På regeringens hemsida publicerades igår en skrivelse från utbildningsdepartementet till riksdagen: ”Riksrevisionens rapport om skolpengen – effektivitet och konsekvenser”.

För att göra en lång historia kort: 

• Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och fyller en viktig funktion. Vi är den enda aktören som kan ge riksdagen en samlad oberoende revision av staten. (Riksrevisionens hemsida)
• Riksrevisionen sammanställde granskningsrapporten ”Skolpengen – effektivitet och konsekvenser” med ett flertal rekommendationer och slutsatser.
• Skrivelsen innehåller regeringens bedömning av rapportens budskap – skrivelsen överlämnas till riksdagen.
• Riksdagspartierna kan skriva motioner med anledning av skrivelsen. Utbildningsutskottet sammanställer ett betänkande som överlämnas för debatt och beslut i riksdagen. 

”Skolpengen” är friskoleivrarnas ömma punkt. Skolorna, kommunala skolor och friskolor, får tillgodoräkna sig skolpengen ”per elev”. Lika för alla – det låter väl okey. När friskolorna ”kom till” föreslog borgerliga regeringar att friskolor endast skulle erhålla 85% av tilldelningen, med tanke på att kommunala skolor av flera anledningar alltid har högre kostnader. Det går inte att komma ifrån. Att det var en S-regering som senare fick riksdagen att ställa sig bakom förslaget ”lika för alla”, 100% till alla, får andra lämna förklaringar till. 

Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer är tydliga. Men i riksdagen gäller beslutet något annat – riksdagen skall ha en uppfattning om regeringens skrivelse, om regeringens syn på revisionens rapport. Och  vad skriver Ulf Kristersson och utbildningsminister Lotta Edholm?

”Regeringen konstaterar att de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat såväl till regeringen som till Skolverket och Skolinspektionen rör komplexa frågor som kräver utredning. Regeringen har för avsikt att låta utreda nu aktuella frågor”

I sammanhanget har den nya regeringen även grävt fram några andra texter som kräver utredningar:

• Riksdagen har även tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av skolgång för resursskolans målgrupp och att det därför snarast bör tillsättas en utredning med detta uppdrag (bet. 2021/22:UbU 31 punkt 2, rskr. 2021/22:340).
• Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Ökad likvärdighet för skolhuvudmän (prop. 2021/22:161) tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag på ett resursfördelningssystem i skolan som är transparent, robust och förutsägbart och Skr. 2022/23:44
  som tar hänsyn till skolors olika förutsättningar samt säkerställer resurser utifrån elevers förutsättningar och behov (bet. 2021/22:UbU 32 punkt 2, rskr. 2021/22:362). Ett sådant förslag bör enligt utskottet bl.a. bygga på en
  analys av faktiska kommunala kostnader, t.ex. för ansvaret att tillhandahålla utbildning för alla barn, och konsekvenser för alla typer av fristående aktörer.

Vågar någon på allvar tro att regeringen har för avsikt att föra fram frågan om marknadsskolan till ett avgörande innan valdagen i september 2026?

P.S: 4 januari kom en fundering på LO-bloggen – ta del av bloggens tankar:

Johan Enfeldt – Regeringen ger Riksrevisionen rätt om skolpengen och öppnar för begränsad etableringsfrihet

Uppdaterades: 04 jan 2023