Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Politikens roll borde vara större – även i mindre ärenden

Fullmäktige skall nu avgöra en fråga som har varit aktuell sedan åtminstone 2008: Försäljning av en bit kommunägd mark till en byggentreprenör som vill bygga fyra parhus. Med tanke på bostadsbristen i Vänersborg är det en droppe i havet. Och med tanke på ett större antal färdiga detaljplaner på andra håll i centralorten och utanför med många möjliga tomter, men där ingen byggherre vill nappa, kan man få sig en tankeställare.

Detaljplanen för Fiolen 3 och Blåsut 2:2 är från 1933, ingen politiker som då tillstyrkte förslaget är kvar i livet. Det har hänt en del sedan dess. När kommunen insåg detta, föreslogs 2008 en ny detaljplan. Allehanda invändningar kom och förslaget drogs tillbaka. Planen är ”robust”, blev omdömet. 2011 var det aktuellt med en försäljning, synpunkter, namninsamlingar, nya fakta, en motion av fyra partier och ett medborgarförslag utgjorde hinder i processen, varpå den tilltänkte byggherren drog sig tillbaka till Småland. I ett kort mail 2012 kom beskedet att man gav upp. De kringboende, som hade samlat namnunderskrifter från flera dussintals familjer, kände en viss lättnad. Om en försäljning åter kom på tal, skulle man få veta detta i god tid.

Det blev inte så, nya slarv med nämndens diarieföring för den nu aktuella affären gjorde att man uppmärksammades först genom en notis i lokaltidningen.

Det blir nog en hel del inlägg i fullmäktige på onsdag, det finns ju så många olika infallsvinklar och anledningar att vara kritisk.

Ett tänkbart inlägg kan vara att någon idkar högläsning av följande text från ett kommunalt dokument:

Bygga samhälle tillsammans

Vårt samhälle vilar delvis på grundtanken att en grupp professionella planerare kan rita upp den perfekta planen bara de har rätt kunskaper. Samhällsbyggandet kan då nästan liknas vid en produktutvecklingsprocess. I själva verket är samhällsbyggandet på många sätt mer som en levande organism. Oavsett om vi vill eller inte är vi alla med och bygger samhället genom det vi gör.

Förändringskrafterna finns hos människor, föreningar och företag. Kommunens planerare och beslutsfattare måste söka sätt att få dessa krafter att samverka för att kunna inrikta utvecklingen mot välstånd och hållbarhet.

Tillit och aktivt medborgarskap

Ett starkt samhälle är ett samhälle där människor tar ansvar för det gemensamma. Det bygger på tillit – tillit till andra och tillit till systemet. Den som känner att andra lyssnar blir mer lyhörd själv. Den som blir bemött med respekt visar respekt tillbaks. Därför är en viktig del av samverkansperspektivet att alla också ska ges en möjlighet att vara delaktiga i diskussioner om utvecklingen. Detta gäller både föreningar, företag och enskilda kommuninvånare. Ju fler som känner delaktighet i samhällsbyggandet, desto fler kommer att ta ansvar och bidra. Delaktighet är en känsla som bygger på möjligheten att delta men också att faktiskt kunna ha inflytande.”

Politikerna borde sätta sig in i ärendet, samtala med berörda, avlyssna ”pro och kontra” och därefter komma till ett beslut. Från våra ”professionella planerare” har det kommit ett underlag som endast och ensidigt betonar ”pro”. Ledamöterna borde känna till att inläsningsarvodet i fullmäktige inte skall tolkas snävt, det är inte förbjudet att inhämta mer kunskap än bara den som erbjuds i det utskickade underlaget.

En skiss belyser rätt så tydligt vad frågan egentligen gäller – det markerade grönområdet skall säljas och fyra parhus skall klämmas in, försäljningen ger 1,6 Mkr, kommunen investerar 2,7 för VA och en ny gata genom lillskogen, och byggherren erbjuder åtta bostadsrätter med en prisidé på 2,4 Mkr per styck.

