”Ministern vill slopa elevernas inflytande” var rubriken på en artikel i Dagens Nyheter förra veckan.  Ingressen till intervjun med utbildningsministern Simona Mohamsson (L): ”Liberalernas partistyrelse vill ta bort barnens inflytande över undervisningen – och ge lärare rätt att bestraffa elever som beter sig illa. Det behövs en kulturförändring där vi avskaffar elevinflytandet för att skapa en skola som präglas av disciplin, säger partiledaren Simona Mohamsson.” Och längre fram: ”Liberalernas partistyrelse har fattat ett enigt beslut om att den vill stryka alla skrivningar om att elever ska ha inflytande över undervisningen i skollagen och i läroplaner. Dessutom vill partistyrelsen att lärare ska få befogenheter att bestraffa elever som beter sig illa eller förstör, till exempel genom att klottra. Då ska läraren kunna ålägga eleven att utföra så kallade ”gottgörande insatser”. … ”Det kan handlar om att låta eleven hjälpa till i matsalen, plocka skräp på skolgården, eller på något annat sätt gottgöra för något som han eller hon har gjort.”

Nu reagerar Elevernas riksförbund. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver ordförande Vidar Ekman ”Att straffa elever raserar tillit i skolan”. Inledningen lyder: ”Den svenska skoldebatten håller på att spåra ur, med förslag som strider mot såväl forskning och regeringens egna utredningar som mot barns rättigheter. Behovet av åtgärder för att fler elever ska klara av skolan är nödvändigt, men det stavas inte repression, minskat elevinflytande och hårdare tag. Tvärtom är det tillitsfulla relationer mellan elever och lärare som är vägen framåt för en skola där fler elever når sin fulla potential.” Vidar Ekman skriver: ”Visst är det sant att svensk skola har utmaningar. Men när Sveriges utbildningsminister, tillika Liberalernas partiledare, Simona Mohamsson nu vill att skolorna ska bestraffa elever som beter sig illa och ta bort elevinflytandet, riktas blicken bort från det som faktiskt gör skillnad. Ett ytterligare exempel från regeringspartierna är Moderaternas förslag om ”no excuses”-skolor, en amerikansk modell med hård disciplin, nolltolerans mot alla överträdelser och strikta regler för hur elever får röra sig, tala och klä sig. Det är en modell som varken stärker kunskapsresultat eller relationer, utan snarare bryter ned tillit och motivation.”

I debattartikeln hänvisar Vidar Ekman också till en annan artikel: ”Tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd skrev vi om hur politiken måste börja tala om skolan så som den faktiskt är, inte måla upp en bild av elever som orsaken till alla problem. Dagens debatt bekräftar tyvärr hur nödvändig den påminnelsen är.”

Stärk Vänsterpartiets närvaro i politiskt eftersatta förorter, rusta upp bostäder och centrum, sänk arbetsgivaravgiften för småföretag i förorten  och gör klasserna mindre i skolan. Det är några av de åtgärder Vänsterpartiets politikutvecklingsprojekt Förorten i framtiden föreslår. Under torsdagen lämnade projektets ordförande Ilyas Hassan över slutrapporten till partiledare Nooshi Dadgostar under en pressträff på Vänsterdagarna.  ”Jag upplever att man inom politiken pratar väldigt mycket om förorter, men oftast i negativa termer. Jag som själv är uppvuxen i Järva känner inte alltid igen mig i den beskrivningen som flera partier gör. Vi är många som är trötta på demoniseringen som vi ser från politiskt håll samtidigt som levnadsstandarden försämrats enormt” säger projektets ordförande Ilyas Hassan. ”Det här projektet handlar om att ge en röst åt de som inte hörs. Att få in deras perspektiv på vilken politisk förändring de efterfrågar. Jag är övertygad om att förortsborna kommer spela en viktig roll i att byta ut den här regeringen så att vi får till en omfattande politisk förändring i Sverige”.

