Tisdagen den 9 mars medverkade Lutz Rininsland i SVTs debatt som handlade om arena inflationen runt om i Sverige. Här kan ni läsa hans debattinlägg som också finns på SVT debatts webbsida. Vill ni fördjupa er i hur skandalbygget Arena Vänersborg har kunnat åstadkommits så är det fritt fram att surfar på våra arena sidor.
”Låt oss slippa detta elände”
Vänersborgs kommunfullmäktige bestämde sig 2007 för krafttag – en arena skulle byggas, något stort skulle sätta Vänersborg ”på kartan”. Det var en entusiastisk församling som med stor majoritet slöt upp bakom förslaget att satsa 140 miljoner.
Sex tappra ledamöter varnade förgäves för övermod – men möttes av orden: ”Varför ska vi prioritera när vi kan ha allt?” En begäran om folkomröstning avslogs också av samma församling med samma röstsiffror 45 mot sex. Så var det 2007.
Vänersborg var tidigt ute med det trendiga ropet efter kommunens egen arena. Därefter gick det mesta snett, luften har gått ur och uppvaknandet är på gång. 140 miljoner blev 290 miljoner, utan något beslut att bevilja överskridandet.
Tvister om fakturor i miljonklassen, kommunen anmäldes till kronofogden för uteblivna betalningar, jurister av rang avlönas av kommunen för att biträda i en härva av rättsfall. Sedan kom snön, och avslöjade tekniska brister i konstruktionen. Vem känner inte till hålet i taket på den nybyggda Arena Vänersborg?
Men ska man endast se dessa arenabyggen som ett sätt att ge folket ”bröd och skådespel”? Nej, visst kan det finnas sunda tankar med en arena som samlingsplats i lagom storlek, men då får det lov att finnas vissa riktmärken inför beslutet.
I fallet Vänersborg saknas till exempel en central samlingsplats för allehanda aktiviteter, vilket bör finnas. Samarbete med närliggande kommuner i regionen borde vara självklart, liksom att det finns en förankring och en bred uppslutning bland medborgarna för projektet.
Motions- och folkhälsoaspekten måste vara minst lika stor som avsikten att gynna elitidrotten i kommunen och användningen av anläggningen för annat än idrott ska ske smidigt och utan större kostnad.
Man måste inse att specialbyggen för en idrott under avveckling är ett risktagande. Slutligen måste säkra grepp om kommande driftskostnader finnas innan spaden sätts i jorden. Arbetet kring Vänersborgs Bandyhall har nog misslyckats på samtliga sju punkter.
Nu står hallen där den står. Inte ens Vänsterpartiets ledamöter som röstade emot från första början är villiga att riva bygget ? det hjälper ju inte. En dröm vore att någon privat aktör kom och tog fram pengarna för att befria oss från oket. Men vilken finansiär satsar om det inte finns utsikter för framtida avkastning?
När de oansvariga pådrivande politikerna har försvunnit ur bilden efter det kommande kommunalvalet, så måste uppröjningsarbetet påbörjas. Idag talar budgetanvisningar för år 2011 och framåt ett tydligt språk. Skolan och omsorgen får snåla så mycket som det bara går ? och lite därtill.
Lördagens upplaga av lokaltidningen TTela berättar om att barnen får ”en skiva bröd, inte fler” och ingen frukt vid mellanmålet på fritids. I dag skriver samma tidning om ”erbjudandet” till ett trettiotal fritidspedagoger att under två år gå ner från heltid till 75 procents tjänstgöring.
Jag anar att en liknande situation växer fram i ett flertal kommuner som har tagit sig vatten över huvudet med sina arenaprojekt. Det kostar mycket att låna pengar och det kostar förfärligt mycket att underhålla och driva stora idrottsanläggningar.
Att skolan och omsorgen ska ha god kvalitet önskar de flesta. Huruvida handbollsarenan eller bandybanan är toppmodern eller inte är nog inte lika intressant för alla. Det är bäddat för fortsatta konflikter.
Lutz Rininsland (V)
Ledamot i Vänersborgs kommunfullmäktige
