Skip to main content

Vänsterpartiets reservation – Mål- och resursplan 2016

Förslaget från kommunledningens minoritetspartier S, C och MP ”vann” med betydande marginal. Varför ett förslag från endast 22 ledamöter vinner med röstsiffrorna 28:15 vid 8 nedlagda borde socialdemokraterna fråga sig. Sverigedemokraterna jublar …

Här Vänsterpartiets reservation – vi avstod i slutomröstningen och reserverade oss till förmån för vårt eget förslag.

Reservation vid kommunfullmäktiges sammanträde 2015-06-17                       Ärende 2

Beslut om Mål- och resursplan 2016-2018 samt investeringsbudget 2016-2020        (Dnr KS 2015/11)

Regelverket borde inte stå i vägen för den politiska beslutsprocessen. Vid kommunfullmäktiges debatt kring Mål- och resursplanen och i omröstningarna blev låsningar dock synliga. Det är synd. Budgetbeslutet gäller ju verksamhetens möjligheter att utvecklas, det gäller att bereda vägen för kommande år med mindre gnissel och bättre flyt. Men det skall uppenbarligen vara så att förslag ställs mot förslag, varje förslag i sin helhet. Att komma överens, att kompromissa, att hitta en gyllene medelväg till en ”win-win”-lösning tycks inte tänkbar, verkar uteslutet genom en strikt användning av det som anses vara reglerna.

Från kommunstyrelsen kom fyra förslag. Kommunfullmäktiges ledamöter visste att det inte varit någon som helst diskussion under kommunstyrelsens beredning, pappren hade lagts på bordet och efter klubbslaget transporterats vidare till fullmäktiges avgörande.

Förslaget från kommunledningen, från minoritetspartierna S, C och MP, hade ”vunnit” i kommunstyrelsen med 7 av 15 röster. De andra tre förslagen skrevs med utgångspunkt från huvudförslaget. Likheten mellan samtliga förslag är oerhört stor, men detta nämns knappast i debatten. Skillnaderna, uttryckt i kronor och ören, är minimala i förhållande till budgetens omfattning på omkring 2 miljarder. Det är dessa skillnader som framhävs som något som kommer att avgöra kommunens väl och ve framöver.

Men egentligen handlar det om något annat. Det handlar om i vilken situation vår kommun befinner sig och vilket vägval vi vill göra.

Allt är förberett för att Vänersborg borde kunna expandera. Storstaden Göteborg präglas av trångboddhet och har brist på bostäder, vi är en av ett mindre antal kommuner på pendlingsavstånd som borde kunna vara ett alternativ för bosättning. Vi har mycket attraktiva och natursköna områden som efterfrågas. Vi har också industrimark, vi har närheten till högskoleutbildning.

På mycket kort tid tillkom ytterligare en faktor som talar för att Vänersborg borde ta chansen att kraftsamla nu. Vänersborg sökte inte om att få ett asylboende, men vi fick en av landets största anläggningar. På Restad gård bor hundratals människor som har flytt från krig, de flesta med en god och lång utbildning bakom sig som inte har kostat Vänersborg en enda krona. Många behöver inte mer än språkutbildning, introduktion till yrken och arbete i Sverige som man redan utövade i hemlandet – och en bostad. En mindre insats nu och en välkomnande hand, då kan Vänersborg få många nya invånare som ger oss relativt höga skatteinkomster inom några år.

För båda grupper gäller samma sak – och det handlar inte om andra förväntningar än de som våra invånare i kommunen också riktar till politiken: Se till att den kommunala verksamheten fungerar, att det erbjuds stabilitet och kvalitet, att det möjliggörs för god vård och omsorg, att det skapas goda förutsättningar för barnomsorg och skolutbildning och att invånarna ges en kommunal service de kan lita på.

En kommun utvecklas inte alltid i en jämn takt, det kan bli ryckigt ibland. En kommuns utveckling finansieras av egna skatteintäkter och statliga bidrag. Båda inkomstkällorna har det goda med sig att en kommun på nedåtgående inte omedelbart står på avgrundens rand, men omvänt gäller också att en kommun med tillväxt först efter en tid kan skörda frukterna. För Vänersborg i expansion finns en period framöver som belastar oss med kostnader på driftssidan och i vår investeringsbudget som verkar skrämma en och annan ledamot i fullmäktige.

Men grundinställningen för åtta av nio partier är ändå, om vi lyssnar ordentligt, att dagens invånare och framtida inflyttande nya medborgare skall få en bra service på alla områden. Dessa åtta partier tycks dela grunduppfattningen att ingenting går att vinna på att bereda vägen för ett växande missnöje.

Ändå blir det fel, det finns valda representanter som med tillförsikt kan invänta nästa valdag. Missnöjet leder till att ryggen vänds mot det etablerade: Varför rösta på någon som inte kan hålla ordning på kvalitén och tillförlitlighet i den offentliga sektorn, som vägrar ge skolan vad skolan behöver, som vägrar stödja verksamheten i den sociala omsorgen. Fanns det ingen som varnade, ingen som ville erbjuda en annan väg att gå?