Mellan 2023 och våren 2025 har projektet inhämtat kunskap bland annat genom samtal med föreningar och invånare. Fram till juni 2025 har vänsterpartister i nio politiskt eftersatta områden knackat 1 200 dörrar. Utifrån den kunskap de samlat in har projektet kunnat skapa en bild av situationen de politiskt eftersatta områdena, de utmaningar som finns och vilka politiska lösningar som behövs. Detta har mynnat ut i en rapport som bland annat föreslår åtgärder för bättre och tryggare bostadsområden och där alla invånare får tillgång till bra en vård och skola. ”Jag ser fram emot att ta del av innehållet i rapporten. Förorten är en plats med hårt arbetande människor som försöker förverkliga sina drömmar, där människorna arbetar för att få samhället att fungera, men där samhället inte fungerar för dem. Staten är någon annanstans. Den här rapporten är första steget för att vända den här utvecklingen. Nu kommer vi ta till oss förslagen och driva dem vidare” säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar. 

Läs hela rapporten här.
Läs sammanfattning här.
Här kan du se presskonferensen.

Nooshi Dadgostar höll tal på Vänsterdagarna: ”Vet ni, idag är det 323 dagar kvar. 323 dagar tills vi röstar bort den här regeringen. 323 dagar till maktskiftet. Så inledde vänsterledaren Nooshi Dadgostar sitt tal inför över tusen vänsterpartister på Kistamässan i Stockholm.” Hon fortsatte sedan att prata om att Vänsterpartiet vill göra för att Sverige ska bli rättvisare och bättre.  ”Vi ser problemen och vi tänker göra något åt dem. Föräldrar ska ha råd att ställa mat på bordet, åka till ett lekland på höstlovet, köpa en kostym till det lilla spöket, häxan eller pumpan som vill ut på godisjakt. Du har inte jobbat större delen av dagen för att skänka bort dina slantar till kartellföretag. Du har inte gått upp tidiga mornar, för att någon annan ska ta dem ifrån dig. Undersköterskor, pensionärer och byggnadsarbetare ska kunna leva gott i Sverige.” Talet avslutades sedan med att det kommet krävas hårt arbete under valåret, men att vi kan bygga en ljusare framtid tillsammans.  ”Till alla er som längtar efter något annat. Efter en vision för vårt land. Där människa inte ställs mot människa. En ljusare framtid. Till er vill jag säga, det kommer. Hårt arbete ligger framför oss, men vi ska nå dit tillsammans”, sa Nooshi Dadgostar.

Se talet i sin helhet här
Läs talet här 

Den 25–26 oktober fyller vi Kistamässan i Stockholm med samtal, utbildningar och möten mellan fack, civilsamhälle och politik. Vänsterdagarna är årets största kraftsamling för vänsterpolitik – här lägger vi grunden inför valåret 2026 med idéer, verktyg och organisering som gör skillnad. Varför gör vi Vänsterdagarna? Sverige behöver en politik som håller ihop landet: fungerande välfärd, tryggare ekonomi för hushållen och verkliga klimatsatsningar. Vänsterdagarna är vår gemensamma verkstad för att ta oss dit. Under två intensiva dagar fördjupar vi politiken, tränar praktiska färdigheter och bygger nätverk som stärker hela rörelsen – från lokala föreningar till nationell nivå. Här knyts kontakter, här slipas budskap och här hämtar vi kraft för nästa steg. Det här får du vara med om

• Seminarier och samtal om ekonomi, välfärd, arbetsliv, klimat och internationell solidaritet.
• Utbildningsspår och workshops för förtroendevalda och aktivister – från budskapsformulering och mediaarbete till organisering på arbetsplatser och i bostadsområden.
• Nätverkande och erfarenhetsutbyte med deltagare från hela landet – plus utställningar och kvällsprogram.

Här kan du läsa hela schemat

• Men också en dag som påminner oss om vår gemensamma kraft:
• Att stå upp  tillsammans – för kärlek – för gemenskap – för medmänsklighet.
• För ett Trollhättan där ingen lämnas utanför inte allra minst Kronogården.
• Vi samlas på Kronogårdens torg.
  För att minnas. För att hedra. För att hålla hoppet levande.
  För att visa att hatet aldrig vinner och kärleken gör det.
  Att vi bygger framtiden tillsammans.
  Ett samhälle där vi möts, inte splittras. Där vi håller ihop, inte lämnar någon bakom.
  Tänd ett ljus för dem vi saknar, dem vi älskar eller det vi tror på.
   Onsdag 22 oktober – Kl. 18.00 – Kronogårdens torg, Trollhättan

