Idag firar vi barnkonventionens dag för att uppmärksamma barns rättigheter och behov. Den 20 november är dagen då FN:s konvention om barnets rättigheter antogs 1989. Vad innebär barnkonventionen? FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Konventionen innehåller 54 rättigheter (artiklar) som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:
Artikel 2. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Artikel 3. Vid alla beslut som rör barn ska det i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
Artikel 6. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
Artikel 12. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mogna
Kunskapsförbundet Väst har uppdraget från medlemskommunerna Trollhättan och Vänersborg att ordna sfi-utbildningen. Vänersborg betalar för 175 platser, Trollhättan för 325. (Nu tillkommer dessutom ett större antal platser i Trollhättan för studerande vid Högskolan Väst som även de har rätt till sfi-utbildning.). SFI undervisas på olika nivåer för att anpassa undervisningen till individens tidigare kunskaper, vilket gör lärandet mer effektivt. Elever med olika bakgrunder, som till exempel de som är analfabeter eller har en högre utbildning, behöver olika stöd och har olika mål. Att anpassa nivån efter elevens förkunskaper är avgörande för att inte försena inlärningen och för att säkerställa att alla ges rätt förutsättningar att nå sina mål.
Riksdagen beslutar idag om förändringar i regelverket som styr kommunernas sätt att kunna erbjuda utbildningen. Samtidigt begränsas möjligheter att lyckas med språkinlärningen för individer som har störst behov av undervisningen. I debatten förekommer många infallsvinklar, det framkommer när man läser betänkandet eller följer inläggen från riksdagens talarstol. Företrädare för sju av åtta riksdagspartier är anmälda, endast Centern saknas. Deras ledamot skrev: ”...ställer mig bakom regeringens förslag till lagändringar i propositionen. Det är ett steg i rätt riktning i relation till dagens sfi, men på sikt vill Centerpartiet se en helt annan form av språkutbildning. Vi återkommer till denna fråga i andra sammanhang.” Regeringens förslag får därför bifall av riksdagen. Företrädare för S, V och MP har invändningar som markerar tydligt att man anser att flera av förslagen leder fel, är ineffektiva och delvis motverkar förutsättningarna för att sfi-undervisningen kan uppvisa bättre resultat. I betänkandet finns därför fyra gemensamma reservationer med rubrikerna ”1. Rätten till sfi”, ”2. Sfi och yrkesutbildning”, ”3. Kommunalt språkansvar och uppsökande verksamhet”, och ”4. Lärarledd undervisningstid”. I riksdagens snabbprotokoll återges hela debatten, där finns även en redovisning av omröstningen. På riksdagens webb-TV finns hela debatten samt omröstningen, Slutligen två tips för den som vill läsa om sfi-undervisningen och hur lärarna bedömer förändringarna som nu träder ikraft 1 januari 2026 – se Dagens Arenas två artiklar ”Granskning: Få elever klarar SFI” och ”SFI-lärare kritiska mot tidsbegränsad SFI”.
Vänsterpartiets riksdagsledamot Tony Haddou hade riktat en fråga till migrationsministern Johan Forssell, M: ”Hur motiverar ministern satsningen på återvandringsbidrag mot bakgrund av att det finns andra behov, exempelvis i glesbygdskommunerna?” Vid gårdagens debatt i riksdagens kammare deltog även tre andra ledamöter från vårt parti, i tur och ordning Malcolm Momodou Jallow, Karin Rågsjö och Samuel Gonzales Westberg. Hela debatten kan ses i efterhand på riksdagens webb-TV. Det finns också möjlighet att läsa – snabbprotokollet kommer alltid dagen efter debatten.
