Välkomna alla vänner, medlemmar och sympatisörer! Onsdag 11 juni har vi grillkväll i Skräcklan. Det kommer bjudas på vegetariskt, kaffe och fika. I övrigt kör vi lite knytkalas så ta gärna med något extra om ni har över till gemenskapen, eller om ni vill ha något annat att slänga på grillen. Ta gärna med en vän eller två, så har vi en fin kväll tillsammans och pratar organisering och kommande planer!

Vi informerade här på hemsidan om en riksdagsdebatt kring utbildningsutskottets betänkande ”Lärare och elever”. I efterhand kan man se och höra hela debatten på riksdagens webb-TV, där finns även länken till snabbprotokollet för den som hellre läser utskriften från alla anföranden och replikskiften. Samtliga åtta riksdagspartier fanns på plats med företrädare som också är ledamot eller suppleant i utskottet. Fredrik Malm, L, hade första anförandet – hela debatten höll på i en timme och trettiofem minuter. Fredrik Malm företräder Liberalerna, han är utbildningsutskottets ordförande. Utbildningsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm tillhör också Liberalerna. När Fredrik Malm hade läst färdigt sitt manuskript, ville Daniel Riazat från Vänsterpartiet ha besked i en fråga som Malm inte hade tagit upp: Varför kan en friskolekoncern som väljer att marknadsföra sina skolor som ”international school” anställa lärare utan krav på behörighet? Fredrik Malm inledde sin replik med: ”Daniel Riazats parti och mitt parti är olika partier. Liberalerna införde allmän rösträtt i Sverige. Det var ungefär samtidigt som Vänsterpartiet ville avskaffa rösträtten och införa proletariatets diktatur.”

Riksdagens andre vice talman under debatten var Julia Kronlid, SD. Hon kommenterade två talare: ”Jag vill upplysa ledamoten om att talartiden överskreds med över 50 procent.” Så kan det bli när man dels har förberett sitt eget anförande och dels i anförandet också är angelägen om att ta upp frågor, synpunkter och påståenden som andra ledamöter förde fram i talarstolen. Daniel Riazat, V, och Niels Paarup-Petersen, C, svalde tillsägelsen. Dagarna innan den här debatten hade Anna-Karin Hatt, Centerpartiets nya ledare, yttrat sig om skolfrågor. Och Daniel Riazat frågade: ”Sedan har jag lyssnat på den nya partiledaren, som har en bakgrund i en del organ som har drivit på för att friskolemarknaden ska fortsätta som vanligt. Jag har hört en del oroväckande uttalanden. Vill Niels Paarup-Petersen säga något mer utvecklande om huruvida svenska folket och Centerpartiets väljare har något att oroa sig för eller inte?”  Niels Paarup-Petersen svarade: ”Centerpartiets väljare och svenska folket kan alltid oroa sig för att Vänsterpartiet får makt. Det är en klassisk oro.” Och avslutade längre fram i sin replik: ”Vi ska göra systemförändringar. Det räcker inte med små kontroller, som till exempel statsministern ibland verkar tro. Jag och Daniel Riazat är överens om att det måste ske systemförändringar. Vi är bara inte helt överens om vilka.”

Men tillbaka till Fredrik Malm, L, och andra ledande utbildningspolitiker och statsråd från Liberalerna. Visst bestämmer Liberalerna när det gäller skolpolitik i Sverige. Men hur länge? Även efter det kommande riksdagsval? Här avslutningen på Niels Paarup Petersens, C, anförande: ”Jag vill avsluta med att säga att Liberalerna än en gång har haft en väldigt hög svansföring i den här debatten. Tyvärr har Liberalerna lika låg leverans i verkligheten som de har hög svansföring i debatten. Centerpartiet vill att den skola som anställer fler behöriga lärare ska få bättre betalt. I dag är det nämligen alldeles för enkelt att dra ned på kvaliteten för att göra vinst. Liberalerna säger nej. – Centerpartiet vill ha ett gemensamt och obligatoriskt skolval. Liberalerna säger nej. Eller, de säger att det inte blir av – trots att det rent av står i Tidöavtalet. – Centerpartiet vill att offentlighetsprincipen ska omfatta friskolor och har pressat regeringen att utreda det. Det ligger en utredning på Liberalernas bord sedan ett år tillbaka, och vi vet fortfarande inte vad som händer. – Centerpartiet vill ha en skolpeng som skiljer sig åt mellan friskolor och kommunala skolor, precis som ansvaret skiljer sig åt. Liberalerna har inte levererat det heller. – Centerpartiet föreslår som sagt att skolan tillförs 5 miljarder kronor. Liberalerna säger återigen nej. – Liberalerna pratar om att reglera lärarnas arbetstid medan en avtalsrörelse pågår. Men vill de betala? Nej, det vill de inte. – Liberalernas skolpolitik i verkligheten, där den gör skillnad, är icke-existerande. Ord ger inte fler lärare, inte mer resurser och inte fler godkända elever, fru talman. Det är det riktig politik som gör.”

