Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Vänsterpartiets valplattform 2018

Du ska kunna lita på vården när du behöver den

Poängen med Vänsterpartiets sjukvårdspolitik är att du ska få den hjälp du behöver – när du behöver den. Men trots att Sverige har en hälso- och sjukvård i medicinsk världsklass så är det inte alltid så idag.

Vilken vård du får beror på var du bor, vilket ohälsoproblem du har och hur väl du kan tala för dig. Ibland till och med på vilken försäkring du har. Klassamhället märks allt tydligare i vården. Män och kvinnor behandlas inte lika. De med privata sjukvårdsförsäkringar kan köpa sig förbi köer. Feltänkta vårdvalssystem och vårdgarantier gör att någon som är friskare och mer lönsam att behandla kan komma att prioriteras före dig. Vinstintressen styr ofta var ny vård etableras och till vilka den riktas, vilket gör att pengar som skulle gått till storstädernas arbetarområden eller till glesbygd istället kan gå till områden där människor är friskare och rikare. Högern och Sverigedemokraterna slåss för att det ska förbli så här. Vi kämpar för att det inte ska spela någon roll vad vi har för inkomst eller utbildning, var vi bor eller vad vi har för kön eller könsidentitet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska prioriteras högst oavsett.

Sjukvården rymmer hela livet. Där börjar det och där slutar det. Då måste den prioriteras därefter. Ett land som har råd med skatteavdrag för städning i hemmet måste ha råd med trygga och säkra förlossningar och med en värdig äldrevård som rymmer både promenader i solen och god vård vid livets slut. Tänderna måste behandlas som en del av kroppen och tandvården ska ingå i högkostnadsskyddet.

Du ska inte tvingas välja ”rätt” mellan en massa olika utförare – eller vara expert på vart i sjukvårdsbyråkratin du behöver vända dig – för att få den vård du behöver. Ändå är det ibland så det är. Resurserna räcker inte till när skattepengar som skulle gått till vården går till vinster, eller försvinner till skatteavdrag till de rikaste. Både den offentliga och den privata vården har allt mer omorganiserats för att likna privata företag, så att vårdpersonal får ”räkna pinnar” eller syssla med administration eller uppfylla affärsplaner istället för att hjälpa dig. Allt detta har både lett till sämre arbetsmiljö, stor brist på utbildad personal, färre vårdplatser, inställda operationer och dyra lösningar via bemannings- företag. Vårdchefer får jaga hyrläkare istället för att betala tillräckliga löner och erbjuda rimliga arbetsvillkor till personalen.

För att du ska få den hjälp du behöver måste de som arbetar i vården få göra sitt jobb i lugn och ro. De måste få det förtroende och de arbetsvillkor de förtjänar, så att de kan, orkar och vill stanna kvar. Svårt sjuka måste ha kontakt med vårdpersonal som de känner igen. Äldre med flera eller allvarliga hälsoproblem måste ha en sammanhållen vård och omsorg. Ingen ska bollas runt inom vården eller mellan vården och omsorgen. Höjda löner, bättre arbetsvillkor, fler kollegor och mer inflytande gör att barnmorskor, undersköter- skor och läkare är en betydligt bättre medicin än alla hyrläkare och marknadslösningar i världen. Sverige måste ta ut tillräckligt med skatter för att de ska räcka till den vård vi behöver. Sverige ska ha en förlossningsvård i toppklass. Det ska finnas ett nationellt mål om att ha en barnmorska per aktiv förlossning. Den psykiatriska vården är på många håll nedprioriterad, trots att den psykiska ohälsan är ett stort samhällsproblem. Vänsterpartiet vill se ett nationellt psykiatri- lyft som innebär att den psykiatriska vården får samma fokus som cancervården. De som uppsöker vården för akut psykisk ohälsa, exempelvis självmordstankar eller psykostillstånd, ska få omedelbar hjälp eftersom det är livshotande tillstånd.

