Vid 2022 års utgång hade Vänsterpartiet 31 427 betalningsklara medlemmar. Det är fler än någonsin i modern tid.

– Att få leda ett parti som slår medlemsrekord gör mig otroligt stolt! Det är alla vi tillsammans som utgör Vänsterpartiet, säger partiledare Nooshi Dadgostar.

Jämfört med 2021 gör partiet en nettoökning med 2 644 medlemmar. 2018 spräckte partiet 20 000-vallen. Nu, bara fyra år senare, passerar partiet 30 000 medlemmar och slår medlemsrekord i modern tid.

Nooshi Dadgostar ser flera förklaringar till medlemsökningen.

– Jag tror att folk ser vilken skillnad det gör när vi får inflytande över politiken och att det är något man gärna är med och bidrar till. Som att vi höjde pensionerna och förbättrade sjukförsäkringen, och att vi såg till att stoppa marknadshyrorna så att folk har råd att bo kvar.

– Sen är Vänsterpartiet en tydlig motvikt till den splittringspolitik som regeringen och Sverigedemokraterna står för. Jag tror folk vill vara med och bidra i det arbetet.

Först undertecknades överenskommelsen på slottet Tidö, Därefter läste Ulf Kristersson upp sin regeringsförklaring. Och nu då? Visserligen ordnades den sedvanliga allmänpolitiska debatten förra veckan och i morgon är det partiledardebatt. Men dessa debatter leder inte fram till några beslut. Just nu händer inget, nästa vecka tar riksdagen dessutom höstledigt. 

I november lägger regeringen fram sin och SD:s budgetproposition, fyra andra partier inkommer med var sin egen budgetmotion. Den 12 december kommer förslaget från finansutskottet till kammaren, någon dag senare fattas beslutet av hela riksdagen om statens budget 2023.

Under tiden hoppas många att något ska hända direkt från årsskiftet, att det går att hanka sig fram, på något sätt skaffa mat för dagen. Sveriges Stadsmissioner och andra frivilliga grupper i civilsamhället vet hur det står till, hur situationen blir mer desperat för varje dag.

Vänsterpartiet söker gehör för ett initiativ i riksdagens finansutskott nu. Med rubriken ”Mildra krisen, höj ersättningar till ekonomiskt utsatta tidigare” berättar partiet på sin hemsida:

Normalt sett räknas ersättningar och stöd upp i början av varje år, för att följa med i inflation och prisökningar. Men det här är inte en normal situation, och att höja ersättningar kan inte vänta, helt enkelt eftersom inflationen inte väntar. Därför föreslår Vänsterpartiet att den uppräkningen ska ske tidigare, och att höjningen dessutom ska betalas ut retroaktivt från första juli i somras. Det skulle innebära en tryggare ekonomisk situation för de som redan har det svårast ekonomiskt, och som drabbas hårdast av plötsliga prisökningar.

I de ersättningar och stöd som skulle höjas ingår bland annat garantipensionen, äldreförsörjningsstödet, garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen och den inkomstrelaterade sjuk- eller aktivitetsersättningen.

Vänsterpartiets förslag på tidigarelagda och retroaktiva höjningar skulle innebära totalt 5 106 kr i ökad inkomst för en miljon garantipensionärer och totalt 5 838 kr för de med garantinivåinkomst i sjuk- eller aktivitetsersättningen.

Trettio år av marknadsexperiment, nedskärningar och skattesänkningar har lämnat stora hål i den svenska välfärden. I hela landet saknas det personal till skola, vård och omsorg. Inom sjukvården har pandemin lett till långa vårdköer som måste betas av, samtidigt som personalbrist och en sviktande vård har blivit det nya normala på landets sjukhus under sommaren.

Redan nu är personaltätheten inom välfärden alldeles för låg. Det betyder att de anställda inte bara måste arbeta hårdare och springa snabbare än vad som är rimligt, utan dessutom leva med en stress och oro över att inte alltid hinna leverera en god och säker vård eller omsorg.

Fackförbundet Kommunal rapporterar att det idag behövs åtminstone 50 000 nya anställda för att arbetsmiljö och arbetsbelastning inom skola, vård och omsorg ska hamna på acceptabla nivåer. I takt med att befolkningen blir äldre kommer behovet av nyanställningar att öka ännu mer — SKR beräknar att det kommer behövas 13 000 nyanställda varje år fram till 2029 för att ens kunna behålla dagens personaltäthet. För att välfärden ska kunna växa på det sätt som behövs krävs det stora satsningar, på välfärdsyrkenas utbildningarna men också på höjda lönar och på att göra välfärden till en arbetsplats som kan både attrahera och behålla den personal som behövs.

