Fredsloppet i Åmål

Fredsloppet i Åmål med stort engagemang från civilsamhället och flertalet organisationer. Tack till alla som arrangerade och deltog i denna viktiga dag. 




Fredsloppet i Åmål med stort engagemang från civilsamhället och flertalet organisationer. Tack till alla som arrangerade och deltog i denna viktiga dag. 



Finansministern lade fram budgetpropositionen i torsdags, senare under dagen följde den sedvanliga budgetdebatten.
Samma dag och på fredag publicerades i de flesta medierna omdömen om Tidöpartiernas förslag till riksdagen. Kritik saknades inte, lovorden var inte många.
För lokala förtroendevalda är det inte möjligt att på egen hand fördjupa sig i texterna till dessa 27 utgiftsområden som budgetförslaget är uppdelat på. Men som alltid erbjuder SKR (Sveriges kommuner och regioner) en sammanfattning som tar upp allt som är värt att notera och kommentera.
Regeringens förslag kommer väl undantagslöst att röstas fram innan årets slut. Oppositionspartiernas budgetmotioner kommer visserligen att föra fram likalydande motförslag i vissa frågor, men under hösten 2024 hörs hos S, V, C och MP ingen avsikt än att uppträda som ett regeringsalternativ .
Därmed gäller för lokala förtroendevalda att sätta sig för att studera vad SKR kom fram till, det gäller en rad frågor kring skola, social omsorg, miljö, bostadspolitik etc. Det gäller också kommunernas intäkter – hur påverkar regeringens politik kommunala skatteintäkter, vilka statsbidrag kommer till eller ändras eller slopas.
Flitens lampa lär lysa, våra förtroendevalda gör bäst i att avsätta lite tid under hösten. Direkt efter årsskiftet sätter sedan den kommunala budgetprocessen inför 2026 igång.
Enorma skattesänkningar för de som har miljoninkomster, men inga lösningar på vårdkris och arbetslöshet. Det säger Vänsterpartiets ekonomisk-politisk talesperson Ida Gabrielsson om regeringen och Sverigedemokraternas budgetproposition.

Vården är i kris, men regeringen och Sverigedemokraternas väljer att ösa pengar på de allra rikaste istället. För den som vill förbättra ekonomin för vanliga hushåll är det en betydligt bättre väg att pressa matjättar, banker och elbolag till lägre priser. Det ger mer i plånboken och betalas inte med nedskärningar i vården.
Med regeringens budget saknas det 10 miljarder kronor i sjukvården för 2025 bara för att undvika ytterligare nedskärningar. Samtidigt lägger regeringen och Sd fram skattesänkningar för drygt 30 miljarder kronor.
Att regeringen och Sd tar bort avtrappningen av jobbskatteavdraget kostar dubbelt så mycket som vad de lägger för att lösa vårdkrisen. Det ger inte en krona till de som tjänar under 65 000 kronor i månaden, men de med miljoninkomster får flera tusen. Det är ett rent moderatbidrag – av moderater, för moderater. Och det är vanliga hushåll som betalar kalaset, genom att man får en sämre vård.
Sverige skulle kunna vara ett så bra land. Men det kräver en regering som ger sjukvården vad den behöver och gör de stora klimatinvesteringar som får ner utsläppen och skapar jobb och framtidstro, säger Ida Gabrielsson.
☞ Ladda ned Ida Gabrielssons presentationsmaterial här…
Mediernas uppmärksamhet riktas åt andra håll, stora konflikter och händelseutvecklingen internationellt tar all plats. I morgon riktas strålkastarljuset på presentationen av regeringens budget för 2025 och den efterföljande debatten i riksdagen.
Där debatterades igår en fråga som inte tycks nämnas i någon tidning överhuvudtaget. Isabell Mixter, V, hade ställt frågor om ”Tilläggsbidraget i bostadsbidraget”.