Den styrande minoriteten erbjöd snålast tilldelning i de fyra förslag som fanns. Strävan att hålla på pengarna nu för att det kan komma sämre tider var ledmotivet. Om behoven talades det mycket även av kommunledningens ledamöter som kom upp i talarstolen, men det slutade alltid med att försäkra att ”lagt kort ligger”, budgetförslaget sades utmärka sig som förslaget med ”bäst hållbarhet”.

Och så gick det precis som det nionde parti ville ha det. När allt var sagt och alla varningar upplästa, då röstade man med kommunledningen som nu hade vuxit från 22 till 28 mandat bland 51 i vårt fullmäktige. En märklig koalition bildades som senare vid andra punkter under kvällen upprepade sig.

När tiden går och missnöjet infinner sig, då är det de 22 som får ta emot välförtjänt kritik. Andra går därifrån med vinstlotten i handen. Fast kommunen är en förlorare, det blev ingen utveckling och expansion, kommunen stagnerar och verksamheten plågas med resursbrist och ständiga nya påbud att hitta besparingar.

Vänsterpartiet hade det mest långtgående förslaget i år. Vi föreslog att ta 6,5 miljoner från resultatutjämningsreserven, alltså inte mer än 13 % av summan som är satt som ram. Vi ville ta från resultatprognosen och låta den vara i stort sett noll, alltså samma som kommunfullmäktige hade bestämt sig för 2014. Vi ville även att kommunalskattens höjning med 25 öre skulle garantera barnomsorgen och skolan det önskade och nödvändiga tillskottet av medel.

Vi gjorde detta utifrån vår tro att uppförsbacken skulle leda oss till en ny höjd inom något år där vi kan se frukterna av extra ansträngningar och kan glädja oss åt att vi vågade räkna med en utveckling för vår kommun. Vi ville betala lite extra nu och såg en möjlighet att få tillbaka senare. Det var raka motsatsen till det vinnande budgetförslaget som ville snåla nu av rädslan att förlora än mer framöver.

Vi reserverar oss till förmån för Vänsterpartiets förslag till Mål- och resursplan 2016.

Stefan Kärvling                                                                    Lutz Rininsland

Vänsterpartiet                                                                     2015-06-23

För tydlighetens skull

Det var en fullmäktigekväll som kunde ha slutat på annat sätt. Men då måste man lyssna och reagera. Då måste man vara flexibel och be om en paus för att prata med varandra.

Socialdemokraterna och Centern hade fått Miljöpartiet med på tanken att i frågan om nödvändiga tillskott till barn- och utbildningsnämnden ännu en gång inta en avvisande hållning. Budgetbeslut gäller! Det spelar ingen roll att det under det år som gått sedan budgetbeslutet fastställdes långt mer än tvåhundra barn och ungdomar har tillkommit i våra förskolor och skolor. Som kom till utöver det antalet som var underlag för beslutet. En sista gång skulle bollen skjutas över till nämndens politiker.

Bakgrunden är självfallet den stora anhöriginvandringen och i viss mån även asylsökande familjer som är kvar i Vänersborg. Utvecklingen av statsbidragen hänger ju inte med i samma takt som befolkningstillväxten plötsligt skjuter i höjden. Därför ansåg nämnden att kommunfullmäktige skulle besluta att kommunen i sin helhet hjälper förskolan och skolan att bära kostnaden för utökningen.

Vänsterpartiet sade ”ge hela önskade belopp”, M+FP+KD sade ”hälften” och S+C+MP föreslog alltså ”noll”. Med gällande majoritetsförhållande med nio partier i fullmäktige låg avgörandet hos de sex ledamöter som tillhör Sverigedemokraterna. Efter en mängd inlägg från olika partier var turen kommer till gruppledaren för Sverigedemokraterna, Kurt Karlsson. Här följer hela hans inlägg:

”Det återkommer ständigt påståendet att det har skett så stark förändring som vi inte hade räknat med. Det har blivit så många elever som plötsligt har kommit. Det förvånar mig. Är det någon som tänker på hur det är nästa år? Hur det är då? Har det kommit ändå fler elever kanske? Vad ska vi göra då? Man måste väl ha någon analysförmåga och förstår vad det här handlar om. Det är ingen som säger det, tycker jag. Finns det någon framförhållning överhuvudtaget i det här ärendet? Det verkar inte så.

Man pratar om att man ska göra en massa saker – men vi kan inte göra det, säger man. Ja, jag har sagt tidigare att Vänersborg kommuns ekonomi kommer att bli sämre av en viss anledning. Och det är ingen som lyssnar på det verkar som. Ja, ni vet vad jag menar. Jag tror ni håller med mig, många av er, men ni säger inte. Och det tycker jag förfärligt förfärande. Det innebär att vi inte ser verkligheten som den är och det efterlyser jag verkligen i den här frågan. Ja, vi måste fråga oss hur har det kunnat bli så här? Vad är det för orsak? Hur ska man göra för att förhindra en ytterligare försämring av våra skolor som drabbar alla i skolan? Och det är fruktansvärt tycker jag. Tack så mycket för ordet.”

