Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Bra budgetförslag förlorade vid omröstningen

Vänsterpartiets förslag till MRP 2025-2027
Vänsterpartiet utgår från det budgetförslag som kommunstyrelsens ordförande har lämnat. Vänsterpartiets förslag är alltså ett ändringsförslag.

De ekonomiska förutsättningarna ser ljusare ut för 2025 än de gjorde för innevarande år. Inflationen förväntas minska vilket får minskade pensionskostnader till följd. En viss återhämtning av konjunkturen ger en relativt bra utveckling av skatteunderlaget 2025, vilket också hjälper upp resultatet. Det skriver SKR i Ekonomirapporten i maj och det ger anledning till framtidstro.

Vänersborgs kommuns ekonomiska utveckling under innevarande år ser ganska positiv ut och det verkar som om de flesta nämnderna klarar av att hålla sina budgetar. Den djupa kris som många befarade för den kommunala ekonomin infrias inte. RUR är fortfarande intakt och kommunen har inte behövt höja skattesatsen. Kommunens budgeterade resultat låg på +1 mnkr medan prognoserna idag visar på +10 mnkr.
Det finns emellertid en del osäkra faktorer inför 2025. Konjunkturuppgången skulle kunna försenas något och säkerhetsläget, Ukrainakriget och kriget i Gaza skulle kunna få världsekonomin i gungning. Vänersborgs kommun har dock ekonomiska buffertar i form av RUR på 50 mnkr och möjligheten till att höja skattesatsen.
Vänsterpartiet vill prioritera vård, skola och omsorg. Kommunen bör göra allt för att upprätthålla servicen och kvaliteten. Det innebär att kommunen måste förhindra
försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Vi står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med
personal, särskilt inom vård, skola och omsorg där behoven hos den äldre och yngre befolkningen ökar. Att då riskera personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön är fel väg att gå och kommer istället bli kostnadsdrivande på sikt.
Vi bedömer att vi kan lägga en budget med ett lägre resultat än kommunstyrelsens ordförande utifrån att vi tänker att det finns en marginal beroende på hur skatteintäkter,
statsbidrag mm utvecklar sig under 2025. Om ett värsta scenario skulle inträffa kan ett ekonomiskt underskott regleras i bokslutet med medel från RUR, 
resultatutjämningsreserven om 50 mnkr.
Alla prognoser visar på att kommunen får bättre ekonomiska förutsättningar 2026-2027. 
Vänsterpartiet hoppas då kunna återkomma med fler viktiga prioriteringar för att säkra en stark välfärd och jämlika levnadsvillkor i hela kommunen. 

Vänsterpartiet föreslår därför följande tillskott utöver kommunstyrelsens ordförandens förslag:
Barn- och utbildningsnämnden tillförs 10 000 tkr för att förstärka stöd till barn och elever inom förskola och skola, ökade behov i anpassad grundskola, kompensation för
att undvika avgiftshöjningen inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg mm.
Dessutom för ökade kostnader för skolmåltider och bemanning av skolbibliotek.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillförs ytterligare 250 tkr till personalförstärkning för naturvårdande och pedagogiska insatser.
Socialnämnden tillförs 15 000 tkr för att återuppta “Heltid som norm”, undvika neddragningar i LSS och taxehöjningar inom vård och omsorg samt till utredning av trygghetsboende.
Samhällsbyggnadsnämnden tillförs 500 tkr för en utredning om arenans skick och framtid som byggnad och möjliga användningsområden.
Kommunstyrelsen tillförs 1 800 tkr för införande av seniorkort från 65+ och utdelning av broddar till personer över 65 år.
Resultat
Jämfört med förslag från kommunstyrelsens ordförande innebär Vänsterpartiets ändringsyrkande ytterligare budget till nämnderna på 27 550 tkr. Det innebär ett resultat
för 2025 på 3 450 tkr.