Du ska inte behöva vara frisk, rik och välutbildad för att få rätt vård i Sverige. Tvärtom ska du få mest hjälp när du behöver den som bäst.

Vänsterpartiets valplattform 2018

Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – återupprätta den jämlika skolan 

  Varje människa behöver kunskap om sig själv och sin omvärld. Ju mer hon förstår, desto större förmåga får hon att hantera sin omvärld. Möjligheterna att påverka sitt eget liv och samhället blir större. Kunskap är makt. En skola för ett modernt och demokratiskt samhälle handlar inte bara om att utbilda för arbetslivet – det handlar också om allas rätt till bildning.
  Vänstern byggde upp en skola för alla på 1900-talet, i strid mot en höger som ville att kunskap skulle vara ett privilegium för några få. I inget annat land var skillnaderna i resultat mellan skolor så små som här. I dag går utvecklingen åt fel håll: elevers bakgrund spelar allt större roll. Hur mycket elever lär sig beror idag alltmer på vilken skola de hamnar i och vilka föräldrar de har. Så behöver det inte vara. Vänsterpartiet vill skapa en jämlik och sammanhållen skola. Skolan och förskolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – inte ett förstelnat klassamhälle.
  Vi lever i en komplex och föränderlig värld. För att kunna delta och påverka i ett demokratiskt samhälle krävs idag mer kunskap om hur samhället fungerar. När skillnaderna i studieresultat ökar urholkas den demokratiska debatten – och i längden möjligheten att ha en livaktig demokrati. Vänsterns ideal kring demokrati bygger på upplysta samhälls-medborgare. Det kräver både ett sammanhållet skolsystem och en hög nivå av kunskap hos hela befolkningen. Skolan måste såväl kunna utveckla elevers kunskaper om demokratins former som nödvändig kunskap om världen.
  En jämlik skola och förskola är bra för alla. När elever med olika bakgrund och livsåskådning möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen. Därför ska utbildningen vara konfessions- fri och upptagningsområdena för skolorna ska motverka segregation – huvudprincipen ska vara att alla går i den skolan som ligger närmas hemmet, men det ska finnas möjlighet att genom upptagningsområdenas utformning motverka segregation. Skolan kan inte avskaffa klassamhället, men jämna ut klasskillnader så att alla barn får en bra start i livet. Därför bör den tillföras mer resurser som fördelas efter behov, så att de barn som behöver stöd kan få det direkt och inte halkar efter.
  För att kunna kompensera för elevers olika bakgrund och behov måste skolans resurser användas rätt och i tid. För elever i behov av särskilt stöd sätts idag de största insatserna in först i slutet av grund- skolan och i gymnasieskolan, trots att all forskning visar att tidiga insatser ger bäst resultat. Vi vill ändra på detta och se till så att det finns tillräckliga resurser för särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan. Alla barn ska ha rätt till en förskola där den pedagogiska verksamheten håller högsta kvalitet.
  Alla har förmåga att läsa vidare och så många som möjligt ska få den chansen om de vill. Kunskap och lärande ska vara tillgängligt genom hela livet. Teoretiska och praktiska kunskaper är viktiga för alla. Social snedrekrytering motverkas genom att göra högre utbildning tillgänglig i hela landet men också genom att bygga billiga hyresrätter så att den som vill kan ta steget och flytta till en högskoleort. Du ska kunna studera oavsett klassbakgrund. Studiemedel som går att leva på är en nödvändig förutsättning för att fler ska kunna studera på heltid. För att skuldbördan inte ska bli mer betungande för den enskilde ska andelen bidrag i studiemedlen öka, så kan samhället skapa möjlighet för att fler ska kunna studera.
  Skolan och förskolan lämpar sig inte för affärstänkande. En bra utbildning är en mänsklig rättighet. Då ska inte skolor kunna gå i konkurs mitt i terminen. Elever ska kunna lita på att de har en skola att komma tillbaka till efter sommarlovet. Skolan blir bättre om lärarna får fokusera på undervisning, istället för på att skapa vinster åt ägarna eller på att locka till sig fler elever. Staten behöver återta ansvaret för skolan från kommunerna, men kommunerna ska avgöra vilka skolor som ska finnas i kommunen och var. Det är inte föräldrarnas ansvar att se till att barnen hamnar på en bra skola – i Sverige ser vi till att alla skolor är bra.
  Skolan och förskolan ska också vara en trygg plats, fri från rasism, sexuella övergrepp och mobbing. De ska arbeta normkritiskt – ingen elev ska känna sig kränkt eller osynliggjord. Ingen ska behöva gå till skolan med en klump i magen.

