Vänsterpartiet Vänersborg

Så här får man inte se det! Inte?

Det är inte samma plånbok! Det handlar om helt olika saker! Så här skriver man bara när man inte förstår något överhuvudtaget! Säg inget, om du ändå inte förstår något!

Samma tidning TTELA, helt olika nyheter: Därför sägs kommundirektören upp och ”Allt fler saknar behörighet till gymnasiet” [artikeln är digitalt inte tillgänglig på lokaltidningens hemsida].

Avgångsvederlag kostar kommunen nästan 2 miljoner kronor. ”Det är val ganska normalt”, säger kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S.

I en av våra grundskolor blev 42 % av eleverna i förra läsårets årskurs 9 inte behöriga till gymnasieskolan.

Vänsterpartiets ledamot i barn- och utbildningsnämnden har redovisat mycket av den skrämmande statistiken som Skolverket nyligen publicerade.

Samma ledamot tillsammans med samtliga andra ledamöter från alla partier har tidigare från kommunledningen begärt att få pengar man anser sig har rätt att få till nämnden. Det handlar om tillkommande elever, det handlar om att eleverna har blivit många fler under en kort tid. Det behövs nya klassrum, det behövs nya skolor, det behövs nya lärare. Det behövs pengar för att betala tillkommande lärare. Nämnden hade räknat fram att kommunledningen skulle bevilja 14,6 miljoner för 154 tillkommande elever. Det blev bara 11 miljoner.

Ett halvt år senare återkommer en enhällig nämnd och begär 4,7 miljoner i tilläggsanslag – det är vad det ökade elevantalet kostar i lärarlöner och annat.

Frågan kommer säkerligen snart upp för behandling. Kan vi räkna med ett nytt uttalande från Marie Dahlin, S, ett snarlikt uttalande? ”Det är väl ganska normalt att fler elever kostar mer pengar.” ? Kan vi?

Hur blev det i socialnämnden?

Vänsterpartiets förslag att ”ge uppdrag till förvaltningen att vid sammanträdet i oktober lägga fram ett beslutsförslag i ärendet” bifölls enhälligt.

Det är så det fungerar.

En av våra ledamöter fick tillfälle att motivera yrkandet. Det blev en ingående genomlysning, ett anförande inför nämnden på tio minuter. Total tystnad.

Skulle vi ha propsat på ett beslut omgående, skulle det landat helt snett.

Nämnden borde nu få ett bra förslag i oktober, något annat är inte möjligt. Äntligen! Vi agerade första gången i november 2016, ett år senare borde socialnämnden äntligen vara mogen att komma till ett ställningstagande.

På socialnämndens mötesdag hade lokaltidningen TTELA också tre artiklar kring situationen för ensamkommande ungdomar. Tidningen hade visserligen förhört sig med Vänsterpartiets ledamot om interpellationen i förra veckans fullmäktigedebatt och om vårt försök att initiera ett ärende i nämnden, men det tyckte lokaltidningen inte vara värt att nämna ens.

När sammanträdet avslutades, sades att ”därborta på fikabordet” finns en skrivelse från Röda Korset med flera som riktar sig till ledamöterna i socialnämnden.

Till skrivelsen fanns en bilaga, rapporten från gruppen #vistårinteut: Rapporten handlar om rättsosäkerhet i asylprocessen för ensamkommande barn och unga och har titeln: ”Min mamma är blind på ena örat och min pappa odlar bomber.”

Här skrivelsen i sin helhet:

Till Socialnämndens ledamöter

Vi tror att du som läser detta brev kommer att känna som vi – att det behövs en lösning för att få stopp på den inhumana behandlingen av ensamkommande barn och unga som nu sker i vårt land. Detta är inte vårt Sverige! Din hjälp behövs för att vi ska bli många som agerar mot de fel  som begås och har begåtts under asylprocessen och som riktas mot ensamkommande barn och unga. Fel som någon måste ta ansvar för!

