Skip to main content

År: 2018

Kunskapsförbundet är väl förberett

Kunskapsförbundet Väst sjösattes 2013 – det har tagit tid att komma fram till rätt svar på otaliga frågor. Gymnasieskolorna och vuxenutbildningen i Trollhättan och Vänersborg är samlade i ett gemensamt förbund. Friskolornas konkurrens har hela tiden funnits och kommer att finnas också framöver. Flera skolor med enskild huvudman berörs inte av den pågående debatten kring bolagens vinster i välfärden.

På tisdag informeras direktionen hur den preliminära antagningen ser ut. Uppgifterna kommer att vara mycket svävande. Tittar man på redovisningen som antagningskansliet i Fyrbodal presenterade idag, så är 2827 sökande registrerade med sina förstahandsval. Inte mindre än 968 elever är med höstbetyget från årskurs 9 ”obehöriga”. Det låter illa, men när slutbetygen är satta till sommaren, har antalet obehöriga blivit mycket mindre. Somliga använder sig också av möjligheten att göra omval. Dock borde en fråga få ett svar på tisdag: Stiger andelen sökande till utbildningar som Kunskapsförbundet erbjuder? Kanske även: vilka utbildningar får en ökning av antalet sökande, vilka förlorar? Det spelar stor roll för planeringen. Att erbjuda bästa utbildningskvalitet med det ekonomiska utrymme som medlemskommunerna ställer till förfogande är målsättningen för direktionens politiker.

Vill någon skaffa sig en god uppfattning hur långt förbundet har kommit under de fem första åren, rekommenderas att läsa ”Årsredovisningen 2017”.

Ingen rast och ingen ro, kan man säga om skolornas situation. Utbildningspolitiska frågor är centrala frågor i valrörelsen 2018. Redan nu finns flera förslag som inom kort (och innan valdagen i september) avgörs i riksdagen.

Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program” – detta förslag har lämnats på lagrådsremiss, återkommer till riksdagen och skall träda i kraft hösten 2019 om riksdagen ger bifall.

Det andra förslaget som har gått till lagrådet har rubriken ”En gymnasieutbildning för alla”. Delar av lagstiftningspaketet föreslås träda i kraft den 1 juli 2018 och andra delar den 1 juli 2019.

Från Skolverket kom idag en skrift som kan vara hemläxan för utbildningspolitiker: ”Från gymnasieskola till högskola – en registerstudie”. Det måste vara av stort intresse av få veta om värdet av gymnasieutbildningen. Visserligen finns det en hel värld också utanför högskolan, men flertalet elever söker från grundskolan till högskoleförberedande utbildningar.

Nu kom underlaget

Kommunstyrelsen skall på onsdag nästa vecka behandla ärendet ”Budgetberedningens förslag till Anvisningar och ramar Budget 2019, Ekonomisk plan 2010-2021”. Av 17 punkter på kallelsen onekligen det viktigaste ärendet.

Budgetberedningen har under en längre tid samlat in information, sammanställt underlag från bokslutet 2017, den löpande verksamheten 2018 och vägt in slutsatserna från en gedigen omvärldsanalys. Fram till i eftermiddags var materialet klassat som ”arbetsmaterial”, med andra ord, det fanns ingen möjlighet att lämna ut hela eller delar av underlaget och av slutsatserna som budgetberedningen presenterar för kommunstyrelsen.

”Ramar för budget 2019” är inget transportärende för kommunstyrelsen, i motsats till de flesta beslut går frågan inte vidare till kommunfullmäktige. Därmed finns bara några få dagar att läsa på, att försöka förstå och att komma till ett ställningstagande.

Det blir till att avsätta tid för att sätta sig in i underlaget. Omvärldsanalysen är viktig, men det tar tid att läsa 77 sidor. Den som vill komma direkt på huvudförslaget, alltså tankarna som kommer från kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S, läser avsnittet ”Anvisningar”. Det är sannolikt att samtliga sju ledamöter från S, C och MP står bakom dessa 23 sidor. Gunnar Lidell, M, har nog försäkrat sig om stödet från ”de sina”, en grupp som består av två representanter från M och en vardera från L och KD. Vänsterpartiets tankar fastnade på en A4-sida, partiets två ledamöter har vid två längre partiinterna möten försäkrat sig om stödet från hela partigruppen.