 

kindblom_karta3

 

 

 

 

Det var annorlunda idag

Vi brukar vara glada och entusiastiska vid våra RÖDA LÖRDAGAR mitt i centrum i Vänersborg. Idag kändes det tungt efter de ofattbara och grymma attackerna som ägde rum i Paris igår. Men vi bestämde oss för att genomföra det vi hade tänkt oss. Flera av våra talare inledde med att uttrycka sorg och bestörtning. I samtalen med andra som stannade upp och ville prata var det samma sak. Man ville veta hur vi kan värja oss, vad som behöver ske för att vi skulle kunna leva kvar i ett öppet samhälle.

Men vi pratade också om det vi hade förberett – Vänsterpartiets kampanj ”Tillsammans kan vi göra mer”, även en förklaring av vad det betyder för Vänersborg att överenskommelsen om flyktingmottagandet nu landade i konkreta statliga utfästelser för kommuner och landsting. Vi tog också tillfället i akt att prata om andra aktuella lokala frågor.

Och så fick vi stor draghjälp av Kazzen, hennes sångröst och hennes visor gör att många fler uppmärksammar oss, bromsar upp och kan fångas in av partikamrater.

Vi avslutade lite tidigare än vanligt och överlämnade scen, mikrofon och högtalare till en grupp från Afghanistan, från asylboendet Restad Gård i Vänersborg, och gav dem möjlighet att genomföra sin manifestation med sitt budskap.

 

Marianne nov

Kazzen novdemonstrationnov15

Kenneth nov

Lutz nov

Det borde lossna …

Vänersborg låter tala om sig. Igen och igen. De sista dagarna i samband med mottagningen av asylsökande och en stor befolkningsökning genom anhöriginvandring. Utan tvekan har Vänersborg sedan 2013 hunnit ikapp och gått om närliggande kommuner i Västra Götaland. När det gäller antalet nyanlända stiger siffrorna brant och såväl antalet asylboendeplatser som antalet anläggningar är nu många fler än i många andra kommuner.

Visst kan man förstå kommunstyrelsens ordförande när hon försöker sammanfatta läget som personalen inom socialtjänsten och skolan befinner sig i. Pressen är oerhört stor och det som inte hanns med innan slutet på dagen tycks ofta större än det lilla man lyckades åstadkomma. Men skickliga politiker bör inte bara ha talets gåva, talet bör inte skynda snabbare än tanken. Vid några av de mest tveksamma uttalanden som nådde riksmedia lät det som att allt var förankrat i kommunstyrelsen – och det var det inte. Det behöver betonas.

Idag på eftermiddagen kom ett klarläggande besked från Stockholm. Den två veckor gamla överenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna kläddes i siffror och ligger nu på riksdagens bord – propositionen kring en extra ändringsbudget. För Vänersborg innebär den att vi i december kan räkna in ett extra tillskott på 73,8 Mkr. Pengarna ska självfallet också täcka kostnaderna nästa år, 2016.

Igår hade Rädda Barnen inbjudit lokala politiker för ett samtal. En viktig punkt gällde en förhoppning om att kommunen borde inrätta en tjänst som samordnare för alla frågor som hänger ihop med organisationens arbete för flera av flyktinggrupperna. Rädda Barnen har alltså samma uppfattning och önskemål som flera andra ideella organisationer i Vänersborg har gett uttryck för.

Sedan i början av juni finns en motion som har samma syfte och yrkande, motionen kommer från socialnämndens integrationsberedning. Än har det inte hänt något. I slutet på november behandlar socialnämnden motionen, någon gång i februari eller mars 2016 kan den tidigast föras till ett beslut i kommunfullmäktige.

Redan i morse – innan Magdalena Andersson berättade om detaljerna i propositionen – hade Vänsterpartiet lämnat in en fråga till kommunstyrelsens ordförande.  Rädda Barnens önskemål om att kunna söka kontakt med ”kommunen och andra” via en samordnare är ju precis det som motionen syftar till. Så frågan som ska besvaras i kommunfullmäktige nästa vecka lyder:

Kan inte en sådan anställning av en kommunal asylsamordnare ske utan att vi behöver invänta resultatet av en utdragen motionsbehandling?  