Innan årsskiftet har alla partier haft centrala möten, för det mesta två eller tre dagar. Det är valupptaktens tid – även om det återstår 11 månader eller exakt 335 dagar från idag till valdagen 19 september 2026. Åtskilliga tankar, förslag och även löften kommer att föras fram. Mycket försvinner eller ändras redan innan valdagen. Annat kommer att kompromissas bort efter att valet är vunnit, när den vinnande sidan måste enas kring centrala och principiella utfästelser. Men för alla partier gäller riktlinjer där väljarna kan läsa av och bestämma sig för vilken röd tråd som tilltalar mest. Här kan tunga riksdagsmotioner bidra till att orientera sig. Som exempel en som Vänsterpartiet lämnade in nyss under den allmänna motionstiden: ”Kommunerna och välfärden”. Här motionens första del med rubriken ”En välfärd utan vinstintresse”.

”När vi går till vårdcentralen vill vi vara trygga med att vi bemöts utifrån våra behov, inte utifrån hur lönsamma vi är. När vi får en behandling ska vi kunna vara säkra på att den ges för att göra oss friska, inte för att den är den mest lönsamma. När våra barn börjar i skolan vill vi att de möts som elever, inte som kunder eller vinstmöjligheter. Där vinsttänkandet styr påverkas våra relationer till  varandra. Välfärden ska vara en fristad från sådant. Idag går flera miljarder av det vi betalar i skatt för välfärden istället till privata vinster. Inte sällan går vinsterna dessutom till riskkapitalbolag som ofta gör sitt bästa för att smita från skatt. När ägare plockar ut vinster samtidigt som äldre med hemtjänst får kortare besök visar det vad vinstjakten leder till. Avkastning på eget kapital för företag inom hälso- och sjukvård var i snitt 17,9 procent 2022, i omsorgsföretagen 25,8 procent och inom utbildningsområdet 25 procent. Det kan jämföras med avkastning på eget kapital i hela tjänstesektorn samma år som var 11,4 procent.
Om en verksamhet en dag inte längre är lönsam kan ägarna låta den gå i konkurs, vilket drabbar brukarna/eleverna och kommunerna som med kort varsel måste försöka hitta alternativ. Det som kostar mest pengar, och som är avgörande för kvaliteten i välfärden, är personal. Därför är det inte konstigt att det är personalen företagen oftast sparar in på för att göra vinst. Till exempel har privat äldreomsorg och privata skolor lägre personaltäthet än vad kommunala äldreboenden och skolor har. Då blir det mindre tid för de äldre och för eleverna. Samtidigt är lönerna lägre i de privatiserade skolorna och äldreomsorgen. Dessutom är otrygga anställningar betydligt vanligare i den privatiserade äldreomsorgen. Lägre personaltäthet ökar också stressen för de anställda. Vinstintresset förvrider välfärdens sätt att fungera. Vårdcentraler och läkarmottagningar etablerar sig mycket oftare i områden där folk är välbeställda och relativt friska. Det gör att vårdens pengar går dit och inte räcker till vården i områden där människor har lägre inkomster och där ohälsan är högre. På liknande sätt prioriterar ofta vinstdrivna skolor att dra till sig elever från studievana hem eller  att locka till sig många elever med löften och reklam som inte motsvarar kvaliteten på undervisningen. Segregationen ökar i svensk skola vilket påverkar alla elever och skolor negativt. Det har aldrig funnits en majoritet bland medborgarna för att tillåta  vinstutdelning i skattefinansierad vård, skola och omsorg. Två tredjedelar av befolkningen tycker att det är ett bra förslag att inte tillåta vinstutdelning i skattefinansierad vård, skola och omsorg och andelen har ökat sedan 2019. Bara en femtedel tycker att det är ett dåligt förslag att förbjuda vinstutdelning. Lobbyism för vinstdrivande aktörer i välfärden har dock ökat markant, vilket skulle kunna förklara den stora diskrepansen mellan majoriteten av riksdagspartiernas positiva inställning till vinster i offentligfinansierad välfärd och medborgarnas motstånd till desamma.
Vinstuttagen från välfärdsföretagen är svåra att reglera. Flera tar inte ut överskottet i verksamheten i vinst samma år, utan investerar i nya verksamheter eller uppköp av andra företag. Överskottet används då för att expandera och därmed höja värdet på företaget, som sedan kan säljas med stor vinst. Andra exempel på värdeöverföringar är via lån, räntor och avskrivningar inom samma koncern. Välfärdsföretaget kan också hyra lokaler av ett bolag inom samma koncern och betala en hyra som överstiger den marknadsmässiga. Det finns också möjlighet att köpa tjänster från andra bolag i samma koncern med en högre ersättning än om anbud tagits in. Vård, omsorg och skolan har utvecklats till nya riskområden för den organiserade brottsligheten. Kriminella gäng har etablerat sig i välfärden och tränger sig allt längre in i våra vardagsnära legala strukturer, se vidare i Vänsterpartiets motion ”En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet” Förtroendet för välfärden är hotat av bl.a. brister i kapacitet, tillgänglighet och av en okontrollerad privatisering. Regeringen bör därför avveckla möjligheten att ta ut vinst ur välfärdens verksamheter och utveckla alternativ till de marknads- och valmodeller som införts inom offentlig sektor. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Regeringen bör vidare förstärka tillsynen och vidta nationella insatser för en ökad likvärdighet och personalförsörjning och för att säkerställa principen om vård och omsorg efter behov. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. ”