Två kvällar i rad i början av veckan

Måndag kallas till gruppmöte och tisdag är det Partiföreningsmöte. Vänsterpartiet i Vänersborg har eget lokal på Kronogatan 31, våra träffar börjar klockan 18:30.

På gruppmöten diskuterar vi kring frågor som står på dagordningen i olika nämnder och styrelser och i kommunfullmäktige. Måndag 12 mars gäller det fyra frågor från kallelsen till kommunstyrelsen som är två dagar senare (punkterna markerades på kallelsen). De tre första ärendena går också till kommunfullmäktige i slutet på mars.

Partiföreningsmöten sker samtidigt i hela landet. Uppkopplingen sker via nätet. Kl. 19.00 börjar en direktsändning via webben med Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt, som talar om årets valrörelse. Det kommer också finnas möjlighet att via chatfunktion ställa frågor under sändningen.

V:s budgetkrav: 10 000 sommarjobb till ungdomar

Vi måste ge alla ungdomar chansen att se positivt på framtiden. Inför de kommande budgetförhandlingarna med regeringen föreslår Vänsterpartiet en satsning på ett Ungdomspaket, i paketet ingår 110 miljoner kronor för att skapa fler sommarjobb.

– Ett första jobb och en meningsfull fritid möjliggör för ungdomar att se positivt på framtiden. Därför vill få igenom det här ungdomspaketet i den kommande vårbudgeten, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson.

I dag finns det många unga som inte har egna kontakter eller av andra skäl har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

– Många kommuner har i dag program för att erbjuda ungdomar sommarjobb. Samtidigt vet vi att många kommuner inte har råd eftersom de har en ansträngd ekonomi. För att öka antalet sommarjobb för unga i landets kommuner krävs därför stöd från staten, säger Ulla Andersson.

Vänsterpartiet föreslår att det i vårbudgeten satsas 110 miljoner kronor för att skapa sommarjobb i kommunerna. Pengarna beräknas räcka till cirka 10 000 sommarjobb.

I Ungdomspaketet ingår även flera förslag med syftet att skapa en meningsfull fritid för barn och unga:

  • Ett ökat lokalstöd med syftet att stärka förutsättningarna för föreningar och organisationer att tillhandahålla anpassade lokaler för och med unga. Kostnad 20 miljoner.
  • Ett ökat verksamhetsstöd som möjliggör för folkrörelseorganisationer, studieförbund, bygdegårdar, hembygdsföreningar m.fl. att i större utsträckning erbjuda mobil eller fast fritidsverksamhet för och med unga. Kostnad 20 miljoner.
  • En satsning som ska möjliggöra för fritidshem att utöka sina sommarlovsaktiviteter. Kostnad: 75 miljoner.
  • En satsning som ska möjliggöra för fritidsgårdar att utöka sina sommarlovsaktiviteter. Kostnad: 75 miljoner.

Sammanlagd kostnad för ungdomspaketet: 300 miljoner kronor.

På YouTube finns en liten film på knappa fem minuter där Ulla Andersson berättar om hennes upplevelser i  budgetförhandlingar. En film väl värd att se …

Rossana Dinamarca talar på möte i samband med FN:s kvinnokonferens

Vänsterpartiets feministiska talesperson Rossana Dinamarca talade under internationella kvinnodagen på ett möte om hot och våld mot kvinnliga politiker i samband med FN:s kvinnokonferens i New York.

