Skip to main content

Ramsättning – en viktig del i budgetprocessen

Vänersborg tillhör de kommuner som redan innan sommarpausen fattar beslut om Mål- och resursplanen för nästkommande år med utblick även för några år därefter. Fördelen med att ha den tidiga budgetprocessen sägs vara att nämnderna i ett tidigt skede kan få en bättre planering av sin verksamhet. Nackdelen är dock att kommunfullmäktige vid tidpunkten för beslutet fortfarande saknar kunskap om ”annat” som kan påverka träffsäkerheten.

Men innan vi kommer dit, har nu tidpunkten kommit för kommunstyrelsen att ”sätta ramarna”. Kommunstyrelsens besked till alla nämnder och förvaltningar baseras på relevant information som i korthet kan beskrivas så här:

  • Hur gick det 2017, vilka mål har nåtts, vilka inte, räckte pengarna för att täcka alla kostnader?
  • Hur ser det ut nu, 2018, när alla är i gång och förhåller sig till innevarande års budget?
  • Vad vet vi om kommande förändringar, ändrad lagstiftning, tillkommande arbetsuppgifter mm?
  • Kommunledningens uppfattning om vilka resurser som finns och hur mycket som ska fördelas på löpande verksamhet, hur mycket som ska finansiera nödvändiga investeringar och hur stort resultat kommunen vill ha kvar i slutet av 2019.

Alla kommunens nio partier har haft möjlighet att följa budgetberedningens överläggningar. Beredningen består dock bara av fem ledamöter som utgör kommunstyrelsens arbetsutskott – fördelningen partivis är: S, C och MP med var sin ledamot på ena sidan, M och L som opposition de övriga två.

Hur har det gått hittills under mandatperioden? Hur röstade de femton ledamöter i kommunstyrelsen i månadsskiftet februari/mars tidigare år? Vilka besked gavs och gick till alla förvaltningar och nämnder?

2015: Kommunledningen med S, C och MP ”vann” med 7 mot 6 – 2 ledamöter från SD avstod från att rösta. S-gruppen och M-gruppen hade snarlika förslag, Vänsterpartiet biföll dock M-gruppen (vi hade samma uppfattning att kommunal verksamhet i första hand skall bedrivas i kommunägda fastigheter, inte i externt hyrda lokaler).

2016: Kommunledningen med S, C och MP ”vann” med 7 mot 6 – 2 ledamöter från SD avstod från att rösta. S-gruppen var mycket återhållsam med tilldelning av förstärkningsresurser till verksamheterna, pengarna skulle sparas för att minska behovet att låna för investeringar. M-gruppen och Vänsterpartiets förslag satsade i första hand på en rejäl förstärkning av den sociala sektorn och till utbildningen.

2017: Kommunledningen med S, C och MP ”vann” med 7 mot 4 – 2 ledamöter från Vänsterpartiet avstod och 2 ledamöter från SD anmälde att de inte deltog i beslutet. Såväl S-gruppen som M-gruppen hade snarlika förslag. Det anmärkningsvärda var dock att båda förslagen nästan helt överensstämde med det förslag som Vänsterpartiet hade lagt fram. Redan vid ramsättningen syntes att alla – fel, inte alla, SD, sade ju inget – under valåret 2018 ville se att nämnder och förvaltningar fick uppleva förståelse för att kvalitet i verksamheterna kostar pengar.

Nu blir det spännande att se vilka förslag som kommer att ligga på kommunstyrelsens bord onsdag den 28 februari. Blir det tre förslag eller blir det fyra denna gång? Någon gång måste SD väl kunna visa att man menar allvar. Det håller inte i längden att sitta på sammanträde efter sammanträde och avstå från att ha en egen uppfattning, ett eget förslag.

Ramsättningen är ett allvarligt beslut! Är beskedet till en förvaltning och dess nämnd ”negativt”, nästa år får ni mindre än ni har innevarande år, då ägnas allt arbete under våren att förbereda för tänkbara nedskärningar, att skriva konsekvensbeskrivningar om det som händer om budgetbeslutet i juni upprepar det dystra beskedet. Ramsättningens budskap kan också vara ”lika mycket nästa gång som nu”, vilket för de flesta verksamheter i praktiken också betyder att förbereda för mindre volymer eller sänkt kvalitet. Visst kan signalen också vara, att kommunstyrelsen har förståelse, att tillkommande resurser behövs för att undanröja permanent underbudgetering, för att bemöta nya krav som följd av förändrat lagstiftning eller med hänsyn till den demografiska utvecklingen. Men hur generös är kommunstyrelsen i sitt erkännande? Tillräcklig för att verkligen bli underlag för en vettig framtidsplanering? Eller för klent, för att det ska kunna täcka mer än något litet hål i förvaltningens budget?