I Vänersborg har flera organisationer tillsammans startat ett skyddsnät för ensamkommande unga som i samband med att de fyllt 18 år eller blivit åldersupphöjda, allt från dagar till flera år, har förflyttats till Restad gård. Inom ramen för skyddsnätet möter vi många frustrerade, ensamma, ångestfyllda och livrädda unga.

Vi har alla i Skyddsnätet ett brett yrkeskunnande som pedagoger, speciallärare, läkare, kuratorer, företagsledare, diakoner, administratörer etc. Skyddsnätet är införstådd med att Sverige har förbundit sig att följa ett antal internationella lagar och konventioner som reglerar behandlingen av unga asylsökande, FN:s flyktingkonvention från 1951, FN:s konvention om barnens rättigheter, EU:s asylprocedurdirektiv samt Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

Det nationella nätverket ”#vi står inte ut – men kommer aldrig sluta kämpa” har sedan september 2016 mottagit hundratals berättelser från gode män och människor som mött ensamkommande unga. I dessa berättelser har det blivit tydligt att rättssäkerheten har satts ur spel i asylprocessen för ensamkommande. ”#Vi står inte ut” har under juni och juli 2017 ställt samman ett drygt hundratal fall som är representativa för hur asylprocessen går till i verkligheten. Dessa berättelser är inte några nyheter för oss i Skyddsnätet, vi möter liknande berättelser och som kan stärkas av de beslut vi får se del av.

Sammanställningen visar att Sveriges mottagande av ensamkommande asylsökande uppvisar fel och brister som i många avseenden strider mot EU:s asylprocedurdirektiv och Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Bilagan pekar på paragrafer i asylprocedurdirektivet som inte följts på ett tillfredsställande och rättssäkert sätt.

Vi hoppas att du verkar för att ditt parti aktivt ska verka för en asylprocess som överensstämmer med de internationella lagar och förordningar som Sverige förbundit sig att följa. Allra helst önskar vi att ni arbetar för att fatta humana beslut så att de ensamkommande barn och ungdomar som kommit till vårt land får stanna.

I höständringsbudgeten avsätts medel för att göra det möjligt för kommunerna att låta ensamkommande barn som hinner fylla 18 år under asylprocessen bo kvar i kommunen. Vi förutsätter att kommunen som ett första steg beslutar om att använda kommunbidraget på 3 miljoner kronor enligt ovan.

Vänersborg den 25 september 2017

Med vänlig hälsning

Röda Korset, Rädda Barnen, Salemkyrkan, Equimeniakyrkan, Svenska kyrkan och dess volontärer 

Ett nytt försök, når vi fram?

 

Socialnämnden 2017-09-28

Vill väcka ett nytt ärende

I enlighet med KL 4 kap. § 17 önskar jag väcka ett nytt ärende vid socialnämndens sammanträde 2017-09-28.

I en interpellationsdebatt i kommunfullmäktige 2017-09-20, där en fråga riktades till socialnämndens ordförande som avsåg det ”tillfälliga kommunbidraget”, yttrade socialnämndens ordförande bl a följande:

”Vi ska fortsätta på den linjen vi hållit hittills tills något annat bestäms. Och det är en fråga för socialnämnden, den kommer ändå inte att avgöras här. Så vill man ha ett ytterligare beslut eller analys, så får man väl ta frågan dit, tycker jag.”

Av allt att döma handlar det om ett tillfälligt kommunbidrag som utan vår ansökan tillkommer Vänersborgs kommun. Enligt anvisningar från regeringen handlar det om lite över 2 Mkr i december 2017 och lite över 1 Mkr efter årsskiftet.

Regeringen har tidigare utfärdat kommentarer i form av ett ”FAQ-meddelande”. Det är tydligt i vilket sammanhang detta bidrag riktas till berörda kommuner. Det är också tydligt att den enskilda kommunen skall kunna bestämma exakt hur pengarna skall komma till användning. Det gäller dock uteslutande ärenden där ensamkommande ungdomar, som under den orimligt långa väntetiden på beslut i deras asylansökningar, fyller 18 år.