Hon lyfte i sitt tal sin egen erfarenhet av både utsattheten och hur rättssamhället svarat.

– Precis som i andra fall av våld mot kvinnor så handlar det om män som hatar kvinnor. Det här är ett hot mot demokratin och måste tas på allvar. Vi vet att 30 procent av yrkesverksamma kvinnliga journalister överväger att lämna yrket på grund av hoten och hatet. Också bland kvinnliga politiker ser vi att det är svårt att få dom att ta förtroendeuppdrag. Därför är det positivt att vi nu ser flera rättsfall och fällande domar.

Det är 8 mars igen. Kvinnodagen. Behövs den verkligen fortfarande?

Lokaltidningen TTELA​ tog in en debattartikel från Kate Giaever. Kate är ledamot i styrelsen för Vänsterpartiets lokalförening och är på tredje plats på vår lista i årets val till kommunfullmäktige.  

Det är 8:e mars igen. Kvinnodagen. ­Behövs den verkligen fortfarande?

Ja det gör den! Hela #metoo rörelsen vittnar om hur kort vi faktiskt har kommit. För många, både män och kvinnor blev den en fruktansvärd ögon­öppnare. Jag vet vänner och bekanta som bara ­viftade bort allt i början men som ­sedan blev helt tagna när framträdande, ­offentliga kvinnor vittnade om vad de blivit utsatta för. Kvinnor som blivit våldtagna, förnedrade, kränkta, utsatta för maktmissbruk och blivit kallade både för fitta och hora, lilla gumman och stumpan.
Lika illa är det när vi låter förövare få fortsätta utan att vi ingriper. Vi blundar, tycker inte det är så farligt eller vill bara inte lägga oss i. Det är nog det värsta, att vi inte bryr oss om våra medmänniskor.
Generellt sätt är mannens mest otrygga plats utomhus. Kvinnans mest otrygga plats är i hemmet. Där vi borde få känna oss trygga och älskade.
Lägg till vår arbetsplats och utomhus har vi snart täckt in hela dygnet.
Vi lär våra döttrar hur de ska skydda sig, när vi istället borde lära våra söner att inte våldta eller bruka våld.
Tänker vi på vad vi samtidigt utsätter våra barn för? Barn som ser sina föräldrar misshandlas. Barn som våldtas, kränks och utsätts både för verbalt och fysiskt våld.
Det är inte ens lätt att växa upp till en trygg och älskad individ utan att ha dessa förutsättningar med sig.
Inte gör det saken bättre att det i våra domstolar sitter personer med värderingar som inte hör hemma i en rättsstat som strävar efter ett jämlikt samhälle.
Jag vill mena att vi alla har ett ansvar för att göra bättring. Du, jag, vi, ni och dem. Män som kvinnor. Kommun, landsting, stat, rättsväsen, media, företag, föreningar, kyrkor och politiska partier.
Vi lappar och lagar ett samhälle utan att se till de enskilda och unika individer vi faktiskt är.
Tempot i samhället, statusjakt, vinstjakt och ”se vad bra vi har det” på sociala ­medier gör oss kalla inför varandra.
De som redan är svaga är ofta de som behöver kämpa hårdast för att inte få det sämre, att kunna behålla det lilla man har eller att försöka få det bättre.
Vad ska då jag göra? Jag ska fortsätta värna om min familj, grannar och vänner. Göra ett bra arbete på jobbet inom LSS.
Samt fortsätta föra en mänsklig politik genom Vänsterpartiet. Ledord som trygghet, värdighet och mänsklighet måste få kosta. Vi måste värdesätta våra barn, vuxna och gamla så att vi kan vara stolta över våra handlingar.

… behöver 168 miljarder mer till 2030

Nej, Vänsterpartiet är inte med i försvarsuppgörelsen. Den träffades mellan regeringen och M och C. En uppgörelse, som hånas av Jan Björklund, L.