SD har också två ledamöter i kommunstyrelsen men hade anmält förhinder att delta i de flesta av budgetberedningens träffar. Vid samma tidpunkt avstod SD 2015 och 2016 från att rösta när de olika förslagen ställdes mot varandra. Då vann kommunledningens förslag, fastän S, C och MP med sju platser befinner sig i minoritet. 2017 var SD ännu tydligare; man var på plats men anmälde att man inte deltog i behandlingen av ärendet. Såklart vann även denna gång S-gruppen.

Hur det blir denna gång återstår att se. Det finns mycket att säga om kommunstyrelsens ordförandes tankar och det finns anledning att skärskåda Gunnar Lidells förslag. Men det kan anstå, nu är det dags att bilda sig en egen uppfattning. Underlaget är nu allmän handling.

Jonas Sjöstedt: Brev till alla lärare

Jag vill tacka er för det jobb ni gör. Varje morgon vinkar jag av mina två barn på väg till en av Sveriges alla skolor, trygg i förvissningen om att de har lärare som verkligen ser dem och ger dem den bästa utbildningen.

Men även om ni lärare gör fantastiska insatser finns det mycket i själva skolsystemet som behöver bli bättre. Nyligen skickade Academedia ut ett brev till alla sina lärare. Brevet handlade om det lagförslag som Vänsterpartiet och regeringen har tagit fram mot vinstjakten i skolan. Eftersom Academedias brev innehöll rena felaktigheter skulle jag gärna säga något själv till er om förslaget.

I brevet skriver Academedia att möjligheten att välja skola ska stoppas. Det stämmer helt enkelt inte. Det finns mycket att diskutera om hur skolvalet fungerar idag, men lagförslaget rör inte på något sätt reglerna om skolval. Vad förslaget handlar om är att skolor ska använda sina resurser för de ändamål de är avsedda. Ett visst överskott får göras och de idéburna aktörerna undantas helt.

Ingenting i detta hindrar dagens privatägda skolor att fortsätta. Däremot kommer deras ägare och skolledningar att behöva sätta sig ner och fundera. Vad ska de göra med de pengar som tidigare har gått till vinst – ska de anställa fler lärare, rusta upp klassrummen eller köpa in modernare teknik?

Om någon ägare tycker att detta gör det ointressant att driva skolbolag kan den låta någon annan ta över. Det är ingenting dåligt. Om obegränsad vinst är avgörande för ens intresse för skolan då var man nog på fel plats från början. De som driver våra skolor ska göra det för att de brinner för utbildning. Vi kan inte låta stora delar av skolan skötas av bolag vars affärsidé är att locka till sig elever som har det lätt för sig, för att lämpa över de elever som behöver mer stöd till lärarna på andra skolor. Vi kan inte heller bara se på när de vinstdrivna skolorna år efter år har en systematiskt lägre lärartäthet.

Ingenting av det finns med i Academedias brev till er lärare som arbetar hos dem. Istället sprider de en ensidigt propagandistisk bild av lagförslaget. Att ett privat vinstdrivet företag för egen vinning försöker påverka politiken är ingenting ovanligt. Men när det är ett skolbolag som gör det genom att skicka brev till alla sina lärare, då sätter det fingret på hur problematiskt det är med vinstdrivna bolag i skolan. Ska skolpengen verkligen användas för att påverka hur du som lärare röstar?

Academedias brev blir särskilt allvarligt i ljuset av att de i höstas försökte sparka en lärare som varit aktiv i debatten om vinster i skolan. Skolledningen hotade till och med att ringa efter polis för att föra iväg en annan lärare från skolan som varit aktiv i debatten. Eftersom Academedia inte har kunnat presentera någon som helst saklig grund för detta så blev de två lärarna istället omplacerade.

Men lärare har samma rätt som alla andra rätt att vara aktiva i den politiska debatten. Vad vore till exempel skoldebatten utan alla er kunniga och engagerade lärare, med sina många vitt skilda politiska uppfattningar.

En seriös skolaktör borde vara extremt noggrann med att undvika varje misstanke om att försöka pressa sina lärare till en viss politisk uppfattning. Eller ännu värre – misstanken om att försöka påverka vad som sägs i klassrummen om en av svensk politiks mest omdebatterade frågor. Som det står i läroplanen: ”Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.”

Jag har mycket stort förtroende för er integritet. De lärare jag känner är inte typen som låter sig påverkas av vad någon pr-avdelning hittar på. Men Academedias ledning måste förstå att agerandet ändå riskerar påverka förtroendet för skolan. Sverige har låtit Academedia ha ansvaret för 60 000 elevers utbildning. Det finansieras med skattemedel och många av eleverna har till och med lagstadgad skolplikt. Att ett bolag som givits den positionen använder den till politisk påverkan är direkt oanständigt.

