Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Vänsterveckan på Nordkroken

Välkommen till den årliga Vänsterveckan på Nordkroken!
Vecka 30 – måndag 22 juli – torsdag 25 juli
Årets tema är natur, kultur och politik vid Vänerns strand.
Program:
Måndag
🕛 Förmiddag: Inkvartering
🍲 Gemensam lunch på Nordkroken
🕛Eftermiddag: Vandring och grillning med Naturskyddsföreningen vid Grinnsjötorpet
🌙Kväll: Samkväm
Tisdag
🕛 Förmiddag: James Jonsson från Göteborg berättar om sina vistelser i Palestina
🍲 Gemensam lunch på Nordkroken
🕛 Eftermiddag: Studiebesök på Wargön Innovation, med guidning av Elin Segerlind
🌙 Kväll: Öppen
Onsdag
🕛 Förmiddag: Gertrud Ingelman inleder diskussion om Klimataktivism och EU-politik
🍲 Gemensam lunch på Nordkroken
🕛 Eftermiddag: Hantverk, välj mellan a) arbeta med lera b) Bygga skirgärdsgård med slanor runt tomten, c) Fixa och laga huset, d) Vegetarisk matlagning med Solveig
🌙 Kväll: Gemensam middag
Torsdag
🕛 Förmiddag: Samtal om det viktiga dricksvattnet, tillsammans med miljöaktivisten Britta Wänström från Mariestad.
🍲 Gemensam lunch på Nordkroken
🕛 Eftermiddag: Städning och hemresa
Det kommer naturligtvis bli tid över till att laga mat, att bada med mera.
Pris:150 k/natt,
Dagbesökare frivilligt bidrag
Barn: gratis.
Studerande eller om du har med dig egen husvagn/tält: halva priset
Maten lagar vi själva till självkostnadspris
📧 Anmälan och frågor till:
Solveig Lindh-Josefsson – [email protected]
Varmt välkomna önskar
Vänsterpartiet Sjuhärads klimatnätverk, Vänsterpartiet Vänersborg, Vänsterpartiet Orust och Vänsterpartiet Mariestad.

Ledsagning och ledsagarservice

En motion från Vänsterpartiet

Inför fri ledsagning och ledsagarservice
Idag är det många i Sverige som ”rockar sockorna” och uppmärksammar rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Men år efter år ser vi hur de rättigheter som LSS och SoL ska ge, urholkas. Rätten att leva som andra ställs mot snäva ekonomiska ramar vilket är
oacceptabelt.
För många Vänersborgare med funktionsnedsättning är ledsagarservice enligt LSS och ledsagning enligt SoL en viktig och i vissa fall helt avgörande och nödvändig insats för att kunna forma sitt eget liv, bryta isolering, förebygga psykisk ohälsa och vara en aktiv del av samhällslivet.
Ledsagarservice och ledsagning behöver vara en flexibel insats för att möta varje individuell rättighetsbärares behov. Trots detta upplevs insatsen ibland administrativt strulig och
byråkratisk för användaren som kan ha svårt att få beviljat insatsen i den utsträckning som önskas.
Genom att införa fri ledsagning och ledsagarservice öppnar vi upp för att människors önskemål och behov ska få styra. I förlängningen är det en del av att kunna leva som andra.
En mer tillitsbaserad styrning av ledsagning ger biståndshandläggarna möjlighet att istället för att kontrollera och räkna timmar, utvärdera och tillsammans med rättighetsbäraren lägga fokus på att utveckla insatserna (såklart finns det i grunden kvar en bedömning om individen når upp till de kriterier som LSS och SoL ställer för att bli beviljad insatsen).
På flera orter i Sverige har försök med fri ledsagning och ledsagarservice införts. Utvärderingar har visat att det inte genererade ökade kostnader på sikt utan snarare blev
kostnadsbesparande på grund av minskad administration och byråkrati.
Bland annat Laholms kommun gjorde med hjälp av dåvarande SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) ett försök med fri ledsagning efter klagomål från brukare och anhöriga. Istället för att möta klagomålen med ökad kontroll gick kommunen mot en mer tillitsbaserad välfärd.
Biståndshandläggare kunde fokusera på utvärdering av insatsen istället för att kontrollera antalet utförda timmar. Men viktigast av allt, brukarna upplevde en större frihet och makt att själva kunna styra över sina liv.
Även den nya kommande socialtjänstlagen går i denna riktning, dvs att allt mer fokusera på att utveckla förebyggande och flexibla insatser utifrån behov, mer tillitsbaserad styrning och allt mindre andel insatser som är biståndsbedömda. Därför vore detta förslag en möjlighet för
kommunen att röra sig i takt med tiden. För med fri ledsagning och ledsagarservice blir insatserna så som de är tänkta att vara; flexibla och ger rättighetsbärarna mer makt att forma sina egna liv, samt mer tid till professionen att fokusera på kvalitet och innehåll.
Mot denna bakgrund föreslås kommunfullmäktige besluta:
att Vänersborgs kommun inför fri ledsagning /ledsagarservice på prov för Vänersborgare
berättigade till insatserna, även kallat “Laholm-modellen”, för att sedan utvärdera försöket och dra lärdomar inför ett permanent införande.
Ida Hildingsson, Vänsterpartiet Vänersborg – 2024-06-17