Magdalena Andersson sade något om att vi har fullt förtroende för kommunala politiker som förstår att använda extra tillkommande medel på ett klokt sätt. Vi tror att hon också tänkte på sin partikamrat i Vänersborg, Marie Dahlin. Vänsterpartiet i Vänersborg är ett oppositionsparti men det hindrar oss inte från att hålla tummarna för att Marie Dahlin också denna gång är lika spontan som alltid – fast kanske en aning klokare i sina beslut än vanligt.

En reservation som talar för sig själv

19,5 meter segelfri höjd skall bli endast 12 meter. Visst kan man och bör man ha synpunkter. Och är man berörd av ett beslut som inkräktar på kommunens allmänintresse, är det helt i sin ordning att överklaga ett sådant beslut. Nu har ärendet kommit upp till högsta instans och det var dags för kommunstyrelsen att skicka ett yttrande till miljö- och energidepartementet. Då var det återigen Vänsterpartiet som avvek från den allmänna konsensus. Läs mera:

Reservation vid Kommunstyrelsens möte 2015-11-11, ärende 8

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över överklagat beslut om tillstånd att anlägga en ny bro över Göta Älv i Göteborgs stad (Dnr KS 2014/363)

Jag läste uppmärksamt yttrandet som beslutsförslaget från kommunstyrelsens arbetsutskott hänvisade till. Innehåll och formuleringar kändes bekanta.

Jag jämförde yttrandet med andra underlag som varit aktuella i kommunstyrelsen i samband med att frågan om den aktuella nya bron behandlades i olika omgånger.

Utan undantag ser jag att samtliga uppgifter i det nu aktuella yttrandet redan finns i några av handlingarna som har lämnats till domstolen tidigare:

  • Vänersborgs kommuns yrkanden till Mark- och miljööverdomstolen 2014-10-06
  • Trafikverkets Trafikslagsövergripande stråkstudie Göta Älv- Vänerstråket 2013-03-28
  • Sjöfartsverkets överklagan till Mark- och miljööverdomstolen 2014-11-05

Kommunala nämnder och kommunala förvaltningar brukar sucka över diverse överklaganden som inkommer från berörda invånare i allehanda ärenden. Två av anledningarna till missnöjet över inkomna besvärshandlingar är: Den klagande är egentligen inte alls berörd i den utsträckning som man vill göra gällande och texten i överklagandet är inte mer än en något modifierad kopia av handlingar som redan inkommit från flera andra håll.

Med detta som bakgrund och med tanke på att det aktuella yttrandet inte innehöll något som kunde betraktas som ett nytt bidrag att beakta vid domstolsprövningen, kom jag till slutsatsen att kommunstyrelsen borde besluta enligt mitt förslag:

  • Vänersborgs kommun vidhåller sin tidigare inställning och åberopar det som har anförts i tidigare skrivelser.

Det är så jag argumenterade vid beslutsomgången i detta ärende. Ingen ledamot bemötte mig på någon punkt. Det enda som sades var att det således förelåg två yrkanden. Vid omröstningen samlade arbetsutskottets förslag 13 röster, mitt förslag bifölls endast av Vänsterpartiets två ledamöter.

Jag reserverar mig till förmån för mitt eget yrkande.

Lutz Rininsland                                                                                2015-11-11

Vänsterpartiet

Ärendet finns här

Gruppmöte

Vi har behövt ändra dagen för vårt nästa gruppmöte – vi träffas

TISDAG 10 NOVEMBER, 18;00 I VÅR LOKAL KRONOGATAN 31.

Vi får rapport från barn- och utbildningsnämnden och vi går genom handlingar för:

Kommunstyrelsen onsdag 11 november och Kommunfullmäktige onsdag 18 november.

(Handlingar och föredragningslistor finns på kommunens hemsida.)

Välkommen att delta i våra samtal kring kommunala frågor.

 

”…. till förmån för eget yrkande”

Det händer att vi undantagsvis använder oss av den vanligast förekommande texten vid reservationer i våra kommunala nämnder och styrelser. Det händer dock sällan.

Majoritetens beslutsförlag förankras i utförliga tjänsteutlåtanden från någon i den kommunala förvaltningen. Beslutsförslaget och underlaget har ett samband. Beslutsförslagets hela syfte tydliggörs i texten från förvaltningen.