Vi ska komma ihåg att Academedia inte bara är ett skolbolag bland andra. De har systematiskt köpt upp andra skolor och är nu helt dominerande bland skolkoncernerna, fyra gånger så stora som den näst största. Om Academedia skulle vilja ha samma lärartäthet som de kommunala skolorna skulle de behöva anställa över 900 nya lärare, motsvarande ungefär en halv miljard kronor – nästan lika mycket som koncernens vinst. Och det fortsätter gå bra för företaget. När den senaste kvartalsrapporten presenterades häromveckan gladdes finansdirektören åt en ”strong profit growth”. Det är inte det perspektiv jag vill ska styra den svenska skolan.

Skolan är en helt grundläggande samhällsfunktion, alldeles för viktig för att styras av kortsiktiga vinstintressen. Det ska vara en seriös verksamhet med utbildningen i fokus, präglad av förtroende för lärarna att utan detaljreglering forma undervisningen. Det är ni som kan det bäst och samhällets roll är att ge er de bästa av förutsättningar.

För att komma dit behöver vi göra mycket. Huvudmannaskapet behöver föras över från kommun till stat. Resurserna behöver öka och anpassas till behoven. Segregationen behöver brytas med förändrade upptagningsområden. Samtidigt måste ni lärare få större makt över er profession och tid att arbeta med det ni har utbildat er till. Men det är inte tillräckligt. Vi måste också få ett slut på vinstjakten i den svenska skolan, oavsett vad skolbolagens ägare och pr-avdelningar anser.

Jonas Sjöstedt (V)
partiledare Vänsterpartiet

”Centern svek – förslaget från S förlorade”

Valåret! Valrörelsen kommer igång. Löften kommer att ges. Det kan bli bättre (”om du röstar på oss”)!

Just nu gäller det frågan om det första stora steget i budgetprocessen inför 2019. Budgetberedningen har haft ett avslutande samtal, kommunstyrelsen kommer att fatta ett beslut 28 februari. Vilket förslag som får flest röster är det ingen som vet. Sedan åtta år tillbaka styrs Vänersborg av ledningar som är i minoritet. 2006 till 2010 var det S och C som med tillsammans 26 mandat hade en hårfin majoritet. 2010 till 2014 var det M+FP+KD som med 20 mandat tog ansvaret att leda kommunen, de andra partierna samlade 31 röster. Då hade Vänsterpartiet åtta av dessa mandat. Efter september 2014 återkom S och C hand i hand, men det behövdes även stöd av MP – med 22 mandat är det fortfarande bara en klen minoritet, De övriga sex partier har tillsammans 29 mandat. Inte konstigt att kommunledningen förlorar många omröstningar.

Centerns roll är av intresse. Inte bara att man förhåller sig som hund och katt till S på riksplanet men är kärvänliga mot varandra här hemma. Nej, då och då tycks det vara så att Centern mycket väl kan tänka sig andra lösningar. Partiet har idag endast fyra mandat, en skugga blott jämfört med perioden när Centerpartiet var näst största parti i Vänersborg.

Tittar man tillbaka så kan man läsa intressanta referat:

Budget togs med minsta marginal

Det slutade 6:6 – och vinnaren är ….

Tidningsreferatet är från tiden när lokaltidningen fortfarande var angelägen om att berätta om detaljerna i det politiska livet i Vänersborg. Inlägget på Vänsterpartiets hemsida är ett bevis på att vårt parti ansåg det redan då som angeläget att informera om våra tankar och vår aktivitet – hemsidan började i november 2006 och har under dessa snart tolv år uppdaterats flera gånger varje vecka. Det är inget löfte vi avger – det är en självklarhet att vi fortsätter. Ta gärna en titt på hemsidorna för de övriga åtta partierna.

Fritidsbanken? Japp, nu är den igång …

Det började med en anteckning i ett protokoll från kommunfullmäktige i oktober 2015.

Motionen, som Åsa Olin, (V) lämnade in, fick så småningom fullmäktiges bifall. Och nu invigs Fritidsbanken. Den lokala tidningen TTELA har sedan någon dag tillbaka fått en ny ledarskribent.  Hans andra inlägg gäller just kommunens Sportotek / Fritidsbanken. Vi får se hur verksamheten utvecklas. Hittills har det gått hyfsat snabbt, från motionen till idag bara en bit över två år, inte illa för att vara Vänersborg.

