Författare: Vänsterpartiet VBG

Reservation

Kommunstyrelsen 2008-11-05
Ärende 14 Fråga om förköp Essingletorp 1:57 Dnr KS 2008/482
Ärende 15 Fråga om förköp Essingletorp 1:49 Dnr KS 2008/481

I båda dessa ärenden reserverar jag mig till förmån för mitt yrkande att kommunen utövar sin förköpsrätt.

Jag ser två huvudsakliga skäl till varför kommunen skall utöva förköpsrätten gentemot sitt eget helägt bolag Fastighets AB Vänersborg.

1. Sedan kommunstyrelsens tidigare behandling av ärendet har det tillkommit uppgifter om ett optionsavtal undertecknat av representanter för Fastighets AB Vänersborg och Hammar Nordic Plugg AB. Eftersom det är oklart om framtagandet och undertecknandet av detta optionsavtal lever upp till gällande konkurrenslagstiftning så kan jag inte låta affären mellan Fastighets AB Vänersborg och Hammar Nordic Plugg AB bara passera förbi.

2. Genom att inte utöva förköpsrätten tillåter kommunstyrelsen att Fastighets AB Vänersborg gör en medveten förlust på över 9 miljoner kronor. Att kommunstyrelsen medveten tillåter denna förlust är bevisad av att det redan i dagsläget finns ett avtal mellan Hammar Nordic Plugg AB och en ny köpare där samma fastigheter skall säljas för en köpeskilling på 40m.

Enligt aktiebolagslagen finns det ingen text som förespråkar ett förlustsyfte med ett aktiebolag. Det måste vara därför vara mindre lyckad för en kommunstyrelse att släppa igenom en affär som man är medveten om kommer att kosta kommunens skattebetalare över 9 miljoner särskilt när förlusten behöver inte alls inträffa.

Tidigare i år har min hållning varit att acceptera en nämnd eventuell förlust på 9m för att trygga arbetstillfällen i och omkring Brålanda. Den hållningen hade jag innan ett optionsavtal mellan Fastighets AB Vänersborg och Nordic Hammar Plugg AB samt en 40m säljavtal mellan Nordic Hammar Plugg och en ny köpare blev kända. I dagsläge kommer jag inte fram till annat än att en korrekt juridisk, etisk och moralisk hållning gentemot kommunens skattebetalare är att kommunen skulle ta och utöva sin förköpsrätt i dessa två ärenden.

En konsekvens av kommunstyrelsens beslut är att dessa två fastighetsaffärer kan blir föremål för ytterligare granskning utifrån ett konkurrensperspektiv.

Vid nämndens sammanträde fanns följande ”Förslag till beslut”:
Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta, att med avsteg från kommunfullmäktiges beslut 2004-11-16 (KF 89/04) höja måltidsavgifter inom socialnämndens verksamhetsområde med 10 % från och med 2009-01-01.
Från och med 2010-01-01 skall kostavgifter åter knytas till index enligt tidigare beslut.
Eftersom jag ville verka för bibehållen indexuppräkning yrkade jag på avslag av ovanstående beslutsförslag.
Reservation
Socialnämnden 2008-09-25
Ärende 7 Höjning av måltidsavgifter (Dnr 2008/233)

Vid nämndens sammanträde fanns följande ”Förslag till beslut”:
Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta, att med avsteg från kommunfullmäktiges beslut 2004-11-16 (KF 89/04) höja måltidsavgifter inom socialnämndens verksamhetsområde med 10 % från och med 2009-01-01.
Från och med 2010-01-01 skall kostavgifter åter knytas till index enligt tidigare beslut.

Eftersom jag ville verka för bibehållen indexuppräkning yrkade jag på avslag av ovanstående beslutsförslag.

Avgiftshöjningar inom den kommunala verksamheten vållar alltid debatt. Att låta förändringen följa indexuppräkning bidrar till att göra höjningar mindre laddade.

I det här fallet blev beräkningen av avgiften mycket komplicerad.