Investeringar
● Vänsterpartiet vill avvakta investeringen för arenataket på 18 900 tkr år 2025 tills utredning om arenans skick och framtid är klar.
● Vänsterpartiet anser att investering av kommunalt VA på Hunneberg inte ska läggas in i investeringsplanen. Det finns ett beslut i kommunfullmäktige 2020 om infiltrationsanläggning istället för kommunalt VA. Vattensituationen på Hunneberg har inte utretts.
● Bro över hamnkanalen (GC) netto 6 000 tkr tas bort från investeringsplanen, eftersom vi anser att den inte skulle främja gång- och cykeltrafikanter nämnvärt då
det redan finns två broar på kort avstånd.

Vänersborg 2024-06-19
För Vänsterpartiet i Vänersborg
Stefan Kärvling

Rödgrön budget 2025 i regionen

Vi återger här ett pressmeddelande från den Rödgröna ledningen i Västra Götaland:

Vi har en rödgrön budget!

Rödgrön ledning leder regionen mot en mer jämlik och hållbar region. I vårt samarbete arbetar vi för en ansvarsfull väg framåt för regionens fyra kärnuppdrag; hälso- och sjukvård, kultur, regional utveckling och kollektivtrafik.  
– Våra beslut grundar sig i gemensamma värderingar om allas lika värde, att driva den gröna omställningen, och att göra en verklig skillnad i människors vardag, säger Helén Eliasson (S), regionstyrelsens ordförande.

Rödgrön ledning fortsätter att skapa bättre förutsättningar för våra verksamheter, genom att avsätta tre miljarder extra för sjukvården. Genom att även investera i kultur och folkbildningen säkerställer vi inte bara individen utan hela samhället, samtidigt som vi ökar attraktiviteten i hela vår region.  
– Vi gör vårt yttersta för att korta köerna, vi satsar på verksamheter i egen regi och tar fram regiongemensamma strategier för en gemensam kö. Genom att vår ledning tagit ansvar i sjukvårdskrisen ser vi nu effekter där vi har lyckats bromsa kostnadsökningen och fokuserar på att stärka sjukvården genom att säkerställa tillräckliga resurser för sjukhusen. Med den här budgeten visar vi vägen framåt, säger Helén Eliasson (S), gruppledare och regionstyrelsens ordförande.  

Rödgrön ledning har tagit i beaktande invånarnas behov av en vård som är tillgänglig, av hög kvalité och som arbetar med effektiva metoder. Det pågår en enorm utveckling i vår region. Som region siktar vi framåt, vi hittar arbetssätt där patienten ska komma i centrum och anställdas villkor bli bättre.  
– Som feministisk regionledning prioriterar vi även de mest utsatta grupperna genom medel till beroendevård och psykisk hälsa. Vi ser att fler kvinnor tar ansvar för klimatet och reser hållbart, därför lägger vi extra medel till dynamisk kollektivtrafik. Nu pågår riktade angrepp mot demokratin, kulturen, folkbildningen och jämställdheten i Sverige. Rödgrön ledning kommer att fortsätta försvara våra gemensamma värderingar och stå stadigt mot regeringen och SDs splittring av vårt samhälle, säger Carina Örgård (V), gruppledare och regionråd.  

Rödgrön lednings budget sätter starkt fokus på hållbarhet och klimatarbete, med målet att Västra Götaland ska vara en ledande region i kampen mot klimatförändringar. Det inkluderar ambitiösa satsningar för att minska utsläppen och nå regionens klimatmål senast 2030. Genom att prioritera biologisk mångfald och klimatstrategiskt arbete både på kort och lång sikt, finns ett tydligt åtagande för att säkra en hållbar framtid.  