Eftersom allt är precis som vanligt

Tankesmedjan Balans är en pålitlig källa för svar på frågan: Vad händer egentligen i den svenska skolan?

Nu i slutet på ett skolår skriver Åsa Plesner tillsammans med ordföranden för Sveriges lärare, Anna Olskog, och Håkan Wiclander, ordförande Idéburna skolors riksförbund, en debattartikel i Dagens Nyheter: ”Ännu ett läsår är slut – men på politikfronten intet nytt”. 

Sammanfattningen på Tankesmedjans hemsida berättar om tre krav som förs fram i debattartikeln: 

  1. Skydda skolorna från nedskärningar i höstbudgeten
  2. Fasa ut marknadsskolan, men bevara de idéburna småskolorna
  3. Skydda arbetsmiljön och studieron genom att begränsa klasstorlekar och undervisningstid

(Det finns ett antal granskningar och rapporter från Tankesmedjan Balans som är ett värdefullt underlag för den som avser att begrunda läget i den egna kommunen.)

Påverkanskampanj och trollfabriker

Två dagar innan midsommar  önskade riksdagens talman ledamöterna ”Trevlig sommar!” – men se där, två arbetsdagar återstår för somliga.

Först gäller det en ”Särskild debatt med anledning av anonyma påverkanskampanjer och hur förtroendet för partiväsendet och demokratin kan upprätthållas”.

Måndagen den 24 juni klockan 11;00 håller riksdagen en särskild debatt med anledning av anonyma påverkanskampanjer och hur förtroendet för partiväsendet och demokratin kan upprätthållas. Debatten har begärts av Centerpartiet. Från regeringen deltar justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv. Från Vänsterpartiet deltar partiets gruppledare Samuel Gonzalez Westling i debatten.

Tisdagen den 25 juni besvarar statsrådet Erik Slottner (KD) en interpellation från Eva Lindh, S, – rubriken är: ”Hot mot den lokala demokratin”. Eva Lindh ställer tre frågor:

  • Vilket besked har statsrådet från regeringen till kommunsektorn när det gäller det som vi nu vet om fejkade konton, så kallade trollfabriker?
  • Hur avser statsrådet att agera för att säkra vårt demokratiska samhälle också på lokal nivå?
  • Avser statsrådet att se över kommunallagens bestämmelser om partistöd för att tydligare reglera detta så att de pengar som betalas ut i lokalt partistöd faktiskt används för att stärka partiernas ställning i den kommunala demokratin?

Tillbakablick på ekonomidebatten

”Riktlinjer för den ekonomiska politiken” var debattämne i riksdagen i början av veckan. Finansutskottets betänkande 2023/24:FiU20 med samma rubrik var utgångspunkten för alla anföranden och repliker. I betänkandet tog utskottet ställning till regeringens ekonomiska vårproposition och till oppositionspartiernas fyra motioner.  I betänkandet återges också fyra reservationer från S, V, C och MP:

Under ett antal år var det Ulla Andersson och Ali Esbati som förde Vänsterpartiets talan i riksdagens ekonomidebatter. Nu var det Ida Gabrielsson som i sin egenskap av ledamot i finansutskottet axlade uppdraget att i ett anförande och i ett flertal replikskiften föra fram Vänsterpartiets synpunkter. 

