Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Kultur för alla – inte bara några få

Kultur är ingen lyx. Den är en av människans djupaste behov, nödvändig för att få oss att skratta, gråta och tänka efter. Kultur är inte heller främst en exportindustri – den är till för alla, inte bara några få. Det ska vara lätt att utöva och uppleva kultur. Riksteatern och turnerande utställningar ska nå ut i alla hörn av landet. Stora sportevenemang ska sändas i kanaler som alla har tillgång till. De ickekommersiella mötesplatser där vem som helst kan utöva och möta kultur måste bli fler. Vårt mål är att Kulturskolan för barn ska göras kostnadsfri före år 2022. Offentliga stöd ska inte styras av efterfrågan. Kulturpolitiken ska utgå från en helt annan logik.

Högern letar hela tiden upp nya välfärdsområden som företag kan göra vinst på. På flera håll i landet har biblioteken privatiserats. Men när vi går in på ett bibliotek ska vi inte vara kunder. Vänsterpartiet vill se en lag mot att lägga ut driften av folkbibliotek på entreprenad. Vi vill också se en utbyggnad av folkbiblioteken. Varje skola ska även ha tillgång till ett skolbibliotek bemannat med en skolbibliotekarie.

Kulturen ska vara fri och frispråkig. I dag händer det att kultur tystas och läggs tillrätta, ibland med goda föresatser, ibland med klassförakt, sexism eller hat som grund. De skyldiga är alla från konfliktskygga tjänstemän och klåfingriga politiker till de som inte tror att människor är kapabla att möta obekväma uttryck. Vänsterpartiet är konsekventa försvarare av konstnärlig frihet och yttrandefrihet. Där finns också en organiserad fiende: Idag angrips yttrandefrihet och det fria kulturlivet av extremhögern. Deras kulturkamp syftar till att tysta obekväma åsikter och föra oss tillbaka till en tid då kritik mot makten betraktades som illojalitet mot nationen.

Professionellt verksamma kulturskapare måste ha möjlighet att leva på sitt kulturskapande under rimliga förhållanden. För det krävs bland annat att kulturskaparna får en bättre ersättning för sitt arbete, att fler får fast anställning på kulturinstitutionerna och att socialförsäkringarna anpassas efter den verklighet som de frilansande kulturskaparna lever i. [Detta är del 15 av 16 av Vänsterpartiets valplattform för valet 2018.  Ladda ner hela valplattformen som pdf.]

Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter

Återupprätta den jämlika skolan

Varje människa behöver kunskap om sig själv och sin omvärld. Ju mer hon förstår, desto större förmåga får hon att hantera sin omvärld. Möjligheterna att påverka sitt eget liv och samhället blir större. Kunskap är makt. En skola för ett modernt och demokratiskt samhälle handlar inte bara om att utbilda för arbetslivet – det handlar också om allas rätt till bildning.

Vänstern byggde upp en skola för alla på 1900-talet, i strid mot en höger som ville att kunskap skulle vara ett privilegium för några få. I inget annat land var skillnaderna i resultat mellan skolor så små som här. I dag går utvecklingen åt fel håll: elevers bakgrund spelar allt större roll. Hur mycket elever lär sig beror idag alltmer på vilken skola de hamnar i och vilka föräldrar de har. Så behöver det inte vara. Vänsterpartiet vill skapa en jämlik och sammanhållen skola. Skolan och förskolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – inte ett förstelnat klassamhälle.

Vi lever i en komplex och föränderlig värld. För att kunna delta och påverka i ett demokratiskt samhälle krävs idag mer kunskap om hur samhället fungerar. När skillnaderna i studieresultat ökar urholkas den demokratiska debatten – och i längden möjligheten att ha en livaktig demokrati. Vänsterns ideal kring demokrati bygger på upplysta samhällsmedborgare. Det kräver både ett sammanhållet skolsystem och en hög nivå av kunskap hos hela befolkningen. Skolan måste såväl kunna utveckla elevers kunskaper om demokratins former som nödvändig kunskap om världen.

En jämlik skola och förskola är bra för alla. När elever med olika bakgrund och livsåskådning möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen. Därför ska utbildningen vara konfessionsfri och upptagningsområdena för skolorna ska motverka segregation – huvudprincipen ska vara att alla går i den skolan som ligger närmas hemmet, men det ska finnas möjlighet att genom upptagningsområdenas utformning motverka segregation. Skolan kan inte avskaffa klassamhället, men jämna ut klasskillnader så att alla barn får en bra start i livet. Därför bör den tillföras mer resurser som fördelas efter behov, så att de barn som behöver stöd kan få det direkt och inte halkar efter.