Samhällsbyggnadsnämnden står för ”produktionen av måltiderna”, socialnämnden tar över produkten och betalar fakturan. Betalningen löser socialnämnden genom att ta ut avgifter. Eftersom inte alla ”kunder” har betalningsförmåga för hela avgiften, måste socialnämnden subventionera en del av kostnaden.

Samhällsbyggnadsnämnden skrev en faktura först när mer än halva året gått. Därmed hamnar socialnämnden i en situation där betalningen skulle ske enligt nya högre portionsbelopp medan inkomsterna hela tiden förblev på den tidigare låga nivån – ett glapp, således. Beloppshöjningen översteg dessutom klart gränsen för den inkomstökningen som en ”enkel” indexuppräkning skulle ge.

För att komplicera bilden ytterligare är det nödvändigt att se vilka som är socialnämndens ”kunder” för måltidsservicen. I huvudsak handlar det om människor vars ”inkomster” halkar efter i samhället. Det handlar inte om människor som har varit eller kommer att bli ”vinnare” i en politik där aktiva insatser i förvärvsarbetet är främsta riktsnöret.

Jag vänder mig mot att avgiften höjs med 10 % för den gruppen som behöver räkna sina slantar mer än någon annan.

Jag vänder mig mot att hantera ett beslut om ”indexuppräkning” på det föreslagna sättet. Är det fel på index så måste ett nytt och annorlunda förslag tas fram. Det går inte att ”hoppa av”, höja och sedan återvända till samma index utifrån en högre nivå. Då är ”index” inte trovärdigt som riktlinje.

Jag förstår att mitt förslag om avslag ökar socialnämndens kostnad med cirka 600.000 kronor. Idag är socialnämndens ”subvention” av måltiderna cirka 4.8 mkr, med den föreslagna höjningen med 10 % blir subventionen 6,7 mkr. Mitt förslag betyder alltså i klartext att socialnämndens subvention skulle bli cirka 7,3 mkr.

I den politiska debatten i Vänersborg har det lämnats tydliga ställningstaganden: Vår kommun har ”råd”, i vår kommun behöver inte ”socialen” eller ”skolan” betala för investeringar som sker på annat område där behovet av upplåning tenderar att ge oss höga kostnader. Jag räknar med att socialnämnden kompenseras av kommunfullmäktige för att kunna betala vad samhällsbyggnadsnämnden kräver för utförda tjänster.

Med ovanstående reserverar jag mig till förmån för mitt förslag om avslag.

Lutz Rininsland 2008-09-28
Vänsterpartiet

Den första september behandlade kommunstyrelsen aktieägaravtalet för Vassbotten AB. Då ville inte kommunstyrelsens majoritet ta till sig vänsterpartiets förslag att konkurrenshämmande paragraf 21.1 skulle utgå. Vid kommunfullmäktige 17 september utgick paragraf 21.1

Efter att vänsterpartiet hade hamnat i minoritet 14-1 i kommunstyrelsen (inte för första gången) skrev TTELA om Vassbotten AB att ”Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet om kommunen ska gå med i utvecklingsbolaget, men det blir en formalitet eftersom alla partier i kommunstyrelsen sade ja förutom vänsterpartiet.”

James Bucci (v) ville skicka tillbaka ärendet för att se över den punkt i aktieägaravtalet där parterna förbinder sig att inte främja eller stödja verksamhet som konkurrerar med utvecklingsbolaget. Förbudet skulle gäller tre år efter en part lämnat bolaget.

Efter ett debattinlägg i tidningen och utomstående kritik fick majoriteten kalla fötter. Kommunfullmäktige den 17 september blev pudlarnas fullmäktige när paragraf 21.1 plötsligt utgick från aktieägaravtalet.

Följande länk kan vara bra för alla pudlar att känna till

https://www.pudelklubben.se/

(V)oof!

Vi har idag begärt ut handlingar för att försöka förstå hur kommunen kunde köpa Topp för 17m och sedan sälja för 8m särskilt när köparen för 8m själv säljer fastigheten vidare 3 veckor senare för 40m.

2008-09-11

Önskade handlingar beträffande Fastighets AB och Topps lokaler i Brålanda

Jag önskar att få en kopia på det hyresavtal som Fastighets AB ingick i tillsammans med Hammar Nordic Plugg AB.

