Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Jämlikhet

Vänsterpartiet arbetar för att skapa ett samhälle för alla – inte bara några få. Det är många som pratar om jämlikhet men vi gör något åt saken. Vi är det parti som driver en politik som faktiskt ökar jämlikheten i vårt land. Ett jämlikt samhälle ger människor möjligheter och kan lösa samhällsutmaningar som barnfattigdom, kriminalitet eller brister i sjukvården.

Sverige är ett land med möjligheter att skapa ett gott liv åt alla som lever här. Den samlade rikedomen är större än någonsin. Sysselsättningen är hög och klimatet för företag är gott. Trots detta är det många i Sverige som inte får del av framgången. En liten ekonomisk elit drar ifrån oss andra. Det syns tydligt i våra städer, förorter och på landsbygden. Faktum är att Sverige är det land inom OECD där ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet.

Många svenskar möter en tuff vardag. Det är pensionärer som inte får pensionen att räcka till trots ett långt arbetsliv. Det är den stora majoriteten kvinnor som ofta får lägre inkomster och sämre arbetsvillkor än män. Det är alla de som inte kan få ett fast, tryggt arbete utan får nöja sig med tillfälliga, otrygga jobb, och de som slits ut av stress. Hundratusentals svenskar hittar inte en egen bostad som de har råd med. Sverige har mycket att vinna på att skapa ett jämlikare samhälle. Men för det krävs ett rättvisare skattesystem, stärkta socialförsäkringar, och inte minst en politik för full sysselsättning.

Majoriteten nöjd med sin äldreomsorg

Socialstyrelsen undersöker och rapporterar:  ”Majoriteten nöjd med sin äldreomsorg – men stora regionala skillnader

Det framgår av Socialstyrelsens nationella undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Andelen positiva svar har minskat för många frågor, exempelvis vad gäller möjligheten till utevistelse.

På nationell nivå uppger 81 procent av personer i särskilt boende att de är nöjda med sin äldreomsorg, för dem som bor hemma med stöd av hemtjänst är 88 procent nöjda. Det är en minskning med en procentenhet inom både hemtjänst och särskilt boende jämfört med 2017 års undersökning.

Socialnämnden i Vänersborg kommer inom kort att få förvaltningens presentation av denna undersökning. Men i korthet visar sig följande bild för Vänersborg:

Hur nöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Svaret blev 2016: 86 %, 2017: 91 % och nu 2018: 90 %.

Hur nöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?Svaret blev 2016: 92 %, 2017: 93 % och nu 2018: 90 %.

Undersökningen ställer en mängd andra frågor. När underlaget till nämnden är klar, återkommer vi.

Ovanligt men fullt begripligt

Kommunens budgetberedning är strax framme vid målsnöret. Fredag 5 oktober vet vi att ett förslag görs klart för att MBL-information och MBL-förhandling kan ske.

Budgetberedningens underlag är arbetsmaterial och blir offentligt först när det är på väg till kommunstyrelsen. Men beredningen har att förlita sig på information som sammanställs från handlingar som är offentliga. Det gäller alltså att se efter vad som kan spela roll för beslutet som kommunfullmäktige borde fatta i november, senast i december.

Därför är det av särskilt intresse att se på handlingar inför nästa kommunstyrelse, onsdag 3 oktober. Där är det tre beslutsförslag som tillsammans är av ganska stor betydelse.

Socialnämnden gör ett underskott 2018. Redan i juni begärde nämnden ett tilläggsanslag om 26,6 mkr. I enlighet med regelverket måste en nämnd anmäla befarade större underskott och kan begära ett tillägg. Det bör noteras att prognosen växte sedan dess och är nu 38,7 mkr.

Samhällsbyggnadsnämnden gör ett överskott på anslaget där intäkter från försäljning av kommunal mark registreras. Det såldes fler markområden under 2018 än man hade trott sig kunna sälja när budgeten gjordes i juni 2017. Nu ville nämnden få klartecken att få använda överskottet om 5 mkr för att hantera gatuunderhållet. Det finns ju gott om potthål på allehanda gator och vägar i kommunen.

Det tredje ärendet är delårsbokslutet per augusti månad, alltså hur det ser ut när två tredjedelar av år 2018 har gått. Av handlingarna framgår att resultatet för augusti 2018 uppgick till 38 mkr, vilket motsvarar 2,4% av periodens skatter och generella statsbidrag.

Nu binder man ihop dessa tre ärenden och det är upp till kommunstyrelsens ledamöter om man vill bifalla tanken.

Den är så här: Ja, socialnämnden ska få ett tillägg om 27 mkr kronor, i enlighet med underskottet som anmäldes i juni. Nej, samhällsbyggnadsnämndens överskott får inte användas för att fylla potthålen, överskottet 5 mkr från fastighetsförsäljning förs till kommunstyrelsen.

Det förväntade resultatet för hela kommunen reduceras, man tar 22 mkr från årets förväntade resultat och plussar med 5 mkr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag för att finansiera tillägget till socialnämnden med 27 mkr.

