörs i riksdagen.

Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program” – detta förslag har lämnats på lagrådsremiss, återkommer till riksdagen och skall träda i kraft hösten 2019 om riksdagen ger bifall.

Det andra förslaget som har gått till lagrådet har rubriken ”En gymnasieutbildning för alla”. Delar av lagstiftningspaketet föreslås träda i kraft den 1 juli 2018 och andra delar den 1 juli 2019.

Från Skolverket kom idag en skrift som kan vara hemläxan för utbildningspolitiker: ”Från gymnasieskola till högskola – en registerstudie”. Det måste vara av stort intresse av få veta om värdet av gymnasieutbildningen. Visserligen finns det en hel värld också utanför högskolan, men flertalet elever söker från grundskolan till högskoleförberedande utbildningar.

Ett budskap – flera sätt att uttrycka sig

Den korta varianten är på 21 sekunder och kan ses och höras som ett inlägg på YouTube: Skolan är inte till salu!

 

Den långa varianten är Vänsterpartiets syn på det som behöver göras för att komma tillbaka till en skola med båda goda resultat och likvärdighet.

 

Ska lärarna eller vinstintresset styra skolan? Tio utgångspunkter för en nationellt likvärdig skola.

Utmärkt, tack för detta …

Vänsterpartiet i Vänersborg har genom åren ägnat skol- och utbildningsfrågor stor uppmärksamhet. Det finns skilda uppfattningar i barn- och ungdomsnämnden om vägval och prioriteringsordning. Vänsterpartiets röst hörs i den lokala skoldebatten.
Nu har Vänsterpartiet centralt samlat sig kring ett dokument som pekar ut ”Tio utgångspunkter för en nationellt likvärdig skola.” Skriften ställer en fråga som redan har fått ett tydligt svar: ”Ska lärarna eller vinstintresset  styra skolan?
Nu gäller det att hitta vägen dit – hur kommer vi tillbaka till en skola som återger lärarna den centrala rollen?
I Vänsterpartiets rapport finns inledande meningar som borde kunna locka många att läsa hela underlaget. Förslagen presenteras i tio punkter på 19 sidor, en angelägen läxa således.
Några citat:
”Vi har lärt av erfarenheterna och har omprövat vår hållning.”
”Det finns mycket som behöver förändras i den svenska skola, samtidigt som skolan har ett behov av arbetsro och välförankrade och väl utredda reformer. Inte fler hafsverk.”
”Lärarna är skolans viktigaste resurs. Våra förslag lämnar till rektorer och lärare att avgöra vilka insatser som ska göras för att nå målen, men med tydlig statlig reglering av förutsättningarna.”
”En diskussion blir dock bättre om alla först redovisar sina utgångspunkter.”

Skolfrågor berör

Skol- och utbildningsfrågor berör och upprör. Det går inte en vecka eller en dag utan någon notis eller något debattinlägg. 

Det höga tempot kom från utbildningsministern – i skolkretsar talades det om ”veckans Björklund” när ett nytt utspel med ett nytt reformförslag kom. På senare tid har tempot än mer skruvats upp men nu gäller det allt som oftast förslag som syftar till att återta någon tidigare reform av samma Jan Björklund eller att återställa något i skolans värld som blev galet.

Inte konstigt att kritiken hörs och syns överallt. Jan Björklund hade monopol inom Alliansen på utbildningsområdet, men nu har även (M) fått nog och skrivit ett alldeles eget reformprogram. 

Även i riksdagen börjar det hända att allt inte längre går som på räls. Det vanliga och utmärkande för riksdagens arbete är ju att alla förslag från oppositionspartierna S, V och MP behandlas och förkastas. Sådant sker i utskottsarbetet och protokollförs i utskottens betänkanden. Sedan är det mer eller mindre en formsak för riksdagens kammare att med samma majoritetsförhållande följa utskottens tankar.

Men se där – även i det tröga riksdagsarbete kan det ibland röra på sig.. Igår behandlade riksdagen ett betänkande från utbildningsutskottet. I kammaren röstades på åtta punkter – på samtliga punkter vinner såklart Alliansen. Innan dess hade utskottet i betänkandet 2012/13:UbU6 Gymnasieskolan tagit ställning till 67 motionsyrkanden. För 66 av dessa rekommenderade utskottets majoritet ”avslag”, ett yrkande fann nåd.

Eftersom det är Vänsterpartiets ledamot från Trollhättan, Rossana Dinamarca, som fick denna välvilliga behandling återger vi gärna hela avsnittet 

Kvaliteten i arbetsplatsförlagt lärande på yrkesprogrammen

Riksdagen tillkännager för regeringen att regeringen bör återkomma i fråga om höjd kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet på gymnasieskolans yrkesprogram. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2012/13:Ub477 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 3.

Men det är klart, läser man hela betänkandet så kan man tycka att riksdagens majoritet har avslagit alldeles för många förslag ”mot bättre vetande”.  Vill någon läsa efter vad som anfördes från riksdagens talarstol, så återges hela debatten i protokollet.