Författare: Vänsterpartiet VBG

Vänsterpartiet lägger fram ett nytt förslag för att återta kontrollen över Sveriges elnät och stoppa de orimliga prishöjningarna som drabbar hushåll och företag. Elnätsavgifterna har skjutit i höjden de senaste åren – dubbelt så mycket som andra priser i samhället. Samtidigt gör elnätsbolagen, som Eon, Ellevio och Vattenfall, enorma vinster på svenska folkets bekostnad. Vänsterpartiet vill nu stoppa detta rån av svenska elkunder och föreslår därför en modell för att återta kontrollen. En beskattning av övervinster gör det mindre attraktivt för vinstdrivande bolag att fortsätta äga och genom att införa en förköpsrätt kan det offentliga ta över de elnätsbolag som då säljs.

1. Skatt på övervinster
   Vänsterpartiet föreslår en skatt på elnätsbolagens övervinster för att motverka de oskäliga höjningarna av elnätsavgifterna. Skatten ska inte bara förhindra att bolagen tar ut orimliga avgifter, utan även säkerställa att eventuella skatteintäkter går tillbaka till hushållen, inte till bolagens vinster.
2. Förköpsrätt för offentligt ägande
   För att kunna återta kontrollen över våra elnät vill Vänsterpartiet ge kommuner och staten förköpsrätt. Om elnätsbolagen säljer sina nät, ska det offentliga ges möjlighet att köpa dem och säkerställa att elnäten ägs gemensamt. Detta stärker både rättvisa priser och den nationella säkerheten.

Det här är ett rån som pågår just nu, där elnätsbolagen gör enorma vinster på våra pengar, säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar. Varför ska du betala mer bara för att du bor i “fel” kommun? Skillnaden mellan de billigaste och dyraste avgifterna är enorm och helt orimlig. De höjda avgifterna går inte till att förbättra elnäten. I stället används pengarna för att generera vinst till privata aktörer, trots att investeringarna i infrastrukturen varit långt ifrån tillräckliga. Partiet vill nu sätta stopp för den här utvecklingen och tvinga bolagen att använda sina vinster till att förbättra och modernisera elnätet. Vänsterpartiet vill ta tillbaka kontrollen över elnäten. När bolagen säljer sina nät ska kommunerna få chansen att köpa tillbaka dem först. Om de inte kan eller vill ska staten kunna kliva in. Det är dags att vi tar tillbaka kontrollen över våra gemensamma resurser, avslutar Nooshi Dadgostar. 

Läs underlaget till förslaget här.

Läs även

• Elprisstöd till de som faktiskt behöver det
• Nooshi Dadgostar: Sverigepriser enda vägen ur energikrisen
• Nooshi Dadgostar kräver Sverigepriser på el

Riksdagens ledamöter ställer många frågor. Somliga frågor är ”skriftliga frågor” där statsråden lämnar skriftliga svar. Debatt i riksdagens kammare blir det i anslutning till interpellationer. Här har i regel statsråden några veckor på sig att författa ett skriftligt svar. När svaret har lästs upp, kan interpellanten kommentera svaret, upprepa frågorna eller formulera synpunkterna med anledning av svaret. Interpellanten har rätt till totalt tre inlägg, debatten avslutas sedan med ett slutanförande från statsrådet. Fredag 6 december börjar debatterna redan 09:00 – 18 interpellationer skall hinnas med. Debatter kan följas live eller ses i efterhand på riksdagens webb-TV. Från Vänsterpartiet är det fem ledamöter som får svar på sex interpellationer:

• Nadja Awad frågar utbildningsminister Johan Pehrson ”Regeringens arbete för att stärka studenters ekonomi och motverka skuldökningen”
• Nadja Awad frågar statsrådet Lotta Edholm ”Diskriminering av elever med funktionsnedsättningar i skolan”
• Daniel Riazat frågar statsrådet Lotta  Edholm ”Diskriminering av afrosvenska elever i skolan”
• Lotta Johnsson Fornarve frågar utrikesminister Maria Malmer Stenergard ”Den demokratiska utvecklingen i Bangladesh”
• Malin Östh frågar statsrådet Andreas Carlsson ”Kostnadseffektivt järnvägsunderhåll”
• Kajsa Fredholm frågar statsrådet Romina Pourmokhtari ”Klimatmålen 2030”