När vår lokalförening får besök av Vänsterpartiets talesperson för kulturpolitiska frågor, Vasiliki Tsouplaki, känns det angeläget att ta en titt på aktuella motioner. Under riksdagens Allmänna Motionstid nyligen lämnade Vänsterpartiet in motionen: ”Vissa kulturpolitiska frågor”. Här inledningen till motionen: 

”Den centrala frågan för Vänsterpartiet är hur vi ska kunna skapa ett kulturliv för alla och inte bara för några få. Idag är det tydligt att kulturvanorna skiljer sig mycket mellan olika grupper. Människor i städer tar del av kultur i högre grad än människor boende på landet. Statistiken visar också att de med högre inkomst och längre utbildning är mer aktiva än andra inom kultursektorn, särskilt som åskådare. Myndigheten för kulturanalys visar i sin utvärdering av den svenska kulturpolitiken att vi är långt ifrån att nå målet om delaktighet för alla. Socioekonomiska faktorer väger mycket tungt och dem kan inte kulturpolitiken ensam rå på menar myndigheten. Det behövs insatser inom många områden, och för Vänsterpartiet hänger kulturpolitiken tätt samman med vår strävan efter ett jämlikt samhälle.
Kulturen ska vara fri och frispråkig. I dag händer det att kultur tystas och läggs tillrätta, ibland med goda föresatser, ibland med klassförakt, sexism eller hat som grund. Vänsterpartiet är konsekventa försvarare av konstnärlig frihet och yttrandefrihet. I dag angrips yttrandefriheten och det fria kulturlivet av extremhögern. Deras kulturkamp syftar till att tysta obekväma åsikter och föra oss tillbaka till en tid då kritik mot makten betraktades som illojalitet mot nationen. Vänsterpartiet anser att det är en ytterst viktig princip att politiker inte ska styra det konstnärliga innehållet. Konsten får aldrig reduceras enbart till sådant som är lättillgängligt, politiskt korrekt eller ämnat att underhålla för stunden. Att uttrycka sig genom konsten är en fundamental mänsklig rättighet. Varje konstnärligt uttryck är unikt och en viktig del av det samhälle vi lever i. Resultatet av konstnärligt skapande kan inte likställas med vanliga varor och tjänster utan har en särskild dimension. Marknadskrafterna kan inte ensamma garantera att det finns en mångfald av kulturuttryck, vare sig lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt, utan huvudansvaret för detta vilar på det allmänna och på kulturpolitiken i stort. Det måste därför ges förutsättningar för att alla ska få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga och vara aktiva deltagare på likvärdiga villkor i kulturlivet. En statlig kulturpolitik är en viktig del och ska bland annat garantera en fördelning av resurser över landet och genom lagstiftning ge alla invånares tillgång till kulturverksamhet. Vi ser att en fullödig kulturpolitik behöver stå på fyra ben, de offentliga institutionerna, det fria kulturlivet, de ideella aktörerna och goda villkor för kulturarbetarna. ”