För att kunna kompensera för elevers olika bakgrund och behov måste skolans resurser användas rätt och i tid. För elever i behov av särskilt stöd sätts idag de största insatserna in först i slutet av grundskolan och i gymnasieskolan, trots att all forskning visar att tidiga insatser ger bäst resultat. Vi vill ändra på detta och se till så att det finns tillräckliga resurser för särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan. Alla barn ska ha rätt till en förskola där den pedagogiska verksamheten håller högsta kvalitet.

Alla har förmåga att läsa vidare och så många som möjligt ska få den chansen om de vill. Kunskap och lärande ska vara tillgängligt genom hela livet. Teoretiska och praktiska kunskaper är viktiga för alla. Social snedrekrytering motverkas genom att göra högre utbildning tillgänglig i hela landet men också genom att bygga billiga hyresrätter så att den som vill kan ta steget och flytta till en högskoleort. Du ska kunna studera oavsett klassbakgrund. Studiemedel som går att leva på är en nödvändig förutsättning för att fler ska kunna studera på heltid. För att skuldbördan inte ska bli mer betungande  för den enskilde ska andelen bidrag i studiemedlen öka, så kan samhället skapa möjlighet för att fler ska kunna studera.

Skolan och förskolan lämpar sig inte för affärstänkande. En bra utbildning är en mänsklig rättighet. Då ska inte skolor kunna gå i konkurs mitt i terminen. Elever ska kunna lita på att de har en skola att komma tillbaka till efter sommarlovet. Skolan blir bättre om lärarna får fokusera på undervisning, istället för på att skapa vinster åt ägarna eller på att locka till sig fler elever. Staten behöver återta ansvaret för skolan från kommunerna, men kommunerna ska avgöra vilka skolor som ska finnas i kommunen och var. Det är inte föräldrarnas ansvar att se till att barnen hamnar på en bra skola – i Sverige ser vi till att alla skolor är bra.

Skolan och förskolan ska också vara en trygg plats, fri från rasism, sexuella övergrepp och mobbing. De ska arbeta normkritiskt – ingen elev ska känna sig kränkt eller osynliggjord. Ingen ska behöva gå till skolan med en klump i magen. [Detta är del 10 av 16 av Vänsterpartiets valplattform för valet 2018. Läs hela valplattformen.]

 

Ohälsan i välfärdsyrkena ​

I dagens DN har Ulla Anderssons debattartikel fått rubriken ”Tillsätt en kommission mot ohälsan i välfärdsyrkena”.

Ulla Andersson, som är Vänsterpartiets  ekonomisk-politiska talesperson, slår fast: ”De skattefinansierade välfärdsverksamheterna vård, skola och omsorg är de viktigaste för väljarna. De är också de viktigaste för att vårt gemensamma samhälle ska fungera.

Debattartikeln tar sin utgångspunkt i arbetsmiljön: ”Antalet sjukskrivna med utmattningssymtom har sexdubblats sedan 2010. De utbrända är numera yngre, man är borta längre och en stor majoritet är kvinnor. Sjukskrivningstalen är som högst i välfärdsverksamheter som vård, skola och omsorg. Det är dags att tillsätta en kommission som granskar bristerna i välfärdsyrkena.

Vänsterpartiets förslag är följande:

Tillsätt en kommission som får i uppdrag att göra en stor kartläggning av välfärdsverksamheterna i syfte att kartlägga vad dagens brister får för konsekvenser:
1 Vad är de totala kostnaderna för uteblivet arbete på grund av ohälsan?
2 Vad är kostnaderna för belastning på sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten?
3 Vad är kostnaden för samhället och den enskilde för utbildning av de arbetstagare som valt att sluta eller tvingats att sluta sina jobb på grund av för hög arbetsbelastning?
4 Hur stor påverkan har ohälsan på personalförsörjnings-behovet och möjligheterna att rekrytera personal i framtiden?
5 Vad behöver förstärkas för att arbetstagarna ska orka, kunna påverka, ha inflytande och deras kompetens kunna tas tillvara. Vilka olika stödorganisationer fungerar bäst, vilka nya befattningar behöver införas och vilka av de gamla behöver återinföras.
6 Ta fram goda exempel som till exempel hemtjänsten i Skönsmon i Sundsvall där arbetstagarna tillsammans med de gamla utformar verksamheten och sprid dem.