Svaret från socialnämndens ordförande i interpellationsdebatten betyder att Vänersborgs kommun inte har för avsikt att använda det tillfälliga kommunbidraget i enlighet med regeringens uttalade avsikt.

Mitt ärende är därför att frågan behandlas av socialnämnden som bör ta del av underlaget och som bör ta ställning till om nämnden vill komma till ett beslut i enlighet med regeringens avsikt.

Är nämnden positivt inställd, bör nämnden nu ge uppdrag till förvaltningen att vid sammanträdet i oktober lägga fram ett beslutsförslag i ärendet.

Lutz Rininsland

Vänsterpartiet                                                               2017-09-26

Svårt att samarbeta med S på lokal nivå

Vi har ofta fått frågan: Varför kan ni inte samarbeta med socialdemokraterna i Vänersborg? Visst, det borde vara möjligt, det är också möjligt och det händer också att det sker. Men allt för ofta blir det tvärstopp. Och det blev det verkligen vid kommunfullmäktige i onsdags. Om det kan rättas till får vi se vid socialnämnden som sammanträder kommande torsdag.

Vänsterpartiet ställde en interpellationsfråga till den socialdemokratiska ordföranden för socialnämnden. Det gällde hur pengarna skulle användas som regeringen och Vänsterpartiet på centralt håll hade kommit överens om: Det tillfälliga kommunbidraget som skulle möjliggöra att asylsökande ungdomar vid fyllda 18 år kunde bo kvar ”i kommunen” och inte per automatik flyttades över till migrationsverkets anläggningsboende. Vill du se hur frågan har diskuterats mellan S och V här i Vänersborg sedan en längre tid tillbaka, tar du fram alla inlägg här på hemsidan genom ”Ensamkommande barn och ungdomar” på fliken ”Kategorier”.

Vid fullmäktige i veckan lämnade socialnämndens ordförande ett skriftligt svar på vår fråga: ”Vi anser att Vänersborgs kommun ska använda det tillfälliga kommunbidraget på sätt som varit regeringens mening. Frågan till socialnämndens ordförande är:  Har vi samma uppfattning?” Svaret blev: ”Nej, vi har inte samma uppfattning.”

Hur debatten utvecklades framgår i en blogg som en av Vänsterpartiets ledamöter i fullmäktige skriver. I debatten hänvisade socialnämndens ordförande också till att frågan egentligen hör hemma i socialnämnden.

Det kan dock visa sig vara feltänkt. I december utbetalas från staten ett tillfälligt kommunbidrag, för Vänersborg handlar det troligen om lite över två miljoner kronor. 2018 tillkommer ytterligare en miljon. Dessa pengar kommer till kommunen, det är inte alls klart att pengarna förs vidare till socialnämnden, framförallt inte om ordförandens inställning skall gälla.

När vi på torsdag på nytt gör ett försök att få gehör i socialnämnden, kan vi stödja oss på några texter. Det är vår förhoppning att ordföranden och andra ledamöter i socialnämnden tar sina uppdrag på allvar och informerar sig innan man tar ställning.

Regeringens höständringsbudget: ”1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år.  
Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. förs upp på statens budget med 390 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.  
Skälen för regeringens förslag: Handläggningstiderna för asylärenden som gäller ensamkommande barn är för närvarande långa. För att stärka kommunernas möjlighet att låta ensamkommande unga i asylprocessen som fyller 18 år och fortfarande väntar på ett slutgiltigt beslut i sitt ärende bo kvar i den kommun där de vistas bör ett tillfälligt kommunbidrag införas. Regeringen anser därför att ett nytt ramanslag 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. bör föras upp på statens budget med 390 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.”
I budgetpropositionen tillkommer även ett förslag för 2018: ”Regeringen föreslår att anslag 195 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 ‘Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.’ för 2018.”