När vi har invändningar som är så starka att vi behöver formulera ett avvikande yrkande, så kan det bero på att vi kommer till rakt motsatt slutsats eller att vi skiljer oss på en eller flera punkter som finns i beslutsförslaget. Det kan hänga ihop med att vi tycker att underlaget vinklar fel, att underlaget utelämnar väsentliga fakta eller värderar frågorna på helt annorlunda sätt än vi gör.

Många kommunala beslut ingår i en process, ett ärende tar sällan slut utan dyker upp på nytt, en gång om året, eller ingår senare i ett annat ärende. Lämnar vi bara ett yrkande, kort och koncist, så återges det givetvis i protokollet. För stunden minns många vad vi ville, men det varar sällan länge. Nya ärenden tränger på och kräver uppmärksamhet.

Tolkning av ett yrkande blir svårare ju längre tiden går och då hjälper det föga att det även noterades att vi reserverade oss till förmån för vårt eget yrkande. Det bidrar inte mycket.

Vi kan i två ärenden visa varför en längre reservation kan vara en fördel, hur reservationer kan utgöra den röda tråden när frågorna upprepar sig, när t ex en beslutsprocess stoppas och senare tar fart på nytt.

Idag ett ärende som gäller Vänersborgs kommuns avsikt att förtäta ett område fast åtskilliga familjer kring området har framfört sin bestämda uppfattning att kommunen går emot kommuninvånarnas intressen och uppfattning. Nej, det handlar absolut inte om ett praktexempel för det som påstås att allehanda gnällspikar brukar säga: Bygg gärna, det behövs, bara ni inte bygger i min bakgård.

Först länken till ärendet på kommunstyrelsens lista. Beslutet blev enligt förslaget. Vänsterpartiet yrkade först på återremiss och i andra hand på avslag men förlorade i båda omröstningarna.

Här vår reservation som nu finns med när ärendet går vidare till kommunfullmäktige.

I reservationen nämns en inlaga från de berörda grannarna till området – den finns här.

Av reservationen framgår att ärendet har behandlats tidigare – se här hur Vänsterpartiet tidigare har tagit ställning, dels på hemsidan, dels på olika bloggar, t ex här eller här.

I reservationen nämns också en motion som förenade fyra partier ”då”, några har nu ändrat sig.

Det har också funnits ett medborgarförslag som inte fick majoritet i kommunfullmäktige, även där reserverade vi oss.

Förresten, det gäller grönområdet i övre vänstra kanten. Fast det är klart, man tar bara bort en tredjedel, resten är ju nästan lika stort som hela Hyde Park.

Dump

När det händer …

Vänersborg är inte Trollhättan, men vi samarbetar. Inte på sådant intimt sätt att vi här i Vänersborg och de där i Trollhättan pratar om ”vi” är eller ”vi” gör. Men så händer det i Trollhättan det som kunde ha hänt här, som kunde ha hänt var som helst i Sverige. Det hände i Trollhättan och på ett slag kändes det som det har hänt ”oss”. Vi delar sorgen – och vi har samma beslutsamhet att visa vägen framåt. Omtanke om varandra, hänsyn till varandra, respekt för varandra – tillsammans ska vi uppmärksamma det som bör göras för att motverka hat och ondska i vårt samhälle.

Att lyssna på varandra, att låta de bästa idéerna komma fram och rösta för de bästa förslagen som finns i våra ärenden är också något som borde stå högst på listan för kommunens förtroendevalda politiker. Vi är inte där än, men visst känns det som att det ibland lönar sig att aldrig ge upp, att ha kvar hoppet. Prestige borde kunna underordnas när bättre förslag läggs fram, oberoende av vem som presenterar nya tankar först. Visst kan man kompromissa när andra har bättre lösningar. Men visst är det också en sporre att vi som parti för våra samtal och vår dialog så att det är vi som kommer med de bästa lösningarna. Som övertygar andra.