Det lär finnas anledning att återkomma. När korten ligger på bordet. När budgetberedningens arbetsmaterial blir offentligt och tillgängligt för alla. Men det dröjer ett tag till. Budgetberedningen (och alla med insynsplats) träffas nu på fredag. Handlingar till kommunstyrelsens sammanträde borde senast en vecka senare, 21 februari, finnas på hemsidorna, på kommunens och på Vänsterpartiets.

Hur ska det bli den fjärde gången?

En mandatperiod är på fyra år. Alla fyra år är sig dock inte lika. Det märks rätt så bra när man tittar på utfallet av budgetomröstningarna. Det första året präglas av allvarliga försök att stå för sina löften från valrörelsen. År 2 och år 3 levereras många förklaringar till varför det gäller att vara återhållsam, generositet är inte främsta ledstjärnan. Mandatperiodens fjärde och sista år visar partierna upp sig från en annan sida. Många väljargrupper formulerar sina önskemål, inte många avvisas lättfärdigt. På kvällen den 9 september räknas rösterna, då syns vem som har lyckats presentera sig bäst, vem som ansågs vara mest trovärdig i väljarnas ögon.

Det är skillnad mellan kommunerna. Det finns kommuner med tydliga, stabila majoriteter, val efter val. Men inte i Vänersborg. Nästan utan undantag avlöser här partierna, partigrupperna, varandra i rollen som kommunledning. 2010-2014 samlade kommunledningen 20 av 51 röster i fullmäktige, innevarande period är det 22 av 51. Fortfarande finns många kommuner som hittar sina ledningar i endera av blocken. Inte så i Vänersborg. 2002 lämnade Centerpartiet i Vänersborgs kommun samarbetet med de andra allianspartierna. Sedan dess går C hand i hand med S. Socialdemokraterna är fortfarande största parti, med idag 14 mandat. S är dock långt under det man hade 2002 eller 2006, 23 resp 21 mandat. Centerpartiet var efter kommunsammanslagningen länge kommunens andra parti med 13, 12 och 11 mandat. Under alla år tillsammans med S pendlar C mellan 3 och 5 mandat, denna mandatperiod är det 4.

Storleken spelar roll! Vill man få sina budgetförslag accepterade i fullmäktiges slutomröstning, då gäller det att samla flest röster. Det lyckades den av Gunnar Lidell, M, ledda koalitionen med, först 2015, och sedan en andra gång i juni 2016. Den som följde utvecklingen vet hur det kunde bli så. Vänsterpartiet hade med sina sex mandat tagit fram egna förslag. Det var en satsning på verksamhet, främst socialen och utbildningen, som stod överst. Koalitionen ledd av Socialdemokraterna och Marie Dahlin, prioriterade återhållsamhet, att spara, för att minska kostnaden för nya lån som skulle betala investeringar. Vänsterpartiet kunde rösta på sina egna förslag, som nästan undantagslöst hade övertagits av Gunnar Lidells grupp. Det var så det blev majoritet.

2017 fanns tre förslag, alla låg mycket nära varandra. 2017 behövde Vänsterpartiet inte avstå från någon enda punkt i sitt budgetförslag, Marie Dahlins grupp lade fram förslaget vid slutomröstningen och samlade en majoritet.

Allt detta är viktigt att påminna sig om, när nu arbetet med budgeten för 2019 och framåt har kommit i gång. Beslutet växer fram i tre etapper. Först ramsättningen, sedan omröstningen om budgeten i juni och – eftersom det är ett valår – möjligheten till omprövning i november.

Ramsättningen beslutas av kommunstyrelsen 28 februari. Då får alla nämnder veta vilket utrymme som ställs till deras förfogande. Under mars och april sitter sedan förvaltningarna och filar på sina utkast. Senast den 23 april har varje nämnd röstat fram vad som ska skickas ”uppåt”. Då vet vi vilka verksamheter som måste skära ner på volym eller ambitionsnivå, vilka konsekvenser som en klen finansiering för med sig, om utveckling, stagnation eller avveckling kan väntas. Kommunstyrelsen skickar 4 juni ett huvudförslag vidare till kommunfullmäktige, som får sista ordet 20 juni. Nåja, sista ordet? Är det åter ett ledningsbyte i anslutning till valet i september, då kan det mesta ändras i november.

Var står partierna? Vem vill vad? Den som visste! Alla nio partier har haft tillfälle att ta del av underlaget: hur slutade 2017? hur ser det ut just nu i början av 2018? vad bör vi tänka på inför 2019 och framöver? Vilka slutsatser drar vi?

Ekonomistaben vill senast den 16 februari sammanställa svaren som partierna uppmanades att lämna.

Vänsterpartiet har kallat till ett gruppmöte måndag 12 februari. Då vill vi veta av våra förrtroendevalda vilka prioriteringar vi vill göra, då ska våra medlemmar kunna utöva sitt inflytande gentemot våra ledamöter.

Politiken – veckan har minst sex dagar

På lördag öppnas foajén i Arenan för alla som vill fira att det är 374 år sedan Vänersborg fick stadsrättigheter. Politiker från alla nio partier har blivit tilldelade var sina pass om tjugo minuter – välkommen till politikersoffan. Vill du träffa Marianne Ramm och Stefan Kärvling ”på soffan” gäller det att hänga på låset. Vänsterpartiet först! Alltså, 10.00 – 10.20.

Marianne och Stefan, säkerligen ytterligare en handfull förtroendevalda från Vänsterpartiet, dröjer sig säkert också kvar efter den tilldelade korta stunden. Någonstans i vimlet ….

Marianne Ramm förde partiets talan i onsdags, när vi försökte få till stånd en återremiss i ärendet om nedläggningen av återstående servicehus. När våra medlemmar uppmanade oss att stanna till, att tydligare betänka konsekvenserna och att efterlysa bättre alternativ axlade vi uppdraget i fullmäktige. Vi lyckades dock inte, en majoritet biföll den nya planen och nu kommer avvecklingen att påbörjas omgående.

Lokaltidningen TTELA berättade idag om ärendet under rubriken ”Nu börjar stängningen av serviceboenden” – en liknande längre version fanns redan i torsdags i tidningens nätupplaga med rubriken ”Oenighet om serviceboenden”.

Tänkt om – Marianne Ramm (V) började med att peka på att hon och partiets andra representant i socialnämnden och kommunstyrelsen, Lutz Rininsland, varit delaktiga i besluten om avveckling.

– Efter det har vi haft möjlighet att diskutera och samtala med våra medlemmar. Och vi har tänkt om.

Det var hon som yrkade på återremissen för att göra en konsekvensbeskrivning av vad avvecklingen skulle innebära. En utvärdering av den tidigare nedläggningen av Kastanjen och Runnarebo skulle också ingå.” 

”Lutz Rininsland konstaterade att socialnämnden är pressad ekonomiskt och att resurserna behöver fördelas. Samtidigt pekade han på att hemtjänstens kostnader kommer att öka om serviceboenden läggs ner. Dessutom finns det förlag från statligt håll som ytterligare kan öka kostnaderna för hemtjänsten, menar han.

– Vi saknar en konsekvensutredning. Är det inte så att vi inte helt har tänkt igenom konsekvenserna för de människor det berör, sa han.” 

”Men det räckte inte för en återremiss eftersom S, C, MP, M, KD och L tillsammans har 37 röster. Slutresultatet av fullmäktiges beslut blev alltså att avvecklingen av Pionen och Ringhem startar i början av det här året.”

I TTELA kunde man i torsdags läsa en debattartikel från Stefan Kärvling (V): ”Skolpersonalen måste få riktiga förutsättningar”.

Debattartikeln hade samband med ett ärende som fullmäktige behandlade dagen före. TTELA berättar idag under rubriken ”Skolpersonalens villkor kartläggs” att samtliga ledamöter biföll Vänsterpartiets motion. Nu ska vi också se till att goda tankar omsätts i handling, Vänersborg måste ta sig i kragen för att ge skolan förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag.