Det betyder att alla partier som inte går till val på stora tillskott till välfärden istället går till val på kraftiga nedskärningar. Det kommer den svenska välfärden inte att klara. Därför presenterar Vänsterpartiet idag förslag som inte bara garanterar att den svenska välfärden kan klara av att hålla dagens nivåer också framöver, utan faktiskt förstärker framtidens välfärd.

Vänsterpartiets förslag:

• Öka statsbidragen till kommuner och regioner så att det blir möjligt att behålla personaltätheten i välfärden även med växande och åldrande befolkning.
• Öka statsbidragen till kommuner och regioner för att utöver att följa demografin, även öka personaltätheten med 50 000 anställda.
• Inför en ny resursfördelningsmodell för att undvika automatiska nedskärningar. Vi föreslår en indexering av statsbidragen så att de kan följa demografin och prisutvecklingen.

Läs hela förslaget här

Varför är Sverige tryggare utanför Nato? Borde Finlands beslut påverka oss? Läs frågor och svar här.

Vad vill Vänsterpartiet göra för att göra Sverige tryggt?
Ett Nato-medlemskap ökar osäkerheten. Vi är för de ökade försvarsanslagen som en enig riksdag står bakom. Sverige ska ha ett starkt försvar. Vi ska också bygga vår trygghet på att behålla vårt militära självbestämmande och vår handlingsfrihet i svåra lägen.

Varför tycker inte Vänsterpartiet att Sverige ska gå med i Nato?
Den militära alliansfriheten gör Sverige tryggare. Ett Nato-medlemskap skulle öka Sveriges utsatthet genom att det riskerar dra in oss i krig och konflikter som vi helst vill stå utanför. Enligt Natos artikel 5 så är medlemsstater skyldiga att bistå varandra militärt vid angrepp. Vi vill att Sverige självt ska kunna göra sina säkerhetspolitiska val. I en otryggare värld, där det säkerhetspolitiska läget som vi sett kan förändras mycket snabbt, vore det olyckligt att binda upp vår försvars- och säkerhetspolitik på det sätt som ett Nato-medlemskap skulle innebära.

Är ni emot Nato?
Vi säger nej till Natomedlemskap för att det är det tryggaste för Sverige, inte för att Nato har vissa medlemmar eller ser ut på ett visst sätt.

Vad är ert alternativ till Nato?
Vänsterpartiet är för militär alliansfrihet så att vi kan fatta våra egna beslut utifrån vad som är bäst för Sveriges trygghet. För att kunna förbli alliansfria med trovärdighet är det avgörande att Sverige har ett starkt och välfungerande försvar. Därför ställer vi oss positiva till de ökade försvarsanslagen och till det stärkta fokuset på att kunna försvara hela Sverige. Det är i slutändan vår egen förmåga att klara av kriser och i värsta fall krig som är det avgörande.

Klarar vi oss verkligen på egen hand?
Det är medlemskapet i Nato som ökar osäkerheten, inte tvärtom. Den nuvarande säkerhetspolitiska linjen handlar inte om att klara sig på egen hand. Vi har till exempel redan idag ett väl fungerande militärt samarbete med Finland.

Om Finland går med i Nato, borde inte Sverige också gå med då?
Det är upp till varje lands invånare att själva besluta om vilken säkerhets- och försvarspolitik som tjänar dem bäst. Vi ser inte Nato som lösningen på våra gemensamma nordiska säkerhetspolitiska utmaningar och vi anser att det bästa för Sveriges säkerhet fortfarande är att vara militärt alliansfritt. Det finns inga konkreta fördelar med en gemensam ansökan, och det försämrar inte Finlands säkerhet att Sverige är militärt alliansfritt. Tvärtom anser Vänsterpartiet att ett alliansfritt Sverige påverkar säkerhetsläget runt Östersjön positivt.

Ryssland eller Nato?
Vänsterpartiet fördömer Putins brutala angreppskrig och driver på för hårdare sanktioner mot Ryssland, t ex stopp för import av rysk olja och gas. Sverige har visat att det är fullt möjligt att vara entydigt och aktivt mot Rysslands krigföring samtidigt som vi står utanför en militärallians som Nato.

Hur ser ni på kärnvapen?
Nato är en kärnvapenallians. Det gör inte Sverige säkrare, tvärtom innebär det ökade spänningar och kärnvapenhot. Vi ska inte ha kärnvapen på svensk mark.