• Möt vår kulturpolitiska talesperson Vasiliki Tsouplaki, som sitter i riksdagen för Vänsterpartiet. 
• Behöver vi en kulturkanon?
• Hur säkrar vi ett fritt kulturliv och förutsättningar för kulturarbetare?
• Möt våra företrädare i kultur- och fritidsnämnden Gunilla Cederbom och John Hellström
• Hur är det med föreningsbidragen i vår kommun? Hur kan föreningar bidra till barn och ungas aktiva fritid?
• Hur kan vi utveckla mötesplatser för unga där alla känner sig välkomna? 
• Vi vill veta vad du tycker är viktigt för att alla ska kunna ha en aktiv o meningsfull fritid o ett rikt kulturliv!

Hur vill du vara med och påverka? Öppet möte för alla med intresse för frågorna om kultur och fritid.

Vänsterpartiet centralt informerar under rubriken ”Byt regering! För ett starkare och tryggare Sverige” om partiets budgetmotion.  Utgångspunkten är att Sverige behöver byta riktning: från skattesänkningar för höginkomsttagare till investeringar i vård, hushållens ekonomi och klimatomställning som skapar jobb i hela landet. Sverige är ett fantastiskt land, men fel personer styr. Med vår budget byter vi riktning i den ekonomiska politiken så att vanligt folk får det bättre och välfärden får resurser, säger partiledare Nooshi Dadgostar.

• Rädda vården Vänsterpartiet föreslår att sektorsbidraget till hälso- och sjukvården förlängs med 5 miljarder kronor 2026, med avsikt att förlänga även 2027 och 2028. De generella statsbidragen höjs och fördelas så att hälften går till regionerna för att möta vårdbehov och investeringskrav. Därtill införs ett glesbygdstillägg på 1 miljard kronor för att säkra likvärdig vård i hela landet. Syftet är att korta väntetiderna, förbättra arbetsvillkoren och öka tillgängligheten.
• Skydda hushållen Barnfamiljernas marginaler har utraderats. Vänsterpartiet vill höja barnbidraget med 400 kronor i månaden från 2026 och indexera det framåt. Partiet prioriterar också åtgärder som sänker kostnader i vardagen, såsom förstärkt högkostnadsskydd och bostadsstöd. Sjuka, föräldralediga och människor som förlorat jobbet ska inte betala mer i skatt än andra – den skatteklyftan utjämnas.
• Bygg Sverige starkt Budgeten innehåller stora investeringar i järnvägsunderhåll och transportinfrastruktur, i elnät och lokal förnybar el samt en tydlig statlig roll i utbyggnaden av havsvind. Klimatklivet förstärks och kollektivtrafiken byggs ut, inklusive Sverigebiljetten. Omställningen kopplas till beredskapsjobb och utbildningsinsatser för att möta arbetskraftsbehoven.
• Finansiering Reformerna finansieras genom en tillfällig banköverskottskatt på övervinster 2026–2028, höjda kapitalskatter och ett grönt ROT som styr stöd till energieffektivisering, sol, laddning och andra klimatnyttiga åtgärder. Vänsterpartiet stödjer regeringens sänkning av matmomsen, men lägger till åtgärder som säkerställer att sänkningen faktiskt kommer hushållen till del – inte bara ökar marginalerna hos matjättarna. Vi prioriterar barnbidrag framför RUT.

Här kan du läsa hela Vänsterpartiets budgetförslag. 
Här kan du se hela presskonferensen där budgeten presenterades. 
Här kan du se hela Power Point-presentationen från pressträffen.

Tisdag 7 oktober klockan 16:30 stänger riksdagens kansli – några riksdagsledamöter kommer säkerligen i sista stund med ytterligare någon motion. Hur många motioner som totalt stämplas in under dessa fyra veckor av den ”Allmänna motionstiden 2025” vet vi inte än, nu på fredag 3 oktober är antalet 2474. Vänsterpartiets riksdagsledamöter tycks hålla sig ifrån tävlingstänkandet, enskilda motioner (väcks av en eller flera ledamöter) är ytterst få, däremot finns ett mindre antal partimotioner (undertecknas av partiledaren eller partiets gruppledare). Här en motion där vi vill återge inledningen i sin helhet: 