Debatten fortsatte och det gjordes åtskilliga försök att få kommunledningen med S+C+MP att ändra inställning. Men det brister uppenbarligen i förutsättningar för att begripa sig på det som är på gång.

Självfallet kommer förskolan och skolans personal att pressas till det yttersta av sin förvaltning som inte fick gehör. Föräldrarna kommer att uppmärksamma utvecklingen, eleverna kommer att visa tecken på att försämringen blir påtaglig. Oron kommer att spridas och tarvar förklaringar. Det finns gott om enkla förklaringar: Politiker i partierna som bestämmer duger inte, det är deras fel. Fanns det ingen som varnade? Visst, det fanns: Sverigedemokraterna ville ”förhindra en ytterligare försämring av våra skolor”. Och samma parti var också det enda parti som talade klartext: ” Ja, ni vet vad jag menar. Jag tror ni håller med mig, många av er, men ni säger inte.

Förstod kommunledningens ledamöter inte att Sverigedemokratern, som säger sig förstå problemen, just av den anledningen skulle biträda ”noll”-förslaget? Det är SD som profiterar på försämringar i den offentliga sektorn, det är SD som skördar framgång när missnöjet växer över att det inte funkar i våra skolor.

Detta framfördes i sista inlägget i debatten ännu en gång, men ”talarlistan är blank” sade ordföranden och klubbade förslaget att inte bevilja ett öre som svar på nämndens begäran att tillskjuta nödvändiga 23,4 miljoner kronor. Tredje gången denna kväll samlades socialdemokraterna och sverigedemolraterna bakom det vinnande förslaget.

Kom det helt oväntat?

Vänersborg är inte ensamt om att styras av partier som tillsammans inte ens förfogar över hälften av alla mandat. Det är andra mandatperioden för vår kommun. Fram till 2014 var det M+FP+KD som styrde med 20 av 51 mandat, nu är det S+C+MP med bättre odds och 22 röster i fullmäktige.

Dagens minoritetsstyre har flera gångar fått frågan om vilken överenskommelse partierna har träffat – svaret är alltid detsamma: Berättar vi inte, det är internt! Centerns representant förklarade också: Ingen risk, de andra sex partier kommer aldrig överens, vi kommer inte att fällas.

Under årens lopp blir det ju åtskilliga tillfällen att se om det var en korrekt bedömning. I veckan var det budgetdebatt och en rad andra tunga ärenden som avgjordes genom omröstningar i fullmäktige. Och visst, kommunledningen vann samtliga omröstningar med marginal.

Ändå blev det inte som Centerns starke man förutspådde. Hans kalkyl utgick nämligen från att Vänsterpartiet ”aldrig” skulle fälla ett styre där socialdemokraterna hade ledningen.

Så här blev det: I ärendet Mål och resursplan fanns fyra förslag. S+C+MP hade lagt fram ”huvudförslaget” från kommunstyrelsen till fullmäktige. Förslaget präglades av stor återhållsamhet och minimala tilldelningar till de nämnder som sysslar med utbildning och omsorg. Förslaget från M+FP+KD var en aning mer generöst, i opposition öppnar de borgerliga partierna plånboken lite mer. Sverigedemokraterna hade ett eget förslag. Rent formellt utmärkte sig förslaget på flera punkter som motsägelsefullt och levde egentligen inte upp till flera grundläggande regler om hur ett budgetyrkande borde se ut. Vänsterpartiet markerade med sitt förslag att nämndernas framställning respekteras. Såväl barn- och utbildningsnämnden som socialnämnden och även kultur- och fritidsnämnden skulle få väsentligt större resurser än det som fanns i huvudförslaget och den borgerliga oppositionens yrkande.

Efter flera voteringar var det i slutomröstningen de två förslagen från S+C+MP respektive M+FP+KD som stod mot varandra. Resultatet blev 28 mot 15 och 8 som avstod. Sverigedemokraternas sex ledamöter ställde sig bakom socialdemokraterna. Vänsterpartiets sex ledamöter reserverade sig till förmån för det egna förslaget. Välfärdspartiets båda ledamöter avstod också i slutet.

Den lokala tidningen TTELA berättade först fel, där kunde man läsa att SD reserverade sig. Idag kom rättelsen ”även M reserverade sig”. Men det är fortfarande fel, SD övergav helt sitt eget förslag och röstade för huvudförslaget, partiet reserverade sig inte.

Det kom en omröstning till som gällde Vänsterpartiets extra yrkande som skulle öronmärka pengar till ungdomshuset och projektet ”Hjälpande händer”, två insatser där målgruppen oftast utgörs av ungdomar som inte är födda i Sverige. Sverigedemokraterna skulle rösta emot, det var helt klart, men att avslaget åter skulle komma från 28 ledamöter är mycket överraskande.

