Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Stillastående på det kommunala sidospåret?

Uppmärksamheten riktas på alla uttalanden i valrörelsens slutskede. Kan man lita på alla utfästelser? Är grunden stabil?

Kommunens nämnder och styrelser har kommit igång efter semestertiderna. Några möten sker innan valdagen. Vilka ärenden behandlas? Vilka frågor undviks?

Byggnadsnämnden var först ute. Fortfarande vägrar man att lägga ut handlingar i förväg, endast kallelsen med ärendelistan är offentlig. Någon dag efter mötet publiceras dock hela protokollet på kommunens hemsida. Här finns mycket att läsa och begrunda. Nämndens nio ledamöter är inte alls överens, inte sinsemellan och inte heller med förvaltningens beslutsförslag. Röstningen går kors och tvärs. Uppenbarligen håller sig avvikande ledamöter strikt till sakfrågorna, partipolitiska bevekelsegrunder tycks inte finnas. Någon gång  blir det bifall till ordförandens yrkande, andra gånger får Bo Dahlberg (S) se sig överröstad.

Vårt huvudintresse gällde bygglovet i kvarteret Fiolen, ”Kindblomsvägen” på Blåsut. Det blev bygglov, endast Pontus Gläntegård (V) yrkade avslag och reserverade sig. Med tanke på att det vid förra bygglovet fanns fem-sex punkter i överklagan kan man ana hur det går denna gång. Då avslogs bygglovet med hänvisning till en endaste punkt, med tillägget att alla andra punkter inte prövades eftersom det redan på första punkten blev bifall till överklagan.

Kommunstyrelsen har haft sitt sammanträde förra veckan. En mindre del av ärenden överlämnades till kommunfullmäktige för ett slutligt avgörande. [I kallelsen står: ”Platsen meddelas senare”. Nu är det klart: Festsalen i Folkets Hus.] Det blir nog ett kort sammanträde utan större dramatik. Fortfarande gäller ju kommunledningens strategi att inte röra vid den mest brännande frågan innan valdagen.

Det är först 17 och 20 september som våra nämnder skall komma med ett besked hur man vill hantera kommunledningens påbud att klara nästa års verksamhet med mindre resurser än årets. Socialnämnden i första hand, även barn- och utbildningsnämnden ser stora skillnader mellan det som ”bjuds” och det som ”behövs”. Beloppet för kultur- och fritidsnämnden är mindre, men ändå tungt för den lilla nämnden. Det saknas i runda tal 70 miljoner mellan förväntade kostnader och möjliga intäkter.  Ska det sparas, ska det skäras ner? Eller kan vi öka intäkterna?

Det surrar i luften av vallöften från åtta olika riksdagspartier. Många förslag finns som skulle tillföra kommuner och landsting rejäla förstärkningar i kassan. Vilka partier som senare tar över ansvaret, vilka som kan påminnas om vallöften och utfästelser, är det ingen som vet.

En icke obefogad gissning är att ett antal ledande kommunala partiföreträdare har ett bekymmer. Det förväntas optimism, sol och gröna skogar i alla budskap. Det ska inte bara bli bättre, nej, det kommer att bli bättre! Pliktskyldiga insatser i valrörelsen – på vilken grund?

Äldreomsorgen i den lokala valrörelsen

Lokaltidningen TTELA publicerar partiernas svar på  frågor i fyra  ämnesområden. Första delen gällde skolfrågor, andra delen förskolan och tredje delen integration. Idag tisdag 28 augusti gäller det ”Äldreomsorgen”.

Här frågorna och svaren från Vänsterpartiet Vänersborg:

Hur anser du att kommunens äldreomsorg är idag?

Bra, beröm till personalen, men än bättre arbete görs om fler anställs och stressen minskas. Med god utbildning i grunden bör alla enheter själva organisera sitt arbete optimalt.

Ska kommunen satsa på fler servicehus (med hemtjänstpersonal) eller gruppboenden, och varför?

Servicehus med fast personal på plats och gruppboenden efterfrågas. Fler behövs i takt med ökningen av antalet äldre invånare.

Jobbar ni aktivt för att skapa fler trygghetsboenden, där fastighetsägaren erbjuder anpassade lägenheter?

Vi stödjer Vänersborgsbostäder som föredömligt ordnar trygghetsboende. Vi motarbetar inte privata fastighetsägare.

Ska det finnas privata äldreboenden, och i så fall varför eller varför inte?

Vänsterpartiet lyckades samla en majoritet för att avsluta perioden med Carema/Vardaga. Skattemedel skall inte ge vinstutdelning i aktiebolag.

Reformer för jämlikhet och en välfärd att lita på

När regeringen samarbetar med Vänsterpartiet, som trycker på för progressiva och rättvisa förändringar, blir det budgetar med ett fokus som tydligt förbättrar vår gemensamma välfärd.

Ingen kan förvänta sig att alla våra valarbetare kan svara på alla frågor som ställs. Det finns tillfällen där det är bäst att säga ”vänta, därborta står en partikamrat som jag tror kan svara på din fråga”.

Sedan är det inte heller dumt att ha med sig en utskrift av några sammanställningar från partiet centralt.

Här är en av de viktigaste: Reformer för jämlikhet och en välfärd att lita på.

Häftet innehåller alla enskilda förbättringar, där Vänsterpartiet kom med förslaget och sedan förhandlade med framgång.

Dessa 80 punkter fördelar sig på fem olika områden: Ekonomisk jämlikhet (42) – En välfärd att lita på (17) – Ett hållbart arbetsliv (5) – Någonstans att bo – inte en skuldfälla (2)  – Övrigt (14)

Men visst finns det en hel del tunga förslag som Vänsterpartiet gång efter annan framfört i förhandlingar. Regeringens förhandlare svarade: Nej, nej, nej …

Vilka förslag? Enkelt: Det är bara att läsa vilka löften Stefan Löfven och Magdalena Andersson har utfärdat under de sista fem, sex dagarna. Nästan undantagslöst och utan större avvikelse handlar det om Vänsterpartiets förslag som tidigare avvisades.

Tänk att valrörelsens  upploppssträcka följer samma manus som 2014.

Jämlikhet temat när Jonas Sjöstedt sommartalade i Umeå

Jämlikhet finns ju i Vänsterpartiets DNA, och har alltid gjort det, men inför det här valet har något hänt i Sverige, jag känner det tydligt. Jag känner att när jag pratar om jämlikhet så fäster det djupare, når ända fram, och det bästa av allt; Det kommer svar. Det kommer bekräftande blickar och erkännande tillbaka på ett nytt sätt. Det kommer samförstånd. Så inledde Jonas Sjöstedt dagens tal.

Ett av mina finaste minnen den här sommaren var en ung kille som kom fram och visade sitt busskort och tackade mig för att han kunde ta bussen gratis i sommar – en av många reformer för jämlikhet som Vänsterpartiet drivit igenom i budgetförhandlingarna. Jag var glad hela dan efter det!

Vet ni, jag tror verkligen att det är insikten om hur ojämlikhet skadar vårt samhälle och längtan efter ett samhälle för alla som lyft Vänsterpartiet till de bästa opinionssiffrorna på 15 år.

Nu är det bara två veckor kvar till valet. Och mina vänner, det står så mycket på spel. Det handlar om vilket land vi ska vara. Vi ser ett alltmer oblygt flirtande mellan högern och SD. Moderaterna är beredda att ta makten med SDs stöd, det skulle ge ett rasistiskt parti inflytande över varje viktigt beslut som en sådan regering tar. Och de har mycket gemensamt: de vill ha lönesänkningar, de vill privatisera flera av våra skolor och vårdcentraler och de är för enorma skattesänkningar till dem som redan har mest – vilket innebär stora nedskärningar i skolan, i sjukvården och äldreomsorgen. De har alltid udden riktad mot dem som flytt eller som har sina rötter i andra länder. Det skulle inte bara leda till ett mer ojämlikt samhälle. Det skulle påverka själva stämningen i vårt samhälle och hur vi ser på varandra.
Det sista jag önskar det här fina landet är att det ska styras av Kristerssons kalla högerpolitik och Åkessons rasism!

Det får inte ske! Det behöver inte ske. Det som många trodde skulle bli högerns och SDs val kan bli vänsterns val. Och vi kan välja en helt annan väg, solidaritetens och gemenskapens väg. Vägen till ett samhälle för alla, inte bara de rikaste.

Det finns ett enda riksdagsparti som har en politik för jämlikhet och som inte tvekar om att vad som krävs för att faktiskt genomföra den.

Rösta på Vänsterpartiet den 9 september!

– Läs Jonas Sjöstedts tal här…
– Se talet på facebook här…

Vänsterpartiet tryggar ekonomin för landets studenter även under sommarmånaderna

Vänsterpartiet vill införa ett semestertillägg i vårterminens studiemedel. Sommarmånaderna är ofta särskilt svåra för studenter att få ekonomin att gå ihop. Med det här förslaget ser vi till att ekonomin tryggas årets samtliga månader. Det sa Jonas Sjöstedt under Vänsterpartiets pressträff i samband med årets sommartal i Umeå.

– Vi vill göra utbildning och kunskap tillgänglig för fler människor. Det ska inte spela någon roll hur mycket pengar du eller dina föräldrar har på banken, alla som vill ska kunna läsa vidare. För att lyckas med det, behövs ett studiestödssystem som gör det möjligt att gå runt ekonomiskt, säger Jonas Sjöstedt.

Förslaget innebär att för varje 10 veckor studiemedel som söks och beviljas på vårterminen betalas det ut en veckas studiebidrag i juni. Den som för vårterminen söker och beviljas en termins studiemedel får i juni en utbetalning motsvarande 2 veckors studiebidrag.

– Räkningarna ska ju betalas hela året och därför behöver också sommarmånaderna täckas in. Man ska inte behöva oroa sig för hur det ska gå ihop. Ett semestertillägg skulle täppa igen glappet mellan vårens sista CSN-utbetalning och sommarjobbets första lön. Det är en viktig jämlikhetsreform, säger Jonas Sjöstedt.

Det nya förslaget är en fortsättning på Vänsterpartiets studentvänliga reformer som förbättrar ekonomin för landets många studerande. Tidigare har Vänsterpartiet fått igenom en höjning av bidragsdelen av studiemedlet. Från och med i höst höjs det med 300 kronor i månaden.

Utöver förslaget om semestertillägg för studenter vill Vänsterpartiet också:

  • Höja anslagen till studentkårernas verksamhet
  • Avsätta pengar för utbyggd studenthälsa
  • Införa förebyggande åtgärder som motverkar skuldsättning efter studierna, varav sänka förseningsavgifterna till CSN från 450 kr till 200, är en av dem.

– Att förebygga att människor hamnar hos kronofogdemyndigheten ligger i hela samhällets intresse. Alla som studerar med studiemedel vet att studielånen är något som sen ska betalas tillbaka, men ibland händer det något efter studierna som gör att en person kan få svårt att betala tillbaka. Då är det bättre att hjälpa istället för att stjälpa, avslutar Sjöstedt.

Beräknad kostnad:
Semestertillägg 630 miljoner
Ökat anslag studentkårerna 70 miljoner
Utbyggd studenthälsa 50 miljoner
Sänkta påminnelseavgifter 300 miljoner kronor
Uppsökande informationskampanj 50 miljoner kronor
Totalt: 1,1 miljarder kronor

Då var det klart

I samma takt som folk strömmar till förtidsröstning i kommunens tre bibliotek, så vandaliseras affischer och tavlor. Kan vi hoppas på att vi gjorde rätt med att invänta tills bedrövelsens första stora våg har ebbat ut?
Magnus och Christian gjorde en jättefin insats idag. Tack ska ni ha för fyra timmars slit.

Vänsterpartiet vill införa ett nytt klimatbistånd

Extrema väderhändelser som torka och översvämningar slår redan idag hårt mot människor i stora delar av världen och klimatfrågan är en av de frågor människor bryr sig allra mest om i valrörelsen. Trots att det är den rika delen av världen som står för den största delen av utsläppen är det den fattiga som drabbas hårdast. Vänsterpartiet vill därför se ett nytt klimatbistånd som ska användas till förebyggande klimatåtgärder som motverkar konsekvenserna av de klimatförändringar vi redan ser.

– För oss i Vänsterpartiet är klimatet en ödesfråga. Det är därför vi har den mest ambitiösa miljöpolitiken i riksdagen. I budgetförhandlingarna med regeringen har vi bland annat drivit och fått igenom gratis kollektivtrafik under sommarlovet för unga, vi har räddat viktiga nattåg och vi har satsat på kollektivtrafik i landsbygd. Men när det kommit till vårt förslag om ett nytt klimatbistånd utöver biståndsmålet så har regeringen alltid sagt nej. Klimatmålen måste gå före kortsiktiga vinstintressen och den rika delen av världen måste ta sitt historiska ansvar, säger Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare.

Det nya klimatbiståndet ska bestå av nya additionella medel, det vill säga vara ytterligare medel utöver det utlovade biståndet och trappas upp under tre år. Pengarna kan till exempel användas för omställning till ekologiskt hållbara jordbruk, teknikutveckling eller utbyggnaden av förnybar energi. Vänsterpartiets förslag innebär att det nya klimatbiståndet uppgår till 500 miljoner kronor år 2019, 750 miljoner år 2020 och 1 miljard år 2021.

Läs mer om Vänsterpartiets klimatpolitik

Skur efter skur

Röd Lördag, upploppet har börjat.

Skurar gång på gång. I sann Vänersborgs andan bjöds vi in till den andra sidan Edsgatan för att söka skydd.