Vänsterpartiets Nadja Awad frågade statsrådet Anja Tenje om ”Brister i äldreomsorgen”. Äldreministern hade med sig tre buntar färdigskrivna manuskript. Nadja Awad fick dock inte svar på sina frågor. Det hjälpte föga att föra fram samma frågor två gånger. Nu skriver Nadja Awad om äldreomsorgens utveckling i nyhetstjänsten Altinget i en debattartikel med rubriken ”SD och regeringen bryr sig inte om äldreomsorgen”. Här några citat ur debattartikeln:  

”Nu har riksdagen fattat beslut om ramarna för nästa års ekonomiska politik och de äldre som behöver äldreomsorg hör till förlorarna. Regeringens och Sverigedemokraternas nedskärningslinje för äldreomsorgen fortsätter. Satsningar på äldreomsorgen lyser med sin frånvaro, i praktiken skär de ned på de äldre. Detta sker trots att Socialstyrelsen nyligen beskrivit hur kvaliteten i äldreomsorgen har sjunkit under de senaste tio åren. Det är slutsatsen från myndighetens årliga äldreomsorgsenkät. Försämringarna handlar bland annat om att personalen inte kommer på avtalad tid, hur de utför sina arbetsuppgifter, sämre bemötande och respekt och om de har tillräckligt med tid.”

”Underbemanningen inom äldreomsorgen beror till stor del på arbetsmiljön. Det råder i grunden inte personalbrist, utan det vi har är brist på personer som vill jobba i äldreomsorgen under dagens arbetsförhållanden. För att få en jämlik äldreomsorg behöver kommunerna tillföras tillräckliga resurser. Vänsterpartiet vill att statsbidragen till kommuner och regioner ska indexeras för att försäkras mot kostnader som sektorn inte styr över och för att långsiktigt kunna säkerställa en omsorg av hög kvalitet. Kommuner och regioner behöver också kompenseras för år av nedskärningar. Vi vill införa ett återhämtningsstöd till välfärden och föreslår 20 miljarder kronor mer i generella statsbidrag än regeringen 2025. Återhämtningsstödet bör kvarstå till dess vi har skapat en stabil och långsiktig finansiering av kommunsektorn. För äldreomsorgen innebär det att Vänsterpartiet tillför omkring 2 miljarder kronor mer än regeringen per år. Det motsvarar ungefär 4 000 undersköterskor.”

”Det är förnedring på en ny nivå.” Så lyder slutsatsen i Amanda Sokolnickis ledare i dagens DN. Rubriken till ledaren är: ”SD ler när de utmålas som förlorare – det är något som inte stämmer.” I ledaren ställs frågan: ”Tror regeringen att väljarna är så lättlurade att de kan byta namn på angiveripolitiken – och genomföra den helt ostört?”  Ledaren hänvisar till Liberalernas eget nyhetsmagasin NU, här kommer Johan Pehrson till tals och berättar att ”Liberalerna är väldigt nöjda med det förslag vi är överens om” – se ”Informationsplikten kraftigt nedtonad”. Fredrik Malm, L och Ludwig Aspling, SD, uppträdde gemensamt i sändningen Aktuellt – nu kan man bättre förstå mot vilken bakgrund samtalet och utfrågningen avlöpte. 

Så här skriver Dagens Nyheter: ”Två dagar senare tog regeringen fram ett annat lagförslag. Det kallas inte ”informationsplikt” den här gången, utan ”ökat informationsflöde”. Syftet är ett annat – att rå på brottslighet i allmänhet – men för rektorerna blir resultatet detsamma: De kommer genom den nya lagen bli skyldiga att på eget initiativ anmäla elever till polisen om det kan handla om brott. Eller som fackförbundet Sveriges Skolledare beskriver det: ett tvång för skolornas ledning att agera informatörer åt myndigheter. En ny angiverilag alltså…”.