Ida Gabrielssons anförande finns att läsa i snabbprotokollet med början på sida 12. Första delen ägnades åt propositionen, innan hon vände sig till de andra partierna i oppositionen: ”Jag vänder mig i stället till oppositionen. Vi har mycket att ta tag i framöver tillsammans. Det duger inte att enbart leva på motståndarnas dåliga rykte eller vinna på deras planhalva. Samhällskontraktet måste återupprättas. Väljarna ska kunna lita på sina företrädare.
Budgetförslag som innebär en nästan identisk ekonomisk politik som de styrandes fungerar inte. Ska vi rusta välfärden behövs ett omtag. Ska man vinna måste man hålla ihop i ett lag. Det är grundläggande.”
Ida Gabrielsson vände sig direkt till S i sitt anförande: ”Jag är glad att Socialdemokraterna nu gått från ”lagt kort ligger” till att marknadskrafterna inte hör hemma i välfärden. Den som lägger patiens i stället för att röja upp ur dagens system är dömd att förlora. Nu gäller det att visa att vi menar allvar med det vi säger också. Skrävla och prata kan vem som helst göra, men marknadsskolan ska inte få finnas kvar i Sverige efter valet 2026. Väljarna tål inte fler budgetar eller fler val
utan en förändring, är min fasta övertygelse.
Svenskt Näringsliv, LO och Finansdepartementets egen långtidsutredning är överens med Vänsterpartiet: Sverige har inte råd att spara mest i Europa när infrastrukturen är totalt eftersatt. Det var också Centerpartiet med på här, verkar det som, så jag får bete mig lite sjystare mot dem framöver. 
Den i särklass viktigaste klimatfrågan är att möjliggöra investeringar i omställningen. Det är det vi är satta att göra. Men staten har låtit sig förlamas av utdaterade ramverk som omöjliggör handlingskraft. 
Vi ska spara för kommande generationer, säger man snusförnuftigt. Men kommande generationer blir nog gladare om avloppen fungerar, om vi ställt om för klimatet och om det finns bostäder att bo i. Reala tillgångar är också att spara. Om staten drar sig undan och inte plockar upp notan nu blir det dyrare i längden. Kostnaderna har dumpats på hushållen och kommunerna. ”

Hela debatten finns också att se på riksdagens webb-TV. Det går att klicka sig fram till enskilda anföranden eller replikskiften.

Bra budgetförslag förlorade vid omröstningen

Vänsterpartiets förslag till MRP 2025-2027
Vänsterpartiet utgår från det budgetförslag som kommunstyrelsens ordförande har lämnat. Vänsterpartiets förslag är alltså ett ändringsförslag.

De ekonomiska förutsättningarna ser ljusare ut för 2025 än de gjorde för innevarande år. Inflationen förväntas minska vilket får minskade pensionskostnader till följd. En viss återhämtning av konjunkturen ger en relativt bra utveckling av skatteunderlaget 2025, vilket också hjälper upp resultatet. Det skriver SKR i Ekonomirapporten i maj och det ger anledning till framtidstro.