Sedan kom den långa pausen innan överläggningarna fortsatte på kvällen. Nog med tid att reflektera och fundera över det som varit tidigare under dagen.

Fortsättningen blev dock än värre. Barn- och utbildningsnämnden begärde för innevarande år en tydlig förstärkning av anslagen mot bakgrund av att antalet tillkommande barn och ungdomar i förskolan och skolan var i storleksordning ”en helt ny skola”. Alla vet att så är fallet, alla vet också att det är anhöriginvandringen och den stora gruppen asylsökande familjers barn som är huvudanledningen till den snabba tillväxten. Sverigedemokraternas gruppledare gjorde klart vad partiet tyckte om detta. Dock hade SD inget eget förslag. Däremot fanns tre andra förslag. Längst gick Vänsterpartiet som ställde sig bakom det enhälliga beslutet från nämnden, där samtliga partier (även SD) hade yrkat en förstärkning med 23,4 Mkr. S+C+MP förklarade nu i fullmäktige att förslaget riktas tillbaka till nämnden, inga tilläggsanslag utan nämnden ska visa under resten av året att man kan klara sig inom tilldelad ram. M+FP+KD lade sig i det tredje förslaget mittemellan och förslog en förstärkning med 11,5 Mkr.

Med tanke på den tidigare uppslutning som gav 28 röster av 51 vid två omröstningar borde socialdemokraterna fått sig en tankeställare. Det egna förslaget ”ingenting” motiverades rent ”budgetmässigt”– det fanns inte mer pengar att dela ut. Sverigedemokraterna kom till samma resultat med en annan utgångspunkt – vi vet varför pengarna begärs och då säger vi ”glöm det”.

Det gjordes många försök från talarstolen att uppmärksamma socialdemokraterna på situationen, förgäves. Centerpartiet har ordförandeposten i barn- och utbildningsnämnden, socialdemokraterna 2:a viceordförandeposten. Båda talade nu i fullmäktige mot det beslut som enhälligt fattades i nämnden under deras ledning.

Hur blev resultatet? 28 mot 23. Självfallet röstade Vänsterpartiet, när det egna förslaget hade fallit, till förmån för förslaget som åtminstone skulle ge hälften. Men om nu inte lokaltidningen TTELA berättar om detta ärende någon gång nästa vecka eller om det återigen skulle smyga sig in fel i rapporteringen, kan vi säga det en gång till: Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centern och Miljöpartiet är överens om att barn- och utbildningsnämnden under hösten skall komma med besparingsförslag som överstiger 20 Mkr.

Det finns ingen anledning att solen skall lysa över Vänersborg på midsommarafton, två dagar efter detta dråpslag som delades ut i vårt kommunhus!

Lite av varje

Viktiga och mindre viktiga frågor avlöser varandra i den kommunala politiken. Vänsterpartiets ledamöter med uppdrag i utbildningsnämnderna gör bra ifrån sig. I barn- och utbildningsnämnden skriver vi i klartext hur man måste tolka en serie av motsägelsefulla beslut. Kommunalråden och nämndens ordförande letar efter någon som ska sitta kvar med Svarte Petter i handen. Det saknas nu stora belopp och det kommer att saknas ännu mer hösten 2015 och nästa år. Någon måste bli först med att handla. Alla borde redan ha insett att vi inte kommer förbi att tillföra kommunkassan mer pengar. Vänsterpartiets yrkande ger bakgrunden.

I Kunskapsförbundet Väst lyckades Vänsterpartiets företrädare att samla en majoritet i direktionen bakom ett beslut att ännu en gång starta utbildningen på estetiska programmet med inriktningen DANS. Förhoppningen är självfallet att högstadiets elever uppmärksammar detta och vågar satsa på utbildningen under de kommande åren. Förbundets vision förpliktar: ”En drömfabrik där alla växer och känner framtidslust”.

Onsdag kväll var det kommunfullmäktige och något mycket märkligt hände. Vänersborg har tidigare beslutat sig för en förändring i budgetprocessen. I mål- och resursplanen finns delen investerings- och exploateringsbudget för det kommande året. Men eftersom varje bokslut redovisar att uppemot hälften av förra årets investeringsbeslut inte genomfördes vid tänkt tidpunkt, skapar en rak överföring av kvarstående medel och objekt ett nytt ”berg” av åtaganden som man aldrig kan lyckas med. Därför förs det fram ett nytt förslag från nämnderna via ekonomistaben, ett förslag som präglas av strykningar i nya budgeten, förändrade tidsramar för en rad investeringar och därmed en mer realistisk beskrivning av hur den politiska viljan kan landa i verkligheten. Självfallet är ambitionen att den reviderade investerings- och exploateringsplanen skall klubbas snarast möjligt under det nya året. Februari skulle ha varit önskvärt men vi hann inte. Kommunstyrelsen förde fram ett beslutsunderlag till fullmäktiges möte 25 mars. Det handlar om en snittsumma av cirka 190 miljoner för varje år framöver. Det fanns bland alla objekt, uppemot hundra i antal, olika uppfattningar på tre punkter, motsvarande något mindre än 10 % av totalsumman.

