2012 kartlade Skolverket förekomsten av enskilda huvudmän som driver fristående grund- och gymnasieskolor. Rapporten ”Enskilda huvudmän och skolmarknadens ägarstrukturer” kan laddas ner.

2013 startade Kunskapsförbundet Väst – de kommunala gymnasieutbildningarna i Trollhättan och Vänersborg skulle ordnas i ett gemensamt förbund.

Sedan 2012 och 2013 har tiden inte stått still. Kunskapsförbundet kan stolt visa upp resultatet av ett målmedvetet arbete. Detta trots att det inom vårt område finns ett stort antal friskolor som begränsar förbundets förutsättningar att förverkliga alla ambitioner. 

Utbildningsminister Mats Persson, L, och skolminister Lotta Edholm, L, inväntar under tiden fram till sommaren 2026 sex, sju olika utredningar som alla berör villkoren för svenska skolhuvudmän. Kommer friskolorna att ifrågasättas på riktigt eller avser man endast att putsa på ytan? 

I veckan publicerade Skolverket en ny rapport:  ”Enskilda huvudmän i grund- och gymnasieskolan”. Förhoppningen är att alla, som vill yttra sig i den pågående debatten om villkoren för kommunala och fristående huvudmän i skolväsendet, passar på att ta del av rapporten. 

Här några citat från den inledande sammanfattningen:

Var femte grundskola och var tredje gymnasieskola är fristående och drivs av en enskild huvudman. Allt fler elever i både grund- och gymnasieskolan väljer att få sin utbildning i en fristående skola. För grundskolans del har andelen elever i fristående skolor ökat från 14 procent läsåret 2013/14 till 16 procent läsåret 2022/23. Andelen elever i fristående gymnasieskolor ökade under samma tidsperiod från 26 till 31 procent.

Andelen fristående skolor skiljer sig också åt mellan olika områdestyper. Det finns en högre andel fristående grund- och gymnasieskolor i områden med goda socioekonomiska förutsättningar jämfört med områden med socioekonomiska utmaningar. Skillnaderna mellan områdena är större i gymnasieskolan än i grundskolan. Fristående skolors etableringsmönster bidrar till att elevers skolvalsmöjligheter skiljer sig åt beroende på var i landet eller i vilket område de bor.

Det finns stora variationer bland enskilda huvudmän när det gäller till exempel storlek och juridisk form. De allra flesta enskilda huvudmän – nio av tio i grundskolan och åtta av tio i gymnasieskolan – driver bara en enda skola. Samtidigt driver de fem största enskilda huvudmännen i grund- respektive gymnasieskolan tillsammans 156 respektive 112 skolor. Skillnaderna i enskilda huvudmäns storlek kan också illustreras genom att titta på hur många elever de har ansvar för. Medan en stor majoritet av de enskilda huvudmännen ansvarar för färre än 300 elever kan de största huvudmännen jämföras med större kommuner när det gäller elevantal. Internationella Engelska Skolan är Sveriges fjärde största huvudman i grundskolan sett till antal elever, efter de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

De allra flesta enskilda huvudmän är aktiebolag. Sju av tio elever i fristående grundskolor och nio av tio elever i fristående gymnasieskolor går i en aktiebolagsdriven skola. Många enskilda huvudmän ingår också i koncerner med stora marknadsandelar inom friskolesektorn. Internationella Engelska Skolan har en särskilt stark ställning i grundskolan med drygt 30 000 elever. I gymnasieskolan är Academedia den största koncernen med närmare 45 000 elever. En majoritet av de enskilda huvudmän som har ansökt om att etablera en ny grund- eller gymnasieskola eller att utöka en befintlig skola de senaste åren är aktiebolag med koncerntillhörighet. Samlat pekar utvecklingen mot en ökad koncentration av ägandet inom friskolesektorn genom att de största aktörerna blir allt större. 

De senaste tio årens elevtillväxt i grund- och gymnasieskolan har till stor del fångats upp av de fristående skolorna. De kommande åren ser utvecklingen ut att stanna av och elevantalet förväntas minska. De minskande elevkullarna kan komma att bidra till en ökad konkurrens om eleverna mellan skolor i vissa delar av landet. För mindre enskilda huvudmän med en större ekonomisk sårbarhet kan ett mindre elevtapp leda till neddragningar eller att skolan behöver läggas ner, vilket riskerar att få stora konsekvenser för eleverna.

Sammantaget visar resultaten i den här rapporten att enskilda huvudmän står för en växande del av det svenska skolsystemet och ansvarar för allt fler elever i grund- och gymnasieskolan. Det understryker behovet av att följa friskolesektorns utveckling och sammansättning för att kunna ge en fullständig bild av svenskt skolväsende. En aspekt som framstår som särskilt viktig att följa framåt är det utländska ägandet inom friskolesektorn där Skolverket kan se att det finns risker utifrån ett säkerhets- och beredskapsperspektiv.