Vänersborgs kommuns ekonomiska utveckling under innevarande år ser ganska positiv ut och det verkar som om de flesta nämnderna klarar av att hålla sina budgetar. Den djupa kris som många befarade för den kommunala ekonomin infrias inte. RUR är fortfarande intakt och kommunen har inte behövt höja skattesatsen. Kommunens budgeterade resultat låg på +1 mnkr medan prognoserna idag visar på +10 mnkr.
Det finns emellertid en del osäkra faktorer inför 2025. Konjunkturuppgången skulle kunna försenas något och säkerhetsläget, Ukrainakriget och kriget i Gaza skulle kunna få världsekonomin i gungning. Vänersborgs kommun har dock ekonomiska buffertar i form av RUR på 50 mnkr och möjligheten till att höja skattesatsen.
Vänsterpartiet vill prioritera vård, skola och omsorg. Kommunen bör göra allt för att upprätthålla servicen och kvaliteten. Det innebär att kommunen måste förhindra
försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Vi står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med
personal, särskilt inom vård, skola och omsorg där behoven hos den äldre och yngre befolkningen ökar. Att då riskera personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön är fel väg att gå och kommer istället bli kostnadsdrivande på sikt.
Vi bedömer att vi kan lägga en budget med ett lägre resultat än kommunstyrelsens ordförande utifrån att vi tänker att det finns en marginal beroende på hur skatteintäkter,
statsbidrag mm utvecklar sig under 2025. Om ett värsta scenario skulle inträffa kan ett ekonomiskt underskott regleras i bokslutet med medel från RUR, 
resultatutjämningsreserven om 50 mnkr.
Alla prognoser visar på att kommunen får bättre ekonomiska förutsättningar 2026-2027. 
Vänsterpartiet hoppas då kunna återkomma med fler viktiga prioriteringar för att säkra en stark välfärd och jämlika levnadsvillkor i hela kommunen. 

Vänsterpartiet föreslår därför följande tillskott utöver kommunstyrelsens ordförandens förslag:
Barn- och utbildningsnämnden tillförs 10 000 tkr för att förstärka stöd till barn och elever inom förskola och skola, ökade behov i anpassad grundskola, kompensation för
att undvika avgiftshöjningen inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg mm.
Dessutom för ökade kostnader för skolmåltider och bemanning av skolbibliotek.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillförs ytterligare 250 tkr till personalförstärkning för naturvårdande och pedagogiska insatser.
Socialnämnden tillförs 15 000 tkr för att återuppta “Heltid som norm”, undvika neddragningar i LSS och taxehöjningar inom vård och omsorg samt till utredning av trygghetsboende.
Samhällsbyggnadsnämnden tillförs 500 tkr för en utredning om arenans skick och framtid som byggnad och möjliga användningsområden.
Kommunstyrelsen tillförs 1 800 tkr för införande av seniorkort från 65+ och utdelning av broddar till personer över 65 år.
Resultat
Jämfört med förslag från kommunstyrelsens ordförande innebär Vänsterpartiets ändringsyrkande ytterligare budget till nämnderna på 27 550 tkr. Det innebär ett resultat
för 2025 på 3 450 tkr.

Investeringar
● Vänsterpartiet vill avvakta investeringen för arenataket på 18 900 tkr år 2025 tills utredning om arenans skick och framtid är klar.
● Vänsterpartiet anser att investering av kommunalt VA på Hunneberg inte ska läggas in i investeringsplanen. Det finns ett beslut i kommunfullmäktige 2020 om infiltrationsanläggning istället för kommunalt VA. Vattensituationen på Hunneberg har inte utretts.
● Bro över hamnkanalen (GC) netto 6 000 tkr tas bort från investeringsplanen, eftersom vi anser att den inte skulle främja gång- och cykeltrafikanter nämnvärt då
det redan finns två broar på kort avstånd.

Vänersborg 2024-06-19
För Vänsterpartiet i Vänersborg
Stefan Kärvling

Rödgrön budget 2025 i regionen

Vi återger här ett pressmeddelande från den Rödgröna ledningen i Västra Götaland:

Vi har en rödgrön budget!

Rödgrön ledning leder regionen mot en mer jämlik och hållbar region. I vårt samarbete arbetar vi för en ansvarsfull väg framåt för regionens fyra kärnuppdrag; hälso- och sjukvård, kultur, regional utveckling och kollektivtrafik.  
– Våra beslut grundar sig i gemensamma värderingar om allas lika värde, att driva den gröna omställningen, och att göra en verklig skillnad i människors vardag, säger Helén Eliasson (S), regionstyrelsens ordförande.