– Vi ser till helheten och ställer inte regionens uppdrag mot varandra. Med en ambitiös klimatpolitik sätter vi nu fokus på hållbarhet och klimatarbete, med målet att Västra Götaland ska vara en ledande region i kampen mot klimatförändringar. Genom att ha jämställdhet i fokus i alla beslut, strävar vår budget efter att skapa en mer rättvis region. Vår strategi är inte bara nödvändig för vår planets hälsa, utan också för att säkerställa ett gott liv för alla invånare i regionen, säger Madeleine Jonsson (Mp), gruppledare och regionråd.  

Budgeten beslutades tisdag 18 juni och gäller för Västra Götalandsregionen 2025.  

DCA (Defense Cooperation Agreement)

I morgon onsdag är det avtackning och avslutning för riksdagen. Idag tisdag ordnas två debatter som överträffar nästintill samtliga andra ärenden som har behandlats under detta riksdagsår: Det gäller först ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”, 17 talare är anmälda. Senare på dagen är det betänkandet 2023/24:UFöU1 från sammansatta utrikes- och försvarsutskottet ”Avtal om samarbete med Amerikas förenta stater” som ska debatteras, 18 talare är anmälda. 

(Aftonbladet publicerade ett upprop ”Vi kräver bordläggning av DCA-avtalet” -här finns en mycket kort sammanfattning om förslaget som riksdagen kommer att rösta om.)

Det är Vänsterpartiet och Miljöpartiet som inte kommer att bifalla utskottets förslag. Håkan Svenneling har skrivit Vänsterpartiets särskilda yttrande: 

”Som framgår av reservation 1 och 2 anser jag att riksdagen inte bör godkänna DCA-avtalet och bör avslå regeringens lagförslag. I detta särskilda yttrande redovisas skälen till mitt ställningstagande.

DCA-avtalet reglerar förutsättningarna för amerikansk militär på svensk mark. Regeringen menar att avtalet ökar Sveriges säkerhet. Jag delar inte den uppfattningen. Tvärtom innebär avtalet en ökad risk för Sverige och för svenska medborgare. Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har förändrats och försämrats. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är folkrättsvidrigt och en humanitär katastrof. Det ställer nya krav på Europas länder, däribland Sverige, att värna folkrätten och alla länders rätt att försvara sig. Det ryska angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär i första hand ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Men det är också en attack mot Europas fred och rådande säkerhetsordning.

Det territoriella försvaret av Sverige är centralt. Vårt land, vatten eller luftrum ska inte kränkas av andra stater. Sverige ska ha ett starkt och folkligt förankrat totalförsvar med förmåga att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför – ytterst en väpnad konflikt. Sverige som land blir tryggare om det råder full nationell kontroll över vår suveränitet. Att tillåta USA att på egen hand verka på svenskt territorium genom DCA-avtalet stärker inte Sveriges säkerhet. DCA-avtalet är bilateralt och även om propositionen beskriver det som ett komplement till Nato/PFF SOFA så är det fristående från Natomedlemskapet. Det knyter dock Sverige närmare Natos ledande kraft, USA.

Det faktum att avtalet går utöver Natosamarbetet innebär att amerikanska aktiviteter på svenskt territorium enligt DCA-avtalet kan komma att gälla amerikanska militära operationer var som helst och med vilka ändamål som helst. Avtalet måste ses mot bakgrund av en föränderlig säkerhetspolitisk situation, både här i Sverige och i USA. Det politiska världsläget och den instabila amerikanska inrikespolitiken gör det mycket svårt att förutse vilka scenarion som kan komma att bli aktuella. Propositionen behandlar inte på vilket sätt Sverige kan komma att användas för amerikanska intressen och vilka säkerhetspolitiska konsekvenser det skulle kunna få. Regeringen svarar t.ex. inte på om Sverige skulle kunna betraktas som medansvarigt för ett amerikanskt folkrättsligt tvivelaktigt agerande. Inte heller skriver man någonting om hur Sverige skulle kunna komma att bli ett militärt mål i en konflikt mellan USA och deras motståndare. Det bör också nämnas att den amerikanska synen på FN-stadgans våldsförbud, liksom många andra regler, skiljer sig från den svenska och europeiska.