Vänsterpartiet är inte heller med i pensionsuppgörelsen, där kommer regeringen överens med de fyra allianspartierna.

Däremot ska Vänsterpartiet åter ha budgetförhandlingar med regeringen. 2016 gällde det 10 miljarder till välfärden. Inga 168 som försvarsutredningen gör gällande som ett absolut behov …

Måndag 16 april ordnas i riksdagen ”Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande”. Sedan fortsätter budgetarbetet, fast i år kan valdagen 9 september förändra det mesta.

Vänsterpartiet har förhandlat med regeringen under de gångna tre åren. Många av Vänsterpartiets förslag har fått gehör. Några viktiga förslag inte. Dock lär det ha blivit 80 reformer som nu förenar regeringen och Vänsterpartiet. Och som riksdagen har ställt sig bakom. Många mindre insatser visserligen, men de betyder ack så mycket för dem som berörs av förändringarna och som gynnas av tillkommande anslag.

För regeringen förhandlar finansminister Magdalena Andersson, för Vänsterpartiet Ulla Andersson.

På YouTube finns en liten film på knappa fem minuter där Ulla Andersson berättar om hennes upplevelser i dessa förhandlingar. En film väl värd att se …

Ingen kommunal fråga

Så är det med allehanda nyhetsbrev …

Fler och fler har skaffat sig maillistor till kommunpolitiker runt om i landet. Nyhetsbrev efter nyhetsbrev dimper ner.  Många gånger blir det ”delete”-tangenten omgående, en annan gång fångas uppmärksamheten. ”Vapenexporten klubbad – tack till V och KD som drev på”. Nyhetsbrevet från DIAKONIA vänder sig till ”beslutsfattare och andra intresserade”.

V och KD – nej, det var inte det som fångade uppmärksamheten, det händer att man kan hamna på samma slutsats, det beror ju på vad frågan gäller. Men hur var det nu? ”Vapenexporten klubbad”, det måste handla om ett beslut som nyss fattades i riksdagen. Därifrån finns fyllig information att hämta. Antingen läser man protokollet från debatten eller också kan man bläddra genom betänkandet från Utrikesutskottet.

Det fanns intressanta uttalanden och markeringar, t ex följande: ”​Enligt det nya kriteriet för politik för global utveckling (PGU) ska Sverige bedöma vad som är bäst för mottagarlandet. Har mottagarlandet råd med krigsmateriel eller är livsmedel, skolböcker eller något annat viktigare? Vi anser att det måste vara mottagarlandet som bedömer vad de behöver och har råd med.”

Nej, det var inte V, det var inte heller KD – citatet kommer från Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.

Men nu är nyfikenheten stor, vad har det egna partiet att säga om detta? ”Vänsterpartiet anser att regeringen i sitt exportfrämjande arbete bör säkerställa att den svenska krigsmaterielexporten är samstämmig med Sveriges politik för global utveckling (PGU) och inte motverkar en hållbar utveckling. Det är den bärande principen bakom PGU att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling där ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv sätts i centrum. Regelverket för export av krigsmateriel bör underordnas PGU. Regeringen bör återkomma med förslag på hur man ska hantera målkonflikter och hinder för att undvika att exporten av krigsmateriel hotar en rättvis och hållbar utveckling. Tillstånd för export av krigsmateriel eller annan utlandssamverkan bör meddelas bara om det bedöms vara i linje med Sveriges PGU.”

Det är bara att konstatera att ett sådant betänkande ger en mycket bra beskrivning av vad som är den officiella svenska inställningen, som delas av en majoritet i riksdagen, och vilka avvikande uppfattningar enskilda partier vill framhålla. Det känns bra för Vänsterpartiets gräsrötter ute i landet att se att partiets företrädare är tydliga med att markera våra uppfattningar. Även om det knappast framkommer i den mediala bevakningen. Tack alltså till nyhetsbrevet från DIAKONIA och Magnus Walan som där berättade ”Vapenexporten klubbad – tack till V och KD som drev på”.