Här Malcolm Momodou Jallows inledande inlägg i debatten: ”Fru talman! Jag kommer från Malmö, en av världens mest internationella städer, en stad där 184 nationaliteter delar samma gator, skolor och arbetsplatser, en stad som gång på gång visar det forskningen har varit enig om i decennier. Malmö är en stad där människor från Kabul, Lagos, Banjul, Köpenhamn och Oslo stiger upp i gryningen för att hålla välfärden vid liv. Mångfald är inte ett problem utan en resurs. Det vet OECD, EU-kommissionen, FN:s utvecklingsorgan, ILO, Unesco och alla de andra stora institutionerna som faktiskt tittar på verkligheten i stället för att jaga röster utifrån rädsla. Jag står här som en del av den verkligheten. Jag är född i Gambia och hemma i Sverige, en av alla de tusentals som varje dag går till jobbet för att hålla Sverige igång. Vi är sjuksköterskorna som räddar liv. Vi är lärarna som lyfter barn. Vi är undersköterskorna som bär äldreomsorgen. Vi är tränaren och förebilden i barnens basketlag. Vi är entreprenörerna som skapar nya företag. Vi är lokalvårdarna som håller sjukhusen rena. Vi är politiska samhällsbärare och skattebetalare. Vi är Sverige på riktigt, i handling och inte bara i ord. Vi är människor som har kommit hit med drömmar men också med ansvar och som har burit mer än vad något samhälle någonsin haft rätt att kräva.
Fru talman! Det är just oss som den här regeringen, styrd av Sverigedemokraternas blåbruna penna, nu vill betala för att vi ska lämna Sverige. De vill betala oss för att lämna landet som vi har byggt, lämna hemmet där våra barn är födda, lämna en framtid som vi själva har varit med och skapat. Man lägger 1,4 miljarder kronor av våra skattepengar på ett återvandringsbidrag som ingen kommun har bett om och som inga expertstudier eller seriösa ekonomer kan försvara. Det är en politik som i grund och botten bygger på tanken att Sverige skulle bli bättre om människor som ser ut som jag inte fanns här. Fru talman! Låt oss tala klarspråk: Det här är inte
ekonomisk politik och inte heller integrationspolitik. Det här är rå och explicit rasism, rakt ur Sverigedemokraternas våta dröm om ett Sverige utan oss. Det här är en politik byggd på fantasin att landet skulle bli bättre om människor som jag inte längre fanns här. Men vi
åker ingenstans. Vi lämnar inte landet. Även om Johan Forssell, Tidöregeringen och SD vill skicka ut oss är det inte vad kommunerna och svenska folket vill. Sveriges kommuner säger samma sak: Vi vill ha kvar våra invånare. Vi behöver dem. Utan dem stannar Sverige. Regeringens egen utredare varnar dessutom tydligt och menar att förslaget är riskabelt och bör undvikas eftersom det kommer att orsaka stor samhällsskada. Vad gör då regeringen? De kör över sina experter, kommunerna och verkligheten. Varför? Jo, för att de är låsta i ett ideologiskt, rasistiskt projekt som har ett enda syfte: att få bort alla som inte tillhör majoritetssamhället ur Sverige.
Fru talman! Det är inte bara kortsiktigt och ansvarslöst, utan det är skamligt. Sverige förtjänar mycket bättre. OECD:s senaste rapport visar att Sverige redan går mot en demografisk kris med färre som arbetar och fler som behöver omsorg. Det sista Sverige behöver är med andra ord att förlora arbetskraft. Ändå vill regeringen lägga 1,4 miljarder på att driva ut dem som håller landet igång. Det är inte bara omoraliskt, utan det är samhällsekonomiskt vansinne. Hur kan Johan Forssell motivera att hans regering lägger över 1 miljard på att bli av med människor samtidigt som skolor går på knäna, vården blöder, tryggheten urholkas och äldreomsorgen skriker efter personal och vi dessutom har bostadsbrist? Fru talman! Detta är en politik som inte bygger ett land utan monterar ned det.”
Vänsterpartiets kongress i mitten av april 2026 fattar beslut om valplattformen 2026. Idag presenterade partiets ordförande Nooshi Dadgostar och partiets sekreterare Maria Forsberg partistyrelsens förslag till valplattform: ”En ny inriktning för Sverige”. Här det inledande avsnittet – men ta gärna del av hela förslaget som utgör underlaget för kommande motioner och ett beslut på kongressen.