Den svenska försvarspolitiska strategin skiljer sig åt från den amerikanska, liksom utrikes- och säkerhetspolitiken i stort. Sverige är ett litet land med geografisk närhet till Ryssland. Det är faktorer som USA inte behöver ta hänsyn till. Det finns en uppenbar risk att de olika strategierna och viljorna krockar. Frågan är vilket handlingsutrymme den svenska regeringen har i praktiken om svenska säkerhetspolitiska intressen står emot amerikanska.

DCA-avtalet bygger på ett svenskt samtycke. Det går dock inte att bortse från den lojalitet och andra förpliktelser ett närmare försvarssamarbete innebär, vilket riskerar att sätta amerikanska intressen före svenska. Den norska regeringen konstaterar med anledning av Norges DCA-avtal, att Norge och USA har olika uppfattningar om vad artikel 1 i avtalet om suveränitet, lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser betyder. Den svenska regeringen borde med tanke på detta vara särskilt tydlig med hur man betraktar artikel 1 i det svenska DCA-avtalet. Stockholms universitets juridiska fakultetsnämnd har dessutom i sitt remissvar konstaterat att propositionens beskrivning av det svenska samtycket i avtalet är delvis missvisande och delvis direkt felaktigt. Läsaren får intrycket av att det krävs ett svenskt konkret samtycke för all amerikansk närvaro vilket inte stämmer. Det ansvarsfulla för en svensk regering vore att vara mycket restriktiv med att sälja ut den svenska suveräniteten över vårt territorium.

Processen kring det svenska medlemskapet i Nato har varit fullständigt undermålig. Anslutningen till kärnvapenalliansen Nato innebär en omsvängning i svensk försvars- och säkerhetspolitik. Trots det hastades Nato-ansökan igenom, dessutom i det tillstånd av chock i Europa som följde på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Tyvärr tycks samma hållning prägla regeringens fortsatta relationer med omvärlden. Det aktuella DCA-avtalet med USA är visserligen långt ifrån lika omfattande som ett svenskt medlemskap i Nato, men regeringens hantering präglas av samma nonchalans inför betydande risker. Det måste råda fullständig klarhet i hur avtalet ska tolkas. Det gör det inte i dag. Debatten om Sveriges säkerhetspolitiska ställningstagande måste vara saklig och väl underbyggd. Vi ska naturligtvis alla vara väl medvetna om risken för eventuella påverkanskampanjer och desinformation. Det får däremot inte innebära att möjligheterna till en bred och folklig debatt om avtalets innehåll stryps.

Avtalet har även konsekvenser när det gäller kärnvapen och utländska trupper på svensk mark och domsrätt. Mina synpunkter och förslag i dessa frågor framgår av reservation 3, 5, 6 och 7.”

Nedskärningar inom skolan

För att bibehålla kvalitén på kommunens åtagande för de yngre, måste kompetent personal finnas  på plats. Risken är överhängande att brist på resurser omöjliggör att bibehålla en rimlig ambitionsnivå. 

Regeringen har ett finansieringsansvar gentemot kommunerna. Och det är bråttom att få ett besked från regeringen om det finns en avsikt att leva upp till detta ansvar. 

Vänsterpartiets Nadja Awad riktar en interpellationsfråga till skolminister Lotta Edholm som besvaras någon dag efter midsommar. 

Här hela texten:

Enligt skollagen ska alla elever ges rätt att få stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Det står också tydligt att en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Elever ska ges det stöd som de har rätt till för att så långt som möjligt motverka olika funktionsnedsättningars konsekvenser. Skolan måste få de resurser som krävs för att stödinsatser ska kunna sättas in så tidigt som möjligt. Men Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) säger att det samlade underskottet för kommuner och regioner väntas uppgå till 28 miljarder i år.

