Medan byggbranschen kraschar inför våra ögon tvår regeringen sina händer och skyller på ”omvärldsfaktorer”. Sanningen är att deras egen budget driver på och förvärrar krisen. Lösningen är en långsiktig politik för jobb och bostäder, och den måste komma nu, skriver Malcolm Momodou Jallow och Ali Esbati.

Bostadsbyggandet ligger den lägsta nivån på tio år, och minskningen sedan förra året är den största på tre decennier. Byggföretagen talar om ”den värsta krisen sedan 1990-talet”, medan Byggnads kräver en kriskommission för rädda jobb och byggande.

Samtidigt är bostadsbrist och trångboddhet redan idag ett stort problem. Inte minst bland unga vuxna och arbetare i storstadsområdena är situationen akut. I 190 av Sveriges kommuner råder bostadsbrist, och i Stockholm är bostadskön längre än den varit sedan 40-talet.

Men ett tvärstopp i byggsektorn resulterar inte bara i en ytterligare förvärrad bostadskris. Det slår mot hela samhällsekonomin. Arbetslösheten riskerar att sprida sig som ringar på vattnet, studier måste avbrytas när studenterna inte har någonstans att bo och den stora samhällsomvandlingen till grön industri blir omöjlig när bostäder saknas för den inflyttade arbetskraften.

I sin omläggning av bostadspolitiken från i höstas deklarerade regeringen att man vill ”ge incitament till ökat byggande” genom att ”genomföra en effektivare bostadspolitik för ökat bostadsbyggande”. Resultatet av denna nya effektivitet ser vi svart på vitt i de senaste siffrorna från SCB: antalet påbörjade byggprojekt minskar med 58%. Enligt Boverkets beräkningar kommer situationen fortsätta att förvärras framöver, och byggandet kommer under de följande åren inte ens nå upp till hälften av behovet på drygt 60 000 nya bostäder per år.

Inför detta faktum spelar regeringen och Sverigedemokraterna maktlösa och skyller krisen på ”omvärldsfaktorer”, som räntor och elpriser. Men sanningen är att regeringens politik inte bara misslyckats med att lösa inflationskrisen generellt, utan aktivt förvärrar krisen i byggsektorn.

Om man vill ha en ”en effektiv bostadspolitik för mer byggande”, varför insisterar man då på att skrota det bevisligen mycket välfungerande statliga investeringsstödet? Ett stöd som lett till minst 50 000 nya bostäder, med en i genomsnitt 2000 kronor lägre hyra än i övrig nybyggnation?

Det här är förstås ett dråpslag mot en av våra mest samhällsviktiga sektorer, och ett agerande som är direkt oansvarigt när landet står och väger på gränsen till lågkonjunktur. Inte bara bostadspolitiskt, utan för hela Sveriges ekonomi. Effekterna kommer också att förvärras över tid: nästa år försvinner ytterligare 3,1 miljarder, och 2026 ytterligare 1,4 miljarder. Regeringen och Sverigedemokraterna bidrar alltså aktivt till att tusentals byggarbetare riskerar att kastas ut i arbetslöshet

Det är hög tid att de släpper sina marknadsfundamentalistiska skygglappar, och ser till att genomföra en politik som faktiskt fungerar. För oss Vänsterpartiet är det självklart att det är just politiken som måste ta sitt ansvar – både för jobben och för bostadsbyggandet. Därför kräver vi att:

• Det statliga investeringsstödet för nybyggnation återinförs. Detta är en beprövad, välfungerande och långsiktigt hållbar politik som gör direkt skillnad. Fokus för stödet ska ligga på klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror. Ett särskilt investeringsstöd för studentbostäder införs samtidigt.
• Bostadsbolag ges möjlighet att ansöka om statliga topplån. Detta skulle innebära att staten tar ansvar för att minska räntekostnader och den ekonomiska risken för att påbörja byggprojekt. På så sätt kan vi öka byggandet generellt och minska trösklarna för nya aktörer att etablera sig.
• En storsatsning på klimatsmart renovering och energieffektivisering av det befintliga hyresbeståndet påbörjas. Förslagets klimatnytta gynnar hela samhället, samtidigt som många hyresgäster räddas från hyreschocker. Det är dessutom en utmärkt konjunkturpolitik för att hålla byggarbetare i kvalificerat, samhällsnyttigt arbete.
• Regeringen ger i uppdrag åt den statliga banken SBAB att pressa de oskäligt höga bolåneräntorna. I ett läge som idag, när efterfrågan på nybyggda bostadsrätter och småhus rasar skulle detta, utöver att överföra pengar från storbanker till vanliga låntagare, bidra till att stärka marknaden och hålla byggandet igång.

Med dessa fyra förslag skulle staten enkelt och snabbt kunna bidra till att vända konjunkturen i byggsektorn, avhjälpa bostadsbristen och dessutom bidra stort till den nödvändiga gröna samhällsomställningen. Det är bra politik helt enkelt. Det borde till och med regeringen kunna inse.

Artikeln är tidigare publicerad i Expressen.

Men inlägget igår riktade fokus på den som söker sin första egna bostad. Många ungdomar tvingas vänta och bo kvar hos föräldrarna, andra hankar sig fram från en tillfällig lösning till nästa. Samma gäller nyanlända som inte lyckats få ett kontaktnät som ger stöd i sökandet. 

Bostadsfrågor hanteras i regeringen av bostadsminister Andreas Carlsson, KD. Förväntningar på honom är fortfarande stora men någon avgörande insats har statsrådet hittills inte åstadkommit.

I riksdagen ligger bostadsfrågor i civilutskottet. Ordförande där är Malcolm Momodou Jallow, Vänsterpartiet. Han basar dock över ett utskott där Tidö-partierna innehar majoriteten av mandat, SD förfogar över 4 mandat, M har 3 och L och KD var sitt mandat. 9 mot 8 – det syns i alla betänkanden, i alla förslag som utskottet för upp till omröstning i riksdagens kammare.

Det är också bakgrunden till det senaste inlägget på en hemsida som unga bostadssökande känner till: ”Regeringen och SD stänger oss ute från bostadspolitisk hearing”. Hemsidan erbjuder i övrigt nyttiga tips och ett större antal läsvärda artiklar och länken till en aktuell rapport ”Den stora byggkrisen”.

Juli och augusti är av tradition en period där politiken går på sparlåga. Men bostadskrisen tar inte paus, den växer sig snabbt allt större. I regeringens budgetproposition i mitten av september får vi veta vilken pondus KD-statsrådet Andreas Carlsson förfogade över när Oscar Sjöstedt, SD och finansminister Elisabeth Svantesson, M, författade propositionen och fördelade anslagen.

Sedan blir det riksdagen som bemöter propositionen och krisen. Det sker under oktober-december.

Senast alla partier gav uttryck för egna tankar var i mars 2023. Det var i Civilutskottets betänkande 2022/23:CU10: ”Bostadspolitik”. Sist i sammanfattningen konstaterades:    ”I betänkandet finns 33 reservationer (S, SD, V, C, MP) och ett särskilt yttrande (SD).” Ingen reservation fick gehör vid omröstningen i kammaren. 

Hyresgästföreningen inleder sin granskning med att beskriva syftet med rapporten: ”Bostadspolitiken är en fråga som har direkt påverkan på samtliga av Sveriges röstberättigade medborgares vardag. Men det är inte alltid så lätt att veta hur partierna ställer sig i olika bostadspolitiska frågor. Hyresgästföreningen vill med denna översikt upplysa väljare – oavsett om man är hyresgäst eller inte – om partiernas ståndpunkter.”

Rapporten utgår från ”10 bostadspolitiska motsatsförhållanden”. ”Ägt /Hyrt” är ett, ”Stöd renoveringar / Hushållen betalar” ett annat. 

Ett gediget arbete, varje riksdagsparti får sju hela sidor. Det finns beskrivande text och och en tydlig grafisk presentation. 

Längre fram finns spännande tabeller – underlaget för direkta jämförelser mellan partierna är följande: ”Partierna har tagit ställning i en rad olika bostadspolitiska frågor under mandatperioden. Hyresgästföreningen har identifierat 13 mer kritiska omröstningar.”

Bostadspolitik är en nationell fråga, därför ger dessa sammanställningar en god inblick i ”vad man får” när rösten läggs på det ena eller andra partiet. 

Men bostäder byggs (eller byggs inte) ute i kommunerna, i kommunens centralort och/eller ute ”på landet”. Och utrymmet för kommunpolitiker att påverka är stort. 

I Vänersborg har bostadsbyggandet sedan 2019 tagit rejält fart. 5,9 färdigställda bostäder per 1000 invånare ligger vida över det som gällde 2018 och tidigare, då var det under 3 nya bostäder per 1000 invånare. 5,9 är också en bra bit över rikssnittet som ligger på 4,8.

Den absoluta merparten av nya bostäder i Vänersborg finns i flerfamiljshus, nya bostäder i villor utgör en liten andel. En annan fråga är sedan fördelningen av nya bostäder mellan bostadsrättsföreningar, privata hyresvärdar och Vänersborgs allmännytta, alltså VBAB.

Hyresgästföreningens rapport är i alla avseenden ett mycket värdefullt dokument. Vallöften å ena sidan väger tunt i jämförelse med svaret på frågan ”vad har ni gjort?”

Vänsterpartiet kan med mycket gott samvete rekommendera att bläddra igenom hyresgästföreningens rapport.  Och vill man gå ett steg längre, så finns från hösten 2021 partiets motion ”Bostadspolitik, planering och byggande”.

Inför höstens val kommer tidningen Byggvärlden att bjuda in samtliga riksdagspartier att bidra med debattartiklar. Här är det Vänsterpartiets bostadspolitiska talesperson Momodou Malcolm Jallow som skriver ”Sverige behöver en rättvisare bostadsmarknad”.

Det är delvis svidande kritik som framkommer: ”Vi menar att det är helt orimligt att bostaden i så hög grad som idag behandlas utifrån en finansiell aspekt. Det måste vara möjligt att hitta regelverk och rättvisa villkor som bättre återspeglar bostaden som en mänsklig rättighet och inte bara ett objekt på en marknad. Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för Sveriges bostadsförsörjningen, men riksdag och regering måste bistå med nödvändiga verktyg om förändring ska bli verklighet.”

Momodou Malcolm Jallow beskriver skillnaden som gäller för olika boendeformer: ”Hyresrätten har under allt för lång tid satts på undantag av politiken. Samtidigt gynnas de ägda upplåtelseformerna allt mer av statliga privilegier. De som redan har mycket, får mer. De som har ingenting – får ingenting.”

En sammanfattning på nio punkter avslutar debattinlägget i tidningen Byggvärlden:

Vänsterpartiet vill:

• Omgående sätta stopp för försäljningar av allmännyttiga kommunala bostäder.
• Skapa ett starkt regelverk mot den pågående finansialiseringen av hyresfastigheter.
• Inför rättvisare finansiella förutsättningar genom skattefria underhållsfonder för hyresfastigheter.
• Utreda möjligheten att momsbelägga bostadshyror så att avdrag kan göras vid renoveringar.
• Utreda frågan om att slopa fastighetsavgiften för hyresfastigheter.
• Återinföra investeringsstöden för nybyggnation av hyresrätter med rimliga hyror.
• Återinför stödet för renovering och energieffektivisering av flerbostadshus.
• Påbörja nedtrappningen av räntebidragen.
• Avveckla ROT-bidragen.