Vad händer då i kommunfullmäktige? En representant för den styrande minoriteten S, C och MP går till talarstolen, yttrar en mening ”Herr ordförande, jag yrkar på bordläggning” och stiger ner igen till sin plats. Vi fick ingen som helst förklaring, men visst, förfogar man över 22 av 51 mandat så räcker det för en bordläggning. Först spekulerade vi så här: Miljöpartiets käpphäst, skogen på Mariedal Östra, riskerade att falla offer vid en omröstning. I Vänersborg verkar nämligen Sverigedemokraterna inte ha lärt sig hela alfabetet, ja och nej tycks inte komma över deras läppar, det blir nästan undantagslöst ett blekt ”avstår” vid nästan samtliga omröstningar. 51 minus 6 är 45, kommunledningens 22 mandat var i underläget mot 23? Var det denna fråga som föranledde bordläggningen?

Vi spekulerade fel. Här är förklaringen som duger bättre. Vid dagens sammanträde i socialnämnden berättade socialchefen att en lång och seg resa börjar närmar sig slutet. Socialförvaltningen bor trångt, det är nästan skönmålning att skriva så. Förra mandatperiodens moderata kommunledning noterade lokalbehovet men agerade inte. Nu finns två lediga lokaler, hundra meter från kommunhuset ligger Lindgården, en stor kommunägd fastighet, och så finns tomma lokaler intill Vänern, när Skatteverket flyttade verksamheten till Uddevalla. Socialchefen berättar om Skatteverkets jättefina lokaler och lägger till att en bra hyressättning för de tre närmaste åren ger lägre kostnader än vad som gäller dagens kontorslokaler. Vi förstår att allt inte är i lås än, bland annat behövs svar på frågan: Och efter dessa första tre år, vad blir hyran då? Sedan vet vi också att Lindgården kräver en upprustning som kostar en del. Det är den investeringen som striden står kring, det är en av de tre punkter som ledde till en bordläggning av hela paketet kvällen innan i fullmäktige. 

Bordläggning under en månad, under tiden blir det fait accompli. Får man göra så? När det gäller fastigheter i Vänersborg har våra socialdemokrater visat att de kan, precis, de kan göra precis vad som helst. Då spelar det inte någon roll vad kommunens policy stadgar om prioritering av kommunägda lokaler framför inhyrda externa fastigheter. Då spelar det ingen roll att man hanterar budgetbeslut lite som det passar. Då vågar man gå till talarstolen och begära bordläggning, punkt slut. Och då kommer den socialdemokratiska ordföranden med en förklaring tagen ur kommunallagen och arbetsordningen: Ett yrkande om återremiss måste åtföljas av en motivering, ett yrkande om bordläggning inte. Klubbslag!

Vänersborg vet att skaffa sig ett nyhetsvärde. Alltid. Även i ”Uppdrag granskning”. I ett avsnitt samma kväll som fullmäktige. Dagens Nyheter var inte ensam om att skaka frågande på huvudet med tanke på vilket bidrag vårt socialdemokratiska kommunalråd lämnade.

Vänsterpartiet är Vänersborgs tredje största parti. Vänsterpartiet är Vänersborgs oppositionsparti. Vi är aktiva, engagerade och pålästa, våra förslag beaktas och vår röst hörs. Vår motion om trygghetsboende bifölls igår. Vår ordförande, som hade skrivit motionen, tackade och berättade om vad som hade hänt under tiden som motionen fick ligga till sig. Hon nämnde Skövde, beskrev vilken framgång deras projekt hade. Sverigedemokraternas gruppledare tyckte att det var en bra motion och avslutade med ett löfte: Blir det inte av i Vänersborg så flyttar jag till Skövde. Repliken kom direkt: Vilket sätt att ta kål på förslaget, nu blir det inget trygghetsboende i Vänersborg!

Så långt är det bra …

Att lägga gruppmötet en hel vecka innan kommunfullmäktiges sammanträden har många gånger visat sig vara en stor fördel. Vi vet var vi har varandra, vi väger alternativa sätt att förhålla oss, förkastar några, håller öppet för andra. Dessutom hinner våra ledamöter att förbereda sin insats i talarstolen, vi andra kan få se ”stolparna” och komma med synpunkter. Ingen i Vänsterpartiets grupp behöver ha dåligt samvete när vi tar emot lite över tusen kronor i ”inläsningsarvode” per sammanträdeskväll, det blir ju långt mer än några timmar i sessionssalen.