Även om det var tuffa dagar efter illdådet på Kronan i Trollhättan, så ställdes inte våra sammanträden in. På Kunskapsförbundets möte handlade diskussionen på nästan samtliga punkter om hur vi ska agera vid nästa sammanträde i november – ska vi trotsa skollagen och rösta för en budget 2016 som tvingar oss att bedriva undervisningen på en nivå som ligger under gränsen för en godtagbar verksamhet? Eller ska vi trotsa våra medlemskommuner Trollhättan och Vänersborg och bestämma oss för en underfinansierad budget som inom ett år leder fram till att samtliga ledamöter vägras ansvarfrihet? Vänsterpartiets ledamot fick med en anteckning till protokollet som ingen annan invände mot: ”Direktionen ställer sig enigt bakom presidiets förslag att informera ägarsamrådet om att ett kommande MRP- och budgetbeslut innefattar att våra ägarkommuner höjer ramen med 11,2 Mkr och beviljar en tillfällig höjning med 5 Mkr för 2016.”

I rena farten lyckades Vänsterpartiet också att få gehör för ett ändringsförslag i det planerade programutbudet för nästa läsår. Även 2016 ska eleverna kunna söka det Humanistiska programmet, ett alternativ som försvinner från många gymnasieskolor men som fortfarande känns rätt för ett litet antal av våra ungdomar i årskurs 9.

På kommunstyrelsens möte dagen efter lyckades Vänsterpartiets Marianne Ramm att välta omkull ett vansinnigt beslut från arbetsutskottet. Projektet ”Cityvärdar” avslutas, punkt. Hela ärendebeskrivningen i övrigt talade endast om en sak – alla, verkligen alla, intygade att det var ett projekt som var mycket lyckat, som hade lyckats över förväntan. Men beslutsförslaget var – ingen fortsättning, inga pengar finns. Marianne pläderade i sådär tio minuter. Det gav resultat, även om det i slutändan behövdes en reservation. Ledamöter från S, från M, från MP och från KD erkände en och en att bifall till förslaget att avsluta ett vinnande koncept kändes för tufft. Det trollades fram en kompromiss – förvaltningen skall till december ta fram ett förslag hur en ”omstart” för det avslutade projekt kan ske. Prestige stavades för ett litet ögonblick med litet ”p”.

Men PRESTIGE samlade sex (fem?) av nio partier i ett annat ärende. Vänersborg har i likhet med många andra kommuner ett skriande behov av bostäder. Här gällde det fyra parhus i en skogsdunge på bakgården av ett tjugofemtal villor byggda på 30-talet under förra seklet. Frågan har varit aktuell sedan 2008 och Vänsterpartiet har varit och är mycket engagerat i ärendet. Vi har ägnat ett flertal inlägg på vår hemsida åt frågan om Kindblomsvägen, flera partiaktiva har också bloggat. Centerpartiet har nu ändrat sig helt, MP kraftsamlade till anteckningen i protokollet ”deltar ej”. Nu har Vänsterpartiet endast sällskap av SD:s ledamöter. Det förvånar inte ett dugg, varje gång det finns en möjlighet att markera mot betongpartierna i kommunen så kommer man att passa på. Fortsättningen följer ….

Från dagens sammanträde i socialnämnden kan rapporteras att samtliga ledamöter tycks tillhöra ”socialnämndspartiet”. Så är ofta fallet. Man behöver inte blir oense om man i grunden har samma uppfattning. Inte ens ledamöter från SD stör – när alla deras frågor besvaras kommer SD i regel av sig. Vi andra lyssnar, vi svarar – och sedan kommer inget mer.

Men under sammanträdet rapporterades också från det arbete som sker i samband med återtagandet av en verksamhet från Vardaga som från och med 2017 skall tillhöra den kommunala äldreomsorgen.  Omröstningen för något halvår sedan var en seger för Vänsterpartiet, det blev en 7:6 votering till fördel för det bästa förslaget (tycker vi). I övrigt samtalade socialnämnden mycket om det som just nu överskuggar allt annat. Vänersborg har skaffat sig ett gott rykte i arbetet med att skapa ett föredömligt mottagande. Migrationsverket är inte sent att tacka för det. Låt oss hoppas att det inte brister, så många som vill så mycket, nämnden fick en tydlig beskrivning.