Två inledande meningar i interpellationen beskriver att frågorna inte gäller en majoritet av befolkningen. I gengäld är frågorna av avgörande betydelse för den gruppen som berörs: ”Bostadsbidraget är inkomstprövat och uppbärs av människor med små ekonomiska resurser. Det är därför ett mycket träffsäkert instrument för att höja inkomsterna för dem som har det sämst ställt.”
Statsrådet Anna Tenje, M, läste upp sitt svar och därefter följde tre replikskiften. Ministerns utgångspunkt återkom hon till flera gånger: ”Vi ser nu att det svåra ekonomiska läget har mildrats, och framtidsutsikterna för hushållen ser betydligt ljusare ut. En konjunkturåterhämtning bedöms inledas mot slutet av 2024, och hushållens köpkraft förväntas stärkas. Det innebär även att behovet av ett extraordinärt stöd, som tilläggsbidraget är, minskar.”
Isabell Mixter konstaterade: ”Nu har regeringen aviserat att tilläggsbidraget ska trappas ned till 25 procent, jämfört med dagens 40 procent. Det kommer att innebära en inkomstsänkning för de personer som i dag uppbär bostadsbidrag med i genomsnitt runt 450 kronor. Ministern skriver i sitt svar på interpellationen att bakgrunden till regeringens sänkning av tilläggsbidraget är att det svåra ekonomiska läget har mildrats och att framtidsutsikterna för hushållen ser ljusare ut. Det går dock inte att äta sig mätt på ljusare framtidsutsikter, att betala hyran med ljusare framtidsutsikter eller att köpa fotbollsskor till barnen med ljusare framtidsutsikter.”
Sällan har en interpellationsdebatt i riksdagen så övertydligt påvisat skillnaden mellan en renodlad moderat uppfattning om hur det bör vara och ett ställningstagande för en grupp människor som varje dag kämpar för att kunna klara av att betala nödvändiga utgifter.
Statsrådet summerade: ”Jag uppskattar denna typ av debatter. Det är väldigt tydligt för åhörarna vilka skiljelinjer som finns inom svensk politik.”
Vi svarar: Tack, Isabell Mixter, du och andra riksdagsledamöter från Vänsterpartiet gör rätt i att vara tydliga igen och igen, vem annars skulle påvisa orättvisor i samhället?
Dagens Nyheter skriver idag på sin ledarsida: ”En budget i balans kan vara viktigare än att barnen klarar skolan”.
Inledningsvis konstateras: ”Sveriges rektorer ställs inför ett återkommande dilemma: Att hålla sig till budgeten de fått av kommunen eller ge alla elever det stöd de behöver. Oavsett vägval riskerar de nämligen kritik. Det har blivit ovanligt tydligt under det senaste året. ”
Tidningens slutsatser är att förändringar måste till, dilemmat borde vara uppenbart för var och en.
”Tvärtom är det oförskämt mot landets rektorer att låtsas som att det alltid är möjligt för en skola att både leva upp till skollagen och hålla budgeten. Därför är det dags att ge rektorerna direktiv, så att de vet hur de ska agera i valet mellan två onda ting.
Antingen går elevernas rättigheter först. Då får budgeten anpassas efter barnens behov, vilket förutsätter att staten tar ett större ansvar.
Eller så går budgeten först. Då måste lagen ändras så att ambitionsnivån kan anpassas efter tillgången på resurser, vilket betyder att Sverige får acceptera att fler elever inte når målen under en lågkonjunktur.
Dagens modell – där rikspolitikernas lagstiftning står mot kommunpolitikernas budget – placerar rektorn i en rävsax.”
Dagens Nyheter och andra medier uppmärksammar rapporten från Sveriges Lärare ”Nedskärningarna fortsätter”. Den aktuella undersökningen med underlag från i stort sett samtliga lokalföreningar från hela landet framför också förslag från Sveriges Lärare.
… ja den får vänta länge.
På torsdag överlämnar finansminister Elisabeth Svantesson regeringens budgetproposition till talman Andreas Norlén.
Som alltid, så även i år – regeringen har vid ett antal pressträffar veckorna och dagarna innan budgeten blivit offentlig ”droppat” nyheter om innehållet. Som regel har Tidöpartierna haft var sin representant vid pressträffarna, Sverigedemokraterna och någon från M, KD och L, partierna som egentligen utgör regeringen.
Det har blivit en diger lista med tio punkter (se sidan på ovanstående länk). Och där finns fortfarande, fyra dagar innan budgeten läggs fram, ingenting om ett område som sedan länge försökt få regeringens uppmärksamhet. Skolan behöver få hjälp för att kunna driva en verksamhet med kvalitet.
Fortfarande finns det hopp, nu när Mats Persson överlämnade sitt uppdrag i regeringen till Johan Pehrson. Måndag, tisdag, onsdag … tre dagar kvar för att hoppas på en pressträff som kommer med ett besked.
P.S: Se där – nu på måndag kom under eftermiddagen ett meddelande: ”Regeringen presenterar budgetsatsningar på skolan”.

