Våra medlemsmöten brukar vi ordna i Folkets Hus i Vänersborg. Dock inte idag, onsdag 21 november 2012.

Vi har bjudit in oss / vi har bett om att bli inbjudna till Ungdomshuset. Inte för alla dock för de flesta av våra medlemmar ett hus och en verksamhet som vi inte känner till mer än det vi har ”hört” och ”läst”.

Det vi vet är att många ungdomar har synpunkter på att öppningstiderna har fått ändras och att fritidsgården nu endast öppnas tre kvällar i veckan. Om detta och mycket annat hoppas vi att kunna föra samtal ikväll.

Ungdomshuset öppnar 18:00 – medlemsmötet börjar således ”någon gång” därefter. 

Den 1 juli 2002 ändrades Kommunallagen (KL) på en rad punkter. Det var vid det tillfället som ”medborgarförslag” fördes in i lagtexten.

Svenska Kommunförbundet [numera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL] informerade i cirkulär 2002:128 ”Ändringar i kommunallagen 1 juli 2002”. Här hela avsnittet om medborgarförslaget:

Medborgarförslag

I  5 kap. 23 § 5 p KL har införts en ny bestämmelse om medborgarförslag. Den som är folkbokförd i en kommun eller i en kommun inom landstinget får väcka ärende i fullmäktige om fullmäktige har beslutat det. Fullmäktiges arbetsordning ska i sådant fall kompletteras med bestämmelser om hur medborgarförslagen ska handläggas.

Termen medborgarförslag används för att särskilja initiativen från enskilda ledamöters motioner. Den medborgerliga förslagsrätten tillkommer endast folkbokförda medlemmar och således inte föreningar, råd eller dylikt. Däremot omfattas således såväl barn och ungdomar som personer med utländsk bakgrund som inte har kommunal rösträtt. Medborgarförslaget ska enligt propositionen (sid. 142) kunna undertecknas av en eller flera personer.

Den som väckt medborgarförslag har inte automatiskt någon yttranderätt i fullmäktige. Fullmäktige har dock möjlighet att i arbetsordningen föreskriva att den som väckt ett medborgarförslag skall ha rätt att yttra sig i ärendet.

Ett medgivande av fullmäktige ska enligt propositionen (sid. 142) gälla generellt. En individuell prövning av om ärendet får väckas eller inte får inte förekomma.

Ett medborgarförslag måste beredas innan beslut fattas. Det ankommer på fullmäktige att i sin arbetsordning ange närmare regler om beredning av medborgarförslag, se 5 kap. 64 § 2 st KL.

Liksom för motioner har fullmäktige en skyldighet att besluta i väckta ärenden. Detta gäller även om medborgarförslaget avser myndighetsutövning mot enskild eller frågan inte ryms inom den kommunala kompetensen. I sistnämnda fall kan det bli fråga om avslagsbeslut efter beredning. Fullmäktige kan dock under vissa förutsättningar i enlighet med 5 kap. 33 § KL på samma grunder som gäller för motioner, avskriva medborgarförslaget från vidare handläggning. Liksom för motioner skall medborgarförslag beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att medborgarförslaget väcktes.

Det är något oklart vad som i propositionen menas med att fullmäktiges medgivande är generellt. Av propositionen framgår att ett beslut om att införa medborgarförslag kan avgränsas till en viss försöksperiod. Det torde dock inte enligt vår mening vara möjligt att begränsa medgivandet till vissa grupper av kommunmedlemmar.

Den som önskar fördjupa sig mera kan läsa propositionen 2001/02:80 ”Demokrati för det nya seklet”, sidorna 51-55. Här länken till konstitutionsutskottets betänkande 2001/02:Ku14.

Fem år senare modifierades regelverket. Då hade man i en rad kommuner samlat erfarenheter vilka blev bakgrunden till förbättringar i kommunallagens föreskrifter. Det återkommer vi till.

Det räcker inte med att få uppslutning bakom en bra tanke, det måste också till ett gediget arbete för att förändra och utforma regelverket så att tanken kan bli verklighet.

Nu har Vänersborg sagt ja till att införa medborgarförslag. Protokollet redovisar att samtliga partier har yrkat bifall. Så bra, även om det kan vara värd en annan berättelse hur vi kom dit.

Beslutet är fattat, vad händer nu?

För vår del behöver vi lite handledning för att veta hur beslutet ska bli verklighet i politiken. Det gäller att vara noggrann, det gäller att förutse vad som kan hända i olika situationer. Den som lämnar in ett medborgarförslag måste veta hur förslaget är tänkt att hanteras och måste kunna lita på att behandlingen sker korrekt i enlighet med regelverket.

Regelverket är dels lagstiftning, dels våra egna regler som styr hur vi arbetar i fullmäktige och i våra nämnder. Lagstiftningen är inte vår sak, det är bara att läsa på och använda rätt. Det vi råder över är att vi bestämmer om vi vill använda oss av hela svängrummet i kommunallagen eller om vi vill begränsa oss. Det vi kommer fram till skrivs in i våra arbetsordningar. När fullmäktige har beslutat vilka förändringar som ska göras i våra arbetsordningar och beslutet har vunnit laga kraft, då har vi kommit fram till att medborgarförslagen kan tas upp till behandling.

Vi kommer i några inlägg här på hemsidan att ägna oss åt frågor som gäller ”medborgarförslaget”.

Idag inleder vi med en bekännelse. Fast vi trodde oss vara pålästa och lagom kunniga så gick en av våra ledamöter i fullmäktige på en nit som vi måste be om ursäkt för. I debatten nämndes att det är angeläget att ungdomar kan komma med medborgarförslag. Vår ledamot påstod då att endast personer som är valbara (vilket betyder bl a att ha fyllt 18 år) kan lämna in sina förslag. Det blev helt fel!

Följande gäller: Kommunallagen (KL) kap 5, § 23: Ärenden i fullmäktige får väckas av …. 5. den som är folkbokförd i kommunen …., om fullmäktige har beslutat det (medborgarförslag) ….

Och så gäller det att fortsätta att läsa kommentaren till lagen:

Medborgarförslag kan väckas av alla personer som är folkbokförda i kommunen …. Det betyder att också barn och ungdomar omfattas och även personer med utländsk bakgrund som ännu inte fått kommunal rösträtt. Medborgarförslaget ska kunna undertecknas av en eller flera personer. Föreningar, sammanslutningar, råd eller andra organisationer kan inte väcka medborgarförslag.

När detta är sagt, så ber vi att få återkomma i nästa inlägg med att kort belysa hur lagstiftningen har utvecklats sedan möjligheten till medborgarförslag fördes in i kommunallagen 2002.

Jonas Sjöstedt talar på ett kort inlägg på YouTube om Vänsterpartiets kampanj Prata om Jobbet.

Det var inte så länge sedan Vänersborgs kommun publicerade ett inlägg på hemsidan med rubriken ”Vänersborg väntas växa”. Sedan berättades också nyheten att Vänersborg hade vuxit mellan 1 januari 2012 och 30 juni 2012 med hela 64 personer.

Idag berättar SCB i sin senaste kvartalsstatistik över befolkningsutvecklingen att under kvartal 3 minskade Vänersborg återigen med 58 personer, så för närvarande stannar tillväxten under hela 2012 på plus 6 [från 1 januari till 30 september 2012].

Hoppet är det sista som lämnar samhällsplaneringen. Men en nykter syn på verkligheten är bättre. Visst går det ett tag att pendla till arbetsplatser i Göteborg eller att långpendla till Norge, men tanken att flytta ligger nära till hands.

Vänsterpartiets kampanj har varit igång under en vecka. Det märks på många inlägg att det finns ett behov av att få tala ut. Kampanjen syftar till att”öppna upp”, att låta människor komma till tals med sina olika erfarenheter.

I en debattartikel kan man läsa: ”Den borgerliga regeringens arbetslinje kan enkelt sammanfattas med devisen: det är bättre med ett dåligt jobb än inget jobb alls.” Om det är korrekt, borde det finnas många vittnesmål. Men dåliga villkor på jobbet betyder allt som oftast att den som kritiserar riskerar att förlora jobbet. Kampanjen vill hjälpa till att bryta tystnaden som breder ut sig.

Hur du kan lämna din egen berättelse kan du läsa här.

Det var ändå ovisst för en liten stund hur kommunstyrelsen skulle besluta – utgångsläget beskrev vi igår.

Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M) höll fast vid förslaget som avsåg att i grunden förändra kommunfullmäktiges budgetbeslut från juni 2012. Inte bara att t ex anslaget på grundskolans och barnomsorgens område går miste om 14,3 mkr av juni månads tillägg med 16 mkr och har kvar den klena restsumman av 1,7 mkr. Nej, ”nollresultatet” för kommunens helhet skulle bli ett positivt resultat om 12,8 mkr. Anpassning till en prognos om ett försämrat skatteutfall skulle hux-flux ge oss ett överskott i slutet på 2013.

I överläggningar med den egna, den borgerliga gruppen med M, FP och KD verkade Gunnar Lidells förslag ha stött på invändningar. I beslutsomgången yrkade Gunnar Lidell nämligen själv på en återremiss, vilket skulle ha skjutit fram ett avgörande till åtminstone slutet av november.

Socialdemokraterna hade länge internt diskuterat att använda sig av den nya lagen som möjliggör att den besvärliga ekonomiska situationen 2013 delvis kan hanteras genom användning av överskott från budgetåren 2010 och 2011. Men den tanken stupade på principen att lagarna inte får användas innan de har trätt i kraft. Lagen om ”kommunala resultatutjämningsreserver” kommer att gälla från 1 januari 2013 under förutsättning att riksdagen beslutar så. Punkten finns på riksdagens dagordning den 25 november 2012.

Därför yrkade Socialdemokraterna avslag till Gunnar Lidells ursprungliga förslag. Vänsterpartiet hade redan gjort klart att man ville se ett avslag.

Nu fanns det tre förslag: Förslaget som kommunledningen dagen innan presenterade, förslag om återremiss och ett förslag om avslag av det ursprungliga förslaget.

Det räckte dock inte med tre förslag. Gruppledaren för (M), Lena Eckerbom Wendel, yrkade på förändringar i Gunnar Lidells första förslag. Det nerbantade anslaget till barn- och ungdomsnämnden skulle gå till ”skolan” och inte som det var sagt i juni till att öka ”personaltätheten i skolan” – öronmärkningen ”personaltäthet” skulle strykas. Den andra mindre justeringen i Eckerbom Wendels förslag var att en besparing på 300 tkr avseende politikerarvoden istället skulle gälla en minskning av partistödet med just detta belopp.

För att göra en lång historia kort: Med rösterna 9:6 bestämdes att ärendet skulle avgöras ”idag”, alltså ingen återremiss. Därefter beslutade kommunstyrelsen att utse avslagsyrkandet som motförslag till Gunnar Lidells ursprungliga förslag, därmed föll Lena Eckerbom Wendels förslag. Slutligen röstade nio ledamöter för avslag – 4 (S), 2 (V), 2 (MP) och 1 (C). Tre borgerliga ledamöter röstade ja till Gunnar Lidells förslag, tre borgerliga ledamöter avstod i den slutliga omröstningen.

Det finns anledning att ställa en rad frågor efter detta. Det viktigaste är dock: Budgetbeslutet från juni 2012 står fast för 2013.

Inför kommunstyrelsen på onsdag 2012-10-31 finns som alltid kompletta handlingar på kommunens hemsida. Det finns dock ett undantag, det gäller ärende 7: ”Åtgärder inför 2013 med anledning av försämrad skatteprognos (Information och eventuellt beslut)”. I skrivelsen står: ”Ytterligare åtgärder för att balansera ekonomin kan bli nödvändiga inför 2013.” Och längst ner på sidan: ”Ärendet har beretts vid ett extra sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott. ”

Detta extra sammanträde för arbetsutskottet är dagen innan, tisdag 2012-10-30. På den aktuella punkten finns inte mycket att hämta: ”OBS! Inga handlingar – läggs på bordet.”

Vänersborg har en tidig budgetprocess. De flesta kommuner tar ställning till nästa års budget i oktober eller november, det är undantagsvis även möjligt att komma till beslut i december. Däremot finns en föreskrift att beslutet om skattesatsen måste komma innan november månadens utgång.

Vänersborg har redan i juni 2012 fattat sitt beslut för Mål- och resursplanen 2013-2015 och i beslutet ingick ”oförändrad kommunalskatt”. Beslutet innebar i övrigt att budgeten ger ett ”nollresultat”, ”allt” anvisades till den kommunala verksamheten kommande år. Det var framförallt insikten att grundskolan och annan omsorg behövde tillskott för att vände den negativa utvecklingen.

Nu finns en försämrad skatteprognos och nollresultatet kan bli ett minusresultat – kommunen förbrukar 2013 (enligt budget) mer än det egentligen finns. Behöver budgetbeslutet kompletteras eller ändras? Om ja, vilka förändringar ska beslutas?

Det är det som står på dagordningen. Det finns säkerligen en rad olika tankar, här några som  kan komma att gälla:

Budgetförslaget från i juni gäller, resultatet kan bli att kommunen gör ett underskott 2013 vilket kommer att synas och behandlas i bokslutsarbetet våren 2014 (och därmed drar med sig en belastning för kommande år).

Utgifterna måste minska – beslutade tillskott till skolan, barnomsorgen och socialnämndens verksamhet tas tillbaka.

Intäkterna måste höjas, det betyder i klartext en kommunal skattehöjning. Ett sådant beslut måste fattas av kommunfullmäktige vid sitt möte 2012-11-14 – eller vid ett extramöte innan ”sista november”.

Kommunstyrelsens besked på onsdag möts av stort intresse i Vänersborg.

P.S.:

På sena tisdag eftermiddag kom kommunledningens förslag.

Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson, Josefin Brink, vill att fler lönearbetare ska känna att Vänsterpartiet är deras bästa val 2014.

Kampanjen följer inte den traditionella formen, där partiet formulerar ett antal krav som sprids via flygblad och insändare. Kampanjens första del handlar istället om att samla in människors berättelser om arbetslivet. Insamlingen ska främst ske genom kampanjsajten prataomjobbet.se och kampanjnumret 0768-37 29 71.

– Vi vill att så många som möjligt, arbetare och tjänstemän, i olika branscher och yrken delar med sig av sina berättelser om arbetslivet. Ordet är fritt och vi hoppas att tillräckligt många deltar för att kampanjen ska ge en bild av vilka av arbetslivets problem människor efterlyser lösningar på.

– Poängen med det här arbetssättet är att vi erbjuder lönearbetare i alla yrken och åldrar en kanal för att göra sin röst hörd och påverka politiken. Och den uppgift vi som partiaktiva då tar på oss är att lyssna och ta intryck av det. Förhoppningsvis kommer vi genom den här kampanjen få ett bra underlag för att utveckla och vässa vår politik.

– Idag har vi en märklig debatt där regeringens ”arbetslinje” ställs mot ”bidragslinjen”. Det är en falsk blid av alternativen i svensk politik. Är det någon fråga Vänsterpartiet prioriterar så är det ju allas rätt till arbete. Och till skillnad från  borgarna anser vi att den rätten också omfattar rätten till bra löner och arbetsvillkor. Till inflytande och utvecklingsmöjligheter i arbetslivet.

– Regeringens så kallade arbetslinje har inte lett till fler jobb. Tvärtom. Det som däremot har hänt är att villkoren i arbetslivet har påverkats av den borgerliga politiken. Otryggheten har vuxit, arbetsmiljön blivit sämre och de fackliga organisationernas möjlighet att ta till vara de anställdas intressen har urholkats. Det märks ute på arbetsplatserna. Med den här kampanjen vill vi lyfta upp arbetslivets allt hårdare villkor på den politiska agendan, säger Josefin Brink.

Våren 2013 börjar den andra fasen i kampanjen. Då ska konkreta förslag formuleras och spridas med utgångspunkt i vad som kommit in under insamlingsfasen.

– Vi hoppas vi att alla partimedlemmar kommer att sätta igång med att sprida kampanjsajten och numret till kollegor och vänner, på jobbet, i facket och via facebook. Twitter och andra forum. Och naturligtvis, delta själva med sin berättelse. De flesta vänsterpartister är ju inte heltidspolitiker, utan helt vanliga lönearbetare.

Carema i Brålanda ”överlevde” och fick lov att planera för fortsatt verksamhet. Socialnämndens beslut 2012-03-29 kom efter omröstning med 7-6 röster. Senare fastslog socialnämnden på vilket sätt ”kontrollen” av verksamheten skulle ske. Gränsen för bevakningen finns i avtalet och i ramarna för vårdbolagens möjlighet att arbete inom sektorn för skattefinansierade välfärdstjänster som skolor, vård och omsorg. Här gäller lagstiftningen – och den uppgiften vilar på riksdagen.

Nu börjar det kommer fram olika förslag hur lagstiftningen skall ändras. Det är en spännande debatt som säkerligen kommer att spela roll hela vägen in i valrörelsen 2014.

Några axplock ur debatten: Jonas Sjöstedt svarade i Dagens Nyheter på debattsidan på en debattartikel av Mats Edman, chefredaktör för Dagens Samhälle.

Även om DN publicerade en avslutande kommentar som slutreplik så är det inte tänkbart att debatten tar slut. På sätt och vis känns det som att Stefan Löfven vill anknyta och komma vidare på det spåret när man läser idag DN ”Löfven kräver att vinsten redovisas i detalj”. Tidningen har också en liten sidoartikel ”Så tycker partierna”.

När det gäller redovisningen i den sistnämnda artikeln kan det passa med en fotnot för texten angående Vänsterpartiet – läs förklaringen vad är ett ”svb-bolag” är.

Här på hemsidan för Vänsterpartiet behöver vi kanske inte helt förlita oss på det andra har tolkat ”som det vi har sagt”. Vi länkar här till partiets rapport ”En välfärd fri från kommersiella intressen”.