SKL brukar omgående komma med en sammanfattning av budgeten samt egna kommentarer. Så också i år. Här kan man bland mycket annat läsa följande: Tillfälligt stöd till ensamkommande 

”Ett tillfälligt stöd om 390 miljoner. Detta är en dubblering av bidraget för 2017 jämfört med det initiala beskedet som kom i juni. I dagsläget är inget annat känt än att samma villkor gäller, dvs. medlen betalas ut i december efter att riksdagen har beslutat om budgeten. För år 2018 avsätts 195 miljoner.
SKL har publicerat en juridisk bedömning av förutsättningarna för att låta asylsökande vuxna bo kvar i kommunen. Se SKL:s webbsida.
(SKL uppvaktar inom kort migrationsminister Fritzon med en skrivelse från Lena Micko om att regeringen ska ändra fördelningsnyckeln för detta bidrag. Vår synpunkt är att den kommun som har socialtjänstansvar för ett barn ska få del av bidraget, inte den kommun där barnet vistas.)”
Regeringen hade redan i juni meddelat hur pengarna skulle fördelas. Efter budgetpropositionen kom 21 september ett pressmeddelande som uppdaterade den tidigare informationen. Här finns en bekräftelse av det som redan hade sagts tidigare: ”Behöver kommuner som är intresserade ansöka om bidraget? Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.”
Med andra ord, pengarna kommer till Vänersborg. Regeringen och Vänsterpartiet är överens om detta, riksdagen kommer att bifalla förslaget.
I Vänersborg sade socialnämndens socialdemokratiska ordförande i fullmäktiges interpellationsdebatt att det tillfälliga kommunbidraget inte kommer att användas. Kommer han att stå på sig i socialnämnden på torsdag?

Kindblom igen, inte sista gången heller

För en vecka sedan skrev vi om ärendet på byggnadsnämndens kallelse. Igår kom protokollet.

sidan 19 finns beslutet: ”Byggnadsnämnden beslutar att inte överklaga länsstyrelsens beslut om upphävande.

Avgörande för länsstyrelsens beslut att upphäva beskedet om bygglov var följande: ”Den aktuella åtgärden avviker från detaljplanen vad gäller avstånd mellan byggnader. Som framgår ovan anger detaljplanen att avståndet mellan byggnader ska vara 12 meter men att nämnden i vissa fall får medge mindre avstånd, dock inte under 9 meter. I förevarande fall framgår av handlingarna i ärendet att avståndet mellan de tre byggnaderna B, C och D med tillhörande carport kommer att vara mellan 1,5 och 2,6 meter.Nämnden har bedömt detta som en liten avvikelse från planen. Länsstyrelsen delar inte denna bedömning utan menar att avvikelsen är alltför stor för att anses utgöra en mindre avvikelse i PBL:s mening.

Länsstyrelsen stannade vid detta och upphäver beslutet.  Det kan noteras att länsstyrelsen i sin bedömning tyckte att det räckte med detta konstaterande och avslutade meningen med ”… saknas anledning att bedöma övriga invändningar från klagandena.”

I sinom tid kan vi räkna med en ny ansökan om bygglov. En ny ansökan tar säkerligen hänsyn till länsstyrelsens invändning med avseende på avståndet mellan byggnaderna. Nästa fråga blir dock om en ny ansökan också lyckas röja undan ”övriga invändningar från klagandena”.

Byggnadsnämnden i vart fall tycks vilja ta sig i kragen. I protokollet finns under punkten Information från plan- och bygglovschefen följande: ”En medarbetare från kommunkansliet med inriktning på plan- och bygglagen kommer att delta i plan- och bygglovsenhetens verksamhetsmöten för att ytterligare säkra rättssäkerhet inom detaljplaner och bygglov.”