Fritidspolitiker! Hur bemöta ett rop om hjälp?

Det är skillnad att vara i opposition eller att tillhöra ledningsfalangen!

Det är ännu större skillnad att vara ett parti som är helt utanför alla uppdrag i nämndernas presidier!

Att vara med i något parti som utgör kommunledningen ger snabb och direkt information om ”vad” som ska ske, ”när” och på ”vilket sätt”. Att vara med i nämndens presidium betyder daglig kontakt med förvaltningens ledning, tillgång till förvaltningens expertis.

Hur gör man om man är utanför? Och ser att någon borde göra något! En fråga som har legat länge och där det uppenbarligen nu har kommit fram till en tidpunkt där allt kan gå galet!

En fråga som berör kommunledningen. I fullmäktige kan man ställa ”frågor”, ingen kan hindra att frågan behandlas. Fullmäktige? Ja, sammanträdet 21 februari ställdes in, nästa tillfälle 28 mars, tja, då har sommartiden redan börjat gälla …

Kommunstyrelsen? Man kan ju försöka fråga, men något ”ärende” blir frågan inte, något beslut tas inte, något besked kanske är möjligt. Samhällsbyggnadsnämnden? Byggnadsnämnden? Man kan ju försöka, men sak samma gäller som för kommunstyrelsen.

Vad handlar det om? Styrelsen för den ideella föreningen Öxnereds Station har skrivit till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden: ”TRAFIKVERKET SVIKER”. Föreningen önskar att Vänersborgs kommun på lämpligt sätt kontaktar Trafikverket för vidare diskussion i frågan. Det finns en bilaga till skrivelsen som visar på den sorglustiga utvecklingen av hela frågan som nu kulminerar när Trafikverket vill riva stationshuset.

Frågan berör kommunstyrelsen, där finns den politiska ”kraften” för att samtalet med Trafikverket ska leda någon vart.

Frågan berör samhällsbyggnadsnämnden, det kan väl knappast vara möjligt att planprocessen kring den tilltänkta utbyggnaden av Skaven och Öxnered börjar med en rivning. Sådant var tillvägagångssättet på 60-talet när man rev för att bygga nytt.

Frågan berör byggnadsnämnden, där ger man bygglov när ansökan har prövats och godkänts, där ger man rivningslovet om … ja, om … det finns en majoritet för det. (Vid rivningen av stationshuset i Vargön röstade Vänsterpartiet nej, men den gången förlorade vi.)

Låt oss hoppas att kommunledningen i Vänersborg visar respekt för ”föreningen Öxnereds Station” och tar på sig uppgiften att seriöst leva upp till föreningens förväntningar att få stöd i sin kamp.

Ramsättning – en viktig del i budgetprocessen

Vänersborg tillhör de kommuner som redan innan sommarpausen fattar beslut om Mål- och resursplanen för nästkommande år med utblick även för några år därefter. Fördelen med att ha den tidiga budgetprocessen sägs vara att nämnderna i ett tidigt skede kan få en bättre planering av sin verksamhet. Nackdelen är dock att kommunfullmäktige vid tidpunkten för beslutet fortfarande saknar kunskap om ”annat” som kan påverka träffsäkerheten.

Men innan vi kommer dit, har nu tidpunkten kommit för kommunstyrelsen att ”sätta ramarna”. Kommunstyrelsens besked till alla nämnder och förvaltningar baseras på relevant information som i korthet kan beskrivas så här:

  • Hur gick det 2017, vilka mål har nåtts, vilka inte, räckte pengarna för att täcka alla kostnader?
  • Hur ser det ut nu, 2018, när alla är i gång och förhåller sig till innevarande års budget?
  • Vad vet vi om kommande förändringar, ändrad lagstiftning, tillkommande arbetsuppgifter mm?
  • Kommunledningens uppfattning om vilka resurser som finns och hur mycket som ska fördelas på löpande verksamhet, hur mycket som ska finansiera nödvändiga investeringar och hur stort resultat kommunen vill ha kvar i slutet av 2019.

Alla kommunens nio partier har haft möjlighet att följa budgetberedningens överläggningar. Beredningen består dock bara av fem ledamöter som utgör kommunstyrelsens arbetsutskott – fördelningen partivis är: S, C och MP med var sin ledamot på ena sidan, M och L som opposition de övriga två.