Behåll överblick

”Valets viktigaste frågor” var rubriken på diverse notiser i våra medier i slutet av förra veckan.

Vill man så kan man läsa hela rapporten ” Viktigaste politiska frågan” ( Totalt har 1586 intervjuer
genomförts). Och därtill den andra delen av undersökningen: ”Bästa parti i de viktigaste frågorna” (Totalt har 1000 intervjuer genomförts).

Sedan är det åtta enskilda som också har synpunkter och svar på vad som är viktigt, det kan man läsa sig till på riksdagens hemsida: ”Vilken fråga tror du kommer att bli viktigast i valet 2018 och varför?” Ingen fick dock frågan om vilket parti som är bäst, det var liksom ingen mening att ställa den frågan.

Men det finns också annat av intresse på riksdagens hemsida. Lika mycket som många av våra företrädare i kommunens olika nämnder anstränger sig att lära känna verksamheten och att förstå hur man gör för att upptäcka det som inte fungerar bra och vad som behöver förbättras, lika mycket är det en uppgift för riksdagens ledamöter i de olika utskotten att hålla sig ajour.

”Däruppe” är det absolut lättare att ställa rätt fråga till rätt person eller institution. Men man delar med sig, ganska schysst egentligen. Det gäller bara att ta sig tid. Och om arbetet eller annat hindrar en att ta del av informationen ”live”, så går det lika bra i efterhand.

Här två exempel: Onsdag, 7 mars på förmiddagen ”Öppet seminarium om samordnad individuell plan”. Alla som följer ”socialens” verksamhet vet om dessa ”SIP” – görs det rätt är samarbetet kring dessa planer av avgörande betydelse för den enskilde.

Dagen efter borde ledamöter i barn- och utbildningsnämnden och i Kunskapsförbundets direktionen känna sig manade: ”Öppen utfrågning om trygghet och studiero i skolan”.

Kunskapsförbundet, jovisst, här är förslaget för tisdag, 6 mars: Öppet Hus och inspirationsföreläsning. Temat är: Möt framtidens arbetsmarknad med en Yrkeshögskoleutbildning. Föreläsningen är klockan 14:00-16:00: ”Digitala revolutionen” med Bo Dahlbom. (Googla gärna ”Bo Dahlbom”!)

Vänsterpartiet Fyrbodal – två fyllda konferensdagar

Vänsterpartiet Fyrbodal samlas lördag och söndag på Ljungskile folkhögskolan.

Först till distriktets årskonferens, nästa dag på distriktets valkonferens.

Från Vänersborg deltar som ombud Kenneth Allblom, Monica Andersson, Eldbjörg Bryntesson, Magnus Kesselmark, Eva Lindgren, Marianne Ramm och Lutz Rininsland.

44 ombud är anmälda från våra 14 kommuner. Större kommuner, mindre kommuner, kommuner där Vänsterpartiet är med och ”styr”, andra där Vänsterpartiet är i opposition. Det är såklart mycket skilda förutsättningar som gäller för våra lokalföreningar. Men nu gäller det att komma fram till en gemensam verksamhetsplan som gäller alla under valåret 2018. Distriktet fastställer också en regionallista (den blåa valsedeln) och en riksdagslista (den gula valsedeln) som ligger framme tillsammans med fjorton olika vita valsedlar i vallokalerna. Kommunlistorna skiljer sig från kommun till kommun, några med många namn, andra med ett mindre antal. För alla valsedlar gäller dock 2018-års-nyhet: Den röda V-loggan pryder alla valsedlar. Då blir det ännu lättare att ta rätt valsedel att stoppa i valurnan.

Förresten, vågar du ta en titt på mångfalden av ”vem med vem” i våra fjorton kommuner? Samarbete mellan S och C i Vänersborg, som inte alla riktigt förstår sig på, ter sig som en västanfläkt om man tittar på andra orter. Det tycks som om S kan tänka sig ett samarbete med (nästan) vilket parti som helst.