 

Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet

Vänsterpartiet (30 augusti) har förhandlat med regeringen – det syns i budgetpropositionen (20 september)

Budgetpropositionen 2017/18:1, Utgiftsområde 12 ”Kommunikationer”, 3.6. Politikens inriktning:

Bidrag för avgiftsfri kollektivtrafik till skolungdom under sommarlovet.

Regeringen föreslår att ett statligt bidrag på 350 miljoner kronor per år införs 2018–2020 för att finansiera avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet. Målgruppen är de skolungdomar som respektive vårtermin lämnar årskurserna 6–9 i grundskolan och år 1 och 2 i gymnasieskolan.

Vi inför ett bidrag till avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar på sommarlovet

Nästa år införs ett statligt bidrag för avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarloven. Det har Vänsterpartiet fått igenom i budgetförhandlingarna med regeringen. Samtidigt byggs sommarlovsstödet för aktiviteter för barn och unga ut eftersom det har visat sig bli en sådan succé och ska nu gälla alla skollov.

– Alla barn har rätt till ett bra sommarlov, oavsett om föräldrarna har mycket eller lite pengar. Därför satsar vi nu på avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar på sommarloven. När kompisarna tar bussen för att bada ska inte den som har föräldrar med lite sämre ekonomi behöva stanna hemma. Det barnet ska också kunna följa med, säger Jonas Sjöstedt.

Bidrag till avgiftsfria sommarlovsresor med kollektivtrafik
Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom införandet av ett statligt bidrag för att möjliggöra avgiftsfritt resande på sommarlovet för skolungdomar med den lokala kollektivtrafiken. Bidraget ska gälla resor inom kommunen och i vissa fall kan även resor inom länet/regionen omfattas. Det kommer nu inledas en process för att ta fram en ordning för hur och vilken aktör som ska kunna ansöka om medel.

Reformen ska gälla i kommunen folkbokförda skolungdomar som lämnar någon av årskurserna 6-9 i grundskolan och 1-2 i gymnasieskolan. Totalt finns i Sverige ca 690 000 skolungdomar i denna grupp.

Satsningen är på 350 miljoner kronor per år 2018-2020. Reformen träder i kraft 2018 och börjar gälla under sommarlovet samma år.

Budgetpropositionen 2017/18:1, Utgiftsområde 9 ”Hälsovård, sjukvård och social omsorg”, 6 Politik för sociala tjänster:

Avgiftsfria lovaktiviteter och simskola

Regeringen satsar 200 miljoner kronor årligen under åren 2016–2019 på sommarlovsaktiviteter som är kostnadsfria för barn i åldern 6–15 år. Regeringen avser att även tillskjuta medel för avgiftsfria aktiviteter under skollov motsvarande 250 miljoner kronor under 2018–2020. Simkunnigheten i dag är ojämn och det är vanligare att barn med socioekonomiskt svagare bakgrund inte kan simma. Simundervisning ska ges inom ramen för skolan, men tiden där räcker inte alltid till för att alla barn ska uppnå god simkunnighet och vattenvana. Regeringen avser därför att ge stöd med 300 miljoner kronor årligen för att göra det möjligt för kommunerna att erbjuda avgiftsfri simskola för barn.

Meningsfulla lovaktiviteter
Vänsterpartiet har även fått igenom ett nytt lovstöd. Sedan 2016 finns på Vänsterpartiets initiativ ett statligt stöd till sommaraktiviteter för barn och unga i åldersgruppen 6 till 15 år. Vi har nu fått igenom att stödet byggs ut med mer pengar som ska gälla alla skollov.

– Vårt sommarlovsstöd visade sig bli en succé. Det har gett mängder av fina sommarminnen för barn runtom i Sverige. För många har det betytt vänner som man annars aldrig hade träffat och aktiviteter man inte hade fått komma iväg på. Därför är det så glädjande att vi nu bygger ut satsningen med mer pengar och riktar de nya pengarna till att gälla alla skollov. Fler barn ska få riktigt bra skollov, säger Jonas Sjöstedt.