”Faktum är att varenda läroplan sedan 1980 har lanserats av Liberalerna. Liberalerna var med och tog fram friskolereformen tillsammans med Centerpartiet. Liberalerna försvarade fram till i vintras ett betygssystem som i onödan slog ut hundratusentals elever i det här landet och som bidrar till både lärares och elevers dåliga mående. Än vet vi inte om det faktiskt kommer att bli annorlunda och i så fall när. Det vet vi inte. – Liberalerna har den senaste mandatperioden varit med och hindrat varenda reform av friskolesystemet. Man garanterade därmed att det gick att tälja guld, som Fredrik Malm själv sa i talarstolen. Att påstå någonting annat i riksdagens talarstol är inte klädsamt. Det är inte det. Centerpartiet har också varit där, men jag säger ju att det är så. Jag erkänner det, och vi har gjort förändringar.”

Vi ses på Aqua Blå-festivalen Vänersborg med Vänsterpartiet Vänersborg. I vårt info tält kommer självklart Palestina och pågående folkmord stå i fokus Det blir även samtal om lokalpolitik, aktiviteter för barn, tipspromenad med fina priser, spunnet socker, ballongfigurer, ansiktsmålning, popcorn och mycket mer! Vi har med oss Ung Vänster Älvsborg och gästas av kamrater från både Vänsterpartiet Orust och Vänsterpartiet i Trollhättan och Elinor, feministiskt ansvarig i Fyrbodal. Vi ser fram emot att träffa alla invånare, kom och häng i med oss i tältet och prata om vad som behöver förändras, och bli en del av vår organisering tillsammans med civilsamhället i Vänersborgs kommun.

Efterlängtat sommarlov – elevernas och personalens längtan lär vara stor. Riksdagens politiker avslutar vårterminen den 18 juni. Innan dess väntar en rad beslut som ska fattas. Beslut som kan vara avgörande för det som väntar till hösten. I veckan är det två betänkanden från utbildningsutskottet som det ska debatteras kring. I betänkandet 2024/25;UbU21 ”Skolor mot brott” är det ännu en gång tydligt att riksdagens fyra oppositionspartier kan enas i sakfrågor. Läs reservationen ”Vikten av att ungdomsförbund m.fl. inte stängs ute från skolorna” – S, V, C och MP har gemensamt undertecknat reservationen. 

I ett annat betänkande 2024/25:UbU11 ”Lärare och elever” vill vi uppmärksamma en av reservationerna som Vänsterpartiets ledamot i utbildningsutskottet, Daniel Riazat, står för: ”Elever med särskilda behov”. Här hela texten: ”Det finns ett stort behov av kontinuerlig kunskapshöjning och fortbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och neurologiska funktionsnedsättningar i form av bemötande, extra anpassningar och särskilt stöd. Vänsterpartiet anser därför att kontinuerlig kompetensutveckling av skolans personal om såväl synliga funktionsnedsättningar som NPF måste initieras. Skolinspektionen har genom åren gjort många granskningar av särskilt stöd och extra anpassningar till elever. År 2023 kom myndigheten med en djupare tematisk kvalitetsgranskning: ”Skolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska svårigheter”. Rapporten och granskningen handlar specifikt om hur hinder i lärmiljön identifieras och undanröjs för elever med neuropsykiatriska svårigheter utifrån elevernas behov. Myndigheten konstaterade att det fanns brister hos 22 av de granskade skolorna. Hälften av skolorna med brister hade omfattande utvecklingsbehov. Enligt Skolinspektionen identifierar personalen på dessa skolor sällan vilka hinder i lärmiljön som eleverna riskerar att möta och därmed arbetar skolans personal inte heller för att undanröja dem. Jag vill se en skola som har fungerande stödfunktioner och som inte skapar hinder för elever med NPF. Det bör därför tillsättas en utredning som utvärderar och föreslår utvecklingsområden för skolans kompetens om NPF.
Tillgängliga lärmiljöer i undervisningen är centralt för att elever med funktionsnedsättningar ska få möjlighet till likvärdig kunskapsutveckling som andra elever. Jag vill se ett lagförslag som innebär att det garanteras att skollokaler tillgänglighetsanpassas utifrån elevers funktionsvariationer, oavsett om de är fysiska, psykiska och/eller kognitiva.
Kunskapen om hur det går för elever med funktionsnedsättning behöver öka. Därför behövs det bättre strukturer för att samla in nationell statistik över hur det går för elever med funktionsnedsättning. Utredningen om ”Mer kunskap om barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet” konstaterade i sitt betänkande (SOU 2023:95) att kunskapen om hur barn och elever med funktionsnedsättning har det socialt och kunskapsmässigt och om vilken tillgång till stöd de har i skolväsendet har varit alltför bristfällig och fragmentarisk under lång tid. Utredningen presenterade förslag i sitt betänkande som skapar förutsättningar för mer och bättre kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning. Utredningens bedömning är att  förslagen väl balanserar samhällets kunskapsintresse och individers rätt till personlig integritet. Med en kontinuerlig uppföljning, som synliggör såväl kunskapsresultat och sociala villkor som stödinsatser, får samhället ett systematiskt och robust underlag för att förverkliga alla barns och elevers rätt till lärande och utveckling, motverka funktionsnedsättningars konsekvenser samt bättre uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Jag stöder ansatsen att bättre synliggöra villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet och förväntar mig att regeringen går vidare med lagförslag som bygger på utredningens förslag. Men jag instämmer även i Jämställdhetsmyndighetens synpunkter på förslaget om förstärkt uppföljning av kunskapsresultat och stödåtgärder att all statistik som hämtas in och används ska vara könsuppdelad. Jag vill att regeringen återkommer med ett lagförslag som bygger på utredningen ”Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola” (SOU 2023:95).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan. 

I tur och ordning: Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen sammanträder under måndag och tisdag, 16 och 17 juni, i Bojorten i kommunhuset i Vänersborg. Alla underlag kommer att finnas på VGR-hemsidan. Här finns även länken till webb-sändningen för den som vill följa debatten. I regionfullmäktige är det S, V och MP som tillsammans bildar den styrande minoriteten. Här länken till deras budgetförslag som RödGrönLedning publicerade i veckan.

På onsdag 18 juni debatteras i riksdagen med utgångspunkt från Finansutskottets betänkande 2024/25:FiU20 ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken”. Betänkandet publiceras först 13 juni. Som underlag för utskottets överläggningar finns regeringens proposition – fyra partier står bakom propositionen: M,L, KD och SD. Fyra partier i opposition har skrivit var sin motion: S, V, C och MP. Här länken till Vänsterpartiets budgetmotion.

Samma dag, onsdag 18 juni, sammanträder i Bojorten i kommunhuset Vänersborgs kommunfullmäktige – start 13:00. I Vänersborg finns det en styrande minoritet med partierna S, C, KD och MP som lägger fram ett budgetförslag för 2026. Det är 23 ledamöter som partierna samlar, de övriga fem partier förfogar över 24 ledamöter. Egentligen borde det vara 51 ledamöter i fullmäktige, men SD har vid sammanträdet i juni kvar 6 ledamöter, ett markant bortfall med tanke på att 10 ledamöter och 5 ersättare fanns på plats när mandatperioden började i oktober 2022. [Eftersom en av SD:s ledamöter efter detta junimöte avsäger sig sin plats, så kommer kommunens styrande minoritet från oktober 2025 och under resten av mandatperioden vara styrande majoritet – 23 mot 23, då avgör alltid ordförandens röst, den rösten tillhör C.] Här länken till Vänsterpartiets budgetyrkande. 

Semesterhemsföreningen Nordkroken firar 80-års jubileum – välkommen att  fira med oss.

Inför 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna

Att förtäta städer vid nybyggnation görs för att det blir lägre kostnader för vägar, ledningar och annan infrastruktur. Det är då vanligt att grönytor tas i anspråk. De tätortsnära grönytorna, såväl grönstråk, parker, lekparker med grönytor och små mini- eller mikroparker hotas på grund av förtätningen. Mängden grönyta i städerna minskar. I Vänersborg har det byggts mycket på senare tid och en hel del som ligger i plan, såsom ny tingsrätt, skolor, mötesplats för unga med flera. I stort ser vi att kommunen ofta tar hänsyn till att bevara grönområden. Men vi ser också att ibland får grönområden lämna plats för betong. Vi befinner oss i ett föränderligt klimat där vi tydligare och oftare drabbas av skyfall med översvämningar och värmeböljor vilket orsakar stora samhällskostnader. Vi måste öka stadens motståndskraft att förebygga, dämpa och stå emot effekterna av klimatförändringar. Det finns naturbaserade lösningar (NBS) i stadsplaneringen för hållbarhet, biologisk mångfald, klimatanpassning och folkhälsa. Principen 3-30-300 som tillsammans med andra planeringsmetoder och förvaltning i kommunen kan stärka kommunens motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt göra kommunen mer attraktiv som bostadsort och för besöksnäringen. Samtidigt gynnar principen de ekosystemtjänster som Boverket anser ska integreras i samhällsplaneringen.

[Läs hela motionen.]

På tisdag är första punkten på riksdagens ärendelista debatten om socialutskottets betänkande 2024/25:SoU23 ”En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter”. Sedan flera månader tillbaka utbildar en mängd välavlönade konsulter utan rast och ro tusentals anställda i landets alla kommuner om den ”nya socialtjänstlagen”. Som efter beslutet på tisdag ska träda i kraft den 1 juli 2025. Nog kan man räkna med att förslaget klubbas i sin helhet, riksdagens majoritet med SD, M, KD och L (i storleksordning) står samlade bakom lagförslagen i betänkandet. I debatten vill säkerligen oppositionspartierna framföra ett antal tankar som i betänkandet finns med i form av reservationer.

Vänsterpartiet har 8 reservationer och en tillsammans med C och MP; Miljöpartiet 14 och så en tillsammans med V och C; Centerpartiet 4 egna och en tillsammans med S och den andra med V och MP; Socialdemokraterna har blott en egen reservation och så en med C. Den som vill bekanta sig med den nya lagen, gör bäst i att ladda ner och läsa betänkandet. Här Vänsterpartiets synpunkter – i det följande står till vilken punkt i betänkandet Vänsterpartiets ledamot reserverade sig och på vilken sida i betänkandet reservationen återges.

• Ansvaret för uppgifter inom socialtjänsten, punkt 2 – 73
• Kvalitet och kunskap inom socialtjänsten, punkt 3 – 73
• Arbete med frivillig återvandring, punkt 5 – 75 (tillsammans med V och MP)
• Samhällsplanering, punkt 7 – 77 
• Brottsförebyggande arbete – punkt 8 – 78
• Anmälan om oro för ett barn, punkt 16 – 85
• Beredskapsfrågor, punkt 20 – 88
• Uppföljning av reformen, punkt 22 – 89
• Ekonomiska konsekvenser, punkt 23 – 90

RödgrönLedning S, V och MP i Västra Götalandsregionen presenterade i slutet på veckan en budgetsatsning – totalt 205 miljoner kronor för att förbättra barn och ungas psykiska hälsa.  Vårt fokus är att bygga ut vården där den behövs mest, nära barnen och deras familjer, istället för att splittra den med fler vårdval och privatiseringar. Det är inte acceptabelt att barn i kris får vänta i månader på hjälp. Därför stärker vi nu Barn- och ungdomspsykiatrin i egen regi med 150 miljoner, säger Carina Örgård (V).

Allt fler barn och unga mår dåligt men får vänta orimligt länge på stöd. Under pressträffen presenterade Rödgrön ledning flera kraftfulla insatser för att vända utvecklingen. Konkreta åtgärder som stärker den offentliga drivna, sammanhållna vården presenterades, bland annat utökade öppettider, fler småbarnsteam och stärkt samverkan mellan elevhälsa, primärvård, socialtjänst och civilsamhälle. Vi prioriterar barn och ungas hälsa. Resurserna ska gå till offentligt driven och jämlik vård, inte till vårdval och privata vårdbolag. Vi vet att det är i den första linjens vård som vi kan göra störst skillnad. Rödgrön ledning stärker nu upp med 40 miljoner kronor för tidiga insatser som lågtröskelverksamheter som Ungas Psykiska Hälsa, och Familjecentraler, säger Janette Olsson (S).

Satsningen markerar också ett ideologiskt vägval. Barns rätt till psykisk hälsa får aldrig vara beroende av föräldrars resurser eller bostadsort. Den här satsningen handlar om jämlikhet, trygghet och att bygga framtidstro. Nu ser vi i Rödgrön ledning till att bygga ut och förstärka Ungas Psykiska Hälsa i hela regionen och se till att fler får hjälp tidigt. Dessutom lägger vi 15 miljoner kronor för att förbättra ätstörningsvården, säger Thony Andreasson Aderum, (MP). Den rödgröna budgeten presenteras i sin helhet i slutet av maj. [Texten är från RödGrönLedningens pressmeddelandet]