Första punkten på dagordningen är val av ordförande för mandatperioden 2014-2018. Socialdemokraterna föreslår Lars-Göran Ljunggren till att leda kommunfullmäktige och att inta platsen som kommunens högsta representant. Ljunggren var ordförande i kommunstyrelsen under perioden 2006-2010. Den insatsen bedömdes på valdagen i september 2010 och socialdemokraterna förlorade nio av sina tjugoen mandat. Avsikten att ”sätta Vänersborg på kartan” lyckades man med, ingen tvekan.

Vi tvekade igår när vår fullmäktigegrupp diskuterade med våra medlemmar hur vi ska förhålla oss. Det står ju inte mindre än fyra alternativ till buds: Stillatigande gå med på ett val per acklamation, att avstå från att delta på denna punkt på dagordningen, att begära sluten omröstning eller att nominera en motkandidat. Vi kom fram till en lösning som accepterades av alla.

På fullmäktiges dagordning står också ”Mål- och resursplan 2015”. I och för sig finns det redan ett beslut från juni 2014. Men då undantogs beslutet om investerings- och exploateringsbudgeten. I juni vann Socialdemokraterna och Centerns förslag, med bifall från Vänsterpartiets ledamöter, över  den borgerliga kommunledningens förslag. Vänsterpartiet förklarade i sin reservation varför vi valde att biträda förslaget från S+C i slutomröstningen. Hela reservationen berättar om våra förväntningar att ett ”maktskifte” efter valet 2014 borde ge avtryck i ett nytt budgetförslag från den nya majoriteten.

Det bidde inte ens en tumme. S och C valde Miljöpartiet för ett framtida samarbete och det lokala partiet Välfärdspartiet. Dessa två partier har samma antal mandat nu som i juni. Vid första budgetbeslutet hade båda partier var sitt budgetförslag som på ett flertal punkter motsatte sig S och C-yrkandet. Så nu i november finns ett förslag från dessa fyra partier som är identiskt med det förslaget som vann i juni, det förslaget som i juni två av fyra partier absolut inte kunde tänka sig att rösta för.

Vänsterpartiets ledamöter är nog inte de enda som undrar hur detta ska gå. Vad har man kommit överens om ”i övrigt” för att bli ense i budgetfrågan, vad har det kostat? Det har gått två månader sedan valdagen och en månad sedan man presenterade rubriken ”överenskommelse”. Fortfarande väntar Vänersborg på att få veta något om innehållet i ”överenskommelsen”. Det känns inte omöjligt att det på fullmäktige kommer ett återremissyrkande för att skjuta budgetbeslutet till december. Beslutet om skattesatsen måste dock tas i november.

Den i kommunstyrelsen stridiga punkten i exploateringsbudgeten ”Mariedal Östra” kontra ”Onsjö Södra” var ytterligare en punkt där gruppen igår fick stöd från medlemmarna. Nu vet vi hur vi kommer att agera i fullmäktige, i november eller i december, när det nu kan bli aktuellt. Visst är det bra att ha tidiga gruppmöten.

Nästa medlemsmöte är den 1 december och nästa gruppmöte preliminärt 3 december.

Gruppmöte onsdag kväll

Vänsterpartiet har sina gruppmöten i mycket god tid innan fullmäktige sammanträder. Denna månad gäller det fullmäktige onsdag 19 november och partiets gruppmöte är onsdag 12 november, 18:00, i vår lokal på Kronogatan 31.

Till gruppmöten förväntas alla våra ledamöter och ersättare från fullmäktige och alla nämnder och styrelser närvaea. I övrigt är mötet självfallet öppet för alla medlemmar.

I ett antal frågor överlämnar vi till våra ledamöter att avgöra vilket personligt ställningstagande som skall gälla i beslutsögonblicket. Men tanken med gruppmötet är att alla redovisar sina tankar och förklarar varför ett förslag tycks vara bättre eller sämre än ett annat.

Det kommer att börja med att Socialdemokraterna föreslår Lars-Göran Ljunggren till ordförande i kommunfullmäktige för mandatperioden 2014-2018. Några av Vänsterpartiets ledamöter har varit mycket engagerade i viktiga frågor under mandatperioden 2006-2010. Då var Lars-Göran Ljunggren ordförande i kommunstyrelsen och högsta ansvarige politiker i en rad ärenden och beslut som har varit till skada för Vänersborg. Det är inte sannolikt att alla ledamöter från vårt parti kan bifalla den socialdemokratiska nomineringen. Fullmäktiges ordförande är främste representanten för  vår kommun i många officiella sammanhang.

Även i budgetärendet finns olika synpunkter. Eniga är vi dock i vår förundran över att såväl avgående kommunalråd Gunnar Lidell (M) och framförallt tillträdande kommunalråd Marie Dahlin (S) tycks vara tillfreds med utfallet av gamla fullmäktiges omröstning i budgetfrågan. Vänsterpartiet var i juni helt övertygat om att budgetbeslutet innan valet skulle ändras efter valet i september. Vi gör en annan bedömning än Socialdemokraterna. Vår tanke är att utvecklingen under hösten 2014 gör det nödvändigt att förstärka socialnämndens förutsättningar att leva upp till en rad stora och växande påfrestningar. I annat fall saknar socialnämnden under 2015 möjligheten att företräda en förvaltning som från första början är dömd att arbeta med växande underskott. Även den dramatiska nedskärningen av Kunskapsförbundets vuxenutbildning behöver ett nytt och större finansiellt engagemang från både Trollhättan och Vänersborg. Visserligen finns nu hopp om att förhindra det värsta scenariet med avbrutna studiegångar, men även nästa år finns ”nya” sökande som behöver sin utbildning och ett bra utbud av kurser.

Oeniga är vi möjligen i den enda frågan där S kommer med ett nytt förslag jämfört med underlaget från juni. S föreslår att låta Mariedal Östra utgå ur exploateringsbudgeten och vill istället sätta in Onsjö Södra.

Vi har inte klart för oss vilka svar som gäller för ett flertal frågor:

Varför byter Socialdemokraterna åsikt? Under flera år voterade man för en exploatering av Mariedal Östra, från byggnadsnämndens beslut om detaljplanen 2012 till så sent som i budgetberedningen i september/oktober 2014. Först i kommunstyrelsen för någon vecka sedan kom en kullerbytta. Inte Mariedal Östra utan Onsjö Södra. Hur går det ihop med att den ansvariga förvaltningen konstaterar att Mariedal Östra är kommunens enda detaljplanelagda område för blandad villabebyggelse? Samma förvaltning skriver i all hast ett utkast till planprogram (ska behandlas under december) som är ett första steg på en lång planprocess som knappast kan ge resultat innan tidigast 2017 eller 2018. Och är egentligen behovet av villatomter så överhängande? Det finns bl a på Onsjö Norra ett område för lite över tjugo villor, 2013 byggdes en villa där och 2014 kom till ytterligare två. Är inte behovet av hyresbostäder det man borde koncentrera sig kring?

Socialdemokraterna förklarade inte med ett ord svängningen i kommunstyrelsen. Nu får vi se om det kommer någon trovärdig motivering i kommunfullmäktige. Vart är vi på väg i Vänersborg?

Inte idag, men i morgon …

Kommunfullmäktige samlas ikväll för mandatperiodens första sammanträde. Bland de 51 ledamöterna finns 13 som för första gången följer uppropet, bland 26 ersättare är det 10 ”helt nya”. En något skev ålderssammansättning med endast 8 ledamöter ”upp till fyrtio” och 25 som är ”femtio plus”. Än mer obalans råder nu i fördelningen mellan 31 män och 20 kvinnor, anledningen är densamma i Vänersborg som överallt i riket efter senaste kommunalvalet.

Många kommuner väljer att endast sätta punkterna ”val av ordförande och vice ordförande” samt ”val av valberedning” på ärendelistan vid första träffen. I Vänersborg utgår ”val av ordförande …”, partierna som ”tar över” lär inte vara mogna än att nominera. Däremot väntar en diger ärendelista i övrigt. Inläsningsarvoden behöver inte utgå i onödan.

Så om det inte blir någon större spänning i Vänersborg ikväll, så väntar vi med stor förväntan på morgondagens händelse i Stockholm, när den tillträdande regeringen till riksdagen överlämnar höstens budgetproposition. Klockan 13:00 direktsänds debatten från riksdagens kammare.

Antingen är Vänsterpartiets förhandlare mycket skickliga eller också är det så enkelt att Vänsterpartiets ”önskemål, prioriteringar, förhandlingsutspel” träffar mitt i prick. Det kommer ju nästan dagligen rapporter om nya framgånger (se nedan). Nu vill vi gärna se texten och formuleringarna i propositionen för att kunna konstatera ATT det finns konkreta förslag till riksdagen och NÄR förslagen utfaller med vilka belopp och vilka inriktningar resp vilka förbehåll.  Propositioner är ju tack och lov fria från ”finstilta texter” men visst finns allehanda språkliga finesser, som skillnaden mellan ”skall” och ”bör”, ”under förutsättning att” och många fler brasklappar. Vi får se ..

Sedan återstår en fråga där vi fortfarande saknar svaret: I riksdagen, i Stockholm, i Göteborg, i Trollhättan, på hur många ställen som helst i landet väljer S att samarbeta med vårt parti, vad är det för fel med socialdemokraterna här i Vänersborg?

Gratis läkemedel för barn från juli 2015 

Nu höjer vi underhållsstödet 

Två miljarder kronor till fler anställda i äldreomsorgen

 

Vi missade en pusselbit

Vårt inlägg igår var tämligen korrekt, men inte helt rätt ändå.