Vänsterpartiets skatteförslag

För en vecka sedan informerade vi om Vänsterpartiets förslag. Vi länkade då till Ulla Anderssons debattartikel i Dagens Nyheter och till faktaunderlaget från skatteseminariet på Almedalens första dag. Här nu länken till bilderna som presenterades vid seminariet.

Eftersom upprepning inte lär skada, en gång till Vänsterpartiets sju utgångspunkter:

Utgångspunkter för ett hållbart framtida skattesystem

1. Säkra välfärdens finansiering genom att öka skatteintäkterna. Nivåerna ska finansiera en rimligt stigande ambitionsnivå i välfärdsåtagandet.
2. Ökad ekonomisk jämlikhet. Omfördelningen mellan hög- och låginkomsttagare måste bli mer jämlik. Beskattningen av förmögenheter och kapital måste öka samtidigt som låg- och medelinkomsttagare i huvudsak ska betala samma
inkomstskatt som i dag eller i vissa fall något lägre. Passivt ägande av kapital ska inte premieras före arbete.
3. Lika skatt vid lika inkomst. Det är inte rimligt att sjuka, arbetslösa, föräldralediga och pensionärer ska betala mer i skatt vid lika inkomst än den som arbetar och är frisk. Principen lika skatt vid lika inkomst behöver återupprättas.
4. Höjda grundavdrag kombinerat med få undantag. Skattesystemet bör vara enkelt,och det bör vara generöst vid låga inkomster. Stabila inkomster bör samtidigt  beskattas stabilt.
5. ”Förorenaren betalar” är en princip som de flesta säger sig förorda. Idag gäller den inte i den utsträckning som behövs. Miljöskadliga subventioner behöver fasas
ut och de styrande miljöskatterna utökas samtidigt som politiken måste tillse att miljö- och klimatvänliga alternativ finns.
6. Hela landet ska leva. Skatteutjämningssystemet måste därför ses över och den ekonomiska utjämningen mellan geografiska områden med skilda förutsättningar
måste utökas.
7. Skattepolitiken ska understödja full sysselsättning. Det som behövs är ett mer progressivt skattesystem där de ökade skatteintäkterna bland annat investeras i fler anställda inom den ständigt underfinansierade välfärden och i forskning och utveckling som understödjer en modern industripolitik.

Väljarnas prioriteringar: Skola

Dagens Nyheter berättade den 5 juli på sidan 8 om en undersökning. I DN/Ipsos mätningar framkommer vilket parti väljarna anser har bäst politik på nio olika områden.

DN/Ipsos har i juni också frågat väljarna vilka politiska frågor som de tycker är viktigast. Väljarnas prioriteringar ligger fast inför valet med sjukvården i topp och därefter invandring, skola, lag och ordning samt miljö i nämnd ordning.
Här tidningens faktaruta: ”Väljarnas viktigaste frågor inför valet
Sjukvård: 40 
Invandring och integration: 37 
Skola: 29 procent
Lag och ordning: 14
Miljö: 11
Äldreomsorg: 10
Sysselsättning: 8
Pensioner: 7
Skatter: 6
Omsorg allmänt, välfärd: 5
DN redovisar sedan ”Topp tre i väljarnas sex viktigaste frågor
Skola och utbildning:
Liberalerna 19 – Socialdemokraterna 18 – Moderaterna 10 
Skola och utbildning” är politiska frågor som hanteras på nationell nivå av regeringen och i riksdagen, genom statliga myndigheter som Skolverket m. fl. och av kommunen, i kommunstyrelsen, i barn- och utbildningsnämnden och i Kunskapsförbundet Väst.
Vad erbjuder Vänsterpartiet väljarna den 9 september? Vad står det i partiets valplattform?

Vänsterpartiets kongress beslutade i början av 2018 valplattformens text. Del 10 har rubriken ”Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – återupprätta den jämlika skolan”:

Varje människa behöver kunskap om sig själv och sin omvärld. Ju mer hon förstår, desto större förmåga får hon att hantera sin omvärld. Möjligheterna att påverka sitt eget liv och samhället blir större. Kunskap är makt. En skola för ett modernt och demokratiskt samhälle handlar inte bara om att utbilda för arbetslivet – det handlar också om allas rätt till bildning.