”Världen behöver fred. Alla människor har rätt att leva i fred och frihet, med yttrande och åsiktsfrihet, en trygg bostad, sjukvård och utbildning, i ett samhälle fritt från rasism, förtryck och ojämlikhet. Det är i högsta grad en fråga om mänskliga rättigheter internationell solidaritet. De icke-militära metoderna för att förändra världen till det bättre måste alltid vara vårt första val för att lösa problem och kriser som uppstår. Biståndet, utvecklingsarbetet, diplomatin, medlingen, det politiska ledarskapet och det mellanmänskliga samarbetet måste stärkas och utökas för att världen steg för steg ska kunna förändras till det bättre. Det gäller både i vår närhet och med länder och folk långt bort. Vänsterpartiet ser därför med stor oro på det faktum att de militära utgifterna ökar runt om i världen. Vi ser även att antalet kärnvapen ökar, vilket är en mycket negativ utveckling. Det går i motsatt håll mot vad vi önskar och hur vi vill att världen ska se ut. Vänsterpartiet arbetar för att kärnvapen ska förbjudas. Samtidigt förstår vi, och står bakom, betydelsen av att varje land har ett totalförsvar som kan försvara det enskilda landet. Trots att krigen rasar och människor varje dag dör av både bomber och svält måste vi hålla kvar vid vårt övergripande mål och starka önskan om fred på jorden och frihet för alla människor. Folkrätten, baserad på FN-stadgan, och det arbete som görs inom FN, OSSE, Europarådet och andra organisationer som arbetar för fred, utveckling och frihet, är grundläggande för att världen ska kunna utvecklas åt rätt håll. Vi behöver fortsätta arbeta för att stärka efterlevnaden av folkrätten i hela världen.
Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har förändrats och försämrats. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är folkrättsvidrigt och en humanitär katastrof. Det ställer nya krav på Europas länder, däribland Sverige, att agera för folkrätt och alla länders rätt att försvara sig. Den ryska invasionen är en attack mot Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och kultur och innebär såklart ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Rysslands invasion är därför också attack mot freden i Europa och folkrätten i stort. Enighet i kritiken och i fråga om de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland och stödet till Ukraina är mycket viktigt. Israels folkmord i Gaza visar en total nonchalans för folkrätten och FN-stadgans våldsförbud. Omvärldens relativiserande av folkrätten och oförmåga att agera är oförlåtlig. Den svårt prövade befolkningen i Gaza som inte redan dödats av Israels bomber svälts nu ihjäl. Att Sveriges regeringen trots pågående folkmord möjliggör en fortsatt vapenhandel med Israel är fruktansvärt och något som Vänsterpartiet starkt
kritiserar.
Kinas aggressiva agerande i Sydkinesiska havet är mycket oroande. Den kinesiska militären genomför regelbundet överträdelser, provokationer och gråzonsaggressioner mot Taiwan. En kinesisk attack mot Taiwan vore förödande, i första hand för taiwaneserna, men också ur ett större regionalt perspektiv. Det skulle snabbt eskalera till en global konflikt. Vänsterpartiet är emot att Sverige gick med i Nato. Vi krävde en folkomröstning för att befolkningen skulle få säga sitt. Vänsterpartiet ser med oro på hur Sverige kan
komma att bli en del av krig och konflikter vi själva inte valt. Det ökar varken säkerheten för svenska medborgare eller för vår omvärld. Natomedlemskapet är nu dock en verklighet, och mycket av det svenska försvarets verksamhet kommer att ha en koppling till Nato. Det är av största betydelse att Sverige även framöver, trots medlemskapet i Nato, ska kunna agera självständigt i utrikes- och säkerhetspolitiken, bestämma själv över utvecklingen av vårt eget försvar samt göra egna analyser och ställningstaganden med en levande och folklig debatt. 

Denna motion handlar om Sveriges säkerhetspolitik och arbetet för en fredligare värld. För att veta mer om Vänsterpartiets syn på försvaret av Sverige och återuppbyggnaden av totalförsvaret, se vår motion med anledning av prop. 2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030 (mot. 2024/25:3247). För att läsa mer om vår hållning till Nato, se vår motion med anledning av prop. 2022/23:74 Sveriges medlemskap i Nato (mot. 2022/23:2348) och vår motion med anledning av skr. 2024/25:112 Verksamheten inom Nato under helåret 2024 (mot. 2024/25:3360).