Vänersborgsgrupperingen S och C har hållit ihop i många år nu, som majoritetsregering 2007 haft ansvar för byggprojektet Arena Vänersborg, har även hållit ihop som en sorts opposition när de tre andra borgerliga partierna 2010 tog på sig att leda kommunen med en minoritet i kommunfullmäktige. Nu enas S med sina 14 mandat och C med sina 4 mandat med Miljöpartiet och Välfärdspartiet, två partier som under en, två mandatperioder gång efter annan angripit S i en rad stora och viktiga frågor. Men nu är 14 plus 4 tillsammans med 4 MP mandat och 2 från det lokala Välfärdspartiet tillsammans 24 – av 51. Vi får väl se om vi inte får rätt med gårdagens misstanke: En sådan minoritet tar på sig uppgiften att leda kommunen endast under förutsättningen att det finns en tyst överenskommelse med någon / några andra partier att ”få hålla”. Eller hur, M, FP och KD?

Nu är tabellen komplett:

C FP M KD S V MP FV VFP SD Antal Ledning
1973  13 8 6  1  19  2  49  C FP M KD
1976 13 7 6 1 20 2 49  C FP M KD
1979 12 7 8 21 3 51  C FP M
1982 11 4 10 23 3 51 S V
1985 9 10 10 18 4 51 C FP M
1988 8 7 8 1 19 4  4 51 S V MP
1991 7 5 9 4 15 3 2 6 51 C FP M KD FV
1994 4 3 7 2 21 3 2 9 51 S V MP
1998 4 2 6 4 16 5 2 12 51 C FP M KD FV
2002 4 5 6 4 20 5 2 5 51 S C V
2006 5 4 9 4 21 4 2 2 51 S C
2010 3 5  13 2 12 8 4 2  2 51 FP M KD
 2014  4  3  10  2  14  6  4  2  6 51  S C MP VFP

 

Ord och inga visor

Ibland går det väldigt snabbt …

Hur var det med den utsträckta handen, Stefan Löfven?

Vi såg den tidigare under dagen vid pressträffen halv två åtminstone ett dussintal gånger. Hade den kommit bort tre timmar senare?

Raka bud kan dock också ha sina fördelar. I alla fall när man är förberedd. Och det var Vänsterpartiet. Signalerna fanns ju lite överallt, vi har inte kunnat undgå antydningarna här i Vänersborg heller.

V utesluts från regeringen

Vart är vi på väg?

Sex partier har blivit tio, stora partier har blivit små partier, små partier har vuxit. Efter den senaste kommunsammanslagningen var det 1973 sex partier i den ”nya” kommunen Vänersborg. Nu finns nio partier med i fullmäktige och på söndag är det tio partier som ställer upp i kommunvalet.

Här en tabell som visar hur förändringarna har präglat majoritetsförhållanden:

C FP M KD S V MP FV VFP SD Antal Ledning
1973  13 8 6  1  19  2  49  C FP M KD
1976 13 7 6 1 20 2 49  C FP M KD
1979 12 7 8 21 3 51  C FP M
1982 11 4 10 23 3 51 S V
1985 9 10 10 18 4 51 C FP M
1988 8 7 8 1 19 4  4 51 S V MP
1991 7 5 9 4 15 3 2 6 51 C FP M KD FV
1994 4 3 7 2 21 3 2 9 51 S V MP
1998 4 2 6 4 16 5 2 12 51 C FP M KD FV
2002 4 5 6 4 20 5 2 5 51 S C V
2006 5 4 9 4 21 4 2 2 51 S C
2010 3 5  13 2 12 8 4 2  2 51 FP M KD
 2014 51

FV var det lokala partiet Folkviljan som startade som ”Nej mot Flygplatsen i Skogaryr”, projektet som S Anders Larsson (S) drev och förlorade. Det andra projektet förlorade han inte – Arena Vänersborg 2007. Däremot förlorade S och C nio respektive två mandat 2010.

Nu är det helt nya toner inför den kommande mandatperioden. Det började med en radiointervju i P4 Väst där Marie Dahlin (S) först förklarar på en mycket tydlig frågeställning om ”vem med vem” efter detta val: ”Det är en helt öppen fråga. Jag känner det att vår kommun behöver ett majoritetsstyre.” Eftersom frågan och svaret bara kunde tolkas på ett sätt blev det rabalder och Radio Väst gjorde ett tillägg i sin rapportering: ”Det kommer inte på fråga att vi ska samarbeta med Moderaterna, säger hon nu.”

Det hindrar dock inte att spekulationen går vidare. Redaktören för den lokala gratistidningen Vänersborgaren skriver i sin kolumn FÖRSTA ORDET: ”Här i kommunen blir det intressant att se om vi får majoritetsstyre. Krävs det att (S) och (M) samarbetar för det? Och är då ideologiska skillnader helt lagda åt sidan för kommunens bästa?

Vi såg oss i alla fall tvungna att lägga in en annons på en hel sida med en text som ingen av oss drömde om i början av valrörelsen, att den kunde vara möjlig och nödvändig så här någon dag innan 14 september:

MITTUPPSLAGETsenaste