”Vänsterpartiet går till val på en politik där människors behov av social och ekonomisk trygghet står i centrum och där den gröna omställningen är prioriterad. Vi vill se ett Sverige som håller ihop och där alla har råd att leva och bo. Vi vill se en skola som sätter barnen först och en tillgänglig sjukvård utan långa väntetider. Vi vill se en politik som ökar jämställdheten. Vi vill se ett solidariskt samhälle som tar ställning mot våld och övergrepp i världen och som står upp för folkrätten. Vi vill ha ett land som värnar den biologiska mångfalden och skogen som kolsänka, för klimatet och kommande generationer.”
Rödgrön Ledning i Västra Götaland uppmärksammar idag ett försök från andra partier i regionfullmäktige att höja biljettpriser för kollektivtrafiken. För den som inte är insatt till fullo: I regionen utgör S, V och MP den ”Rödgröna Ledningen”, i opposition finns ett samarbete mellan M, KD, C och L. S, V och MP har 68 mandat, de fyra oppositionspartier 57. Så finns också SD med 24 mandat – och varje gång SD ansluter till gruppen i opposition förlorar RödGrönLedning vid omröstningar. [I Vänersborg styrs kommunen av ett nära samarbete mellan S, C, KD och MP.]
Här pressmeddelandet i sin helhet: ”Regionfullmäktige beslutade i juni 2025 om den rödgröna budgeten, där en frysning av biljettpriserna på 2025 års nivå ingår. Oppositionen försöker nu bryta ut denna fråga ur fullmäktiges budget, och trots det höja biljettpriserna för 2026.” Västtrafik gör väldigt goda resultat i dagsläget, inför 2026 är bedömningen att bolaget inte kommer behöva 255 miljoner av redan budgeterade medel. Då är det inte rimligt att samtidigt höja priserna för att Västtrafik ska få in 45-50 miljoner som bolaget uppenbarligen inte behöver. I det tuffa ekonomiska läget vill vi inte ta ut ett högre biljettpris än vad som faktiskt behövs, säger regionstyrelsens ordförande Helén Eliasson (S).
Västtrafik bedömer att det behövs minst 3 månader för att kunna genomföra en prisjustering efter att IKN tar beslut om prislista, en höjning kommer alltså inte att ske i januari utan senare under 2026. Vi i Rödgrön ledning har sedan vi tog över styret i regionen haft som uttalad ambition att hålla nere priserna i kollektivtrafiken. Det är väldigt olyckligt för det hållbara resandet att oppositionen i samsyn med SD gjort till sitt viktigaste mantra att höja priserna för alla oss som reser kollektivt, säger Louise Jeppsson (V), ordförande i Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden.
Det är M, KD, C och L som lagt förslaget att bryta ut frågan om biljettpriser ur fullmäktiges budget, där även SD röstar för det. Tillgång till kollektivtrafik till rimligt pris är en förutsättning för att hela Västra Götaland ska hålla ihop från våra landsbygder till våra större städer. Det här handlar om människors möjlighet att ta sig till jobb, utbildning och vård, säger gruppledare och regionråd Madeleine Jonsson (MP).
Frågan kommer upp för beslut till regionfullmäktige 25 november.
Vänsterpartiets Tony Haddou riktar i riksdagen två interpellationer till migrationsminister Johan Forssell, M. I den första interpellationen ”Förslag att avskaffa permanenta uppehållstillstånd” beskriver Tony Haddou bakgrunden till fem avslutande frågor:
Anser ministern att det är förenligt med svensk rätt, EU-rätt och förvaltningsrättsliga principer att retroaktivt riva upp redan beviljade permanenta uppehållstillstånd?
Vilken rättslig analys ligger till grund för regeringens bedömning att detta är möjligt utan att bryta mot gällande rättsstatliga principer?
Hur avser ministern att säkerställa att särskilt utsatta grupper – såsom äldre, personer med funktionsnedsättning eller barn – inte hamnar i en oviss situation eller förlorar rätten att stanna i Sverige?
På vilket sätt har barnkonventionens princip om barnets bästa vägts in i beredningen av detta förslag?
Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att undvika att tusentals personer som bott länge i Sverige hamnar i en oviss situation, genom att deras löften om varaktig trygghet genom permanenta tillstånd dras tillbaka?