Hur har det gått hittills under mandatperioden? Hur röstade de femton ledamöter i kommunstyrelsen i månadsskiftet februari/mars tidigare år? Vilka besked gavs och gick till alla förvaltningar och nämnder?

2015: Kommunledningen med S, C och MP ”vann” med 7 mot 6 – 2 ledamöter från SD avstod från att rösta. S-gruppen och M-gruppen hade snarlika förslag, Vänsterpartiet biföll dock M-gruppen (vi hade samma uppfattning att kommunal verksamhet i första hand skall bedrivas i kommunägda fastigheter, inte i externt hyrda lokaler).

2016: Kommunledningen med S, C och MP ”vann” med 7 mot 6 – 2 ledamöter från SD avstod från att rösta. S-gruppen var mycket återhållsam med tilldelning av förstärkningsresurser till verksamheterna, pengarna skulle sparas för att minska behovet att låna för investeringar. M-gruppen och Vänsterpartiets förslag satsade i första hand på en rejäl förstärkning av den sociala sektorn och till utbildningen.

2017: Kommunledningen med S, C och MP ”vann” med 7 mot 4 – 2 ledamöter från Vänsterpartiet avstod och 2 ledamöter från SD anmälde att de inte deltog i beslutet. Såväl S-gruppen som M-gruppen hade snarlika förslag. Det anmärkningsvärda var dock att båda förslagen nästan helt överensstämde med det förslag som Vänsterpartiet hade lagt fram. Redan vid ramsättningen syntes att alla – fel, inte alla, SD, sade ju inget – under valåret 2018 ville se att nämnder och förvaltningar fick uppleva förståelse för att kvalitet i verksamheterna kostar pengar.

Nu blir det spännande att se vilka förslag som kommer att ligga på kommunstyrelsens bord onsdag den 28 februari. Blir det tre förslag eller blir det fyra denna gång? Någon gång måste SD väl kunna visa att man menar allvar. Det håller inte i längden att sitta på sammanträde efter sammanträde och avstå från att ha en egen uppfattning, ett eget förslag.

Ramsättningen är ett allvarligt beslut! Är beskedet till en förvaltning och dess nämnd ”negativt”, nästa år får ni mindre än ni har innevarande år, då ägnas allt arbete under våren att förbereda för tänkbara nedskärningar, att skriva konsekvensbeskrivningar om det som händer om budgetbeslutet i juni upprepar det dystra beskedet. Ramsättningens budskap kan också vara ”lika mycket nästa gång som nu”, vilket för de flesta verksamheter i praktiken också betyder att förbereda för mindre volymer eller sänkt kvalitet. Visst kan signalen också vara, att kommunstyrelsen har förståelse, att tillkommande resurser behövs för att undanröja permanent underbudgetering, för att bemöta nya krav som följd av förändrat lagstiftning eller med hänsyn till den demografiska utvecklingen. Men hur generös är kommunstyrelsen i sitt erkännande? Tillräcklig för att verkligen bli underlag för en vettig framtidsplanering? Eller för klent, för att det ska kunna täcka mer än något litet hål i förvaltningens budget?

Det lär finnas anledning att återkomma. När korten ligger på bordet. När budgetberedningens arbetsmaterial blir offentligt och tillgängligt för alla. Men det dröjer ett tag till. Budgetberedningen (och alla med insynsplats) träffas nu på fredag. Handlingar till kommunstyrelsens sammanträde borde senast en vecka senare, 21 februari, finnas på hemsidorna, på kommunens och på Vänsterpartiets.

Vad står egentligen i motion A 68?

Rubriker kan sättas för att informera om artikelns text, rubriker kan sättas för att antyda något, för att lockas ut på fel spår. ”V vill ha statistik över etnicitet.” Det var TT:s artikel som runt om i landet fick denna rubrik.

Som alltid, det är nog bäst att gå till källan. Det handlar om motion A 68, en motion på Vänsterpartiets kongress i Karlstad. Motionen fanns i blocket ”Allmänpolitiska motioner” som avhandlades på kongressens sista dag. ”Motion om Jämlikhetsdata” undertecknades av tre enskilda medlemmar, Momodou Malcolm Jallow, Malmö, Daniel Riazat, Falun, Rossana Dinamarca, Trollhättan. Samtliga är också riksdagsledamöter för Vänsterpartiet.

Partistyrelsen föreslog avslag på motionen och motiverade detta.

Kongressen beslutade dock att bifalla motionen.