Regeringen lägger ungefär en tredjedel av vad välfärden behöver för att hålla ställningarna i ett redan pressat läge. Vi ser att situationen i många kommuner är katastrofal, med lärartjänster som dras in och viktiga kringresurser som försvinner i ett läge som redan är pressat. Barngrupperna blir större i både skola och förskola, vilket leder till ännu större press på personalen. Nedskärningarna i skolan kommer att slå hårdast mot elever med NPF, såsom adhd, autism, språkstörning, dyslexi etcetera. Sveriges Lärare krävde att regeringen skulle skjuta till 4 miljarder extra till skolan i vårbudgeten. För dem var det ett minimum, men i stället valde regeringen att bara skjuta till 500 miljoner. 

Statsbidragen kommer inte att räcka för att rädda svensk skola eftersom regeringen sedan den tillträdde bara har visat på att de gör riktade satsningar på skolbibliotek i stället för att satsa på generella resurser till skolan. Det ena behöver inte utesluta det andra, för svensk skola behöver utveckla sitt uppdrag i enlighet med rådande skolforskning. Men det kräver också pengar, och regeringen har ett finansieringsansvar gentemot kommunerna. Dessutom framstår vissa förslag mer som symbolpolitik, och inte förankrade i evidens, såsom skärmkrav inom förskolan och skolan, utökad undervisningstid, begränsad telefonanvändning i skolan, införandet av akutskolor och andra allvarliga disciplinära åtgärder för elever samt obligatorisk lovskola. Det kan även skapa en större utsatthet för elever som redan inte får en likvärdig skolgång om de också blir objekt för dessa förslag. Andra förslag av regeringen, såsom att kartlägga elevfrånvaron, tydliggöra kunskapsinriktningen i läroplanerna och förbättra elevhälsan kan vara nödvändiga, men det krävs fortfarande resurser för att exempelvis mota bort elevfrånvaron inom skolan och utveckla elevhälsans uppdrag för att arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:

  1. Vad är skälet till att statsrådet och regeringen har en sådan tydlig riktning inom skolpolitiken att satsa på akutskolor och lovskolor?
  2. Avser statsrådet och regeringen att säkerställa att skolorna får de resurser de behöver för att alla barn ska kunna få det stöd de har rätt till?

Två dagar med budgetdebatter

Det är inte av en slump att två budgetdebatter ordnas i mitten av juni. I Stockholm är det riksdagen som på tisdag debatterar  kring regeringens proposition ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”. I Vänersborg är det kommunfullmäktige på onsdag som debatterar och beslutar om budgeten för 2025. 

Vi får se om det även i år händer igen. Nämner man ”Stockholm” i kommunfullmäktige, så kan det höras en tillsägelse från ordföranden: ”Det är Vänersborgs mål- och resursplan som är vårt ärende nu!” 

Svårt att förstå, egentligen inget att bli irriterad över. Kommunens förutsättningar för att fatta kloka beslut är i mycket stor utsträckning beroende av finanspolitiska beslut i riksdagen. 

”Riktlinjerna” i vårpropositionen skall ge uttryck för regeringens tankar om vad som skall föreslås i budgetpropositionen för 2025. Det förslaget lämnas till riksdagen i september. Då finns det svart-på-vitt ett underlag som berättar för regioner och kommuner vilka förväntningar man får lov att ha.  Nu finns ett betänkande där M-L-KD-SD anger tonen och där alla fyra oppositionspartier har var sin reservation.  

Det finns ju ett pågående samtal om förändringar ”i grunden”, mest med inriktningen att hitta på något som kan träda in istället för statens ”överskottsmål”. Majoriteten antyder intresse, man skriver t ex: ”Utskottet påminner om sina tidigare uttalanden om vikten av tydliga motiveringar från regeringens sida om utgiftstakets nivå och den långsiktigt önskvärda utgiftsutvecklingen och vad den tänkta utgiftsutvecklingen innebär för överskottsmålet och skattepolitiken.

