Ulla Andersson

Flera riktade satsningar på ungdomar i budgeten

Vänsterpartiet har i förhandlingarna med regeringen om vårbudgeten drivit igenom flera riktade satsningar på ungdomar med start i sommar. I paketet ingår stöd till idrott och kultur, fler sommarjobb och ökade öppettider på fritidsgårdar.

– Vi måste ge alla ungdomar chansen att se positivt på framtiden. Ett första jobb och en meningsfull fritid ger den möjligheten. Därför har det varit viktigt för oss att driva igenom de här reformerna i förhandlingarna med regeringen, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Totalt landar reformerna på 170 miljoner kronor. I paketet ingår:

Sommarjobb för ungdomar

En satsning för att skapa sommarjobb i kommunerna. Pengarna beräknas räcka till minst 10 000 sommarjobb inom till exempel äldreomsorgen och förskolan. Satsningen riktar sig till ungdomar som avslutat årskurs nio och till dem som avslutat årskurs ett och två på gymnasiet.

Kostnad: 100 miljoner kronor (2018)

Sommarsatsning på fritidsgårdar

En reform med syftet att öka tillgängligheten, t.ex. utöka öppettiderna, och öka kvaliteten i verksamheten vid fritidsgårdar för ungdomar runt om i landet.

För många barn och unga är fritidsgårdarna en av de viktigaste platserna i tillvaron. Fritidsgårdarnas sociala funktion är svår att överskatta, inte minst för de ungdomar som särskilt behöver det och inte har råd med fritidsaktiviteter som kostar pengar.

Kostnad: 50 miljoner kronor (2018)

Satsning på kultur för barn och unga

En reform med inriktning på kultur för barn och unga. Medlen ska vara ett sökbart statsbidrag för olika kulturverksamheter under andra halvåret 2018, med inriktning på barn och unga.

Kostnad: 10 miljoner kronor (2018)

Stöd till idrott för barn och unga

En satsning som ska fördelas via Riksidrottsförbundet, till föreningar som riktar sin verksamhet till barn och unga.

Kostnad: 10 miljoner kronor (2018)

V:s budgetkrav: 10 000 sommarjobb till ungdomar

Vi måste ge alla ungdomar chansen att se positivt på framtiden. Inför de kommande budgetförhandlingarna med regeringen föreslår Vänsterpartiet en satsning på ett Ungdomspaket, i paketet ingår 110 miljoner kronor för att skapa fler sommarjobb.

– Ett första jobb och en meningsfull fritid möjliggör för ungdomar att se positivt på framtiden. Därför vill få igenom det här ungdomspaketet i den kommande vårbudgeten, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson.

I dag finns det många unga som inte har egna kontakter eller av andra skäl har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

– Många kommuner har i dag program för att erbjuda ungdomar sommarjobb. Samtidigt vet vi att många kommuner inte har råd eftersom de har en ansträngd ekonomi. För att öka antalet sommarjobb för unga i landets kommuner krävs därför stöd från staten, säger Ulla Andersson.

Vänsterpartiet föreslår att det i vårbudgeten satsas 110 miljoner kronor för att skapa sommarjobb i kommunerna. Pengarna beräknas räcka till cirka 10 000 sommarjobb.

I Ungdomspaketet ingår även flera förslag med syftet att skapa en meningsfull fritid för barn och unga:

  • Ett ökat lokalstöd med syftet att stärka förutsättningarna för föreningar och organisationer att tillhandahålla anpassade lokaler för och med unga. Kostnad 20 miljoner.
  • Ett ökat verksamhetsstöd som möjliggör för folkrörelseorganisationer, studieförbund, bygdegårdar, hembygdsföreningar m.fl. att i större utsträckning erbjuda mobil eller fast fritidsverksamhet för och med unga. Kostnad 20 miljoner.
  • En satsning som ska möjliggöra för fritidshem att utöka sina sommarlovsaktiviteter. Kostnad: 75 miljoner.
  • En satsning som ska möjliggöra för fritidsgårdar att utöka sina sommarlovsaktiviteter. Kostnad: 75 miljoner.

Sammanlagd kostnad för ungdomspaketet: 300 miljoner kronor.

På YouTube finns en liten film på knappa fem minuter där Ulla Andersson berättar om hennes upplevelser i  budgetförhandlingar. En film väl värd att se …

… behöver 168 miljarder mer till 2030

Nej, Vänsterpartiet är inte med i försvarsuppgörelsen. Den träffades mellan regeringen och M och C. En uppgörelse, som hånas av Jan Björklund, L.