Samma tankar framfördes också i torsdags när kommunens budgetberedning sammanträffade med presidierna från barn- och utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och socialnämnden. Hur budgetåret 2017 slutade, hur det ser ut nu i början av år 2018 och vilka tankar och utmaningar som finns för de kommande åren var punkterna på detta heldagsmöte. Hur det såg ut 2017 framgår också av ett ärende som finns nästa vecka i kommunstyrelsen: ”Information om preliminär bokslutsrapport 2017”. Ett citat från underlaget: ”​Årets resultat uppgår till 76 mkr vilket är 53 mkr bättre än budget. Resultatet är 14 mkr bättre än prognosen i augusti och 17 mkr bättre än bokslut 2016.”

Ingen bör dock komma på tanken att nu är det fritt fram. Budgetarbetet kommer att visa att verksamhetens behov (utmaningar är det ordet som nuförtiden används!) måste balanseras mot att det i själva verket finns minskat utrymme.

Vi får se var det landar! Närmast lägger partierna sina kort på bordet, när kommunstyrelsen den 28 februari beslutar vilka ramar nämnderna har att planera utifrån under våren för 2019 och framåt.

Sista ordet: Det händer inte ofta att kommunens födelsedagstårta tar slut. Men då var festen alltid i kommunhuset mitt i stan. Den som i isande kyla och genom snön har tagit sig till Arenan kanske vill ta sig en extra bit? Tja, det finns ju andra som aldrig äter tårta på en förmiddag och somliga som aldrig äter tårta! Man kan ha trevligt i vimlet ändå! Välkomna!

37? Nix, 374 ska det vara! 

 

 

Kommunstyrelsen 8 + 3 =11

Kommunstyrelsens första sammanträde valåret 2018 är på onsdag 17 januari. Sedan följer ytterligare sju sammanträden innan valdagen söndag 9 september. Därefter är tre sammanträden med det ”gamla manskapet” planerade innan årsskiftet. Ledamöter i nämnder och styrelser tillträder ju först efter 1 januari 2019, deras mandatperiod sträcker sig fram 31 december 2022.

För kommunfullmäktige gäller annat: Fram till valdagen skall det bli åtta sammanträden, det första 31 januari, det sista 10 oktober. Det nyvalda fullmäktige har sedan tre sammanträden under 2018: 24 oktober, 21 november och 19 december.

Allt naturligtvis under förutsättning att det inte kallas till något extra sammanträde. Här kan man bara spekulera. Det finns ju ingen röd tråd, kommunledningens minoritetspartier hankar sig fram från månad till månad. Det finns nog ingen som önskar att det ska fortsätta så här ytterligare en mandatperiod.

Socialdemokraterna och Centerpartiet i Vänersborg låtsas som ingenting. Visserligen finns det lokala frågor som kan lösas utan att rikspartiernas strider behöver inverka menligt, men hur det går hem bland partimedlemmarna och väljarna återstå att se. Eller ska man tro att motsättningarna mellan Stefan Löfven och Annie Lööf också är bara på skoj? Vad Miljöpartiets väljare har fått ut av sina förtroendevalda är en intern hemlighet. Partiets representanter tycks inte komma ihåg mycket av den kämpaglöd som präglade deras valmanifest 2014.

Vad som är på gång, vilka partier som söker ett hållbart samförstånd inför nästa mandatperiod ser man nog först efter valdagen i september. Men ganska snart kommer det att synas om det finns förutsättningar för ett majoritetsstyre.

Budgetberedningen möts i slutet på januari och i början av februari. Den 28 februari skall kommunstyrelsen bestämma vilka ramar som skall gälla för samtliga nämnder för 2019. Kommunfullmäktige fattar sedan budgetbeslutet vid sitt sammanträde 20 juni.

Men även här spelar det roll att 2018 är ett valår. Juni-beslutet av det ”gamla fullmäktige” kan nämligen ändras genom ett nytt, ett annat beslut av det ”nya fullmäktige”, i så fall i november.

Det är nog ett bra tips att ha koll hur det utvecklas under den närmaste tiden. Även att höra efter vem som stod bakom vilka viktiga beslut 2015, 2016 och 2017. Att bara lita på alla nya löften som poppar upp under valrörelsen kan inte vara det klokaste.

Vänsterpartiet lovade 2014 att vara öppet och lyhört, att berätta inför beslut hur partiet ”tänker” och att låta bli att ingå hemliga överenskommelser. Därför anser vi det angeläget att uppdatera vår hemsida regelbundet.