Därefter följer debatten kring interpellationen ”Återvändningsbidrag”. Frågan har nu under ett antal veckor belysts av en mängd inlägg i de flesta nyhetsmedierna. Regeringens tre partier har målat in sig i ett hörn när det blev tydligt att det var Sverigedemokraterna som angav tonen och höll i taktpinnen. Här på hemsidan har vi tidigare redovisat bakgrunden. Nu ställer Tony Haddou endast en avslutande fråga till migrationsministern: ”Hur motiverar ministern satsningen på återvandringsbidrag mot bakgrund av att det finns andra behov, exempelvis i glesbygdskommunerna?” Tidpunkten för debatterna är måndag 17 november och som alltid kan man följa med på riksdagens webb-tv.
Tidningen ETC publicerade en debattartikel från Vänsterpartiet med rubriken ”Att straffa arbetslösa skapar inga jobb”. Artikeln undertecknades av två ledamöter i riksdagen och två kommunalråd från Göteborg och Stockholm med ansvar för arbetsmarknadsfrågor och med ansvar för sociala frågor. Ingressen till artikeln är: ”Regeringen har medvetet spridit missvisande siffror. Det är en myt att det skulle vara bekvämt att leva på bidrag. Bidragen finns där som ett skyddsnät när man inte har något annat val.” Längre fram i artikeln berättas om våra alternativ: ”Vi vänsterpartister vill göra det motsatta. Vi vill investera i människor. Vi vill bygga ut välfärden, skapa arbetsmarknadsanställningar, stärka utbildning och annat stöd. Vi vill se en arbetsförmedling som faktiskt fungerar, och en politik som bekämpar diskriminering på arbetsmarknaden. Det är så man skapar jobb och trygghet, inte genom att straffa arbetslösa för problem de inte själva har skapat.” Avslutningen är: ”Regeringen har valt skuldbeläggning framför lösningar. Vi väljer att satsa på människor. Sverige behöver en politik som bygger samhället starkare, inte en politik som gör de mest utsatta ännu fattigare.”
Författarsamtal och höstfika med lärdomar för socialister
Öppet möte – alla socialister, sympatisörer och nyfikna till vänster är välkomna på författarsamtal och höstfika! Möjlighet att köpa boken kommer också finnas. En kväll med intressanta samtal om organisering och rörelsebyggande – både lokalt men också med internationell utblick!
Knappast möjligt att undgå nyheten om regeringens erbjudande till kommunerna att träffas för att prata ”återvandring”. Reaktionen har inte varit entydig, men framförallt har det berättats om vilka kommuner som har svarat ”Tack nej!” och även hur svaret motiverades. Allt började med en utredning som regeringen hade gett uppdrag till och vars resultat presenterades 13 augusti 2024: ”Stöd till invandrarnas utvandring”. Utredarens slutsats var att inte rekommendera ett erbjudande till en tänkt krets av mottagare. I kommentarerna efteråt blev det klart att en tänkbar effekt endast möjligen skulle kunna nås om bidraget till återvändande individer och familjer skulle höjas avsevärt. Efter ett år av tystnad hände plötsligt allt på en gång. Den 5 juni 2025 beslutade regeringen att tillsätta en nationell samordnare för frivillig återvandring. Uppdraget innefattar att informera kommuner, samverka med aktörer och främja återvandring för personer som inte etablerat sig i Sverige. Samordnaren ska också analysera hinder och föreslå förbättringar. Den 30 oktober 2025 meddelade regeringen att återvandringsbidraget höjs kraftigt från januari 2026 – ”från 10 000 kronor per vuxen och 5 000 kronor per barn, till 350 000 kronor per vuxen och 25 000 kronor per barn”. Syftet är att ge personer som inte trivs eller integrerats en chans till nystart i sitt hemland. Samtidigt får Migrationsverket fler verktyg för att motverka fusk.
Nu agerade den nationella samordnaren som regeringen önskade. Ett brev skickades till samtliga kommuner i Sverige. Det uppmanar kommunerna att informera invånare om möjligheten till frivillig återvandring och att samverka med Migrationsverket. Brevet har väckt kritik och kallats “osvenskt” av vissa kommunpolitiker. För Vänersborg svarade kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S – se bifogade kopia. Tack, Benny.