Sommarlovsstödet som funnits sedan 2016 är på 200 miljoner kronor om året. Pengarna betalas ut till kommuner som erbjuder avgiftsfria aktiviteter under sommarlovet. Aktiviteterna ska stimulera både flickors och pojkars deltagande, främja integration och skapa nya kontaktytor mellan barn med olika social bakgrund.

Exempel på sådant som det befintliga sommarlovsstödet har gett är simskolor, bussutflykter, odlingskurser, teaterskolor, längre öppettider på fritidsgårdar, sportaktiviteter, pysselkvällar, parkour och konserter. Under sommaren 2017 har samtliga kommuner i Sverige tagit del av stödet.

Utöver den befintliga sommarlovssatsningen på 200 miljoner kronor per år 2016-19, görs nu en ny satsning på 250 miljoner kronor per år under 2018-2020 som ska gälla alla skollov. Under 2018-19 går således satsningarna parallellt medan det under 2020 enbart kommer att finnas det nu föreslagna lovstödet på 250 miljoner kronor.

Vad gjorde ni ikväll?

Man kan undra hur fullmäktiges ledamöter svarade på frågan vid hemkomsten efter en lång kväll. Sammanträdet i Festsalen i Folkets Hus avslutades framåt 22:30. En knapphändig sammanfattning av ”det mesta” som beslutades finns som alltid att läsa på kommunens hemsida.

Redovisningen av sammanträdet börjar på punkt 5 på dagordningen, på kommunens hemsida sägs inget om punkt 1-4. Förklaringen är att interpellationerna hade ”på prov” lagts först på kvällen  Frågor och interpellationer leder inte till några beslut.

Sammanfattningen på kommunens hemsida innehåller inga fel i den skrivna texten. En och annan kommer dock att anmärka att det saknas den fylliga och korrekta beskrivningen av det som sades från talarstolen. Från Vänsterpartiets sida ansluter vi oss till dessa kritiska invändningar.

Punkt 1 till 4 då?

Den första frågan gällde ”avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet”. Vänsterpartiet ville på nytt ta upp frågan, ett medborgarförslag med samma syfte blev avslaget i maj. Nu gick det bättre, kommunstyrelsens ordförande lovade att frågan skulle tas upp. Avgörande var texten i budgetpropositionen som blev offentlig igår:  ”Regeringen föreslår att ett statligt bidrag på 350 miljoner kronor per år införs 2018-2020 för att finansiera avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet. Målgruppen är de skolungdomar som respektive vårtermin lämnar årskurserna 6-9 i grundskolan och år 1 och 2 i gymnasieskolan.” [Prop.. 2017/18:1, Utgiftsområde 22, punkt 3.6.1]  Det skadade nog inte att Vänsterpartiets ledamot läste upp ett antal punkter som borde behandlas ganska omgående. Vill man ta hem statsbidraget och förvalta tillkommande medel på ett klokt sätt gäller det att göra ett bra utredningsarbete omgående.

Nästa punkt kom från gruppledaren för (M), Lena Eckerbom Wendel. Hon lyckades nog inget vidare med att från talarstolen göra sin fråga mera begriplig. Kommunens möjligheter att bevaka våra elevers framgångar och misslyckanden i gymnasiala friskolor är mycket begränsade. Att en moderat ledamot sent om sider upptäcker detta, efter åtta år av borgerlig utbildningspolitik, kan tyckas anmärkningsvärd.

Vänsterpartiet ville på punkt 3 ”Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” rikta uppmärksamheten på att en rad förändringar hade smugits in som gjort insyn och deltagande svårt för ledamöter i några av kommunens partier. Det skriftliga svaret från kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, (S), var tämligen passivt och intetsägande, det blev avsevärt bättre när hon från talarstolen visade viss insikt i att villkoren för fritidspolitikerna från olika partier hade förändrats stegvis. Var frågan landar återstår dock att se, någon snabb förbättring utlovades inte.