Rödgrön ledning fortsätter att skapa bättre förutsättningar för våra verksamheter, genom att avsätta tre miljarder extra för sjukvården. Genom att även investera i kultur och folkbildningen säkerställer vi inte bara individen utan hela samhället, samtidigt som vi ökar attraktiviteten i hela vår region.  
– Vi gör vårt yttersta för att korta köerna, vi satsar på verksamheter i egen regi och tar fram regiongemensamma strategier för en gemensam kö. Genom att vår ledning tagit ansvar i sjukvårdskrisen ser vi nu effekter där vi har lyckats bromsa kostnadsökningen och fokuserar på att stärka sjukvården genom att säkerställa tillräckliga resurser för sjukhusen. Med den här budgeten visar vi vägen framåt, säger Helén Eliasson (S), gruppledare och regionstyrelsens ordförande.  

Rödgrön ledning har tagit i beaktande invånarnas behov av en vård som är tillgänglig, av hög kvalité och som arbetar med effektiva metoder. Det pågår en enorm utveckling i vår region. Som region siktar vi framåt, vi hittar arbetssätt där patienten ska komma i centrum och anställdas villkor bli bättre.  
– Som feministisk regionledning prioriterar vi även de mest utsatta grupperna genom medel till beroendevård och psykisk hälsa. Vi ser att fler kvinnor tar ansvar för klimatet och reser hållbart, därför lägger vi extra medel till dynamisk kollektivtrafik. Nu pågår riktade angrepp mot demokratin, kulturen, folkbildningen och jämställdheten i Sverige. Rödgrön ledning kommer att fortsätta försvara våra gemensamma värderingar och stå stadigt mot regeringen och SDs splittring av vårt samhälle, säger Carina Örgård (V), gruppledare och regionråd.  

Rödgrön lednings budget sätter starkt fokus på hållbarhet och klimatarbete, med målet att Västra Götaland ska vara en ledande region i kampen mot klimatförändringar. Det inkluderar ambitiösa satsningar för att minska utsläppen och nå regionens klimatmål senast 2030. Genom att prioritera biologisk mångfald och klimatstrategiskt arbete både på kort och lång sikt, finns ett tydligt åtagande för att säkra en hållbar framtid.  

– Vi ser till helheten och ställer inte regionens uppdrag mot varandra. Med en ambitiös klimatpolitik sätter vi nu fokus på hållbarhet och klimatarbete, med målet att Västra Götaland ska vara en ledande region i kampen mot klimatförändringar. Genom att ha jämställdhet i fokus i alla beslut, strävar vår budget efter att skapa en mer rättvis region. Vår strategi är inte bara nödvändig för vår planets hälsa, utan också för att säkerställa ett gott liv för alla invånare i regionen, säger Madeleine Jonsson (Mp), gruppledare och regionråd.  

Budgeten beslutades tisdag 18 juni och gäller för Västra Götalandsregionen 2025.  

DCA (Defense Cooperation Agreement)

I morgon onsdag är det avtackning och avslutning för riksdagen. Idag tisdag ordnas två debatter som överträffar nästintill samtliga andra ärenden som har behandlats under detta riksdagsår: Det gäller först ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”, 17 talare är anmälda. Senare på dagen är det betänkandet 2023/24:UFöU1 från sammansatta utrikes- och försvarsutskottet ”Avtal om samarbete med Amerikas förenta stater” som ska debatteras, 18 talare är anmälda. 

(Aftonbladet publicerade ett upprop ”Vi kräver bordläggning av DCA-avtalet” -här finns en mycket kort sammanfattning om förslaget som riksdagen kommer att rösta om.)

Det är Vänsterpartiet och Miljöpartiet som inte kommer att bifalla utskottets förslag. Håkan Svenneling har skrivit Vänsterpartiets särskilda yttrande: 

”Som framgår av reservation 1 och 2 anser jag att riksdagen inte bör godkänna DCA-avtalet och bör avslå regeringens lagförslag. I detta särskilda yttrande redovisas skälen till mitt ställningstagande.