För den som vill informera sig, här länken till regeringens proposition ”Ökat informationsflöde till brottsbekämpning”. Där finns bl a en avslöjande formulering: ”Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens men har en annan språklig utformning” [Sida 109 – i inledning av 5.5 En uppgiftsskyldighet för skolan]

Under eftermiddagen debatterar Vänsterpartiets Nadja Awad med statsrådet Anja Tenje i riksdagens kammare. Utgångspunkten är interpellationen ”Brister i äldreomsorgen”. I inledningen av interpellationen konstaterar Nadja Awad: ”Behovet av att säkerställa att det finns tillräckligt med personal inom äldreomsorgen har varit akut under lång tid. I dag är det mer skriande än någonsin i och med regeringens och Sverigedemokraternas nedskärningar. Bemanning och kompetens är en förutsättning för att det ska vara möjligt att upprätthålla en hög kvalitet och därmed den rätt till vård och omsorg som vi alla har. För att få en jämlik äldreomsorg behöver kommunerna tillföras tillräckliga resurser, och arbetsvillkoren för äldreomsorgens personal behöver förbättras.”

Nadja Awad anför underlag från Kommunal, statistik från SKR, den årliga enkäten från Socialstyrelsen – men det är framförallt utifrån rapporten ””Hemma är någon annanstans” (Institutet för mänskliga rättigheter)  fyra avslutande frågor ställs:

• Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att möta personalbristen och förbättra arbetsvillkoren inom äldreomsorgen?
• Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att säkerställa kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen, i synnerhet på landsbygden?
• Avser statsrådet att vidta de åtgärder som rekommenderas i Hemma är någon annanstans?
• Avser statsrådet att vidta åtgärder mot bakgrund av studien om att vinstdrivande organisationer inom äldreomsorgen levererar sämre äldreomsorg?

• Kommunal ”Personalen lämnar äldreomsorgen”
• Institutet för mänskliga rättigheter ”Hemma är någon annanstans”
• Socialstyrelsen – Öppna jämförelser ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen”
• Göteborgs universitet ”Högst kvalitet på äldreboenden utan vinstkrav”

Förtroendevalda bör ha goda språkkunskaper – i vart fall bör man någorlunda kunna hantera budskapet som ekonomerna för fram. Under förmiddagen informerar ekonomer från SKR, Sveriges kommuner och regioner, vår kommuns förtroendevalda om vilket resultat experterna kommit fram till. Kallelsens rubrik: ”SKR återkopplar kring den Ekonomiska analysen i Vänersborgs kommun”. Det finns anledning att återkomma vid annat tillfälle.

Här ett annat exempel som illustrerar behovet av att tänka till två gånger vid vissa enkla rubriker: ”Kostnaden per elev fortsätter sjunka”. I denna ”Statistiknyhet från SCB” får man veta att ”Den totala kostnaden per barn/elev i förskolan och grundskolan fortsätter minska sen toppen 2021. Statistiken för 2023 visar också att kostnaden per elev i gymnasieskolan är den lägsta sedan 2013.” Låter som ”men vad bra!” – för det är väl så man reagerar när man får veta att något har blivit billigare, något man inte kan vara utan – nu kostar det mindre. Gott så! 

Vad är en kostnad? ”En kostnad är en periodiserad utgift, det vill säga en utgift som redovisas i den period den förbrukas.” Med andra ord, den som råder över vilka utgifter som ska beviljas för en skola, för en klass elever, för enskilda elever under ett skolår, har bestämt sig för ”att nu ska det kostas mindre!” Och då spelar det ingen roll att det mesta ha blivit dyrare, material som behövs för undervisning, lokalkostnader, lönekostnader, inte heller att fler elever behöver särskild stöd för att ”hänga med”. Det här är uppgifter som SCB inhämtar och sammanställer för hela landet – det finns väl kommuner som går mot strömmen? Hur är det i Vänersborg? 

• Förskolan – kostnaden per barn fortsätter minska och är nu den lägsta sedan 2015. Väl inte i Vänersborg?
• Grundskolan – kostnaden per elev minskade för andra året i rad och är nu den lägsta sedan 2016. Väl inte i Vänersborg? 
• Gymnasieskolan – kostnaden per elev minskade med 3,5 procent sedan 2022 och har inte varit lägre sedan 2013. Väl inte i Kunskapsförbundet (där Vänersborg och Trollhättan utgör förbundet)?