Vänersborgs kommun fortsätter med en tidig budgetprocess. Ett flertal kommuner låter fullmäktige klubba hela paketet i oktober eller november. Här beslutas redan i mitten av juni vad som ska gälla för kalenderåret 2026 och framöver. Nu i början av april är det tid för alla nämnder att besluta om ett besked till budgetberedningen. Kommunstyrelsens ordförande sammanfattade i slutet på februari beredningens överläggningar och lämnade ramanvisningar. Förvaltningarnas uppgift var att begrunda förslaget och lämna ett underlag till sina nämnder att ta ställning till och skicka till budgetberedningen. Det ser olika ut för kommunens nämnder, men i grunden skall det lämnas ett besked hur man bedömer läget ”just nu”, vilka förändringar för verksamheten som tillkommer på kort sikt och längre fram, hur man ser på möjligheten att leva upp till alla krav inom ramen för resursanvisningen, och om ekvationen inte går ihop, vilka beslut som måste tas om önskemål av tillkommande resurser inte får gehör. Det kan då gälla förändringar eller nedskärningar i delar av verksamheten. Senast 17 april måste alla nämnder ha fattat ett beslut om vad som skall överlämnas till budgetberedningen. I kalendern på denna hemsida ligger länkar till alla sammanträden inför 17 april, där finns underlagen som förvaltningarna har gett till sina nämnder.
På måndag presenteras första delen av utredningen, och enligt vad SVT kan erfara väntas den bland annat innehålla förslag om att vinstutdelningsförbud ska gälla för friskolor vid följande tillfällen:
När nya skolenheter öppnas. Gäller så väl helt nya friskoleaktörer, som när etablerade koncerner öppnar en ny skolenhet.
Vid större ägarförändringar.
Vid kvalitetsbrister i verksamheten.
Under tiden en skola tar emot statsbidrag som syftar till att höja kvaliteten.
Enligt SVT:s uppgifter väntas förslag om att vinstutdelningsförbudet ska gälla i fem år efter att en ny skola öppnats eller bytt ägare. Om en etablerad koncern öppnar en ny skolenhet ska vinstutdelningsförbudet endast gälla den enskilda skolan – inte hela koncernen.
För att vinstutdelningsförbudet inte ska gå att runda genom kapitalförflyttningar från skolbolaget till ett annat bolag inom samma koncern, väntas utredaren även föreslå ett så kallat ”värdeöverföringsförbud”.
Välkommen att uppmärksamma Internationella Romadagen tillsammans med Vänsterpartiet Vänersborg i samarbete med Vänsterpartiet Umeå- Kronogatan 2, Vänersborg – 8 april, kl 18-20 – Vi bjuder på festlig fika!
Tema: Antiziganism och inkludering
Program: Samtal om romsk inkludering och antiziganism – Livesänd intervju med Mattias Kalander, barnbarn till en av två romer som räddades av Sverige under förintelsen. Samtalet leds av Caroline Täljeblad, ombudsperson för Vänsterpartiet Västerbotten – Fortsatta samtal och fika. Arrangemanget är kostnadsfritt och öppet för alla intresserade, men föranmäl er gärna för planering av fika och vid behov av tillgänglighetsanpassning till: [email protected]
Den 8 april uppmärksammas och firas den Internationella Romadagen på olika håll i världen till minne av den första romska världskongressen som ägde rum i London 1971, då romer även blev erkända som en internationell minoritetsgrupp av FN. Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet och är idag en av landets fem nationella minoriteter. Romernas språk, romani chib, är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Var stolt över vem du är. Alla är vi lika mycket värda!
Vid Vänsterpartiet Vänersborgs årsmöte valdes Annica Haglund till ny ordförande som tillsammans med övriga i styrelsen; Ida Hildingsson, Oskar Johansson, Marie Eriksdotter, Robert Zackrisson och John Hellström ska leda oss framåt i den socialistiska kampen och fortsätta organiseringen och rörelsebyggandet tillsammans med civilsamhället i Vänersborg. Vi säger grattis och lycka till – nu börjar vi mobilisera inför valåret och ett mer jämlikt och inkluderande samhälle!
Om tre veckor presenterar finansminister Elisabeth Svantesson Tidöpartiernas vårproposition. Kommande vecka debatterar och röster riksdagen om frågor som behandlas i Skatteutskottets betänkande 2024/25:SkU9 ”Inkomstskatt”. Här några reservationer från Vänsterpartiets ledamot Ilona Szatmári Waldau.
Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m., punkt 1: ”En politik för hållbar tillväxt, ökad jämlikhet och full sysselsättning behöver understödjas av en hög kvalitet i välfärdstjänster samt trygga och kostnadseffektiva försäkringssystem. Skatterna fyller i detta hänseende flera viktiga funktioner. De ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik. Därtill bör de jämna ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. Skatteklyftan måste slutas för alla inkomster och en ny skatt på 5 procent bör införas på månadsinkomster över 62 000 kronor.”
Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning, punkt 2: ”Den svenska skattedebatten har präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skattereduktioner – däribland rut- och rotavdrag och olika former av jobbskatteavdrag. Ingen av dem har tydligt påvisbara positiva effekter. En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slog den borgerliga regeringen sönder i och med införandet av de olika jobbskatteavdragen, eftersom jobbskatteavdragen endast omfattar arbetsinkomster. Detta innebär att den som är arbetslös och får 25 000 kronor i månaden från a-kassan betalar ca 1 900 kronor mer i skatt varje månad än den som har en arbetsinkomst på 25 000 kronor i månaden. Nu går regeringen vidare och har infört ytterligare ett jobbskatteavdrag, det nionde i ordningen, som ytterligare ökar skatteklyftan mellan arbetsinkomster och övriga inkomster. Förslaget kostar ca 11 miljarder kronor per år. Det är en orimlig prioritering, när landets regioner tvingas skära ned på sjukvården på grund av att regeringen inte indexerat statsbidragen till kommunsektorn utifrån priser, löner och förändrad demografi. Skattesänkningen är en dyr reform som dessutom inte ger normalinkomsttagare speciellt mycket mer i plånboken.
Den föregående regeringen hade sedan tidigare i praktiken slutit skatteklyftan för ålderspensionärer. Det är därför viktigt att skatteklyftan sluts för alla inkomster, såsom sjuk- och rehabiliteringspenning, a-kassa, sjuk- och aktivitetsersättning och föräldraförsäkring.”
Förändringar och utvidgningar av rut- och rotavdraget, punkt 4: ”Avdragen för s.k. rut- och rottjänster är ytterligare exempel på skattereduktioner på inkomstskatteområdet. Skattereduktion för hushållsnära tjänster, det s.k. rutavdraget, innebär att den som köper hushållsnära tjänster kan göra avdrag på sin skatt för 50 procent av arbetskostnaden för ett antal tjänster utförda i en bostad. Problemet är inte att det finns hushållsnära tjänster att köpa utan problemet är att dessa tjänster skattesubventioneras. Riksrevisionen visar att 40 procent av det totala rutavdragsbeloppet 2017 gick till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. Det innebär i praktiken att låg- och medelinkomsttagare subventionerar höginkomsttagares städhjälp. Detta är inte bara orimligt och orättfärdigt, utan det är också ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Rutavdraget bör därför avskaffas.”
Jobbskatteavdrag, punkt 7: ”Den svenska skattedebatten har präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skattereduktioner. Ingen av dem har tydlig påvisbara positiva effekter. Enbart jobbskatteavdraget innebär en skattereduktion med ca 150 miljarder kronor per år. Regeringen slopade i sin budget för 2025 avtrappningen i jobbskatteavdragen. Sedan den 1 januari 2025 sker således ingen avtrappning av jobbskatteavdraget utan även på högre inkomster ges fullt jobbskatteavdrag. Jag är emot denna skattesänkning, dels av offentligfinansiella skäl – pengarna behövs bättre i välfärden och till klimatinvesteringar m.m. – dels av fördelningspolitiska skäl. Skattesänkningarna kommer att öka den ekonomiska ojämlikheten. Reglerna bör i stället ändras så att jobbskatteavdragen trappas av på inkomster över 45 000 kronor i månaden upp till 100 000 kronor. På månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden ska inget jobbskatteavdrag göras.”
Ida Hildingsson, distriktsordförande för Vänsterpartiet Fyrbodal, skrev en insändare i tidningen Bohuslänningen. ”Vi lever i en tid där människor kämpar för att få ekonomin att gå ihop, där barnfamiljer tvingas välja bort näringsrik mat och äldre drar ner på sina inköp. Samtidigt pressas svenska bönder och producenter till bristningsgränsen, eftersom matjättarna dikterar villkoren. Resultatet? En alltmer ojämlik livsmedelsmarknad där de enda vinnarna är de stora företagen själva. Det här är inget annat än ett osunt oligopol, och det måste brytas! Matpriserna har skjutit i höjden de senaste åren, och vi konsumenter tvingas betala mer för våra vardagsinköp än någonsin tidigare. Samtidigt redovisar de stora livsmedelskedjorna rekordvinster. Hur är det möjligt? Svaret är enkelt: den svenska dagligvarumarknaden domineras av några få matjättar som styr priserna och pressar både producenter och konsumenter till sin fördel. Trots att många trodde på en ljusning efter räntebeskedet från Riksbanken, fortsätter priserna att stiga utan någon åtgärd från regeringen. Det är dags att sätta stopp för detta rån. Annars fortsätter svenska hushåll att betala priset för ett system som gynnar de stora på de smås bekostnad.”
Insändaren avslutas: ”Det är dags för både politiska åtgärder och en gemensam konsumentmakt. Om vi alla står upp för rättvisa priser, om vi bojkottar matjättarna och om vi kräver förändring, kan vi sätta ett stopp för den här orättvisa situationen. Historien har visat att konsumentmakt och folklig organisering fungerar, tillsammans kan vi förändra systemet – för oss alla.”
Riksdagsdebatten ägde rum redan i onsdags, i medierna förekom inte många rader efteråt. Nu skriver Andreas Gustavsson i tidningen ETC om debatten och om alla inlägg i sociala medier. Rubriken i ETC: ”Det iskalla S-svaret avslöjar partiets själ och hjärta”. En tuff formulering visserligen. Den som vill veta vad som föranledde chefredaktörens utlåtande kan i efterhand antingen läsa snabbprotokollet eller se och höra debatten. Det är framförallt replikskiften mellan Ola Möller, S, och Tony Haddou, V, och Annika Hirvonen, MP, som är centrala för att visa på konflikten. Här länken till riksdagens webb-TV där även protokollet finns.
Utredningen ”En skola utan vinstintresse” tillsattes i juli 2022 av S-regeringen. Tidö-partierna ändrade det ursprungliga uppdraget genom flera tilläggsdirektiv och gav samtidigt utredaren mer tid. Slutlig redovisning skall ske senast den 31 december 2025, men inom kort, den 28 mars 2025, lägger utredaren fram ett delbetänkande. Huvuduppdraget för utredningen är att säkerställa att skattemedel avsedda för skolan används till att finansiera driften av skolans verksamheter, med syfte att öka kvaliteten och likvärdigheten i skolväsendet. Kvalitet och likvärdighet var nyckelorden i ett webbsänt seminarium i torsdags. Almega Utbildning sökte svaret på frågan: ”Hur viktig är vinsten för kvaliteten i svensk skola?” Almega Utbildning är det nya namnet på det som var Friskolornas riksförbund. Seminariet annonserades med följande uttalande: ”Under lång tid har svensk skoldebatt präglats av frågan om vinst och hur den påverkar kvaliteten. Det finns olika perspektiv om vikten av vinsten, oavsett vilken åsikt man har. Tidöpartierna har tillsatt en utredning om att bland annat föreslå reglering av vinstutdelning och som presenteras i april. Almega Utbildning vill bidra till en konstruktiv debatt genom att belysa kvalitet och vinst i skolan ur flera perspektiv. Vad är kvalitet i skolan? Hur påverkas eleverna och rektorer, vad säger akademin och hur fungerar det med den kommunala verkligheten? Delta i diskussionerna om och hur vinsten påverkar svensk skolas kvalitet och utveckling.” (Se inspelningen här.)
Johan Enfeldt är socialdemokrat och utredare på LO:s enhet för samhällspolitik. Han skriver regelbundet på LO-bloggen, dagen efter seminariet med rubriken: ”Almega rensar ut skolans kompensatoriska uppdrag ur likvärdighetsbegreppet”. Den centrala tesen i hans sammanfattning av seminariet är att Almega Utbildning ”lanserade en definition av likvärdighet som inte alls är den vi varit vana vid under de senaste 20 åren”. Enfeldt skriver: ”Likvärdighet i skolan brukar definieras som tre punkter: lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompensatorisk. Så lyder definitionen i Skolverkets färska rapport om likvärdighet i förskolan. Så stod det också i Skolverkets rapport Likvärdighet i svensk grundskola från 2012, och samma definition användes i den stora likvärdighetsutredningen från 2020. Även i OECD:s beskrivningar av likvärdighet i skolan är det kompensatoriska inslaget centralt. Almega Utbildning lanserar nu en annan definition: lika tillgång till utbildning, likvärdig utbildning och utbildningens lika värde.”
Om två veckor lägger utredaren fram ett delbetänkande. Det finns en viss nervositet hos Almega Utbildning.
Igår överlämnande OECD-representanter rapporten om Sveriges klimat- och miljöpolitik. Rapporten är på engelska och kan laddas ner på denna länk. I inledningen av rapporten finns på sida 9-11 en sammanfattning av OECD:s synpunkter – här en översättning av rubrikerna (Google translate):
Sverige har gjort framsteg när det gäller frikoppling men har en bit kvar för att uppnå miljökvalitetsmålet
Landet behöver en handlingsplan för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030…
…och för att bättre integrera biologisk mångfald i skogsbruk och jordbruk
För att nå ambitiösa vattenkvalitetsmål krävs mer kostnadseffektiva åtgärder och snabbare framsteg
Det gröna skatteskiftet har vänt
Vägprissättning skulle bidra till att hantera externa transporteffekter
Sverige är ledande på många klimatrelaterade indikatorer
Sverige bör behålla sin klimatambition som de senaste politiska förändringarna har skapat osäkerhet
Att skapa en möjliggörande miljö kommer att vara nyckeln för att uppnå övergången till netto noll
Det potentiella bidraget av kompletterande åtgärder för att uppfylla klimatmålen förblir osäker
I slutet av veckan besvarar skolminister Lotta Edholm en interpellation från Vänsterpartiets ledamot Nadja Awad. Under rubriken ”Resurser och kompetens för att stötta elever med NPF” inleder Nadja Awad med att hänvisa till skollagen: ”Skolan ska enligt skollagen ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. De elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de bedömnings- eller betygskriterier som gäller ska också ges stöd för att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.”
Skolverkets rapport ”Grundskolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” är bakgrunden till interpellationen. På Skolverkets hemsida beskrivs rapporten kortfattat. Det är tre frågor som ställs i interpellationen och som skolministern kommer att svara på:
Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att säkerställa att skolorna får de resurser de behöver för att elever med NPF ska kunna få det stöd de har rätt till?
Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att säkerställa att kommunerna får de resurser de behöver för att skolorna ska kunna ge elever med NPF det stöd de har rätt till?
Vilka andra åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att elever med NPF får det stöd de behöver?