Den fjärde punkten på dagordningen blev helt misslyckad. Här gällde det en fråga från Vänsterpartiet till socialnämndens ordförande, Peter Trollgärde, (S). Regeringen hade föreslagit ett tillfälligt kommunbidrag som skulle göra det möjligt för åldersuppskrivna asylsökande att bo kvar i kommunernas boende istället för att flyttas till Migrationsverkets anläggningar. Vänsterpartiet avslutade sin interpellation: ”Vi anser att Vänersborgs kommun ska använda det tillfälliga kommunbidraget på sätt som varit regeringens mening. Frågan till socialnämndens ordförande är:  Har vi samma uppfattning?” Det skriftliga svaret var kort: ”Nej, vi har inte samma uppfattning.”

Vänsterpartiets ledamot läste upp texten från Regeringens proposition 2017/18:2, Höständringsbudget för 2017: Utgiftsområde 8: Migration, 1:9 ”Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.”

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år.
Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. förs upp på statens budget med 390 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.
Skälen för regeringens förslag: Handläggningstiderna för asylärenden som gäller ensamkommande barn är för närvarande långa. För att stärka kommunernas möjlighet att låta ensamkommande unga i asylprocessen, som fyller 18 år och fortfarande väntar på ett slutgiltigt beslut i sitt ärende, bo kvar i den kommun där de vistas bör ett tillfälligt kommunbidrag införas. Regeringen anser därför att ett nytt ramanslag 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. bör föras upp på statens budget med 390 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.”
Därutöver finns i budgetpropositionen för 2018 motsvarande anvisning för ett halvt år framåt, 195 mkr.
Det belopp som Vänersborg skulle kunna tillgodoräkna sig för att låta ungdomarna vara kvar i våra boenden istället för att flyttas ut till Restad Gård är i runda tal 3 miljoner kronor för perioden fram till slutet på juni 2018.
Visst kändes det som att luften gick ur när socialnämndens socialdemokratiska ordförande deklarerade att det inte finns intresse att medverka till lösningar som den socialdemokratiska regeringen erbjuder.

Närmare 12 vänstermiljarder satsas i budgeten

Avgiftsfri simskola för barn, en långsiktig satsning på förlossningsvården och höjt studiebidrag. Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom jämlikhetsreformer för närmare 12 miljarder kronor under 2018.

När höstbudgeten i dag presenteras finns ett fyrtiotal reformer som kommer från Vänsterpartiet. Det totala reformutrymmet i budgeten landar på 40 miljarder kronor och 11,8 miljarder kommer från förslag som Vänsterpartiet drivit.

– Det syns tydligt att Vänsterpartiet har varit med i den här budgeten. Ett jämlikare Sverige går som en röd tråd genom reformerna vi fått igenom i förhandlingarna, säger Ulla Andersson.

Några av Vänsterpartiets reformer (2018):
• Satsning på förlossningsvården (1 miljard)
• Personalsatsning sjukvården (2 miljarder)
• Höjt underhållsstöd (135 miljoner)
• Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet (350 miljoner)
• Höjt studiebidrag med 300 kronor i månaden (550 miljoner)
• Skattereduktion för fackföreningsavgift (1,3 miljarder)

Vänsterpartiet har i förhandlingarna även fått igenom avgiftsfri simskola för barn. Utgångspunkten är att satsningen ska likna Göteborgsmodellen där Vänsterpartiet varit med och drivit igenom simundervisning för alla barn i förskoleklass. Detta vill vi nu göra i hela landet. Reformen ligger på 300 miljoner kronor och träder i kraft nästa år.

– Alla barn ska kunna få möjlighet att lära sig simma oavsett hur föräldrarnas ekonomiska situation ser ut. Därför inför vi den här jämlikhetsreformen, säger Ulla Andersson.