Vänsterpartiet är inte heller med i pensionsuppgörelsen, där kommer regeringen överens med de fyra allianspartierna.

Däremot ska Vänsterpartiet åter ha budgetförhandlingar med regeringen. 2016 gällde det 10 miljarder till välfärden. Inga 168 som försvarsutredningen gör gällande som ett absolut behov …

Måndag 16 april ordnas i riksdagen ”Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande”. Sedan fortsätter budgetarbetet, fast i år kan valdagen 9 september förändra det mesta.

Vänsterpartiet har förhandlat med regeringen under de gångna tre åren. Många av Vänsterpartiets förslag har fått gehör. Några viktiga förslag inte. Dock lär det ha blivit 80 reformer som nu förenar regeringen och Vänsterpartiet. Och som riksdagen har ställt sig bakom. Många mindre insatser visserligen, men de betyder ack så mycket för dem som berörs av förändringarna och som gynnas av tillkommande anslag.

För regeringen förhandlar finansminister Magdalena Andersson, för Vänsterpartiet Ulla Andersson.

På YouTube finns en liten film på knappa fem minuter där Ulla Andersson berättar om hennes upplevelser i dessa förhandlingar. En film väl värd att se …

Närmare 12 vänstermiljarder satsas i budgeten

Avgiftsfri simskola för barn, en långsiktig satsning på förlossningsvården och höjt studiebidrag. Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom jämlikhetsreformer för närmare 12 miljarder kronor under 2018.

När höstbudgeten i dag presenteras finns ett fyrtiotal reformer som kommer från Vänsterpartiet. Det totala reformutrymmet i budgeten landar på 40 miljarder kronor och 11,8 miljarder kommer från förslag som Vänsterpartiet drivit.

– Det syns tydligt att Vänsterpartiet har varit med i den här budgeten. Ett jämlikare Sverige går som en röd tråd genom reformerna vi fått igenom i förhandlingarna, säger Ulla Andersson.

Några av Vänsterpartiets reformer (2018):
• Satsning på förlossningsvården (1 miljard)
• Personalsatsning sjukvården (2 miljarder)
• Höjt underhållsstöd (135 miljoner)
• Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet (350 miljoner)
• Höjt studiebidrag med 300 kronor i månaden (550 miljoner)
• Skattereduktion för fackföreningsavgift (1,3 miljarder)

Vänsterpartiet har i förhandlingarna även fått igenom avgiftsfri simskola för barn. Utgångspunkten är att satsningen ska likna Göteborgsmodellen där Vänsterpartiet varit med och drivit igenom simundervisning för alla barn i förskoleklass. Detta vill vi nu göra i hela landet. Reformen ligger på 300 miljoner kronor och träder i kraft nästa år.

– Alla barn ska kunna få möjlighet att lära sig simma oavsett hur föräldrarnas ekonomiska situation ser ut. Därför inför vi den här jämlikhetsreformen, säger Ulla Andersson.


Här kan du läsa mer om alla reformer Vänsterpartiet fått igenom i budgetpropositionen (pdf)

Vänsterpartiet har drivit igenom höjt tak i sjukförsäkringen

Vänsterpartiet och regeringen är överens om att höja taket i sjukförsäkringen från 7,5 till 8 prisbasbelopp från och med den 1 juli 2018. Det innebär ökad ekonomisk trygghet för över 200 000 svenskar och stärkt förtroende för sjukförsäkringen.

– Det är viktigt att människor kan känna ekonomisk trygghet vid sjukdom och inkomstrelaterade försäkringssystem är en viktig del av den svenska modellen. Därför är det också viktigt att taket i sjukförsäkringen höjs. Det finns en tydlig ideologisk skiljelinje i frågan om inkomstrelaterade försäkringar mellan vänster och höger. Genom den här reformen understryker vi vikten av gemensamma lösningar som är bra för alla, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson.

Taket i sjukförsäkringen sänktes 2007 av högerregeringen till sju och ett halvt prisbasbelopp. Inkomstbortfallsprincipen i försäkringen har också försvagats på grund av att de reala inkomsterna har ökat samtidigt som taket för sjukpenningrundande inkomst har varit oförändrat.

De förmåner som omfattas av höjningen är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning, och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Sett till en månadslön höjs taket med 1 896 kr; från 28 438 kr till 30 333 kr.

Förslaget är också viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv då kvinnor är sjukfrånvarande i högre utsträckning än män och det är därmed fler kvinnor som får höjd ersättning.

Höjningen av taket i sjukförsäkringen beräknas kosta 500 miljoner 2018 och därefter 1 miljard årligen.

Vänsterpartiets jämlikhetspaket för särskilt utsatta grupper

 

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen drivit igenom ett jämlikhetspaket med reformer för 2,6 miljarder kronor, som kommer dem med sämst ekonomiska marginaler till del. Det gäller ensamstående föräldrar, fattiga pensionärer, funktionsnedsatta med habiliteringsersättning och de som är beroende av sjuk-och aktivitetsersättning och bostadstillägg. 

– För Vänsterpartiet handlar valet 2018 om att ge röst åt alla de människor runt om i Sverige som känner hur klyftorna har ökat. Det här jämlikhetspaketet med reformer kommer att ha stor betydelse för många människor som har det ekonomiskt tufft. Jämlikhetreformer är feministiska refomer, säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson i Vänsterpartiet.

Vänsterpartiets jämlikhetspaket innehåller:

– Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar. Vänsterpartiet har redan drivit igenom flera höjningar och nu gör vi det igen. Den nya höjningen innebär 150 kronor för barn 11-14 år, och 350 kronor för barn 15-18 år.

– Höjd sjuk- och aktivitetsersättning. Garantinivån höjs till drygt 300 kronor för en ensamstående.

– Sänkt skatt för personer med sjuk-och aktivitetsersättning. Skatten sänks i genomsnitt med 134 kronor per månad genom en skattereduktion.

– Höjt bostadstillägg för ålderspensionärer. För en ålderspensionär med enbart garantipension och med en boendekostnad på minst 5600 kronor per månad att hon/han får 470 kronor mer i månaden.

– Lagstadgad habiliteringsersättning till personer med intellektuell funktionsnedsättning som arbetar. Vi ser till att det kommer att finnas 350 miljoner kronor per år för kommunerna att införa eller höja låg dagpenning för dem det berör och som utför ett viktigt arbete.

– För att bygga ett samhälle som är bra för alla och inte bara för de rika kvävs att vi tar itu med ojämlikheten och den skeva resursfördelningen. De reformer vi fått in i den nya budgeten och i de tidigare är viktiga byggstenar för att göra det. Hade Vänsterpartiet inte varit med i förhandlingarna hade dessa jämlikhetsreformer inte blivit av. Så enkelt är det. Vi behövs, säger Ulla Andersson.

Vänsterpartiets motion ”Välfärd att lita på”

Idag presenterade Ulla Andersson Vänsterpartiets vårbudget 2014. Motionen rubricerades ”Välfärd att lita på” och är Vänsterpartiets svar på Anders Borgs ekonomiska vårproposition som han lämnade till riksdagen 9 april. Hela motionen går att ladda ner från Vänsterpartiets hemsida, så även bilderna som Ulla Andersson använda sig av vid sin presentation.

Vi väljer här att återge avsnittet om skolan där Vänsterpartiet avviker starkt från regeringens sätt att fördela tillkommande medel.

6.4 En likvärdig skola för ökad kunskap

För Vänsterpartiet är allas rätt till kunskap det viktigaste målet med utbildningspolitiken. Alla elever ska ha samma rätt till kunskap, lärande och utveckling oavsett bakgrund och förutsättningar. Alla elever ska kunna lita på att de går i en bra skola. För att det ska vara möjligt krävs en nationellt likvärdig skola.

De senaste decennierna har utvecklingen gått åt fel håll. Skolan har gått från att vara en klassutjämnare till att vara en klassförstärkare. Undersökningar visar att likvärdigheten i den svenska skolan har försämrats sedan slutet av 1990-talet. Skillnaderna i resultat och kunskaper har ökat mellan elever, skolor och kommuner. I dag har inte alla elever samma rätt till kunskap i praktiken.

Skolsegregationen är den viktigaste orsaken till de försämringar i resultat som vi har sett på senare år. Elever från familjer med utbildningstradition samlas på vissa skolor medan andra elever som i utgångspunkten kan ha svårare att nå målen samlas på andra skolor och halkar efter alltmer. Vi ser också tydliga tendenser till etnisk segregation, som både är ett problem i sig och förstärker existerande socioekonomiska klasskillnader. Orsaken är skolvalet, som därför behöver begränsas. Skolan är inte ett område som lämpar sig för konkurrens. Konkurrensen handlar inte om att förbättra utbildningen, men om att attrahera flest föräldrar – med metoder som över huvud taget inte behöver ha med utbildningskvalitet att göra och som t.o.m. kan stå i direkt motsättning till det. Ett högkvalitativt skolsystem är enligt Vänsterpartiets mening ett system där inget barn ska behöva finna sig i att gå i en skola som ger sämre förutsättningar än andra skolor, utan alla elever ska kunna lita på att de går i en bra skola.

Skolor som drivs av vinstintresse står i motsättning till skolans övergripande uppdrag att ge alla elever den kunskap och utbildning de har rätt till. Vinstintresset påskyndar de problem som skolvalet orsakar. Vinstsyftande bolag och utbildningskoncerner ska därför inte få driva skolor med hjälp av offentliga bidrag. Alla resurser ska gå till eleverna.

Även den misslyckade kommunaliseringen av skolan har lett till minskad likvärdighet och otillräckliga resurser inom skolorna. Det är tydligt att den utveckling som skett i spåren av skolreformerna också vad gäller lärarens roll, där lärarna tvingas ägna allt mindre tid åt undervisning och ges sämre möjligheter att ta ansvar för lärandet, har inneburit försämrade förutsättningar att ge alla elever lika goda möjligheter att nå målen.

Regeringen har visat sig vara helt ovillig att frångå sin dogmatiska tro på marknaden som en modell för skolområdet, trots att alarmerande fakta har hopat sig i åratal. Övergripande reformer för ökad likvärdighet i skolan är nödvändiga. Men det behövs också resursförstärkningar.

Lagom till höstens riksdagsval har nu regeringen aviserat vissa anslagsökningar för skolan, efter att år efter år ha avslagit bl.a. Vänsterpartiets förslag till satsningar.

Bland regeringens skolsatsningar i vårbudgeten är det s.k. lågstadielyftet den största. Det är välkommet att regeringen gör en förstärkning som framför allt är tänkt att användas till att anställa fler lärare.

Vi är dock övertygade om att det inte enbart är lågstadiet som är i behov av förstärkningar utan grundskolan generellt. Vi föreslår en stegvis ökad satsning som uppgår till 3 miljarder kronor från 2017, vilket innebär att ca 6 000 nya lärare kan anställas. Med en sådan satsning blir det upp till kommunerna själva att prioritera vilka nya lärare som behövs, om det är lärare i låg-, mellan-, eller högstadiet eller om det är specialpedagoger.

Därutöver vill vi satsa en skolmiljard i öronmärka statsbidrag riktade till de skolor och elever som har de största behoven av mer resurser för att kunna nå målen. Pengarna ska användas för att minska kunskapsskillnader och bristande likvärdighet och fördelas till kommunerna genom Skolverket. Även med denna satsning kommer det förstås att huvudsakligen anställas fler lärare.

Ett område som helt osynliggörs i regeringens politik är fritidshemmen. Yngre skolbarn börjar och slutar ofta sin skoldag på fritidshemmen. Dessa är en del av den samlade skoldagen och ska hålla lika hög kvalitet som skolan. Elevgrupperna i fritidshemmen fortsätter att bli allt större och i dag går det i genomsnitt ca 40 elever i en grupp. Under många år har antalet elever ökat procentuellt mer än antalet anställda, vilket lett till kontinuerligt försämrad personaltäthet.

Fritidshemmen har i uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande, något som urholkas när elevgrupperna blir för stora. För att fritidshemmen ska kunna uppfylla sitt uppdrag krävs högre personaltäthet och mindre grupper. Vi vill därför ge statligt stöd för att anställa fler fritidspedagoger, som från 2017 kan minska gruppernas storlek till cirka 26 barn.

Vi säger nej till regeringens planer på att införa tioårig grundskola genom att omvandla de nuvarande förskoleklasserna till nya årskurs 1. Det är en märklig prioritering av regeringen när det finns så många andra problem att ta itu med när det gäller skolan att riva upp den väl fungerande modellen med förskoleklasser, där de allra flesta barn går i dag. Vi anser att förstärkningar av fritidshemmen och större förstärkningar av förskolan än de som regeringen har föreslagit är betydligt mer angelägna reformer för att öka kvaliteten i den pedagogiska verksamheten riktad till yngre barn. En sammanställning av våra större satsningar på skolan återfinns i tabell 4 nedan.

Tabell 4:  Större satsningar på skolan   

Diff mot regeringen, miljoner kronor        

2015 2016 2017
Ökad lärartäthet i skolan 1000 2000 3000
Skolor med störst behov 1000 1000 1000
Fritidshem 750 1500 2250
Regeringens förslag till lågstadielyft -2000 -2000 -2000
750 2500 4250

 

Så tydligt det blev…

Det normala är att en budgetproposition skrivs och presenteras med avsikt att visa hur resurserna ska användas under perioden framöver. Visserligen är vårpropositionen bara ”lillasyster” till den riktiga budgetproppen som kommer till hösten men ändå. Denna gång är det inte så. ”Vårproposition 2014 – Kunskap för stärkt arbetskraft” är ett dokument som avser valrörelsen 2014 och inget annat. Vad som finns kvar av förslagen efter valdagen i september återstår att se.

Det var därför extra intressant att följa debatten i riksdagens kammare. Allting kan man se och höra i efterhand eller också läsa i snabbprotokollet. Igår tycktes dock inte innehållet i debatten vara det viktigaste. Istället riktades uppmärksamheten på annat:

Vem ställde frågor till vem? Vem begärde replik på vem? Vem begärde INTE replik på vem?

Vem svarade överhuvudtaget på någon fråga som ställdes?

Vilka frågor ställdes av den som valde att inte svara på frågan utan att rikta en helt annan fråga tillbaka till den som frågade först?

Och vilka var frågorna där någon faktiskt svarade på?

Utöver finansministern deltog sju riksdagsledamöter i debatten.

På vår lokala hemsida passar vi på att länka till Vänsterpartiets egen Ulla Andersson, till hennes anförande och till hennes replikskiften. 

Replikskifte UA efter Anders Borgs (M) anförande

Replikskifte UA efter Fredrik Olovssons (S ) anförande

Replikskifte UA efter Per Bolunds (MP) anförande

Replikskifte UA efter Carl B Hamiltons (FP) anförande

Replikskifte UA efter Per Åslings (C) anförande

Replikskifte UA efter Sven-Olof Sällströms (SD) anförande

Anförande Ulla Andersson

Replikskifte Anders Borg efter Ulla Anderssons anförande

Replikskifte Carl B Hamilton efter Ulla Anderssons anförande

Replikskifte Anders Sellström (KD) efter Ulla Anderssons anförande

Replikskifte UA efter Anders Sellströms anförande

Ska vi prata om politikens innehåll?

”Politik är att vilja. Uttrycket kan tyckas vara slitet. Men i dessa tider av spekulationer om vilken regering Sverige ska få efter valet 2014 kan det vara värt att påminna om. Spelteori och maktanalys kan inte vara avgörande för inställningen till framtida regeringar. Värderingar och politikens innehåll måste rimligen vara det som avgör. I den senaste tidens debatt om regeringsfrågan saknas ofta det viktigaste, politikens innehåll.”

Citatet är inledningen till en debattartikel som Ulla Andersson och Jonas Sjöstedt skrev för Dagens Arena och som fanns där tisdag 12 november. 

Idag ser vi återigen att ”politikens innehåll” tycks spela en mindre viktig roll för många som ägnar sin tid åt spekulationer. Kan det vara så enkelt att Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven får fel frågor? Är det SvD-journalisternas fel? Eller är det så att Ulla Andersson och Jonas Sjöstedt har rätt?

Under eftermiddagen intervjuades Jonas Sjöstedt på SvT-nyheter, ”Rakt på”, av Mats Knutson. Inslaget är hela 27 minuter och kan ses i efterhand

Budgetdebatten i riksdagen

Riksdagens stenografer ska ha beröm. Dagen efter budgetdebatten finns snabbprotokollet klart och utskrivet för att vi ska kunna läsa alla anföranden och repliker. Visserligen kan man också se och höra debatten i sin helhet men den utskrivna texten är nog mera värdefullt. Några veckor senare är protokollet färdigt och läggs till handlingar. Innan dess kan ledamöterna granska underlaget och framföra önskemål om rättelser eller förtydliga eventuella missuppfattningar.

Det finns dock inga missuppfattningar när det gäller var Ulla Andersson (V) och Anders Borg (M) står. Det är samma kammare i riksdagen, förvisso, men där stannar det nog. Eller? Anders Borg upprepar gång efter annan att det viktigaste i hans ögon är att inte tappa greppet om transfereringar. Ulla Andersson upprepar sig också, men hon talar om annat  ”ett annat samhälle som bygger på omsorg, omtanke och solidaritet”. 

Här finns länken till Ulla Anderssons anförande och till replikskiftena med Anders Borg, Carl B Hamilton (FP) och Anders Sellström (KD).

Kategorier
Senaste kommentarer
Arkiv