Vänstern byggde upp en skola för alla på 1900-talet, i strid mot en höger som ville att kunskap skulle vara ett privilegium för några få. I inget annat land var skillnaderna i resultat mellan skolor så små som här. I dag går utvecklingen åt fel håll: elevers bakgrund spelar allt större roll. Hur mycket elever lär sig beror idag alltmer på vilken skola de hamnar i och vilka föräldrar de har. Så behöver det inte vara. Vänsterpartiet vill skapa en jämlik och sammanhållen skola. Skolan och förskolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – inte ett förstelnat klassamhälle.

Vi lever i en komplex och föränderlig värld. För att kunna delta och påverka i ett demokratiskt samhälle krävs idag mer kunskap om hur samhället fungerar. När skillnaderna i studieresultat ökar urholkas den demokratiska debatten – och i längden möjligheten att ha en livaktig demokrati. Vänsterns ideal kring demokrati bygger på upplysta samhällsmedborgare. Det kräver både ett sammanhållet skolsystem och en hög nivå av kunskap hos hela befolkningen. Skolan måste såväl kunna utveckla elevers kunskaper om demokratins former som nödvändig kunskap om världen.

En jämlik skola och förskola är bra för alla. När elever med olika bakgrund och livsåskådning möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen. Därför ska utbildningen vara konfessionsfri och upptagningsområdena för skolorna ska motverka segregation – huvudprincipen ska vara att alla går i den skolan som ligger närmas hemmet, men det ska finnas möjlighet att genom upptagningsområdenas utformning motverka segregation. Skolan kan inte avskaffa klassamhället, men jämna ut klasskillnader så att alla barn får en bra start i livet. Därför bör den tillföras mer resurser som fördelas efter behov, så att de barn som behöver stöd kan få det direkt och inte halkar efter.

För att kunna kompensera för elevers olika bakgrund och behov måste skolans resurser användas rätt och i tid. För elever i behov av särskilt stöd sätts idag de största insatserna in först i slutet av grundskolan och i gymnasieskolan, trots att all forskning visar att tidiga insatser ger bäst resultat. Vi vill ändra på detta och se till så att det finns tillräckliga resurser för särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan. Alla barn ska ha rätt till en förskola där den pedagogiska verksamheten håller högsta kvalitet.

Alla har förmåga att läsa vidare och så många som möjligt ska få den chansen om de vill. Kunskap och lärande ska vara tillgängligt genom hela livet. Teoretiska och praktiska kunskaper är viktiga för alla. Social snedrekrytering motverkas genom att göra högre utbildning tillgänglig i hela landet men också genom att bygga billiga hyresrätter så att den som vill kan ta steget och flytta till en högskoleort. Du ska kunna studera oavsett klassbakgrund. Studiemedel som går att leva på är en nödvändig förutsättning för att fler ska kunna studera på heltid. För att skuldbördan inte ska bli mer betungande  för den enskilde ska andelen bidrag i studiemedlen öka, så kan samhället skapa möjlighet för att fler ska kunna studera.

Skolan och förskolan lämpar sig inte för affärstänkande. En bra utbildning är en mänsklig rättighet. Då ska inte skolor kunna gå i konkurs mitt i terminen. Elever ska kunna lita på att de har en skola att komma tillbaka till efter sommarlovet. Skolan blir bättre om lärarna får fokusera på undervisning, istället för på att skapa vinster åt ägarna eller på att locka till sig fler elever. Staten behöver återta ansvaret för skolan från kommunerna, men kommunerna ska avgöra vilka skolor som ska finnas i kommunen och var. Det är inte föräldrarnas ansvar att se till att barnen hamnar på en bra skola – i Sverige ser vi till att alla skolor är bra.

Skolan och förskolan ska också vara en trygg plats, fri från rasism, sexuella övergrepp och mobbing. De ska arbeta normkritiskt – ingen elev ska känna sig kränkt eller osynliggjord. Ingen ska behöva gå till skolan med en klump i magen.”

Väljarnas prioriteringar: Invandring och integration

Dagens Nyheter berättade den 5 juli på sidan 8 om en undersökning. I DN/Ipsos mätningar framkommer vilket parti väljarna anser har bäst politik på nio olika områden.

DN/Ipsos har i juni också frågat väljarna vilka politiska frågor som de tycker är viktigast. Väljarnas prioriteringar ligger fast inför valet med sjukvården i topp och därefter invandring, skola, lag och ordning samt miljö i nämnd ordning.
Här tidningens faktaruta: ”Väljarnas viktigaste frågor inför valet
Sjukvård: 40 
Invandring och integration: 37 procent
Skola: 29
Lag och ordning: 14
Miljö: 11
Äldreomsorg: 10
Sysselsättning: 8
Pensioner: 7
Skatter: 6
Omsorg allmänt, välfärd: 5
DN redovisar sedan ”Topp tre i väljarnas sex viktigaste frågor
Flykting- och invandringsfrågor :
Sverigedemokraterna 27 – Socialdemokraterna 13 – Moderaterna 10 
Invandring och integration” är politiska frågor som hanteras på nationell nivå av regeringen och i riksdagen, genom statliga myndigheter som migrationsverket och av länsstyrelserna, även på regional nivå, och allt som oftast av kommunen, i kommunstyrelsen, i socialnämnden och några andra nämnder.
Vad erbjuder Vänsterpartiet väljarna den 9 september? Vad står det i partiets valplattform?

Vänsterpartiets kongress beslutade i början av 2018 valplattformens text. Del 14 har rubriken ”Flyktingpolitik för sammanhållning och allas lika värde – inte rädsla och repression”:

”Vänsterpartiet värnar rätten att söka asyl. I grunden handlar en human asylpolitik om människors lika värde, att människor på flykt ska kunna finna en fristad. Asylrättens framväxt var ett stort framsteg för mänskliga rättigheter. Asylrätten är ett löfte mellan människor att se sig själva i varandra, ett löfte om jämlikhet. En asylpolitik som garanterar den som behöver skydd från förföljelse och krig är en förutsättning för att inte skapa en uppdelning av arbetsmarknaden där arbetare utan medborgerliga rättigheter utnyttjats för att dumpa villkor och löner, vilket i förlängningen drabbar alla löntagare. Vänsterpartiets krav på en human asylpolitik är därför också ett krav kopplat till styrkeförhållanden mellan arbete och kapital.

Det är idag fler människor på flykt i vår del av världen än någonsin tidigare i historien. Krig, förtryck, klimatförändringar och fattigdom driver människor att fly eller söka ett bättre liv. Sverige och EU är, med sin utrikespolitik och stora vapenexport, en bidragande del till att människor behöver fly.

Vi vill se en kraftfull politik som motverkar orsakerna till att människor tvingas på flykt. Mänskliga rättigheter och fredlig konfliktlösning måste vara centrala delar av den svenska utrikespolitiken.

Vapenexporten måste upphöra. Handelsavtal och bistånd måste inriktas på att bekämpa fattigdom och korruption och stärka demokratin.

Över Europa sker stora inskränkningar i möjligheter för flyktingar att söka skydd. Asylrätten vittrar sönder. Genom åtstramningarna i den svenska flyktingpolitiken bidrar Sverige till en kapplöpning mot botten. Samtidigt rustas de yttre gränserna upp runt EU och leder till att tusentals människor mister sina liv på väg till Europa. Vi vill att denna politik ersätts med en ordnad asylrätt med möjlighet att söka asyl på lagliga vägar utan livsfarliga flyktvägar som göder flyktingsmuggling. Sverige har tagit emot många människor på flykt och det är bra, fler länder behöver göra detsamma. Vi vill se ett samarbete med andra länder inom och utanför EU för att gemensamt ge skydd åt dem som behöver det. När EU inte klarar att ta gemensamt ansvar för att fördela och ta emot flyktingar bör detta arbete istället samordnas av FN:s flyktingorgan UNHCR.