Nere på Hamngatan blev något hundratal genomblöta. Det var nog besvikna miner när Jimmie Åkesson  snabbt drog vidare till nästa stad för att predika förändring på riktigt. Hans lokala partikamrater skulle nog behöva förstärkning på riktigt. Tänk, så många dumheter de lokala SD-representanter har haft för sig under de sista fyra åren.

Dagens sjukförsäkring är inte värd namnet

Sjuka kommer i kläm – här är våra förslag för ett mänskligare regelverk. En sjukförsäkring att lita på handlar om vilket samhälle vi vill leva tillsammans i. Och ett är då säkert; man blir inte frisk av att vara fattig.

Under alliansregeringen 2006–2014 försämrades sjukförsäkringen kraftigt. Under nuvarande mandatperiod har Vänsterpartiet och regeringen genomfört flera reformer för att förbättra sjukförsäkringen. Vi har höjt ersättningsnivåerna, avskaffat den bortre tidsgränsen och sänkt skatten för dem med sjukersättning.

Men mycket återstår att göra för att återupprätta en sjukförsäkring värd namnet.

Tidigare i vår larmade Arbetsförmedlingen om att allt fler människor slussas från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen när de får avslag på sin ansökan om sjukpenning. Försäkringskassan ska pröva personers arbetsförmåga mot ”normalt förekommande jobb” på hela arbetsmarknaden. Det innebär att Försäkringskassan nu avslår flera fall av sjukpenning och i stället slussar människor vidare till Arbetsförmedlingen.

Problemet är att de båda myndigheterna bedömer arbetsförmåga väldigt olika. Det innebär att människor kommer i kläm; de är för friska för att få sjukpenning men för sjuka för att arbeta.

Regeringen gav myndigheterna i januari i år ett nolltoleransuppdrag i syfte att förbättra samarbetet och dialogen mellan aktörerna i en sjukskrivning. Det kan säkert ha en positiv inverkan, men det är inte tillräckligt.

Ett annat problem med dagens sjukförsäkringssystem är att behandlande läkares utlåtande ofta skiljer sig från den bedömning som försäkringsläkare hos Försäkringskassan gör. Den läkare som jobbar för Försäkringskassan benämns i regel som försäkringsmedicinsk rådgivare och har utöver läkarutbildningen en försäkringsmedicinsk utbildning.

En försäkringsmedicinsk utredning gäller medicinska förhållanden och har en försäkringsrättslig grund. Ofta träffas inte ens försäkringsläkaren och den som ska bedömas. Det är inte rimligt.

Ytterligare ett problem är att väldigt få personer har möjlighet att få ekonomiskt stöd – rättshjälp – för att överklaga beslut som rör sjukförsäkringsärenden, trots att detta ökar chansen för den enskilde att få rätt i sak.

Sedan mitten av 1990-talet har bara 100 personer fått ekonomiskt stöd för att överklaga beslut som rör socialförsäkringen. Det är dåligt när så få får rättshjälp. För många underlättar det och har stor betydelse att få kvalificerad juridisk hjälp i sina mål. En anledning till att så få som ansöker får rätt till rättshjälp för att anlita en advokat kan vara att inkomsttaket för att ta emot sådant stöd inte har räknats upp sedan 1999 och ligger på 260 000 kronor om året.

Så här vill vi inte ha det. Sjukförsäkringen har fortfarande stora brister. Vänsterpartiet vill ha ett mer humant, rättvist och rimligt sjukförsäkringssystem. Vi presenterar därför tre förslag som är viktiga steg i rätt riktning.

Skydd mot att hamna mellan stolarna hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Du ska aldrig kunna hamna mellan stolarna hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Om Arbetsförmedlingen menar att du är för sjuk för att förmedla jobb till så ska du inte tvingas till det. Det måste genom regeländringar bli enklare att flytta tillbaka en person som inte klarar av att delta i arbetsförberedande insatser till sjukförsäkringen. Du ska det stöd och hjälp som du behöver.

Rätt att träffa läkaren som tar beslut om arbetsförmåga. Du ska ha rätt att få träffa den läkare som ska avgöra om du är för sjuk för att kunna arbeta.

Stärkt möjlighet till rättshjälp. Möjligheten att pröva sin sak rättsligt ökar chansen att fler som har rätt till exempelvis sjukpenning också får rätt till sjukpenning. Fler ska därför få möjlighet att driva sina mål rättsligt. Förslagsvis sker detta genom en uppräkning av inkomsttaket för att ta emot sådant stöd.

Ingen vill vara sjuk, men ibland måste man vara hemma för att bli frisk. Man kan inte sätta människor i ekonomisk otrygghet och fattigdom eller någon form av stress och jakt. Det gör ingen friskare.

Läs debattartikeln i Aftonbladet här.