Anna Olskog är förbundsordförande för Sveriges Lärare. Första meningen i hennes debattinlägg idag lyder: ”Sveriges riksdagspolitiker står inför ett nytt arbetsår.”
”Låt statsbudgeten gå med underskott för skolans skull” är rubriken till Olskogs uppmaning. Hon avsluter:
1. Låt statsbudgeten gå med underskott. Annars riskerar satsningar på försvar, infrastruktur och klimatanpassningar att tränga ut kostnaderna för skola och utbildning.
2. Värdesäkra de generella statsbidragen. Kostnaderna för välfärden ökar med pris- och löneutvecklingen, och med de större årskullarna. Därför borde de generella statsbidragen till kommunerna räknas upp utifrån såväl pris- och löneutvecklingen som demografin.
3. Konjunkturanpassa de generella statsbidragen. Som komplement till värdesäkringen bör de generella statsbidragen till kommunerna öka mer vid en konjunkturnedgång och mindre vid en konjunkturuppgång.
4. Avskaffa eller lätta på det kommunala balanskravet. Om inte de generella statsbidragen konjunkturanpassas behöver i stället det kommunala balanskravet avskaffas eller lättas upp.
Statsminister Ulf Kristersson, M, riktade sig idag också till de samlade riksdagspolitikerna när han läste upp regeringsförklaringen ”För ett rikare och tryggare Sverige”.
På sidan 9 läste Ulf Kristersson:
”Det finns flera orosmoln när det gäller hur barn mår i Sverige. Stillasittandet ökar och barn drabbas numera av sjukdomar som man förr bara upptäckte hos äldre, som fettlever och diabetes typ 2.
Tonåringar mellan 13 och 16 år ägnar i genomsnitt sex och en halv timmar per dag åt skärmen – skolarbetet oräknat. Det stjäl tid från annat som behövs för att må bra – sömn, socialt umgänge och fysisk aktivitet. Många föräldrar känner stor oro, men känner också maktlöshet. Vi kommer inte passivt acceptera att barn blir slavar under algoritmerna. Regeringen kommer att lägga förslag som gör skoldagen helt mobilfri. Nästa år införs också Fritidskortet, som blir en av flera insatser för att aktivera barn och unga.
Det som sker i klassrummen i dag, avgör hur Sverige ser ut imorgon. Därför är det djupt oroande när de svenska Pisa-resultaten faller kraftigt. En fjärdedel av femtonåringarna kan inte ens läsa ordentligt. Det understryker behovet av att skolan måste tillbaka till grunderna.
Regeringen har börjat återupprätta en stark kunskapsskola med fokus på grundläggande förmågor som att läsa, skriva och räkna. Vi går från skärm till pärm. Det ska vara ordning och reda i klassrummen och det ska bli ordning i själva skolsystemet genom att stoppa betygsinflationen och oseriösa skolhuvudmän.
Regeringen planerar en proposition för att öka insynen i fristående skolor i syfte att motverka osunda drivkrafter i skolans värld.”
Så mycket fanns att säga om ”skolan”. Nästa vecka läggs budgetpropositionen fram.
Sveriges Lärare och Anna Olskog inväntar beskeden. Vågar man hoppas?