Den svenska flyktingpolitiken har stramats åt hårt. Detta drabbar enskilda asylsökande men även sammanhållningen i vårt land. Istället för att se möjligheten med att växa som land, har samhällsklimatet hårdnat. Rasism och avhumanisering av människor på flykt används som argument för att inskränka asylrätten. Vi vet att med rätt politik kan ett tillskott av flyktingar hjälpa Sverige att lösa problemen med avfolkningshotade bygder, en åldrande befolkning och en välfärd i skriande behov av fler anställda. Vänsterpartiet är en del av den rörelse som protesterar mot inskränkningarna i asylrätten. Vänsterpartiet är för en reglerad invandring, som kombineras med rätten att söka och få asyl för den som riskerar förföljelse. Vi vill att det svenska flyktingmottagandet görs om. Som ett första steg för att återupprätta en human asylpolitik vill vi riva upp den tillfälliga familjesplittringslagen och göra det möjligt för familjer att kunna återförenas igen, samt återinföra att huvudregeln för de som får stanna i Sverige är permanenta uppehållstillstånd. Det är åtgärder som gör det lättare för den som är ny i Sverige att slå sig ner. Tiden på asylboende måste minimeras, och omflyttningar mellan kommuner undvikas och hbtq-personer måste erbjudas trygga asylboenden. Studier i svenska ska inledas direkt efter att en asylsökande registrerats hos Migrationsverket och kombineras med medvetna utbildningssatsningar. Det är en uppgift för samhället, via Migrationsverket, att ta emot asylsökande, inte för privata företag. Alla kommuner ska ta emot asylsökande. Så skapas bättre möjligheter för varje ny svensk att få de bästa förutsättningarna och bättre möjligheter för hela samhället, inte minst skolan, att klara sin uppgift på ett bra sätt.

De ungdomar som kom till Sverige under 2015 har drabbats orättvist i hanteringen av sina ärenden. Det finns stor risk för rättsosäkerhet i bedömningarna och väntetiden till beslut är oacceptabelt lång. Ungdomar som bott mer än två år i Sverige har ofta lärt sig bra svenska och börjat integreras i samhället. De kan bli både en tillgång och resurs för vårt land framöver. Istället riskerar de att bli en del av ett skuggsamhälle, då många kommer att gå under jorden när de får sina utvisningsbeslut. Vi anser att dessa ungdomar ska få stanna i Sverige.

Högern använder flyktingar som en murbräcka för att sänka löner. Det är ingen ny politik, tidigare har andra grupper, kvinnor eller ungdomar, använts i argumentationen för varför vissa av oss ska tjäna mindre än oss andra. Arbetare ställs mot arbetare. Vänsterpartiet inser vikten av att slå tillbaka dessa försök till splittring och uppmanar alla arbetare att organisera sig med sina arbetskamrater oavsett om de kommer från Kabul eller Kiruna. Vi vill bekämpa usla arbetsvillkor och försvarar den svenska modellen. Vi vill inte skapa ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden.”

Väljarnas prioriteringar: Sjukvård

Dagens Nyheter berättar den 5 juli på sidan 8 om en undersökning. I DN/Ipsos mätningar framkommer vilket parti väljarna anser har bäst politik på nio olika områden.

DN/Ipsos har i juni också frågat väljarna vilka politiska frågor som de tycker är viktigast. Väljarnas prioriteringar ligger fast inför valet med sjukvården i topp och därefter invandring, skola, lag och ordning samt miljö i nämnd ordning.
Här tidningens faktaruta: ”Väljarnas viktigaste frågor inför valet
Sjukvård: 40 procent
Invandring och integration: 37
Skola: 29
Lag och ordning: 14
Miljö: 11
Äldreomsorg: 10
Sysselsättning: 8
Pensioner: 7
Skatter: 6
Omsorg allmänt, välfärd: 5
DN redovisar sedan ”Topp tre i väljarnas sex viktigaste frågor
Sjukvård: Socialdemokraterna 22 – Vänsterpartiet 10 – Sverigedemokraterna 10
”Sjukvård” är en politisk fråga som i första hand hanteras inom regionen och på nationell nivå. Inom kommunen berörs socialnämnden i mindre utsträckning.
Vad erbjuder Vänsterpartiet väljarna den 9 september? Vad står det i valplattformen?

Vänsterpartiets kongress beslutade i början av 2018 texten i valplattformen. Del 9 har rubriken ”Du ska kunna lita på vården när du behöver den”:

Poängen med Vänsterpartiets sjukvårdspolitik är att du ska få den hjälp du behöver – när du behöver den. Men trots att Sverige har en hälso- och sjukvård i medicinsk världsklass så är det inte alltid så idag.

Vilken vård du får beror på var du bor, vilket ohälsoproblem du har och hur väl du kan tala för dig. Ibland till och med på vilken försäkring du har. Klassamhället märks allt tydligare i vården. Män och kvinnor behandlas inte lika. De med privata sjukvårdsförsäkringar kan köpa sig förbi köer. Feltänkta vårdvalssystem och vårdgarantier gör att någon som är friskare och mer lönsam att behandla kan komma att prioriteras före dig. Vinstintressen styr ofta var ny vård etableras och till vilka den riktas, vilket gör att pengar som skulle gått till storstädernas arbetarområden eller till glesbygd istället kan gå till områden där människor är friskare och rikare. Högern och Sverigedemokraterna slåss för att det ska förbli så här. Vi kämpar för att det inte ska spela någon roll vad vi har för inkomst eller utbildning, var vi bor eller vad vi har för kön eller könsidentitet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska prioriteras högst oavsett.

Sjukvården rymmer hela livet. Där börjar det och där slutar det. Då måste den prioriteras därefter. Ett land som har råd med skatteavdrag för städning i hemmet måste ha råd med trygga och säkra förlossningar och med en värdig äldrevård som rymmer både promenader i solen och god vård vid livets slut. Tänderna måste behandlas som en del av kroppen och tandvården ska ingå i högkostnadsskyddet.

Du ska inte tvingas välja ”rätt” mellan en massa olika utförare – eller vara expert på vart i sjukvårdsbyråkratin du behöver vända dig – för att få den vård du behöver. Ändå är det ibland så det är. Resurserna räcker inte till när skattepengar som skulle gått till vården går till vinster, eller försvinner till skatteavdrag till de rikaste. Både den offentliga och den privata vården har allt mer omorganiserats för att likna privata företag, så att vårdpersonal får ”räkna pinnar” eller syssla med administration eller uppfylla affärsplaner istället för att hjälpa dig. Allt detta har både lett till sämre arbetsmiljö, stor brist på utbildad personal, färre vårdplatser, inställda operationer och dyra lösningar via bemanningsföretag. Vårdchefer får jaga hyrläkare istället för att betala tillräckliga löner och erbjuda rimliga arbetsvillkor till personalen.

För att du ska få den hjälp du behöver måste de som arbetar i vården få göra sitt jobb i lugn och ro. De måste få det förtroende och de arbetsvillkor de förtjänar, så att de kan, orkar och vill stanna kvar. Svårt sjuka måste ha kontakt med vårdpersonal som de känner igen. Äldre med flera eller allvarliga hälsoproblem måste ha en sammanhållen vård och omsorg. Ingen ska bollas runt inom vården eller  mellan vården och omsorgen. Höjda löner, bättre arbetsvillkor, fler kollegor och mer inflytande gör att barnmorskor, undersköterskor och läkare är en betydligt bättre medicin än alla hyrläkare och marknadslösningar i världen. Sverige måste ta ut tillräckligt med skatter för att de ska räcka till den vård vi behöver. Sverige ska ha en förlossningsvård i toppklass. Det ska finnas ett nationellt mål om att ha en barnmorska per aktiv förlossning. Den psykiatriska vården är på många håll nedprioriterad, trots att den psykiska ohälsan är ett stort samhällsproblem. Vänsterpartiet vill se ett nationellt psykiatrilyft som innebär att den psykiatriska vården får samma fokus som cancervården. De som uppsöker vården för akut psykisk ohälsa, exempelvis självmordstankar eller psykostillstånd, ska få omedelbar hjälp eftersom det är livshotande tillstånd.

Du ska inte behöva vara frisk, rik och välutbildad för att få rätt vård i Sverige. Tvärtom ska du få mest hjälp när du behöver den som bäst.

För väljarna i Vänersborg och i Västra Götaland är den regionala valplattformen av ännu större vikt. Det är flera kapitel där Vänsterpartiets representanter lägger fram hur man vill fortsätta med att förändra och förbättra vårdsituationen i regionen, för  NU-sjukvården och på våra vårdcentraler. Här länken till Valplattform Vänsterpartiet Västra Götaland.

En insändare och en replik

I måndags fanns i den lokala tidningen TTELA en debattartikel av kommunalråden Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C). Här deras text:

Integration: alla behövs

I vårt Vänersborg behövs alla. Här finns så mycket värdefullt att utveckla, så många goda idéer och samtidigt också så stora behov att möta. Därför är det lika självklart som klokt, och dessutom medmänskligt, att ta vara på alla krafter som finns.