Här kan du läsa mer om alla reformer Vänsterpartiet fått igenom i budgetpropositionen (pdf)

Vårdpaket från vänster: 4,7 miljarder till vården

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom 4,7 miljarder kronor till vårdområdet under 2018, varav 1 miljard kronor till förlossningsvården.

Den största satsningen som inte tidigare presenterats görs på förlossningsvården: en miljard kronor om året 2018-2022.

– Den som föder barn ska känna sig trygg med att man får den vård man behöver, men så är det inte alltid idag. Därför är vi väldigt glada över att ha fått igenom en så stor satsning som 1 miljard kronor om året från och med nästa år. Nu ger vi landsting mycket goda förutsättningar för att skapa en bra förlossningsvård, säger Jonas Sjöstedt.

Utöver förlossningsvården utökas bland annat satsningarna mot psykisk ohälsa bland barn, unga och vuxna. Väntetiderna till BUP förväntas kortas med vårdpaketets riktade förstärkningar.

– Barn och ungas psykiska ohälsa måste ses i ett brett sammanhang där även det sociala ingår. Därför ser vi till att socialtjänsten stärks i sitt arbete som rör insatser kopplade till barn och unga och för bättre samverkan med vården när barn och unga mår dåligt, säger Sjöstedt.

Vårdpaketet innehåller också satsningar på barnhälsovård: landstingen får pengar för att fler barn ska få tillgång till vaccinationer och god tandhälsa.

Gynekologiskt cellprov för screening för livmoderhalscancer görs avgiftsfritt och tandvårdsbidraget fördubblas.

– En bra och jämlik vård bidrar till ett samhälle där alla får chans att må bra och bli bemötta utifrån sina behov, inte bara de som har rätt kontakter och hög inkomst. Vårdpaketets miljarder lägger en god grund för att vården ska finnas där när du behöver den och för en jämlik tillgång till vård över hela landet, avslutar Sjöstedt.

I vårdpaketet ingår:

  • Förlossningsvård: 1 miljard kr/år 2018-2022
  • Psykisk hälsa och psykiatri: 600 miljoner kr 2018, 1,10 miljarder kr/år 2019-2020
  • Sociala barn- och ungdomsvården (avser socialtjänsten): 250 miljoner kr/år 2018-2020
  • Tandvårdsbidrag: 531 miljoner kr 2018, därefter 750 miljoner kr/år
  • Förbättrade arbetsvillkor vårdanställda: 2 miljarder kr/år 2018-2021
  • Barnhälsovård: 142 miljoner kr/år 2018-2020
  • Fritt gynekologiskt cellprov för screening livmoderhalscancer: 141 miljoner kr/år fr.o.m. 2018.

Totalt ligger satsningarna på 4,7 miljarder kronor 2018, vilket ökar till 5,4 miljarder kronor per år för 2019 och 2020

Läs mer här (pdf)

Plus och minus, det gäller att vara observant

Häromdagen skrev vi följande i ett inlägg om budgetpropositionen som blir offentlig i övermorgon:

”Det finns mängder av nya satsningar där det finns anledning att invänta årets ”nådiga luntan”. Det är ju så, att vissa satsningar görs med medel som tas från tidigare beslutade anslagsposter, då handlar det om förändringar som dock för det mesta i slutändan innehåller avsevärda tillskott.”

Vi fick en del frågor kring vårt påstående och vi uppmanades att ge exempel.

Här en text som regeringen publicerade tidigare idag, måndag.  Formuleringarna i pressmeddelandet gör tydligt att man behöver läsa noga. Denna gång handlar det om ”Satsningar på gymnasieskolan”:

  • ”Därför satsar regeringen 162 miljoner kronor 2018 för att stärka gymnasieskolan.”
  • ”Regeringen föreslår nu satsningar på 83 miljoner kronor 2018 för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. ”
  • Förstärkningen av yrkesprogrammen finansieras genom en minskning av statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning om 83 miljoner kronor.”

Som sagt, på onsdag läggs hela budgetpropositionen ut på regeringens hemsida.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv