Månad: juni 2007

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande
Vad är sponsring och hur ska vi förhålla oss till sponsring ?
I underlaget inför beslutet om Arenan förekommer vaga uppgifter om finansiering av såväl investering som drift genom sponsring. I Vänsterpartiets partigrupp har vi upptäckt en stor okunnighet om regelverket kring sponsring. Som alltid har vi svårt att acceptera att vi ska delta i beslut som omges av osäkerhet.

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande  

  Vad är sponsring och hur ska vi förhålla oss till sponsring ? 

  I underlaget inför beslutet om Arenan förekommer vaga uppgifter om finansiering av såväl investering som drift genom sponsring. I Vänsterpartiets partigrupp har vi upptäckt en stor okunnighet om regelverket kring sponsring. Som alltid har vi svårt att acceptera att vi ska delta i beslut som omges av osäkerhet. 

  Dessutom är det uppenbarligen avsikt att inte ens inför kommunfullmäktiges beslut lägga fram konkreta uppgifter: 

  ”Hur stor summan är avslöjas inte, mer än att det blir en årlig summa i tio år.”
”Avtalet mellan Vänersborgs kommun och Länsförsäkringar Älvsborg är ännu så länge muntligt.” 

                                                                                              Hemsidan Vänersborgs kommun 

”Av de 140 miljonerna bedömer projektledningen att sponsorer ska stå för 20 miljoner. Avtalet med Länsförsäkringar har gett välbehövliga pengar men det är oklart hur långt de räcker.
– Den här uppgörelsen har skapat stabilitet men vi vill ha tre till fem sponsorer till för att detta ska bli bra, säger S Anders Larsson.” 

                                                                                       TTELA, 2007-06-16 

När nu uppenbarligen beslutet skall tas utan att vi kommer att få veta mer än så, vill vi i alla fall försäkra oss om att vi har en korrekt uppfattning om vad sponsring egentligen är.  

  Vi har kommit fram till minst tre olika former av ekonomiskt stöd och delaktighet från utomstående för kommunala projekt: 

 

·        Avtal om partnerskap och delat investerings- eller driftsansvar mellan kommunen och privata intressen 

·        Gåva till kommunen 

·        Sponsring – där del av det ekonomiska stödet genereras genom avdrag på vinstskatten 

 

För samtliga former gäller att olika överenskommelser och avtal kan upprättas mellan kommunen och den som vill vara partner, vill knyta villkor till gåvan eller önskar uppträda som sponsor. 

  För oss var det av intresse att sätta oss in i frågan om sponsring, eftersom det är det som i utredningen om Arenan och i beslutsunderlaget för kommunens ställningstagande framförs som extern finansieringskälla. 

  Vi har framförallt studerat tre dokument: 

 

a)     Skatteverkets information 

 

b)  En utförlig framställning på hemsidan för SET Revisionsbyrå AB Malmö 

 

c)      Karlskrona kommuns SPONSRINGSPOLICY 

   

Skatteverket har på sin hemsida följande korta text:
Sponsring 

Ett sätt för företag att sprida sitt eller sina produkters namn är att lämna ett ekonomiskt stöd till verksamheter eller personer. Företeelsen brukar benämnas sponsring och den som lämnar stödet sponsor. Sponsringen går huvudsakligen till idrottsrörelsen men även forsknings- och utvecklingsprojekt samt kulturevenemang kan sponsras.
 
För att sponsringen ska få dras av krävs att den utgör en driftkostnad i näringsverksamheten. Sponsorn måste erhålla något i motprestation som kan verka resultatfrämjande i näringsverksamheten. Här får sponsoravtalet stor betydelse för att se vilka motprestationer sponsorn erhållit. Motprestationerna marknadsvärderas och företaget får bara avdrag för värdet av motprestationerna.

Rena gåvor får inte dras av. Om sponsringen endast är avsedd att ge sponsorn förbättrad image eller goodwill är den att betrakta som gåva och därmed inte avdragsgill.

www.skatteverket.se – Sponsring

  Det finns även utförliga detaljbestämmelser på Skatteverkets hemsida med rubriken Riktlinjer, avdragsrätt för sponsring. Dit kommer man via en länk från ovanstående sida. 

——————————

  Från nyhetsbrevet NEWSET från SET Revisonsbyrån AB, Malmö, saxade vi följande information: 

  Sponsring 

  Reklam har traditionellt sett bestått av annonser i tidningar, skyltar och bioreklam m.m. Med tiden har en utvidgning skett av det sätt på vilket företag sprider sitt eller sin produkts namn. Ett sätt är att lämna ekonomiskt stöd till verksamheter eller personer.Företeelsen brukar kallas sponsring och den som lämnar stödet sponsor. 

  Allmänna förutsättningar 

Svensk skattelagstiftning saknar direkta bestämmelser om avdrag för sponsring. Från senare år finns få avgöranden i högsta instans om sponsring. Möjligheterna till att få avdrag för sponsring måste således sökas i de allmänna förutsättningarna för avdrag för driftkostnader. För att avdrag skall kunna erhållas för en driftkostnad måste i princip förutsättningarna i 20 § kommunalskattelagen (KL) vara uppfyllda. Lagrummet anger som allmänt krav att avdrag erhålls för kostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande i den bedrivna förvärvskällan. Det betyder att ett samband skall föreligga mellan ett bidrag och den verksamhet företaget bedriver. Avgörande är att syftet med bidraget skall vara att under beskattningsåret eller senare få ”utdelning” i form av bibehållna eller ökade intäkter i den verksamhet bidragsgivaren utövar. Producerar och säljer bidragsgivaren varor och tjänster skall avsättningen antas kunna bli främjad av det utgivna bidraget. Man kan också tänka sig att produktionskostnaderna, t.ex. genom att personalen håller sig friskare efter deltagande i en sponsrad idrottsverksamhet, kan minskas eller hållas nere genom bidraget. Att sponsringen skall verka resultatbefrämjande är en förutsättning för att bidragen skall vara avdragsgilla. För den skatterättsliga bedömningen är det alltså väsentligt att man i det enskilda fallet prövar vad sponsringen kan hänföras till för slag av kostnad och om sponsorn erhållit en motprestation. I princip kan kostnader för sponsring hänföras till antingen reklamkostnad, representationskostnad, personalkostnad, kostnad för forskning och utveckling eller till icke avdragsgill gåva. 

  Gränsdragning mot gåva 

Vid bedömning av avdragsrätten för sponsring är gränsdragningen mot gåva av avgörande betydelse eftersom gåvor inte är avdragsgilla (20 § 2 st. KL). Med gåva avses att mottagaren får en vederlagsfri förmån på givarens bekostnad. Givaren skall således inte ens ha som syfte att ersätta en tidigare utförd eller kommande prestation. I de allra flesta fall av sponsring föreligger dock ett syfte från bidragsgivarens sida att som vederlag få t.ex. PR, reklam eller en effektivare personalstab. Om mottagaren t.ex. tillhandahåller annonsplats eller fribiljetter, är det klart att en motprestation lämnats.  

Använder sig sponsorn själv aktivt av sponsorinsatsen i annonskampanjer, på förpackningar etc. har också en form av motprestation lämnats. Motprestationens värde måste emellertid även stå i rimlig proportion till betalningen, för att kostnaderna för sponsringen inte helt eller delvis skall hänföras till gåva. 

  Reklam- eller PR-kostnad 

KL saknar en definition av reklam och andra försäljningspåverkande insatser. En jämförelse är därför på sin plats med lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Med utgångspunkt i reklamskattelagens regler kan reklam rent allmänt anses utgöra en åtgärd där syftet är att främja avsättningen av ett företags saluförda produkter eller tjänster etc. Avgörande för bedömningen enligt reklamskattelagen är således inte primärt på vilket sätt reklamen kommer till uttryck. Det viktiga torde vara att företaget och dess produkter eller tjänster exponeras så att det kan antagas gagna avsättningen. Reklamskattelagen har visserligen ett annat syfte än inkomstskattereglerna, men det torde inte hindra att samma gränsdragning görs vid prövning av om reklam och PR föreligger. 

  NEWSET nr 9 , sida 12 – utges av SET Revisionsbyrå AB, Malmö 

 

———————————————

   

Idrotts- och fritidsförvaltningen för Karlskrona kommun har tagit fram ett dokument SPONSRINGSPOLICY på sex sidor. Här regleras ett flertal frågor i syfte att skapa klarhet och vägledning för kommunens samspel med externa finansiärer som väljer formen ”Sponsring” för att stödja kommunens verksamhet.  

  Policyn kan läsas på nätet på länken https://www.karlskrona.se/upload/sponsringspolicy_idrott_fritid_041123.doc  

 

———————————- 

 

I flera söndagstidningar kan man idag läsa om SvenskaBandyförbundets årsmöte i lördags:
Bandyn tillåter bolagisering 

”Vid lördagens årsmöte i Uppsala fattade Svenska Bandyförbundet beslut om att tillåta bolagisering av bandyklubbar.” ”RF-regeln att minst 51 procent av rösterna ska tillhöra den ideella föreningen gäller fortfarande men bolagisering är enligt olofsson ett sätt att öppna upp för investerare som vill satsa kapital i en klubb.” 

 

                                                                                       DN 2007-06-17 

 

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: 

 

1)    Delar kommunstyrelsens ordförande vår uppfattning att frågan om vad SPONSRING egentligen är har stor betydelse ? 

 

2)   Delar kommunstyrelsens ordförande vår uppfattning att Vänersborg mot bakgrund av reglerna för sponsring inte bör vara för optimistisk när det gäller extern finansiering av ARENAN ? 

 

3)   Är det inte angeläget att Vänersborg överväger att skaffa sig en policy som reglerar frågan om sponsring ? 

 

Lutz Rininsland                                                        2007-06-17  Vänsterpartiet 

 

Några engagerade kommunmedborgare bestämde sig för att överklaga kommunfullmäktige beslutet från 25 april 2007, Dnr 2007.178, om återremiss av skollokals frågan.
Det hävdas att kommunen har handlagt ärendet i strid mot kommunallagen 4 kap 22 §

 

Kommunstyrelsen tog den 13 april 2007 beslut i ärendet.

Ledamot James Bucci hade innan beslutet togs inlämnat en reservation på 11 sidor. Av denna reservation tillfördes endast första sidan i protokollet. James Bucci överklagade kommunens handläggning. Länsrätten avslog överklagandet (Mål 1191-07E. Enhet 02 )

Inför mötet i kommunfullmäktige den 25 april väljer kommunen att endast bifoga första sidan av reservationen i protokollet från kommunstyrelsen,

Avslutande argumentation

Enligt 4 kap 22 § KL får en förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende reservera sig mot beslutet. Det enda kravet är att reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas. Kommunen har en skyldighet att bifoga reservationen i sin helhet till protokollet.

Kommunen har genom att inte tillfört samtliga sidor i reservationen till protokollet, kränkt James Buccis rätt som förtroendevald att ge uttryck för sina väljares åsikter samt vidare undanhållit viktig information till kommunstyrelsens ledamöter

Vi anser att James Buccis reservation innehåller viktiga påpekande och fakta som inte framkommer i kommunstyrelsens protokoll, och som därmed undanhölls kommunfullmäktiges ledamöter den 25 april 2007. Påpekande och fakta som hade kunnat påverka enskilda ledamöter i hur de sedan röstade.

Ja till Vänersborg nej till Arenan
Inte lätt att stå ensam. Det känns tryggare att dela samma uppfattning med flera andra. Så också i politiken. Men i frågan om Arenan hade jag i kommunstyrelsen inget val. Jag var ensam om att säja nej.

När kommunstyrelsen fattade beslut om Huvudnässkolans framtid så reserverade jag mig. Jag skrev ihop en 11 sidors reservation där fyra sidor bestod av tidningsklipp. Mina 7 sidors egenhändig skriven text finns nedan. Kommunstyrelsensordförande hade en annan uppfattning om hur en reservation får se ut och valde att hantera det som en sida med ett underlag som förvarades i akten. Reservationen i sin helhet kom därför aldrig ut till kommunfullmäktigeledamöterna.

 

 

Länk till kommunstyrelsens protokoll

https://www.vanersborg.se/download/18.50526ea711077572294800029557/2007-04-13bil.pdf

 

Och så min reservationstext så som jag skrev den.

Sida 1    

En antologisk reservation

Jag har valt att reservera mig mot beslutet att riva Huvudnässkolan och att flytta dess verksamhet till Torpaskolan
Jag reserverar mig på grund av två principiella ställningstaganden.
Det första är att jag inte tror att en storskalig skola vid Idrottsgatan är att föredra framför en mindre skola som är placerad i centrum. Storskaligt industriellt ekonomiskt tänkande fungerar inom vissa industrier men är det verkligen bäst för barnen ?
Det andra är att jag inte tror att beslutsunderlaget är tillräckligt opartiskt och tillräckligt professionellt framtaget för att underlätta ett objektiv ställningstagande i själva sakfrågan "Var skall skolundervisningen bäst bedrivas ?"

Jag väljer att utveckla med några sidors text där vissa ord är viktigare än andra. Några ord är objektiva och sakliga, några är subjektiva och personliga och några ord är lånade från andra.

James Bucci

 

Sida 2

 En sida av viktiga texter väl värda att tänka över

FN:s konvention om barnets rättigheter

Artikel 3: Barnets bästa
1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.
 
Artikel 12: Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd
1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet.

Lite text om Barn- och ungdomsnämndens mål
Två av Barn- och ungdomsnämndens tre mål (67%) är: Trygghet och trivsel, Samverkan mellan skola och hem.

.

Och så några rader från vår kommunala vision
VÄNERSBORG – VÅR VISION
.
en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande.

Med integration avses
″ Integration har samband med de mest grundläggande värderingarna i vårt samhälle – allas rätt att delta i samhället på likvärdiga villkor vad avser utbildning, arbete, kultur, inflytande och delaktighet.
Tänk över hur viktiga dessa texter är för dig innan du läser vidare och ger dig in Sagan om skolans värld.

Sida 3

 
En historisk text

99-11-17 Gunnar Jansson, dåvarande rektor för Huvudnässkolan (H) skriver till dåvarande kommunalråd Sven-Ingvar Eriksson och S Anders Larsson om att yrkesinspektionen är inkopplad samt att avsikt finns för att göra anmälan till Skolverket för att pröva grundskoleförordningen 1 kap 4§ "Grundskolan skall ha ändamålsenliga lokaler"
99-12-01 Barn och ungdomsnämnden (BUN) gör framställan till Samhällsbyggnadsnämnden (SHB) om en underhållsplan samt en tidsplan för åtgärder.
00-02-03 SHB pekar på att man först måste veta vad man vill med skolan i Vargön samt att man måste ta ställning till Hs framtid
02-06-24 Oenig BUN beslutar att renovera H
04-04-27 Nytt H ärende upplagt som börjar med Contekton arkitekternas lokalutredning.
04-05-03 BUN noterar Contektons översikt.
04-06-02 BUN + Gymnasienämndens dåvarande chefer skriver till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) angående lokalbehov för utbildning från förskoleklass till gymnasiet 2005 och framåt.
04-11-22 Kommunstyrelse (KS) remitterar skollokalsärendet till nämnderna.
04-11-29 BUN ledamot Marianne Karlsson ställer frågor angående hur elevantal ser ut,
04-12-08 underlag tas fram och expedieras till s och c gruppen samt till den borgliga gruppen. – Vänsterpartiet fick inte del av underlaget, men efterlyste detta i april 2005 efter att jag hade fördjupat mig i Huvudnäsakten och upptäckt att handlingen fanns. Vi fick då både underlaget och en ursäkt.
04-12-08 KS återtar remissen
04-12-13 BUN ordförande S Anders Larsson och BUN ledamot Marianne Karlsson inkommer till BUN med en skrivelse om behovet att minska lokalytor med 10000 kvm; "att frågan om vilken struktur vi skall ha i vår grundskola är inte klarlagd"; "En investering i H försvårar en eventuell förändring av skolstrukturen för lång tid"; "Utgångspunkt för vårt synsätt är att hitta en lösning som innebär så små investeringar som möjligt";
05-06-21 Kommunfullmäktige voterade med utslag att 48 ledamöter röstade för att H skulle renoveras 2007 för 35 mkr, ingen ledamot röstade emot förslaget.
06-01-18 Skollokalsfrågan återkommer som ärende i KS

 

Sida 4

06-02-27 Miljö och hälsoskyddsnämnden lämnar ett föreläggande avseende ventilationen på H.
06-03-01 KS beslutar att tillsätta en politisk beredningsgrupp som skulle upprätta utredningsdirektiv för kommunchefen.
06-05-09 Uppdrag till tjänstemän
06-09 politiska gruppen splittras
06-12-19 KF Enkel fråga till BUN ordförande
07-02-07 KF Interpellationer till KS och BUN ordföranden
07-03-28 Skolans återkomst till KS

Tidningsklipp

04-04-30 med hjälp av arkitekter har ledningen för BUN + gym tagit fram planeringsunderlag för framtidens högstadieskolor och gymnasiet i tätorten Vbg.
(får inte ihop detta uppdrag med att skrivelsen 04-12-13 "frågan om vilken struktur vi skall ha i vår grundskola är inte klarlagd")

04-11-18
"Toppolitiker hoppar av ?"
Här kan man läsa att S Anders väckte frågan om att stoppa H renoveringen och att han inte är intresserad av att administrera ett eventuellt beslut om att renovera H"

 

Sida 5
   
En facklitterär text

En skolas utformning får naturligtvis stor betydelse för den pedagogiska verksamhet som ska bedrivas. Vad jag förstår har inga pedagoger tillfrågats när den nya skolan har ritats. Det märks.

I det första underlaget, Lokalbehovsutredning Torpa, står det: "Skola 1: 3-parallellig högstadieskola", "Skola 2: 3-parallellig högstadieskola", alltså 18 klasser fördelade på 3 årskurser, dvs 7-9. I det tredje underlaget: Powerpointpresentation, står det på sid 3, översta bilden, "Torpaskolan görs om till två treparallelliga 6-9-skolor". Två olika uppgifter alltså. Vilket är det, 6-9 eller 7-9?  På bilden i mitten på Powerpointpresentation, fortfarande sid 3, så står det att i den nya skolan, alltså 6-9-skolan, ska det gå ca 350-500 elever. I det första underlaget, Lokalbehovsutredning Torpa, räknar man med 540 elever i en 7-9-skola. Här stämmer det inte heller! Inga av siffrorna stämmer för övrigt med prognoserna för elevantalet.
 
I det första underlaget, Lokalbehovsutredning Torpa, det är för övrigt den som ligger till grund för ritningarna, räknas salar och rum upp som den nya skolan ska innehålla. Även här slås jag av den okunskap som råder. Skolan är klart underdimensionerad. Den består av 2 hemkunskapssalar, 1 musiksal och 1 bildsal. Dessa salar räcker inte till i en skola för 540 elever. Det är vidare bara planerat för 2 NO-salar. NO består av 3 ämnen och alla kräver sin speciella utrustning. Det skulle behövas minst 6 NO-salar i en skola av denna storlek. Det finns ingen tekniksal, fast teknik är ett obligatoriskt ämne. Istället finns det en dans och dramasal, fast det finns inget ämne som heter Dans och drama. I underlaget står det att det ska finnas 3 datarum. 3 datarum för 570 elever? Varje datarum är på 10 kvadratmeter! Är det detta som är den nya pedagogiken i nya moderna lokaler? Det finns för övrigt också bara 1 matsal för över 500 elever.

Det ska finnas ett rum till en psykolog. Det finns inga psykologer som sitter på de enskilda skolorna i Vänersborg. Även en datatekniker har fått ett eget rum. Men det finns inga skolor i Vänersborg som har datatekniker.

Om en schemaläggning mot all förmodan skulle gå att genomföra på en sån här skola så kommer det att ske helt utifrån lokaler och inte från pedagogiska utgångspunkter. Men kanske är det viktigaste med den nya pedagogiken, att eleverna "får tak över huvudet".

Det underlag för beslutsförslag som presenterats under sammanträdet är ogenomtänkt och undermåligt

 

Sida 6

 Har ni läst så långt så kanske ni bättre kommer att förstå de skönlitterära texter
Sagan om skolan
Del 1 Härskarringen
Det var en gång en skola i Vänersborg som hette Huvudnäs. Den var den vackraste och finaste skola som fanns. De som gick på skolan var glada och kände en stolthet över den. Åren gick och skolan blev äldre och sliten. Då den inte var lika fin längre så föll den i glömska. Det glömdes att satsa pengar på skolan. Sakta men säkert så tog luften slut och skolan höll på att dö.
När skolan var som svagast så kom det några män som tittade på skolan. Dessa män hade titlar av stor betydelse och makt som få kunde stå emot. Deras namn var härskarringen. De som ingick i härskarringen var vana att bestämma över andra. De som trodde att männen hade kommit för att rädda skolan från sin långsamma död misstog sig. Och som de misstog sig för härskarringen hade bestämt sig för att skolan skulle förgöras.
Del 2 Sagan om de två skolorna
Härskarringen trodde med all sin kraft att de lätt skulle göra slut på skolan. De tänkte att småfolket som kom i vägen skulle flyttas till en annan skola där de skulle trivas. Det var bara det att härskarringen glömde att kolla vad småfolket tyckte och småfolket tyckte annorlunda. Men härskarringen trodde på sin kraft och körde hellre över småfolket än att göra den gamla skolan fin. Småfolket var förtvivlat.
När det såg som mörkast ut så kom det ett ljus från sydöst. Ur stora skogen klev det några tappra riddare och de lyssnade på småfolket. Riddarna fick med sig småfolkets vilja och vågade sig på härskarringens kraft. Till slut fick de även med sig de som bodde i en närliggande borg. Då förstod härskarringen att dess kraft inte längre räckte till och de gav med sig. Skolan skulle göras fin sades det och alla trodde på dessa ord.
Del 3 Skolans återkomst
Tiden gick och fortfarande så hände det ingenting med skolan. Luften blev så dålig att skolan knappt kunde leva vidare. Under tiden hade härskarringen smidit nya planer. De hade tagit fram ett nytt vapen för att förföra med och det hette musik. Musikförtrollningen fungerade och allt blev till sten. Tiden stod åter stilla för skolan men dock inte för härskarringen som jobbade på i det dolda tills dagen kom där de vågade sig på skolan för tredje gången……

 

Sida 7

Ytterligare en skönlitterär text
Bluffen om skolan

Till slut vågade Vänersborgs härskarring visa var den står i dimmorna som hängt kvar kring Huvudnässkolan. Plötsligt står de inte längre för en satsning på Huvudnäs och har åter förflyttat sig till Idrottsgatans Torpaskola. Alla de fina orden om att satsa på Huvudnäs 2007 är som bortglömda.

Sanningen verkar vara att härskarringen aldrig har velat satsa på Huvudnäs, varför blev det annars aldrig ett verkställande av beslutet 2002, inte heller ett verkställande av beslutet 2005 ? Känslan jag får är att det är en enda stor bluff.

Bluff är också ordet som jag tänkte på när vi vid sittande bord i kommunstyrelsen fick information i skolfrågan av kommunchefen – punkten fanns inte med på ärendelistan för dagen. Informationen, som förlöstes efter en tio månaders period av tysthet, var mycket vinklad och det fanns inte ens en färdig utredning att ta del av. Den blev diarieförd först några dagar senare. En snabb muntlig föredragning samt en pressmeddelande resulterade i att media tolkade allt som klubbat och klart. Odemokratisk önsketänkande från härskarringens sida förstås. Sanningen är att något beslut hade inte fattats, det skedde i kommunstyrelsen först den 13 april med siffrorna 9-6 efter att ett nytt beslutsunderlag dukades fram.

Lösningen med den dubblerade Torpaskolan målades upp som den enda värd att ta till sig. Här berättades det om arkitektritningar och färdiga kalkyler. Lösningen med Huvudnässkolan kvar i centrum talades om i termer av rivning, siffror saknades eller nämndes enbart som svar på direkta frågor. Den enda arkitektritning över Huvudnäs var i form av en park istället för en skola. På en direkt fråga kom ändå en siffra på 50 miljoner för "Huvudnässkolan kvar" bantad med 3000 m2.

En viktig del av informationsbluffen är sifferexercisen kring elevutvecklingen på Idrottsgatan. Tar man 7-9 skolorna Tärnan, Torpa och Huvudnäs ihop med Birger Sjöberggymnasiet och trixar lite som kommunchefen gör så låter det inte så farligt fler ungdomar på Idrottsgatan. Men om jag enbart håller mig till 7-9 skolorna Torpa och Huvudnäs så får jag fram en helt annan bild av en flytt till "Nya Huvudnäs". Det blir helt enkelt mer än en fördubbling av elever vid Torpaskolan när 400 Huvudnäselever skall dit.

Det kanske finns en och annan som i dessa pokertider tror att jag också kan konsten att bluffa. Begär då ut handlingen stämplad 2004-12-08 i akten 2004/74 hos Barn- och ungdomsnämnden så får ni se vem som bluffar om skolan.