Det i sin tur betyder för budgetberedningen att när den letar efter svaret på frågan ”hur har vi det vid slutet av 2018? hur ser det ut vid starten för 2019?” så blir beskedet: Tomt i kassan, nästan tomt i vart fall.

1+1+1=3 ? Nej, tre ärenden och det blir nästan noll.

Riksdagsgruppen formerar sig – Elin Segerlinds uppdrag

Vänsterpartiets valframgång börjar synas i riksdagen. Nu står det klart att Jens Holm blir ny ordförande för trafikutskottet och Vasiliki Tsouplaki blir vice ordförande för kulturutskottet.

Transportsektorn måste kraftigt minska sina utsläpp av växthusgaser i linje med klimatmålet för 2030. Det tror Jens Holm blir hans viktigaste uppgift att driva som ny ordförande för trafikutskottet.

– Transportsektorn är det område där det anses svårast att minska utsläppen. Samtidigt står vi inför en revolution med elbilar och intresset för att cykla och resa kollektivt ökar. Det innebär att vi behöver bygga ut kollektivtrafiken, cykelinfrastrukturen och se till så att fordonsflottan blir fossilfri, säger Jens Holm som även är Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson.

Vasiliki Tsouplaki är Vänsterpartiets kulturpolitiska talesperson och blir nu vice ordförande i kulturutskottet. Hon ser framemot uppdraget.

– Det finns många stora utmaningar inom kulturområdet framöver. Vi måste se till att kulturarbetarnas arbetsvillkor blir bättre. De ska ha samma trygghet som anställda inom andra branscher. Sen blir det också viktigt att fortsätta stärka föreningslivet i hela landet, säger hon.

Christina Höj Larsen har varit valberedningens ordförande och är en av dem som tagit fram förslagen till de olika utskottsplatserna.

– Vänsterpartiet fina valresultat har gjort arbetet som valberedning extra roligt. Med nya mandat har vi haft möjlighet att forma ett ännu starkare lag och vi ser fram emot att kunna fortsätta driva på för rättvisa och jämlikhet med ännu större kraft, säger hon.

För Elin Segerlind, vår riksdagsledamot från Mellerud och Fyrbodal, väntar genast en tuff utmaning. Elin får ansvar för miljö- och jordbruksfrågor och blir partiets ledamot i miljö- och jordbruksutskottet. Där efterträder hon Jens Holm som blir ordförande i trafikutskottet. Elin får på sin sida i utskottet Birger Lahti från Norrbotten. Även Jens Holm är kvar, nu som ersättare för Elin tillsammans med Birger Lahti.

Mer om Vänsterpartiets talespersoner här…
Mer om Vänsterpartiets utskottsplatser här…

Svenska Dagbladet skriver ….

EU-politiker slipper redovisa bidrag på 44 000 kronor i månaden

”Bostadsrätter, gåvor och ”spökkontor”. EU-parlamentariker visar inte kvitton för de 44 000 kronor de får varje månad för att driva kontor. Många av dem stoppar pengarna i egna fickor. Och EU-domstolen ger politikerna rätt: i ett uppmärksammat fall kring transparens och insyn i vad politikerna i Bryssel gör med skattebetalarnas pengar slipper politikerna nu att redovisa sina kvitton.”

” SvD har tidigare rapporterat om de så kallade kontorspengarna – en klumpsumma på i dag motsvarande 44 000 kronor som EU-parlamentarikerna ska använda till sådant som telefonräkningar, inköp av data- och telefoniutrustning och annat som kan behövas i en EU-politikers arbete.”

”När SvD förra året bad de 20 svenska EU-parlamentarikerna om att i den svenska offentlighetsprincipens ”anda” redovisa kvitton eller på annat sätt ge tidningens läsare insyn i hur dessa offentliga medel används tvärvägrade alla utom en: vänsterpartiets ledamot Malin Björck.”

Hela artikeln i Svenska Dagbladet

Sent kom beskedet

30 september är sista dag att ansöka. Idag, fem dagar innan fristen går ut, kom äntligen beskedet: ”Grönt ljus för gymnasielag.”

”Den så kallade gymnasielagen får tillämpas, enligt Migrationsöverdomstolen. Beslutet berör tusentals ensamkommande unga.”

”Beslutet innebär att de runt 9.000 ensamkommande unga får en andra chans att stanna i Sverige genom studier. De får även en ny möjlighet till tillfälligt uppehållstillstånd.”

Läs hela artikeln på DN:s nätupplaga. Information om gymnasielagen finns på Migrationsverkets hemsida. Se även information på hemsidan för SvT Nuheter, här och här men även här.

En seger för demokratin

Vänsterpartiets Lotta Johnsson Fornarve fick flest röster i omröstningen om posten som riksdagens andre vice talman.