Onsdagens fullmäktige då? Budgeten för 2025 bygger på ”det som är”, den tar sin utgångspunkt i mål- och resursplanen för pågående 2024.  En sådan plan innehåller målsättningar och berättar vad man anser kan förverkligas under kommande år. Men allt kostar, och utgifter får inte bli större än förväntade intäkter. Balanskravet är strikt och sätter gränser för önsketänkandet.  

Intäkter då? Det är kommunens skatteinkomster i första hand och statliga bidrag i andra. Skatteinkomster är beroende av sysselsättningspolitiken  och arbetsmarknadspolitiken – sådant avgörs i Stockholm. Kommunens möjlighet att påverka finns, men det är i huvudsak regeringen och riksdagen som håller i taktpinnen. Sedan tillkommer intäkter genom statliga bidrag. Vilka bidrag som tillfaller kommuner och regioner, generella och riktade bidrag, det avgörs också i Stockholm. 

Med andra ord, och vi kan bara upprepa detta med en dåres envishet, vi anser att kommunfullmäktige i Vänersborg skulle invänta sammanträdet i oktober för att fatta sitt budgetbeslut. Även då kan ingen kommun veta exakt vad som gäller, men åtminstone finns möjligheten att begrunda korten som då ligger på bordet. 

När kommunfullmäktige debatterar på onsdag finns en majoritet för ett antal tankar som syftar på bibehållen och helst ökad kvalitet i välfärdsverksamheten. Men ovissheten om vilka resurser kommunen kommer att förfoga över gör att det stannar vid tankar. 

I Vänsterpartiets reservation i riksdagen sägs bl a: ”För att hela kommunsektorn ska få stabila förutsättningar vill
motionärerna se en inriktning på politiken som för det första låter kommuner och regioner använda riktade medel som generella. För det andra behöver landets kommuner och regioner före sommaren få besked om en lägsta nivå för statsbidrag i höstens budgetproposition. För det tredje måste statsbidragen indexeras så att de följer kostnadsutvecklingen.”

Hela betänkandet, särskilt också reservationerna från S, MP och C, innehåller viktiga texter.

Vi stöttar Vårdförbundet och den viktiga striden

Insändaren finns i TTELA och Bohuslänningen:

Vänsterpartiet i Fyrbodal vill uttrycka vårt helhjärtade stöd till Vårdförbundets viktiga strid. Naturligtvis för att ni förtjänar en arbetsmiljö som gör att ni orkar med era jobb på lång sikt, där arbetsplatserna har tillräcklig bemanning och verksamheten inte bygger på övertid. Men även för att er strid också är en strid för alla oss andra. De flesta som arbetar känner igen era problem med underbemanning, krav på övertid och pressade arbetsvillkor. Istället för att anpassa våra liv efter arbetsgivarnas planering behöver vi alla få mer makt över vår arbetstid och våra liv.

Att få livet att gå ihop och hitta balans mellan lönearbete och det obetalda arbetet i hemmet är extra svårt för kvinnor. Vi är alla medvetna om att eftersom arbetet inom vård och omsorg är kvinnodominerat är bättre förutsättningar att få tiden att räcka till extra viktigt. Därför är vi särskilt glada över att ni väckt liv i kravet på kortare arbetstid, ett krav som i många år funnits bland dem som arbetar men som ingen på länge tagit strid för.

Idag står sjukvården inför allvarliga hot med nedskärningar som drabbar både personal och patienter. Det gör er strid för en fungerande vård ännu viktigare och ställer krav på att regeringen ingriper och tillsätter de resurser som behövs. En väl fungerande sjukvård kräver att sjukvården är en väl fungerande arbetsplats för alla som arbetar där.

Vi hoppas att er strejk blir kort och framgångsrik och uppmanar SKR att snarast gå med på Vårdförbundets krav.