DCA-avtalet reglerar förutsättningarna för amerikansk militär på svensk mark. Regeringen menar att avtalet ökar Sveriges säkerhet. Jag delar inte den uppfattningen. Tvärtom innebär avtalet en ökad risk för Sverige och för svenska medborgare. Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har förändrats och försämrats. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är folkrättsvidrigt och en humanitär katastrof. Det ställer nya krav på Europas länder, däribland Sverige, att värna folkrätten och alla länders rätt att försvara sig. Det ryska angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär i första hand ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Men det är också en attack mot Europas fred och rådande säkerhetsordning.

Det territoriella försvaret av Sverige är centralt. Vårt land, vatten eller luftrum ska inte kränkas av andra stater. Sverige ska ha ett starkt och folkligt förankrat totalförsvar med förmåga att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför – ytterst en väpnad konflikt. Sverige som land blir tryggare om det råder full nationell kontroll över vår suveränitet. Att tillåta USA att på egen hand verka på svenskt territorium genom DCA-avtalet stärker inte Sveriges säkerhet. DCA-avtalet är bilateralt och även om propositionen beskriver det som ett komplement till Nato/PFF SOFA så är det fristående från Natomedlemskapet. Det knyter dock Sverige närmare Natos ledande kraft, USA.

Det faktum att avtalet går utöver Natosamarbetet innebär att amerikanska aktiviteter på svenskt territorium enligt DCA-avtalet kan komma att gälla amerikanska militära operationer var som helst och med vilka ändamål som helst. Avtalet måste ses mot bakgrund av en föränderlig säkerhetspolitisk situation, både här i Sverige och i USA. Det politiska världsläget och den instabila amerikanska inrikespolitiken gör det mycket svårt att förutse vilka scenarion som kan komma att bli aktuella. Propositionen behandlar inte på vilket sätt Sverige kan komma att användas för amerikanska intressen och vilka säkerhetspolitiska konsekvenser det skulle kunna få. Regeringen svarar t.ex. inte på om Sverige skulle kunna betraktas som medansvarigt för ett amerikanskt folkrättsligt tvivelaktigt agerande. Inte heller skriver man någonting om hur Sverige skulle kunna komma att bli ett militärt mål i en konflikt mellan USA och deras motståndare. Det bör också nämnas att den amerikanska synen på FN-stadgans våldsförbud, liksom många andra regler, skiljer sig från den svenska och europeiska.

Den svenska försvarspolitiska strategin skiljer sig åt från den amerikanska, liksom utrikes- och säkerhetspolitiken i stort. Sverige är ett litet land med geografisk närhet till Ryssland. Det är faktorer som USA inte behöver ta hänsyn till. Det finns en uppenbar risk att de olika strategierna och viljorna krockar. Frågan är vilket handlingsutrymme den svenska regeringen har i praktiken om svenska säkerhetspolitiska intressen står emot amerikanska.

DCA-avtalet bygger på ett svenskt samtycke. Det går dock inte att bortse från den lojalitet och andra förpliktelser ett närmare försvarssamarbete innebär, vilket riskerar att sätta amerikanska intressen före svenska. Den norska regeringen konstaterar med anledning av Norges DCA-avtal, att Norge och USA har olika uppfattningar om vad artikel 1 i avtalet om suveränitet, lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser betyder. Den svenska regeringen borde med tanke på detta vara särskilt tydlig med hur man betraktar artikel 1 i det svenska DCA-avtalet. Stockholms universitets juridiska fakultetsnämnd har dessutom i sitt remissvar konstaterat att propositionens beskrivning av det svenska samtycket i avtalet är delvis missvisande och delvis direkt felaktigt. Läsaren får intrycket av att det krävs ett svenskt konkret samtycke för all amerikansk närvaro vilket inte stämmer. Det ansvarsfulla för en svensk regering vore att vara mycket restriktiv med att sälja ut den svenska suveräniteten över vårt territorium.