– Det känns fantastiskt hedrande. Jag känner mig också lättad över att riksdagen har markerat att Sverigedemokraterna inte är ett parti som alla andra. Vi kan inte ha en talman som inte står upp för alla människors lika värde, säger Lotta Johnsson Fornarve.

Lotta Johnsson Fornarve valdes in i riksdagen 2014 och har under mandatperioden suttit i civilutskottet, Europarådet, arbetande ersättare i utrikesutskottet, försvarsutskottet och försvarsberedningen. Sedan 2017 är hon Vänsterpartiets försvarspolitiska talesperson och hon har tidigare suttit med i Vänsterpartiets partistyrelse. Lotta Johnsson Fornarve har även varit internationell sekreterare för ISAK, en paraplyorganisationen mot apartheid, och suttit i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i Oxelösund och Linköping.

– Det här är väldigt glädjande. Nu har riksdagen visat att man inte vill ha en talman som uttrycker sig rasistiskt och homofobt. Lotta Johnsson Fornarve kommer att representera hela Sverige på ett sätt som Björn Söder och Sverigedemokraterna inte gör, säger Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare.

”Nej, ingen måste samarbeta med SD”

”Partier går till val, väljarna väljer och sedan ska det formas majoriteter för att kunna styra landet, eller kommuner och landsting. Partier samarbetar då med andra partier som de har något gemensamt med eller som de kan bygga förtroendefulla relationer med. Det är frivilligt.”

Så skriver Aron Etzler, Vänsterpartiets partisekreterare, i inledningen till en debattartikel i Aftonbladet.

Och längre fram skriver Aron Etzler: ”Det märkligaste med dagens debatt är att den är helt bakvänd. SD anklagar alla partier som inte vill samarbeta med dem för att inte respektera folkets vilja. Men det är väldigt lätt att begripa varför andra partier inte vill samarbeta med SD. Det är SD:s eget agerande och deras egen politik som är skälet till att andra partier skyr dem. Och att andra partier skyr dem är folkets vilja och helt i enlighet med demokratins spelregler.”

”SD har existerat sedan 1988 och har under dessa 30 år inte lyckats etablera ett enda harmoniskt samarbete med något annat parti. Det är inte på något sätt normalt. Alla andra partier klarar av att samarbeta med varandra.”
Läs hela debattartikeln på Aftonbladets hemsida.

Är det verkligen så svårt?

Är det verkligen så svårt?

Efter valdagen blev det ganska tyst ett tag. Många förträngde besvikelsen över valutgången och tolkade enstaka resultat som tecken på framgång.

Nu har det gått två veckor. En del mötestid har gått åt för ”business as usual”, det är lika långe ärendelistor nu som alltid. Många tillbringar kvällar med överläggningar om vad som gick bra och vad som gick fel i valrörelsen, hur valresultaten skall tolkas och vilka pusselbitar som kan ge vilken helhet i den framtida ”politiken”.

Dessutom pågår budgetarbetet på högvarv i alla kommunhus.

Det sägs att det aldrig tidigare har varit så svårt som det är nu. Är det så? Behöver det vara så?

I valrörelsen 2014 i Vänersborg propagerades för ett antal stora och kostnadskrävande objekt. Några var för, andra klart emot. Efter valdagen 2014 och två-tre år in i mandatperioden var det denna motsättning som hördes: Vi vill spara pengar för att kunna göra investeringar, ni vill satsa allt på verksamheten och tömmer kommunens kassakista. Eller tvärtom: Våra barn och ungdomar, våra äldre, den sociala omsorgen måste komma först, vi har inte råd just nu med era dyra projekt.

Men valrörelsen 2018 var annorlunda. Säg det parti som inte var mån om kommunens kärnverksamhet, alltså kommunala välfärdssatsningar för bättre utbildning och god kvalitet i den sociala omsorgen. Alla ville så mycket! Visst, det fanns skillnader – men var det avgörande skillnader, var de av sådan art att man inte kan hoppas på kompromisser?

Budgetberedningen och inom kort kommunstyrelsen bollar med de alternativ som står till buds: Vilka kostnader kan begränsas, vilken verksamhet kan fortsätta att utvecklas trots minskade resurser? Vilka tillskott är oundvikliga? Hur mycket måste intäkterna öka? Varifrån ska nya intäkter komma?

Tänk om Vänersborg skulle kunna uppleva en situation där budgeten i huvudsak enar alla (eller nästan alla) partier. Där avvikelser begränsas till ett mindre antal områden?

Det kan bli så. Det borde vara den rätta vägen att gå.

Somliga låtsas att en majoritetsbildning i Vänersborg är en uppgift som måste dra ut på tiden.

Inte alls! De flesta partier har kunniga representanter med mycket erfarenhet. Fördelarna med den givna konstellationen är mycket stora. Nackdelarna med alla andra möjliga upplösningar är så tydliga att man borde kunna ta i hand senast innan oktober månads slut.

Och just den dagen, den 31 oktober, har kommunstyrelsen ett extra sammanträde för att enas kring vilket budgetförslag som ska läggas på fullmäktiges bord.