Tredje inlägget om skolan på tre dagar. I huvudsak länkar till underlaget för utredningen om skolpengen som tillsattes av regeringen igår. Utredning ja – när kan nästa steget tas? 

”Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för förskoleklass, grundskola och anpassade grundskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 april 2025. Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer ska redovisas senast den      1 november 2026.”

En fråga ställdes vid pressträffen till skolministern: ”Är det här första steget till ett förstatligande av hela skolsystemet?” Lotta Edholm uttryckte sig gillande till idéen, för sin egen person och för partiet hon tillhör. Följdfrågan blev: ”Kan skolministern säga någonting om diskussionen i regeringen, alltså hur mycket av det här kan bli verklighet?”

Frågorna kom som på beställning. I grunden för det nu aktuella direktivet ligger dels en tidigare statlig utredning: ”Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag”, dels en rapport från Riksrevisionen ”Skolpengen – effektivitet och konsekvenser”. 

Nu utses som särskild utredare Lena Holmdahl, utbildningsdirektör i Stockholms stad. Hon har varit expert i nämnd statlig utredning.  

När riksrevisionens rapport behandlades i mars 2023 hade S, V och MP en gemensam reservation med denna inledning: ”Vi har länge pekat på en rad systemfel i nuvarande utformning av skolpengen och att systemet med skolpeng behöver göras om. Riksrevisionens sammanfattande bedömning är också att regelverket för skolpeng till fristående skolor motverkar en likvärdig skola och Riksrevisionens granskning bekräftar därmed vår tidigare framförda kritik. När nu regeringen i sin skrivelse till följd av Riksrevisionens iakttagelser aviserar utredning av systemet uppstår frågan varför regeringen inte i stället agerar och lägger fram förslag utifrån tidigare framtaget utredningsunderlag. Vi anser att regeringen, utifrån befintligt utredningsunderlag, snarast ska lägga fram förslag för en mer likvärdig skolpeng.”

I mars 2023 avslog riksdagens majoritet SD, M, Kd och L förslaget till en grundläggande förändring av systemet med skolpengen. Nu i november 2023 har uppenbarligen insikten kommit: ”Så här kan vi inte ha det!”

Utredningen ska redovisa sina slutsatser vid två tillfällen: Grundskolans m.fl. frågor tas upp när valrörelsen 2026 börjar komma i gång, gymnasieskolans finansiering kommer upp två månader efter riksdagsvalet i september 2026. 

Alla hårresande fel som Lotta Edholm berättade om vid dagens pressträff får lov att finnas kvar ett antal år till. 

På regeringens hemsida publicerades igår en skrivelse från utbildningsdepartementet till riksdagen: ”Riksrevisionens rapport om skolpengen – effektivitet och konsekvenser”.

För att göra en lång historia kort: 

• Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och fyller en viktig funktion. Vi är den enda aktören som kan ge riksdagen en samlad oberoende revision av staten. (Riksrevisionens hemsida)
• Riksrevisionen sammanställde granskningsrapporten ”Skolpengen – effektivitet och konsekvenser” med ett flertal rekommendationer och slutsatser.
• Skrivelsen innehåller regeringens bedömning av rapportens budskap – skrivelsen överlämnas till riksdagen.
• Riksdagspartierna kan skriva motioner med anledning av skrivelsen. Utbildningsutskottet sammanställer ett betänkande som överlämnas för debatt och beslut i riksdagen. 

”Skolpengen” är friskoleivrarnas ömma punkt. Skolorna, kommunala skolor och friskolor, får tillgodoräkna sig skolpengen ”per elev”. Lika för alla – det låter väl okey. När friskolorna ”kom till” föreslog borgerliga regeringar att friskolor endast skulle erhålla 85% av tilldelningen, med tanke på att kommunala skolor av flera anledningar alltid har högre kostnader. Det går inte att komma ifrån. Att det var en S-regering som senare fick riksdagen att ställa sig bakom förslaget ”lika för alla”, 100% till alla, får andra lämna förklaringar till. 

Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer är tydliga. Men i riksdagen gäller beslutet något annat – riksdagen skall ha en uppfattning om regeringens skrivelse, om regeringens syn på revisionens rapport. Och  vad skriver Ulf Kristersson och utbildningsminister Lotta Edholm?

”Regeringen konstaterar att de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat såväl till regeringen som till Skolverket och Skolinspektionen rör komplexa frågor som kräver utredning. Regeringen har för avsikt att låta utreda nu aktuella frågor”

I sammanhanget har den nya regeringen även grävt fram några andra texter som kräver utredningar:

• Riksdagen har även tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av skolgång för resursskolans målgrupp och att det därför snarast bör tillsättas en utredning med detta uppdrag (bet. 2021/22:UbU 31 punkt 2, rskr. 2021/22:340).
• Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Ökad likvärdighet för skolhuvudmän (prop. 2021/22:161) tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag på ett resursfördelningssystem i skolan som är transparent, robust och förutsägbart och Skr. 2022/23:44
  som tar hänsyn till skolors olika förutsättningar samt säkerställer resurser utifrån elevers förutsättningar och behov (bet. 2021/22:UbU 32 punkt 2, rskr. 2021/22:362). Ett sådant förslag bör enligt utskottet bl.a. bygga på en
  analys av faktiska kommunala kostnader, t.ex. för ansvaret att tillhandahålla utbildning för alla barn, och konsekvenser för alla typer av fristående aktörer.

Vågar någon på allvar tro att regeringen har för avsikt att föra fram frågan om marknadsskolan till ett avgörande innan valdagen i september 2026?

P.S: 4 januari kom en fundering på LO-bloggen – ta del av bloggens tankar:

Johan Enfeldt – Regeringen ger Riksrevisionen rätt om skolpengen och öppnar för begränsad etableringsfrihet