Ida Hildingsson,

distriktsordförande Vänsterpartiet Fyrbodal

Socialnämnden har svårt att ta till sig ett bra förslag

I veckan behandlade socialnämnden i Vänersborg ett yttrande till motionen ”Att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas!

Det är en motion som lämnades till kommunfullmäktige i december 2023 av Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Kommunstyrelsen bad i januari socialnämnden att yttra sig om motionen, och det är alltså yttrandet som nämnden i onsdags beslutade om.

Motionens yrkande var ”att utreda” och ”beakta vissa frågor i samband med utredningen”. 

Förvaltningen begrundade motionen och bestämde sig sedan att föreslå nämnden att besluta a) att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen och b) att föreslå att kommunfullmäktige uppdrar kommunstyrelsen att utreda trygghetsboende som boendeform…

Majoriteten i socialnämnden tyckte om förvaltningens sätt att slå kullerbytta och beslutade i enlighet med förslaget.

Göran Svensson från Medborgarpartiet och Ida Hildingsson från Vänsterpartiet hann med att anmäla en skriftlig reservation till förmån för ett annat yttrande som uttalade ”jamen visst, det är ett bra förslag som motionen kommer med, låt oss göra denna utredning”.

Inte första gången, inte sista gången. Det förblir en gåta varför en politisk majoritet upprepar sina försök att vilja dra ett löjets skimmer över oppositionens förslag. 

Här samtliga underlag:

Motionen

Förvaltningens yttrande

Reservationen från V och MBP

Utdrag från socialnämndens protokoll med voteringslistan

Det är i grunden fel! Det ska utredas!

Tiden har kommit för ett längre sommarlov, skolorna stänger och välkomnar eleverna tillbaka andra halvan av augusti. Debatten om skolornas kvalitet och elevernas förutsättningar att nå framgång tar också en paus. Kan vi räkna med att något har förändrats till hösten?

”Att friskolesektorn dras med stora problem kan inte ha undgått någon. Friskolor har fler obehöriga lärare, lägre lärartäthet, sämre ställt med skolbibliotek och större problem med fuskbetyg.
Vidare finns mängder av exempel där skolpengen gått till allt annat än till elevernas utbildning, så som sexklubbar i Thailand, till våffelstugor eller till friskolor som bedriver ’omvändelse’-terapi för homosexuella elever.
De konkurser vi sett visar också på att friskolesektorn bär på stora risker. Dagens system för att finansiera friskolor har därtill en osund och kostnadsdrivande struktur för kommunerna. Allt detta går ut över både elever och skattebetalare på ett orimligt sätt. De drivkrafter som i dag
finns i friskolesystemet gynnar varken elever eller skolsystemet i sin helhet.” 

I riksdagen påmindes Lotta Edholm igår om att hon själv hade skrivit ovanstående i tidningen Expressen, så sent som i april i år. Hon hade då skrivit under med ”ledamot i partistyrelsen, Liberalerna”.  Likväl var hon då och är nu skolminister med ansvar för ett skolsystem som riskerar att gå överstyr.

Alla vet att något i grunden är fel! Många kräver ändring nu innan mer skada sker!  Andra vet också, men vill inte ändra när det går att tjäna på missförhållanden. Den som vill informera sig om varför debatten inte leder till handling, den kan hitta en stor del av svaren i gårdagens interpellationsdebatter  med skolminister Lotta Edholm.

Rose-Marie Carlsson, S, ställde frågan om ”Kommunernas tillsynsansvar”.

Linus Sköld, S, undrade om ”Etableringsstopp för vinstdrivande friskolor”.

Canilla Hansén, MP, Daniel Riazat, V, och Linus Sköld, S, samtliga hade interpellerat med frågan om ”Offentlighetsprincipen för fristående skolor”.

Sist var det på nytt Rose-Marie Carlsson, S, som ställde frågan om ”Återkrav av skolpeng”.

Bli medlem i Vänsterpartiet

Bli medlem