Jag önskar att få en kopia på den köpoption som Fastighets AB tilldelade Hammar Nordic Plugg AB.

Jag önskar att få kopior på bilagor 1, 2, 3 och 4 som är omnämnda i köpekontraktet, undertecknad 11 augusti 2008, mellan Fastighets AB och Hammar Nordic Plugg AB.

Jag önskar att få en kopia på det licensavtal mellan Fastighets AB och Chips AB som refereras till på sida 4 i köpekontraktet, undertecknad 11 augusti 2008, mellan Fastighets AB och Hammar Nordic Plugg AB.

Jag önskar att få kopior på handlingar kopplade till förköpsförfrågan i ärendet 2008/431 KS

Jag önskar att få kopior på protokoll förda över Fastighets AB styrelsemöten under de senaste fyra åren.

Handlingar kan skickas till

James Bucci

Storeskog

468 90 Vargön

Vänsterpartiet hade 08-09-01 synpunkter på det aktieägaravtal som kommunen tänker skriva under för att skapa Vassbotten AB.
Har vi regelverk som styr upp hur kommunal verksamhet skall bedrivas så skall reglerna följas.

Den första september hade jag att ta ställning till ett aktieägaravtal och ett detaljplans uppdrag. Detaljplans uppdrag var det inget problem att ställa mig bakom då jag har inga invändningar mot att den del av Vassbotten får exploateras förutsett att översvämningsriskerna beaktas i all planering för området. Enda negativa synpunkt på plan uppdraget skulle ha varit att byggnadsförvaltningen får jobba häcken av sig för att få planen klar inom tre veckor.

Aktieägaravtalet var däremot en annan femma. Vänsterpartiet hade frågor på avtalspunkten Konkurrens 21.1 där det står

”Parterna förbinder sig att inte direkt eller indirekt eller på annat sätt främja eller stödja verksamhet som konkurrerar med den verksamhet som enligt parternas gemensamma överenskommelse skall bedrivas av Bolaget, dvs att utveckla Området och Projekten. Ovanstående konkurrensförbud gäller för part så länge Part är aktieägare i Bolaget och för en tid av tre (3) år efter det att part avhänt sig sina aktier i Bolaget.”

Min spontana reaktion när jag läste 21.1 var att en kommun inte kan binda upp sig gentemot en specifik näringslivs aktör på detta viset. Jag ställde därför frågan i kommunstrelsen hur pass viktig 21.1 var till avtalet? Jag fick till svar att det var vikigt och en sådan skrivning var vanlig i affärsvärlden. För mig blev det här en ordentlig krock mellan det privata och det offentliga världar som jag inte var beredd att gå med på. Mina yrkanden och reservationer blev därför följande:

Jag yrkar på återremiss av ärendet för att aktieägaravtalet behöver omarbetas.

§21.1  under ”Konkurrens” i avtalet behöver antingen tas bort eller skrivas om för att det inte skall förekomma ett otillbörligt gynnande av en enskild näringsidkare.

Skulle mitt återremiss yrkande falla yrkar jag därefter på avslag

Reservation i ärendet Utveckling av Lilla Vassbotten

Jag reserverar mig till förmån för mitt återremiss yrkande.

Min mening är att det finns ett frågetecken över §21.1 i aktieägaravtalet till den grad att det kan röra sig om otillbörligt gynnande av en enskild näringsidkare. Detta frågetecken hade behövts redas ut innan vi fattade beslut om aktieägaravtalet.

I 2 kap. 8 § kommunallagen stadgas att kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget.

Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.

Huvudregeln är att en kommun inte får ge stöd till ett enskilt företag. Synnerliga skäl att frångå denna huvudregel kan föreligga för gles­bygdskommun som lämnar stöd till innehavare av exempelvis livsmedelsbutiker eller bensinstationer om stödet är nödvändigt för att garantera en viss lägstanivå av kommer­siell service åt hushållen.

Reservation i ärendet Utveckling av Lilla Vassbotten

Jag reserverar mig till förmån för mitt avslags yrkande. Med nuvarande §21.1 kan jag inte ställa mig bakom detta aktieägaravtal.