Processen kring det svenska medlemskapet i Nato har varit fullständigt undermålig. Anslutningen till kärnvapenalliansen Nato innebär en omsvängning i svensk försvars- och säkerhetspolitik. Trots det hastades Nato-ansökan igenom, dessutom i det tillstånd av chock i Europa som följde på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Tyvärr tycks samma hållning prägla regeringens fortsatta relationer med omvärlden. Det aktuella DCA-avtalet med USA är visserligen långt ifrån lika omfattande som ett svenskt medlemskap i Nato, men regeringens hantering präglas av samma nonchalans inför betydande risker. Det måste råda fullständig klarhet i hur avtalet ska tolkas. Det gör det inte i dag. Debatten om Sveriges säkerhetspolitiska ställningstagande måste vara saklig och väl underbyggd. Vi ska naturligtvis alla vara väl medvetna om risken för eventuella påverkanskampanjer och desinformation. Det får däremot inte innebära att möjligheterna till en bred och folklig debatt om avtalets innehåll stryps.

Avtalet har även konsekvenser när det gäller kärnvapen och utländska trupper på svensk mark och domsrätt. Mina synpunkter och förslag i dessa frågor framgår av reservation 3, 5, 6 och 7.”

Nedskärningar inom skolan

För att bibehålla kvalitén på kommunens åtagande för de yngre, måste kompetent personal finnas  på plats. Risken är överhängande att brist på resurser omöjliggör att bibehålla en rimlig ambitionsnivå. 

Regeringen har ett finansieringsansvar gentemot kommunerna. Och det är bråttom att få ett besked från regeringen om det finns en avsikt att leva upp till detta ansvar. 

Vänsterpartiets Nadja Awad riktar en interpellationsfråga till skolminister Lotta Edholm som besvaras någon dag efter midsommar. 

Här hela texten:

Enligt skollagen ska alla elever ges rätt att få stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Det står också tydligt att en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Elever ska ges det stöd som de har rätt till för att så långt som möjligt motverka olika funktionsnedsättningars konsekvenser. Skolan måste få de resurser som krävs för att stödinsatser ska kunna sättas in så tidigt som möjligt. Men Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) säger att det samlade underskottet för kommuner och regioner väntas uppgå till 28 miljarder i år.

Regeringen lägger ungefär en tredjedel av vad välfärden behöver för att hålla ställningarna i ett redan pressat läge. Vi ser att situationen i många kommuner är katastrofal, med lärartjänster som dras in och viktiga kringresurser som försvinner i ett läge som redan är pressat. Barngrupperna blir större i både skola och förskola, vilket leder till ännu större press på personalen. Nedskärningarna i skolan kommer att slå hårdast mot elever med NPF, såsom adhd, autism, språkstörning, dyslexi etcetera. Sveriges Lärare krävde att regeringen skulle skjuta till 4 miljarder extra till skolan i vårbudgeten. För dem var det ett minimum, men i stället valde regeringen att bara skjuta till 500 miljoner. 

Statsbidragen kommer inte att räcka för att rädda svensk skola eftersom regeringen sedan den tillträdde bara har visat på att de gör riktade satsningar på skolbibliotek i stället för att satsa på generella resurser till skolan. Det ena behöver inte utesluta det andra, för svensk skola behöver utveckla sitt uppdrag i enlighet med rådande skolforskning. Men det kräver också pengar, och regeringen har ett finansieringsansvar gentemot kommunerna. Dessutom framstår vissa förslag mer som symbolpolitik, och inte förankrade i evidens, såsom skärmkrav inom förskolan och skolan, utökad undervisningstid, begränsad telefonanvändning i skolan, införandet av akutskolor och andra allvarliga disciplinära åtgärder för elever samt obligatorisk lovskola. Det kan även skapa en större utsatthet för elever som redan inte får en likvärdig skolgång om de också blir objekt för dessa förslag. Andra förslag av regeringen, såsom att kartlägga elevfrånvaron, tydliggöra kunskapsinriktningen i läroplanerna och förbättra elevhälsan kan vara nödvändiga, men det krävs fortfarande resurser för att exempelvis mota bort elevfrånvaron inom skolan och utveckla elevhälsans uppdrag för att arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:

  1. Vad är skälet till att statsrådet och regeringen har en sådan tydlig riktning inom skolpolitiken att satsa på akutskolor och lovskolor?
  2. Avser statsrådet och regeringen att säkerställa att skolorna får de resurser de behöver för att alla barn ska kunna få det stöd de har rätt till?