”Alla behövs” är vårt sätt att se på integration i Vänersborg. De många nya människor som har kommit till vår kommun från andra länder är en stor resurs.

Befolkningen i Sverige är alltför liten för att klara alla de arbetsuppgifter som ligger framför oss. Det visas tydligt av statistik som Arbetsförmedlingen nyligen presenterade. Åtta av tio nya jobb förra året tillsattes med människor som är utrikes födda. Sysselsättningen inom industri, handel, hotell och restaurang bemannades av personer som är födda i andra länder än Sverige.

Samtidigt konstaterar Arbetsförmedlingen att framväxten av nya jobb inom skola, vård och omsorg är helt beroende av invandrad arbetskraft.

Vi, liksom andra kommuner, har en åldrande befolkning som kommer behöva vård och omsorg. Detta kräver arbetskraft.

Robotar är bra men kan inte sköta allt. Företagen skulle inte haft möjligheter att rekrytera och expandera så som de gjort. Därför har vi all anledning att ta emot dem som kommit hit från andra länder.

Här i Vänersborg är det fantastiskt att se den genomslagskraft som föreningslivet har, inte minst när det gäller att engagera och få med nyanlända barn och unga. Lika fantastiska är de frivilliga hjälpinsatserna.

Det är också väldigt glädjande att se de initiativ som tas bland många företagare för att få in nyanlända i sina verksamheter. Företagarna ser vinna-vinna-perspektivet. Deras affärer kan få nytta av en lyckad rekrytering och samtidigt får en arbetssökande ett jobb.

När allt kommer omkring är Vänersborg en ganska liten kommun. För att vi ska få tillväxt, utveckling och en ännu bättre framtid, behöver vi vara fler. För att möta kommande behov inom bland annat skola, vård och omsorg, så behöver vi också vara fler. Detta är inga gissningar. Så ser verkligheten ut.

Därför är det bra att så många utrikes födda finns i vår kommun. De kommer att spela en stor och viktig roll framöver. Om vi fortsätter att hjälpas åt med insatser som gör att våra nya medborgare snabbt finner sig tillrätta här, kommer integrationen att bli ännu smidigare.

”Alla behövs i Vänersborg” är vårt gemensamma budskap inför valet och det kan göra oss alla till vinnare.

Marie Dahlin (S)
Bo Carlsson (C)
Samma dag lämnade vi till redaktionen en replik som kom med idag, torsdag, bland insändare.
Behövs mindre av illa planerade utspel

Väl formulerade tankar av Marie Dahlin och Bo Carlsson. Inte mycket att invända egentligen. Om det inte vore dessa två punkter: Alla partier delar inte uppfattningen att vi bör välkomna invandrare i Vänersborg. Ett parti attraherar väljare genom klara uttalanden: ”Inte här hos oss, sök er någon annanstans!” Då finns inte förutsättningen att med ”alla” mena alla. Alla som vill vara med om det goda samtalet, alla som vill göra sin insats, alla som inte gör skillnad mellan dem och vi. Då är det rätt.

Det andra: Hur gör vi? Jag noterar att Marie Dahlin och Bo Carlsson avstår från att nämna den ”sociala inkluderingspotten”. Deras insändare är välgörande genomtänkt. I motsats till det som annars utmärker kommunledningens handlande: återkommande skott från höften, spontana infall, dåligt förankrade förslag. Hela budgetarbetet sabbades av beslutsförslaget om den sociala inkluderingspotten. Eniga nämnder inklusive ordförande från kommunledningens partier sade nej. Fortfarande finns dock förslaget, med endast sju av femton ledamöter från kommunstyrelsen bakom tanken. Efter sommaren startar budgetarbetet med ett nytt försök att lägga grunden för vidare utveckling av allt som behöver göras i Vänersborg.

Det behövs mindre av plötsliga ryck och illa planerade utspel, mer av samtal och säker grund för gemensamma beslut. Insändaren tyder på insikt. Jag räknar med att som ålderspresident välkomna nya fullmäktige 24 oktober till sitt första sammanträde. Tänk om vi ”alla” som vill så mycket för Vänersborg får komma igång utan att hindras av kvarvarande surdegar. Ett steg till, tack!

Lutz Rininsland

Vänsterpartiet