Finns det verkligen tid för en folkomröstning?
Alliansfrihet är inte en säkerhetspolitisk linje som bara är byggd för fredstid, den är byggd för att bestå även när de militära hoten ökar. Under 1900-talet stod alliansfriheten pall även för sådana perioder. Sverige ska anpassa sig till nya hotbilder, men vi ska inte stressa fram en total omläggning av säkerhetspolitiken. Alla säkerhetspolitiska val ska vara välgrundade och folkligt förankrade.

Har inte det säkerhetspolitiska läget förändrats?
Jo, och det är viktigt att det svenska försvaret nu vidtar de åtgärder som de har planerat för. Sverige är inte oförberett. För att vi ska kunna ha handlingsfrihet och anpassa oss efter olika säkerhetspolitiska lägen framöver är det viktigt att fortsätta vara militärt alliansfria.

Varför kan inte regeringen eller riksdagen bestämma?
Ett stå här stort beslut måste förankras ordentligt hos alla som påverkas av det, alltså det svenska folket. Två stora partier verkar byta åsikt om Nato under pågående mandatperiod. Det var svårt för väljarna att förutse när de röstade förra gången.

Ska Sverige bara titta på när det är konflikter?
Att ha kvar vårt militära självbestämmande betyder inte att vi måste avstå från att ingripa i väpnade konflikter. Det betyder bara att vi behåller rätten att göra de valen på egen hand.

Vi samarbetar ju redan så mycket med Nato!
Samarbete är en annan sak. Vi har fortfarande ett självbestämmande som gör oss tryggare än om vi är medlemmar och dras in i konflikter som vi inte skulle ha valt själva. Det är alldeles utmärkt om Sverige har militära samarbeten med länder som vi själva väljer.

Sidansvarig: Tommy Gabrielsson

Glasklara lösningar, inget annat gäller! Ett sätt att förhålla sig. Följ linjen, avvik inte, blunda hellre än att inse att du påverkar inget.

Medverka vid tillfälliga lösningar? En kompromiss för stunden som inte betyder att du ger upp för gott?

Kriget i Ukraina är inne på fjärde veckan. Förödelse och lidande utan gränser. Ingen förblir oberörd. 

Och nu måste det tas beslut att möta konsekvenserna. På alla plan, långt ner och även på lokal nivå. Mycket kan bli dyrt och besvärande. Det är en solidarisk handling att stå ut! 

Ingen undgår. Det hade varit konstigt om inte striden kring det bästa svaret på tuffa utmaningar skulle öppna för konflikter. 

Var det rätt att delta i ett försök att hantera chockhöjda drivmedelspriser? Om ja, tillsammans med andra och med utsikt att påverka? Eller ensam, ensam med det enda rätta förslaget – och i visshet att knappt någon skulle bry sig.

Aftonbladet publicerar ”Halvera biljettpriset i kollektivtrafiken nu”. Tidningen ETC ”V-vrede efter bränsledeal med högern”. 

Och tidningen ETC:s ledare lyder: ”Vill du ha en vänster som utstrålar hopp? Titta på Göteborg!”

Samtalet om politik, om vägen till de bästa lösningar, förs när Vänsterpartiet samlar till medlemsmöten. 

Vill du vara med?

4-5 februari ordnas Vänsterpartiets valkongress 2022 digitalt. Med lite kännedom om Vänsterpartiet vet man att lusten att debattera är utmärkande för kongressdelegaterna.   Nu gäller det valplattformen. Först kom ett utkast från partistyrelsen. Därefter skrevs i hela landet motioner med ändringsförslag, 391 i antal, de flesta motioner med ett halvt dussin yrkanden var eller fler. 

Hur ska någon kunna förklara på ett begripligt sätt hur det ser ut, en vecka innan det brakar loss.

Hanna Gedin, biträdande partisekreterare, kan. Som ingen annan förmår hon att berätta. Ta femton minuter och lyssna.

Som ingen annan? Finns även en Nooshi Dadgostar. 

Dagens Nyheter ber i intervjuserien alla partiledarna rita sin vision för landet. Här är Nooshi Dagostars Sverige – om Vänsterpartiet fick styra fritt i 20 år. (Inslaget presenteras på DN:s Facebook-.sida.)

Pensionerna ska upp. Det var budskapet när Nooshi Dadgostar höll en pressträff den 22 november för att kommentera de pågående förhandlingarna med statsministerkandidaten Magdalena Andersson.

Sent idag kom också betänkandet från Finansutskottet – ”Rambeslutet för budgeten 2022”.  För stunden är huvudförslaget texten som M, KD och SD står bekom.

Debatten på onsdag efter statsministeromröstningen, beslut på eftermiddagen 16:00.

Dokumentet är mycket stort och det tar lite tid att ladda ner.