Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Göra hemläxan när inga möten stundar

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Skolpolitik.

Kommunala förtroendevalda har stora krav på sig. Inför alla möten presenteras diverse beslutsunderlag,  tyvärr sällan på sådant sätt att det viktigaste framkommer direkt. Istället erbjuds huller om buller mängder av texter, ofta med flera upprepningar och inte sällan på sådant sätt att den röda tråden knappt syns. 

Nu blir det inga möten på ett tag, inga buntar med kommunala handlingar. Sommarpausen gör gott. Men någon paus blir det inte. För nu finns äntligen tid att ta itu med den egna ”to-do-listan”. Och visst tillkommer nytt, varje vecka.

Ta t ex marknadsskolan, valfrihet, skolministern, betygsinflation – är detta frågor för en vanlig förtroendevald på kommunal nivå i en medelstor svensk kommun? Något som kan bidra till att lösa problem i någon nämnd, i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige?

Absolut ja, så är det.  Fast det är inte tydligt så direkt. Alla dessa frågor påverkar kommunens förutsättningar att bekosta en likvärdig utbildning för alla ungdomar i vår kommun.

Skolminister Lotta Edholm tassar som katten runt het gröt. Något är inte bra, det har Lotta Edholm upprepat åtskilliga gånger. För att ta reda på vad som är fel tillsätts en utredning, flera utredningar, många utredningar….

Nu senast gäller det bekymret med betygsinflationen. Antalet rapporter om vad som var på gång krävde handling. I torsdags tillsatte regeringen en utredning, direktivet sammanfattar uppdraget: ”En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Förslagen ska syfta till att betyg och meritvärden från grundskolan och gymnasial nivå mer rättvisande speglar elevers ämneskunskaper samt till att motverka betygsinflation.”

I texten för direktivet finns inte ordet marknadsskola, termen ”friskolor” förekommer två gånger. Först i en hänvisning till en SNS-rapport från 2022: ”Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor”. Och så anvisas utredaren att inhämta synpunkter från bland många andra ”Friskolornas riksförbund”. 

SNS-rapporten använder inte heller termen ”marknadsskola”. Men redan i ingressen talas klarspråk: 

”I den här rapporten undersöks hur elevers skolresultat och övergång till eftergymnasial utbildning påverkas av att gå i en fristående i stället för en kommunal gymnasieskola.  Resultaten tyder på att friskoleeleverna i genomsnitt får högre betyg, bättre provresultat i svenska och engelska, oftare går klart gymnasiet och i högre utsträckning studerar vidare. Men författarna finner också tecken på en mer generös betygsättning i friskolorna. Exempelvis sätter friskolor högre kursbetyg jämfört med resultaten på nationella prov. Även om författarna inte kan säga om en mer generös betygsättning förklarar hela resultatskillnaden mellan fristående och kommunala skolor, indikerar det här mönstret att det behövs åtgärder för att förbättra likvärdigheten i betygsättningen mellan skolor.”

Synpunkter skall också inhämtas hos förbundet Sveriges Lärare. Där publicerades bara för någon dag sedan rapporten: ”Skolan – kunskap eller kundservice?” Ordet marknadsskola används genomgående, någon gång byter man till att påtala ”kundorienteringen i skolorna”. 

Rapporten avslutar med Sveriges Lärares ”Krav på stat och huvudman”:

  • Vinst- och marknadsskola ska fasas ut
  • Skollag och läroplaner måste skrivas om så att det blir tydligt att det är professionen som avgör hur samarbetet med vårdnadshavarna  ska se ut
  • Huvudmän måste ta sitt ansvar när det kommer till att minska kundorienteringen i skolorna
  • Elever som är i behov av stöd måste få det

Åter till frågan – är allt detta något den lokala förtroendevalda politikern behöver känna till?

Självfallet! Problemet i Vänersborg (och Trollhättan) är att endast 2 av 3 elever söker utbildning i den kommunala gymnasieskolan. Där måste varje krona vändas två eller fler gånger. Kommunerna måste snåla med resurserna, många gånger kan stödet inte finansieras som det borde. 

Enligt aktuella uppgifter är det 1161 elever från Vänersborg och Trollhättan som går på frigymnasier, 220 elever finns i kommunala skolor i andra kommuner.  2428 studerar på Kunskapsförbundets tre gymnasieskolor. 

Utan att raljera: Det som sägs om de stora friskolekoncernerna är att man också där vänder på kronorna innan en del försvinner i vinstutdelningen. 

Sammanfattningsvis: Stora problem kan inte lösas på den kommunala nivån, lagar och förordningar beslutas i Stockholm. Men det vad regering och riksdag gör, eller som här, INTE GÖR, påverkar våra skolor, våra ungdomar – och är därmed något vi måste känna till för att kunna agera. 

Även i hängmattan kan man läsa rapporter och utredningar. Förresten, skolminister Lotta Edholm skyndar långsamt, nämnd utredningsuppdrag skall redovisas 21 februari 2025.

Fullmäktige tar nu sommarpaus

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2024.

Med start 13:00 och avslutning exakt 21:45 avverkade kommunfullmäktige 28 ärenden på en diger lista. 

Mål- och resursplanen för 2024 var den viktigaste beslutspunkten. Fem olika budgetförslag hade kommit in, ett av dessa kom från Vänsterpartiet.

Vårt parti har fyra ledamöter på plats som backas upp av våra ersättare Peter Lénberg och James Bucci.  Gruppledaren Stefan Kärvling talade om förslagets ”helhet”, om det som gällde barn- och utbildningsnämnden och byggnadsnämnden. Ida Hildingsson om socialnämnden, där hon är ledamot och om samhällsbyggnadsnämnden. Gunilla Cederbom talade om kultur- och fritidsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden. Lutz Rininsland om Kunskapsförbundet Väst, förbundets frågor ligger under kommunstyrelsen. 

Den som vill kan se och lyssna på hela mötet eller enskilda ärenden. På kommunens hemsida ligger hela inspelningen. Det är lätt att hitta rätt ärende för att ta del av allt som anfördes från företrädare från fullmäktiges nio partier och 51 ledamöter. 

Här anförandet från Gunilla Cederbom om kultur- och fritidsnämnden där hon tillsammans med Madelaine Johansson företräder Vänsterpartiet.

MRP kultur och fritid

Ett rikt kulturliv och en meningsfull fritid är viktiga delar i alla människors utveckling. Det är inte guldkanten i tillvaron. Det är en del av basen.

Där hittar vi vänner, känner tillhörighet och sammanhang.

Vi lär oss nya saker och får nya upplevelser som utvecklar oss som människor.

Det stärker oss och ökar möjligheterna till både ett arbetsliv och livskvalitet.

Därför är det så trist att vi står mitt i några år med kärva ekonomiska tider som beror på omvärlden och den nedskärningspolitik av välfärden vi ser från regeringens håll.

Förutsättningar som gör att vi inte kan göra välbehövliga satsningar så vi når våra inriktningsmål för invånarna i Vänersborg.

Den styrande blå regeringen med stort inflytande av SD urholkar de statliga bidragen bla till kultur- och fritidsverksamheter. SD inflytande över kulturpolitiken bekymrar mig.

Kultur- och fritidsnämnden hade behövt förstärkning med 4 mnkr 2024 för att upprätthålla samma verksamhet och få balans mellan intäkter och kostnader. För planperioden totalt 7 mnkr.

Nu måste vi istället minska på kostnader och dra ned på våra verksamheter. Då rannsakas alla delar, vad kan göras som får minst negativ konsekvens? Vilka verksamheter ingår inte i reglementet, se över anläggningarna, se över ambitionsnivån för musik-och kulturskolan. Det kommer att svida.

Som Stefan Kärvling sa, så står barn- och utbildningsnämnden  inför att avveckla KUL, KUL – kultur – Utveckling – Lärande, som kostar 1,8 mkr/år för BUN att köpa tjänst av kultur- och fritidsnämnden.

KUL är en samverkan mellan skolan och kultur/fritid för alla barns rätt till kulturupplevelser och eget kreativt skapande. Kulturens roll i skolan är viktig då den minskar stress, stimulerar känsla och fantasi, gör att vi förstår oss själva, andra och omvärlden bättre.  

KUL handlar om åtta olika konstformer som alla elever får ta del av under sin studietid som fördjupar lärandet och förbättrar skolresultaten.

Så oerhört viktig verksamhet som vi inte bör rasera för barn och ungas lärande och utveckling.

Vi pratar alla om vikten av tidiga insatser i dessa tider. Då kan vi inte genomföra massiva nedskärningar som drabbar barn och ungas framtidsmöjligheter.

Vårt budgetförslag innebär att vi säkrar KUL för barn och unga.

Vi måste ta vårt ansvar och dämpa de allvarliga långsiktiga konsekvenserna och personalneddragningar inom förskola, skola och socialtjänst redan nu. Det kan vi göra genom att vara tydliga till nämnder och förvaltningar nu i budgetbeslutet. I en sån här svacka ska resultatutjämningsreserven RUR användas redan nu.

Om vi ser negativa prognoser och fortsatt nedskärningspolitik av välfärden på riksnivå, så tvingas vi till och är beredda att ta till en skattehöjning i höst för att inte rasera grundläggande verksamheter i vår kommun. Vi kan kalla den Kristersson-skatt!

Bifall till Vänsterpartiets budgetförslag.

Vädjan gav inga resultat

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Riksdagen debatterade och beslutade igår ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”. Talare från oppositionspartierna vädjade att något borde sägas om regionernas och kommunernas enorma behov att få ett besked nu, en utfästelse, en antydan om hur statsbidragen för välfärden skulle bli för år 2024. 

Varken finansminister Elisabeth Svantesson, M, eller den som tycks bestämma i avgörande frågor, Oscar Sjöstedt, SD, visade sig villiga att på något sätt ta ett steg. Kommunerna får göra sin planering för 2024 så gott det går, många kommunernas budgetbeslut får göras om när statens budget läggs fram i september. 

Hela debatten kan ses på riksdagens webb-TV där även länken till snabbprotokollet finns. Här inledningen till anförandet från Ali Esbati, Vänsterpartiets företrädare.

”Den 18 oktober förra året hade jag, i likhet med de flesta andra i kammaren i dag, det tvivelaktiga nöjet att sitta i denna sal och höra Ulf Kristerssons regeringsförklaring. Det sades mycket i den, somligt med den numera välbekanta påstrykningen av reaktionär elakhetssignalering, annat av mer platt och tom karaktär, också detta ett allt starkare signum för dagens regering.
En mening, tidigt i regeringsförklaringen, återvänder jag dock ibland till med viss motvillig beundran:
”Samarbetet lägger grunden för en långsiktig politik,
med målet att på allvar lösa Sveriges stora samhällsproblem.”
Sålunda talade statsministern och refererade alltså till
borgerlighetens underkastelse under Sverigedemokraterna.
Jag tänker på det fina uttrycket ”att äga fräckhetens
nådegåva”. För nog är det en gåva att utan rodnad eller
synbara kval bygga ett helt regeringsprojekt på något som så fundamentalt, så demonstrativt, förhåller sig i rak motsättning till det man står och säger i riksdagens talarstol. Och sällan blir väl kontrasten mellan det sagda och det gjorda så uppenbar, så konkret, som i samband med de budgetförslag som regeringen, under överinseende av Sverigedemokraterna, presenterar och, kanske ännu viktigare, inte presenterar.
Är det någonting som verkligen präglar den ekonomiska vårproposition som vi nu debatterar är det att centrala ekonomisk-politiska problem i Sverige är utanför fokus och framför allt att lösningar på dem lyser med sin frånvaro.
Vi har under våren hört finansministern tala mantralikt om inflationen. Men det vi ser är en politisk passivitet som står svenska folket dyrt, nu och i framtiden. Den här vårbudgeten hade varit andefattig i ett läge som inte karaktäriserades av flera pågående kriser. Nu är den snarare anmärkningsvärt apatisk.”

Tuff ekonomi kräver besked

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2024.

I slutet på veckan midsommarfirandet – innan dess några dagar där samtal och debatt kring ekonomin står högst upp på dagordningen.

Här i kommunen är det kommunfullmäktige som samlar sig till ett beslut kring ”Mål- och resursplanen 2024-2026”. Vänsterpartiets gruppledare och företrädare i kommunens budgetberedning har på sin egen blogg beskrivit kommunledningens huvudförslag. Ytterligare fyra inlägg belyser tankarna kring budgeten från M+L, från SD , från MBP och från Vänsterpartiet. Sammanträdet i möteslokalen Bojorten på onsdag börjar redan klockan 13:00 och kan följas på plats eller via kommunens webb-TV.

Dagen innan, tisdag, debatteras och beslutas i riksdagen dels ”Vårändringsbudget för 2023”, dels ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”. Regeringen har inte reagerat på kommunernas och regionernas rop om insatser här och nu för att kunna behålla viktiga verksamheter i välfärdssektorn. Det kom ingenting. Nu finns en enhälligt vädjan kvar att regeringen i grova drag skall berätta vilka resurser statens budget innehåller för den kommunala välfärden 2024.   Ett acceptabelt planeringsschema förutsätter preliminära besked innan sommarpausen.

Både finansminister Elisabeth Svantesson och statsminister Ulf Kristersson har hittills sagt att regeringen inte kan säga något än, budgetprocessen måste få lov att ta den tid den behöver. Endast Oscar Sjöstedt, SD, har varit villig att göra antydningar om att ”mer ska komma”. Visst, det ligger i sakens natur att budgetanslagen växer, inte minst inflationen kräver att beloppen blir högre. Men därmed är inget sagt om ett sådant ”plus” verkligen är ett tillskott eller om det bara kompenserar för att pengarna har tappat i värde. 

Riksdagens debatt betyder en del för ledamöter i Vänersborgs fullmäktigeförsamling dagen därpå. Tänk om det vore så bra att några av alla osäkerhetsfaktorer är borta. Så som det ser ut just nu är alla prognoser en lek med siffror.

Här ett avsnitt ur en längre reservation som Vänsterpartiet har lämnat i betänkandet med ”Riktlinjerna”: ”Sedan 1990-talets början har välfärden tvingats till återkommande
besparingar, vilket inneburit att ojämlikheten i hälsa och utbildning ökat i Sverige. För att förverkliga ambitionerna för det offentliga åtagandet behöver den ekonomiska politiken inriktas mot kraftigt ökade resurser till välfärden.
Kommunernas och regionernas ekonomi präglas av hög inflation och stigande räntor, och kommer att påverkas av att ekonomin nu går in i en lågkonjunktur. Att inte satsa tillräckligt på välfärden innebär i praktiken nedskärningar. Den viktigaste strukturreformen i dagsläget är att värdesäkra statsbidragen och ge kommunsektorn de långsiktiga förutsättningar den behöver för att bedriva det
välfärdsarbete som är helt centralt. Det behövs också ett statligt räddningspaket till sjukvården. Mycket talar för att personalförsörjningen kommer att bli en stor utmaning för kommunerna och regionerna under den kommande tioårsperioden. Den svenska sjukvården och äldreomsorgen
behöver återgå till att styras med utgångspunkt från hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård efter behov.”

Finansiell stabilitet – skattebetalarnas pengar – Sveriges säkerhet

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Riksdagsdebatt om SBB.

Den särskilda debatten om ägandet av samhällsviktiga fastigheter gav några besked. Några …

Vänsterpartiets gruppledare Samuel Gonzales Westling inledde: ”Det Sverige som jag växte upp i var på
de flesta sätt ett tryggt, omtänksamt och tillförlitligt
land. De 30 år som gått sedan dess har präglats av nedskärningar i skolan och sjukvården och urholkning av
våra gemensamma trygghetssystem. Effekterna av
detta ser vi omkring oss varje dag. I dag ska vi prata
om en av de värsta avarterna av den här nyliberala utvecklingen.
Under senare år har många kommuner och regioner
sålt ut samhällsfastigheter för att finansiera löpande
verksamhet. Våra gemensamma fastigheter köptes upp
av oseriösa fastighetsspekulanter som SBB och hamnade utanför vår demokratiska kontroll. Att detta var
kortsiktiga och dåliga affärer har vi vetat länge, men i
dag debatterar vi något mer akut. Vad ska hända med
alla de här samhällskritiska fastigheterna när SBB
tvingas sälja?
Marknadsfundamentalismen har gjort vårt samhälle svagare. Det är hög tid att sluta leka affär med
sjukvårdsinrättningar, skolor och regementen. ”

Företrädare för samtliga åtta riksdagspartier fanns på talarlistan, huvudintresset riktade sig dock till finansmarknadsminister Niklas Wykman, M. 

I sitt första anförande sade han bland annat: ”Huvudbedömningen är att detta kan lösas på ordinarie sätt, men det är också så att skulle det inte göra det finns det en regering som är beredd att agera för den finansiella stabiliteten, för skattebetalarnas pengar och för Sveriges säkerhet.”

Mot slutet av sitt andra anförande sade Niklas Wykman: ”Med det sagt är det självklart så att regeringen och
de samarbetspartier som den vilar på här i riksdagen är
beredda att agera för finansiell stabilitet, Sveriges säkerhet och skattebetalarnas pengar.”

Sedan inledde Niklas Wykman sitt första replikskifte med: ”Den här regeringen kommer alltid att agera för den finansiella stabiliteten, för skattebetalarnas pengar och för att värna viktiga intressen, till exempel Sveriges säkerhet.” 

Något senare, i ett annat replikskifte, svarade Niklas Wykman på en direkt fråga av Samuel Gonzales Westling: ”När det däremot gäller att vi ska agera vid behov för skattebetalarnas pengar, för Sveriges säkerhet och för den finansiella stabiliteten är jag helt övertygad om att alla riksdagsledamöter, om ett sådant läge skulle uppstå, är beredda att komma till Stockholm och fatta de beslut som krävs.”

Andra ledamöter lyssnade uppmärksamt. När turen var kommen till Yusuf Aydin, KD, så anförde ledamoten bland annat: ”Samtidigt och med vetskap om våra historiska erfarenheter är det dock viktigt att regeringen följer utvecklingen noga och är redo att agera för att värna
svenska säkerhetsintressen, den finansiella stabiliteten
och skattebetalarnas pengar, vilket också statsrådet
Wykman klargjorde.”

Debattreglerna är sådana att statsrådet har sista ordet i en debatt som något oppositionsparti har begärt. Niklas Wykman sade då: ”Den här regeringen är alltid beredd att agera för den finansiella stabiliteten, för skattebetalarna och för Sveriges säkerhet.”

Hela debatten kan ses i efterhand på riksdagens webb-TV, där finns även länken till snabbprotokollet.

Särskild debatt

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Riksdagen debatterar SBB.

Särskild debatt om ägande av samhällsviktiga fastigheter

Riksdagen håller fredag 16 juni 09:00  en särskild debatt om ägande av samhällsviktiga fastigheter. Debatten har begärts av Vänsterpartiet. 

Är det viktig vem som äger lokaler som används för offentlig verksamhet? Det kan väl inte spela någon roll om en kommun äger  sina skollokaler eller idrottshallar eller om någon annan äger och kommunen hyr på förmånliga villkor?

I Vänersborg har bilden klarnat under de sista.. Förenklat gäller: Lokaler kommunen använder – då är det bäst att kommunen äger, förvaltar och underhåller. Och: kommunen skall inte äga lokaler som kommunen inte använder för verksamhet. 

Men nu gäller det SBB – ingen kan ha undgått berättelsen om Ilija Batljan, den före detta socialdemokraten som på bara några år gjorde företaget SBB till ett av fastighetssveriges största – och om varför hans tillvägagångssätt kanske ändå var en genial idé från början.

För att fräscha upp minnet – SR sände 12 juni ett kort program som berättar: ”Ilija Batljan och SBB – fastighetsimperiet som kraschade”.

Redan 26 maj gick Vänsterpartiet ut med kravet: ”Återför SBB:s samhällsfastigheter till det offentliga”.

Media berättar om fastighetsbranschens nervositet – och intresset hos ett fåtal kapitalstarka bolag att vända kraschen till en stor vinst i egen ficka. 

Det återstår att se om riksdagsdebatten bringar klarhet i om vem som tycker vad – och om det stannar vid ord utan att det följs av handling.

Bilden i inledning av texten valdes medvetet.

Överenskommelsen ger ingen anledning till glädje – tvärtom

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Migration, Migrationsöverenskommelse.

I söndagens Agenda på SVT samtalade Tomas Tobé, M, och Malin Björk, V, om migrationsöverenskommelsen som EU-ministrarna hade nått. Två helt motstridiga uppfattningar.  Det är de avslutande tio minuterna i Agenda, för den, som i efterhand vill ta del av det som sades.

I lördags hänvisade vi här på hemsidan till Lisa Pellings kommentar i Dagens Arena. Det tål att upprepas.

På regeringens hemsida finns den version som framhäver Maria Malmer Stenergards insats. Läser man, begrundar man så klarnar bilden: Vissa är välkomna till Sverige, mycket välkomna. Andra har inte en chans, deras ansökan kommer inte ens att prövas. 

Tony Haddou, Vänsterpartiets riksdagsledamot från Göteborg med ansvar för asyl- och migrationsfrågor skrev igår en text på Facebook som vi återger här i sin helhet:

”Några dagar efter EU:s asylpakt och jag kan inte fatta att Sveriges journalistkår har så svårt att beskriva om vad som kommer att hända och vad världens mest sårbara människor står inför.

Som att allting är normalt och att det här skulle vara en vanlig överenskommelse. I veckan plockade tunisisk kustbevakning av motorer på båtar med människor som flyr och söker skydd, mitt ute på öppet hav för att låta dom driva till döden.
Det är en av tusentals inskränkningar som EU genom åren finansierat och som sker varje dag i olika former. Och nu kommer bland annat dessa inhumana metoder öka och bli grövre. Sveriges migrationsminister är nöjd och det enda journalister hittills tryckt fram är att det nu finns en överenskommelse.
Är det inte dags att ifrågasätta stora fängelser för oskyldiga barn på obestämd tid, om varför man ska öka våldet mot människor som flyr eller varför vi inte ens ska ha ett asylsystem längre? Vi vet att solidariteten och att hjälpa människor på flykt nu är kriminaliserat, men att berätta om allt detta är inte det. Gör ert jävla jobb!”

Tips för hängmattan

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i lästips.

Jonas Sjöstedt skriver i tidningen Arbetet: ”Jag avskydde vad Fredrik Reinfeldt gjorde med Sverige – men han var i alla fall bra på det”

Skolminister Lotta Edholm är gäst hos Anders Holmberg i programmet ”30 minuter”.

Sedan i alla medier berättelsen om den stora kompromissen, där Maria Malmer Stenergard, M, Tomas Tobé, M, och Ylva Johansson hållit i taktpinnen, medan SD yttrar sitt missnöje över resultatet från EU-mötet i Luxemburg. Dagens Nyheter skriver bl a: ”Men eftersom flera medlemsstater, som Polen och Ungern, i många år vägrat att ta emot asylsökande från andra länder, lanseras andra alternativ för att stötta gränsstater. Det kallas obligatorisk solidaritet och innebär att länderna kan bidra med gränspoliser, utrustning eller annat. Rena pengar ingår också. Prislappen satt till 20 000 euro (cirka 230 000 kronor). För svensk del betyder det att Sverige kan betala 18 miljoner euro, 210 miljoner kronor med dagens växelkurs, för att inte behöva ta emot en enda omfördelad asylsökande.”

Kanske bättre att läsa Lisa Pelling i dagens arena: ”Tältlägren har varit en pilottest” om denna EU-kompromiss. 

Glöm inte att läsa Rött.nu: ”Elinor Torp om människor som städar Sverige”.

Nästa vecka onsdag är det partiledardebatt i riksdagen, Veckan efter, på tisdag, debatteras och beslutas ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”.

Trevlig lugn kväll och en viktig fråga

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Besök hos Naturskydssföreningen, Medlemsaktivität.

Efter några hektiska dagar på Aqua Blå, efter ett långt och viktigt möte inför onsdagens kommunstyrelsemöte följde vi igår en inbjudan från Vänersborgskretsen av Svenska Naturskyddsföreningen. Det var Lave Thorell, som ansvarar för föreningens Lillåstuga, som tog emot medlemmar och förtroendevalda från Vänsterpartiets lokalförening. 

Lave berättade om Häljaråstorpets historia, visade stugan och tog oss med på en liten vandring genom området. Här texten från FÖP, kommunens fördjupande översiktsplan: 

”I öster, längs älven, finns ett gammalt kulturlandskap kring Önafors Säteri och torpet Juta. Vid Lillåns utlopp i Göta älv söder om Önafors finns ekhage och strandskog med mycket höga naturvärden. Längre söderut går ett stråk med ädellövskog på bergig mark längs åkerkanten. Norr om Önafors utgör skogen kring Lillån viktiga strövområden. Det gröna bältet längs älven är en halv till en kilometer brett och har ett högt värde som närnatur, samtidigt som det utgör en skyddszon mot industrierna i Vargön.”

Tillbaka vid stugan blev det ett längre samtal kring den fråga där Naturskyddsföreningen och Vänsterpartiet i Vänersborg har lätt att hitta varandra. Kommunen växer, exploateringen av nya områden planeras. Var går gränsen?

En komplettering om Seniorkortet 65+

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

I söndags berättade vi om kommunledningens försök att komma förbi alla medborgarförslag som syftar till att även invånare i Vänersborg erbjuds avgiftsfria Västtrafikkort till seniorer från 65 års åldern.

När kommunstyrelsen sammanträder onsdag 7 juni är det en mängd mycket viktiga och tunga ärenden som behöver avgöras. Yttrandet till Västtrafik tillhör nästan kategorien ”övriga frågor”.

Men vi vill komplettera informationen för hemsidans läsare med texten för Vänsterpartiets yrkande:

Yrkande Ärende 35  ”Utreda och implementera nytt erbjudande av seniorbiljett”
Vänsterpartiet föreslår att följande text i yttrandet utgår:
Vid ett införande av erbjudandet med olika åldersgränser som kommunen beslutar om individuellt ser dock Vänersborgs kommun positivt på att erbjudandet kan införas från 70 år enligt det nya utformningsförslaget. I och med en senarelagd pension i många samhällsgrupper blir 70 år en åldersgräns där risken är mindre att kommunen
betalar för gratis kollektivtrafik till personer som fortfarande lönearbetar. Tröskeln för förändrad åldersgräns på kommunens seniorerbjudande blir dessutom mindre.
… och ersätts med:
Dialogen mellan Västtrafik och kommunerna skall underlätta att ta fram erbjudanden om tillköp som alla parter upplever som det bästa möjliga alternativet. I Vänersborg finns starka röster som länge har velat se en förändring från tillköp 75+ till 65+. Men det är inte nu kommunerna avgör vilket tillköp man väljer. Vi avser, om vårt beslut senare skulle landa på 65+, att inbjuda våra seniorer att ansöka om ett avgiftsfritt
kort med en förklarande text som tydliggör att ansökan riktar sig till seniorer som inte längre anser sig vara förvärvsarbetande.

Vänersborg 2023-06-07
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet