Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Ett modigt politiskt ledarskap. Nu!

Jösses, ännu ett budskap som talar klartext!

Först var det Klimatpolitiska rådets rapport som punkt för punkt visade att Tidöregeringens miljö- och klimatarbete helt enkelt inte duger. Och nu på förmiddagen publicerades på regeringens hemsida rapporten ”Omställningen kräver systemförändringar och mobilisering nu!” 

Det handlar om slutredovisningen av uppdraget som sedan februari 2020 fanns hos den ”Nationella samordnaren för Agenda 2030”. Själva rapporten är förhållandevis kort, desto fler sidor behövdes för rapportens nio bilagor. 

Ta del och begrunda förordets avslutande uppmaning,. Hur kommer klartexten att uppfattas?

”Trots det stora engagemang och arbete som har bedrivits runt om i Sverige så är det tydligt att omställningen till hållbar utveckling inte kan växlas upp i tid om inte regeringen prioriterar arbetet. Fram till 2030 måste de globala utsläppen av växthusgaser minska med 43 procent för att vi ska ha en rimlig chans att hålla jordens temperaturökning under 1,5 grader och undvika de
värsta konsekvenserna av klimatförändringarna. Detta kräver att alla världens länder bidrar och inte ens ett befolkningsmässigt litet land som Sverige kan dra benen efter sig. Tyvärr är det detta som nu sker och för första gången på ett par decennier så ökar de svenska utsläppen. Vid sidan av de stora neddragningarna av miljö- och klimatpolitiken så läggs regeringens Agenda 2030-arbete nu i praktiken ned. Alla de aktörer, från kommuner till företag, som arbetar med agendan lämnas vind för våg och det blir betydligt svårare att bedriva ett omställningsarbete på systemnivå och över sektorsgränser.
De förslag som vi har utarbetat och de erfarenheter vi har samlat på oss under åren lämnar vi nu över till miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari i form av slutrapporten Omställningen kräver systemförändringar och mobilisering nu!. Vi skulle också kunna lägga till: ett modigt politiskt ledarskap. Nu!
Gabriel Wikström
Nationell samordnare för Agenda 2030

Två miljarder till sjukvården

Här texten från gårdagens pressmeddelande från RödGrön Ledning i Västra Götaland:

Rödgrön ledning skjuter till en miljard extra till hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Detta beslutades på regionfullmäktige under tisdagen. Miljarden kompletterar de 990 miljoner kronor som regeringen aviserat att Västra Götaland får för 2024.  
– Vi leder den här regionen och tar ansvar för hälso- och sjukvården för våra invånare. Därför ser vi nu till att hälso- och sjukvården får totalt två miljarder för att avlasta sjukhusen och täcka delar av de oundvikliga underskott de står inför. Det är den klokaste vägen framåt nu, säger regionstyrelsens ordförande Helén Eliasson (S). 

Sveriges kommuner och regioner (SKR) bedömde att regionerna hade behövt 24 miljarder för att upprätthålla sjukvården 2024, men regeringen har bara aviserat 6 miljarder.  
– Det innebär rent konkret att Sveriges regioner inte kan fortsätta erbjuda den sjukvård som behövs, och det kan vi inte acceptera. En passiv regering har bidragit till att vi nu har en nationell vårdkris, när nu pengarna kommer från regeringen är det för lite för sent. Våra invånare förväntar sig att vi gör allt vi kan. Därför tar vi vårt ansvar och skjuter till de här medlen, säger gruppledare och regionråd Carina Örgård (V).  

Dagens beslut innebär att sjukhusen fortsatt måste jobba med att bryta kostnadsutvecklingen, men får förutsättningar att undvika alltför kortsiktiga sparåtgärder och neddragningar på grund av yttre faktorer. 
–  Dagens besked från regionfullmäktige är viktigt, vi gör vad vi kan från den rödgröna ledningen för att våra verksamheter ska ta sig igenom den här sjukvårdskrisen. Patienter och invånare ska inte behöva oroa sig över att få den vård de behöver, säger gruppledare och regionråd Madeleine Jonsson (Mp).  

Åtgärder för tryggare bostadsområden

Det lär nog finnas ett antal ledamöter i kommunens fullmäktige som inte observerade sida 168, sista sidan i utskicket inför sammanträdet 13 mars. Det var sidan med ”Meddelanden”, och där fanns endast en anteckning, nämligen att kommunstyrelsen hade överlämnat ”Rapport  om det brottsförebyggande  arbetet till kommunfullmäktige 2023” till fullmäktige.

Här inledningen som berättar om bakgrunden till och syftet med rapporten:  ”För att säkerställa att kommunerna arbetar på ett effektivt och kunskapsbaserat sätt har
regeringen föreslagit att kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete regleras i lag. Den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 2023. Kommunstyrelsen, eller den nämnd som kommunfullmäktige beslutar, ansvarar för ledningen av kommunens brottsförebyggande arbete och för att kontinuerligt rapportera om det brottsförebyggande arbetet till kommunfullmäktige. Denna rapport beskriver 2023 års arbete med medborgarlöfte Torpaområdet samt övriga brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser inom kommunen.”

Rapporten belyser pågående arbete i kommunen. Riksdagen, som genom lagen trycker på att kommunerna tar ansvar, hanterar själv frågor om brottsförebyggande arbete. Men i riksdagen är det tydligt att det finns skilda uppfattningar om vad som bör göras, om vad som ska prioriteras. Nu senast framkommer det när regeringen lägger fram prop. 2023/24:112 ”Åtgärder för tryggare bostadsområden”. 

Det är först 22 maj som riksdagen skall fatta beslut med anledning av propositionen. Gott om tid att begrunda vad som är föreslaget och hur motiveringen lyder till olika delar av regeringens, Tidöpartiernas, förslag. 

Efter 22 maj är dock tiden knapp – Tidöpartiernas hårfina majoritet i riksdagen kommer att besluta att de nya reglerna träder i kraft 1 juli 2024. De fyra oppositionspartierna S, V, C och MP är överens – alla vill se ett ikraftträdande 1 januari 2025. Varför senare, det framkommer i partiernas följdmotioner – här länken till alla fyra. 

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Centerpartiet

Miljöpartiet

Bokslut 2023 och budget för 2025 och framåt

I mitten av april sammanfaller tillbakablicken och utblicken mot kommande år. Kommunfullmäktige förväntas vid sitt möte 17 april dels  ”besluta att godkänna bokslutet och årsredovisningen för år 2023”, och dels ”besluta notera informationen i kommunstyrelsens och nämndernas verksamhetsberättelser”.

Dagen innan, 16 april, avslutar kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden med sina möten ett annat skede i den kommunala budgetprocessen. Kommunstyrelsen hade ju i slutet på februari ”beslutat att ställa sig bakom  upprättat förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplanen 2025-2027”. Under mars och april har nämndernas förvaltningar hanterat anvisningarna och därefter tar alla nämnder på sina möten under april ställning till förvaltningens beskrivning av läget, av förväntningar att kunna leva upp till sina mål och av eventuella konsekvenser ifall ramarna anses vara otillräckliga. 

Medan arbetet i kommunens budgetberedning sker utan möjlighet för allmänheten att ha insyn i den pågående processen med alla överläggningar, så är dokumenten från nämnderna, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tillgängliga. Längre ner en sammanställning för den som vill informera sig närmare om detaljerna i boksluts- och budgetprocessen. 

När det gäller bokslutet kom i dagarna en kort sammanställning från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Rubriken är talande: ”Börsglädje och skatteåterbäring räddar kommunernas bokslut”. Sveriges alla 290 kommuner har relativt stora friheter att fatta egna beslut som påverkar den egna kommunala verkligheten. Därutöver finns mängder av faktorer som påverkar kommunernas inkomster och utgifter, faktorer som påverkar olika beroende på kommunens storlek, läge, sammansättning av befolkningen, näringslivets struktur,  m.m.

Man borde kunna förutsätta att varje förtroendevald från alla partier, vare sig i fullmäktige, kommunstyrelsen eller någon nämnd, tar del av sammanfattningen från SKR. [Förtroendevalda har haft ett erbjudande om tillgång till tidningen Dagens Samhälle där artikeln finns.]  Där förklaras olika utfall och där illustreras med två centrala uppgifter: 

Kommunernas resultat (dels kr/invånare, dels det totala resultatet) och kommunernas finansnetto (kr/invånare). För båda också tillhörande rankinglista – var någonstans befinner sig Vänersborg (eller grannkommunerna, eller andra kommuner som någon vill jämföra Vänersborg med). 

Resultat – på plats 110 med 2180 kronor per invånare och totalt 87,2 Mkr för 2023.

Finansnetto – Vänersborg på plats 249 med ett finansnetto på minus 765 kronor per invånare.

När kommunfullmäktige träffas 17 april så finns följande dokument som ledamöterna utgår från:

Årsredovisningen 2023

Verksamhetsberättelser för 2023 från: 

Byggnadsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden

Kommunstyrelsen

Kultur- och fritidsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden

Socialnämnden

Överförmyndarnämnden

För en trygg sjukförsäkring

Nu vill SD och regeringen försämra sjukförsäkringen, genom att ta bort de förbättringar som Vänsterpartiet fick igenom 2021/2022. [Här länken till utredningen som beställdes av Tidöpartierna.]
Istället för att satsa på det förebyggande arbetet, ett mer hållbart arbetsliv och rehabilitering har såväl borgerliga som socialdemokratiskt ledda regeringar riktat udden mot de sjuka. Sjuka misstänkliggörs, utförsäkras och tvingas söka hittepåjobb.
Men det finns ingen motsättning mellan en robust sjukförsäkring som ger stöd och trygghet åt den som är sjuk, och ett samhälle där människor mår bra, arbetar och bidrar till det gemensamma samhället. Sjukförsäkringen är en central del i jämlikhetspolitiken. Den fördelar resurser mellan människor utifrån förmåga och efter behov. Den finns där för alla löntagare, alla som nån gång varit i behov av sjukskrivning och alla som kan bli drabbade av sjukdom eller en olycka.
Sjukförsäkringen behöver förbättras. Inte försämras.
 

Inte blir det några rubriker här inte

Gediget parlamentariskt arbete tar sin tid. Fjärran från alla rubriker arbetar förtroendevalda med att analysera de styrandes förslag, det må vara propositioner och andra tunga skrivelser i riksdagen, beslutsförslag i regionen eller i kommunen. Egna yrkanden måste skrivas, som skall ta ställning till framlagda förslag, skall motivera bifall eller avslag, och helst – skall även formulera egna tankar och föra fram bättre politiska förslag än det som kommer från regeringen till riksdagen, av regionledningen i regionen eller av kommunstyrelsen i kommunen.  

Första dagen efter ett längre uppehåll kring påsk lade ledamöter från Vänsterpartiet i riksdagen fram fyra motionstexter om vitt skilda frågor. Dessa fyra motioner kan visa hur krävande och tidsödande det blir när frågorna är komplexa och inte bara kan besvaras med ja eller nej.  

Samtliga motioner landar i yrkanden om avslag på förslag från regeringen. Det beskrivs tydligt hur förslaget uppfattas, hur bedömningen är att förslaget kan göra det som sägs det ska göra, gränsdragningar begrundas, invändningar motiveras, alternativa tankar tas med i texten. 

Förmodligen kommer inte någon av dessa fyra motioner från Vänsterpartiet att omnämnas i mediernas bevakning av regeringens och riksdagens arbete. I vart fall inte med någon iögonfallande rubrik.  

För oss förtroendevalda fritidspolitiker är det värdefullt att veta att våra heltidspolitiker i riksdagen gör ett gott arbete. Vi tar gärna del av deras motioner, inte sällan finns ju ett samband mellan nationellt, regionalt och lokalt. Och då känns det bra att kunna förkovra sig i de underlag som Vänsterpartiets företrädare på Helgeandsholmen dagligen jobbar med. 

Motion till riksdagen 2023/24:2847 av Tony Haddou m.fl. (V)
med anledning av prop. 2023/24:107 Ändringar i medborgarskapslagen. I inledningen av motionens nio sidor sägs: ”Propositionen innehåller förslag på två områden: dels ändrade regler för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan, dels ändringar i reglerna om befrielse från svenskt medborgarskap. Vänsterpartiet är kritiskt till regeringens förslag vad gäller skärpta krav för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan, men välkomnar regeringens förslag vad gäller ändringar i reglerna om befrielse från svenskt medborgarskap.
Regeringens förslag vad gäller ändrade regler för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan är ett led i Tidöpartiernas s.k. paradigmskifte på migrationsområdet.
Förslagen syftar till att försvåra och förhindra för människor som kommit till vårt land att tilldelas svenskt medborgarskap. Vidare är flera av förslagen tveksamma ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Det kan Vänsterpartiet inte acceptera.”

Motion till riksdagen 2023/24:2846 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) med anledning av prop. 2023/24:86
Tillfälligt höjt tak för rotavdraget”. ”Vänsterpartiet anser att rotavdraget i vissa lägen kan vara motiverat som en
konjunkturåtgärd. I nuvarande läge med en kraschad byggmarknad anser vi att rotavdraget är motiverat. Däremot vänder vi oss emot att taket för rotavdraget höjs till
75 000 kronor och att det gemensamma taket för rot- och rutavdragen slopas. Då skattereduktionen för ROT ligger på 30 procent innebär den föreslagna höjningen att avdrag får göras på kostnader upp till 250 000 kronor. I figuren nedan visas fördelningen av de som erhållit rot-avdrag över 45 000 kronor. Som framgår av figuren är utnyttjandet av rotavdraget över 45 000 kronor mycket skevt fördelat. Den översta inkomstdecilen står för närmare hälften av detta uttag. ”

Motion till riksdagen 2023/24:2845 av Birger Lahti m.fl. (V)
med anledning av prop. 2023/24:105 ”Energipolitikens långsiktiga inriktning” ”Utöver det ligger fokus fel vad gäller produktion av fossilfri energi. Regeringen satsar, som väntat, sina kort på snabbt utbyggd kärnkraft, detta utan att ha ett
resonemang eller analys av hur dyr kärnkraftselen kommer att bli. Sol- och vindkraft lämnas utan tillfredsställande svar på hur man ska bygga ut dessa förnybara kraftkällor snabbt i närtid. Regeringen skriver att ”fler åtgärder bör vidtas för
att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft”. Det är för vagt och lämnar öppet för tolkningar.
Vi noterar också att regeringen inte kommer med åtgärder eller lösningar på det kommunala vetot kopplat till vindkraften eller Försvarsmaktens höga andel avslag på
densamma. Vänsterpartiet ser ingen anledning att slopa de elområden, så som det föreslås i propositionen, tvärtom behöver den geografiska produktionen av el korrelera med
priset”

Motion till riksdagen 2023/24:2844 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2023/24:108 ”Bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden”

”Varje samhälle måste ha möjlighet att använda tvångsmedel för att kunna utreda och beivra brott. Sådana tvångsmedel innebär definitionsmässigt en inskränkning i
grundläggande fri- och rättigheter, rättigheter som i sin tur är grundläggande för demokratin i vårt samhälle.” 

”Vi anser att det är rimligt att använda hemliga tvångsmedel för att hitta en eftersökt person som gömmer sig i syfte att undvika utredning, lagföring och verkställighet av straff. I synnerhet om det handlar om en eftersökt som begått allvarlig brottslighet som vålds- och/eller sexualbrott. Vi står därför bakom regeringens förslag i den delen. ”

Vår socialtjänst måste få stöd av riksdagen

April, maj, juni – inte så mycket kvar innan riksdagen tar sin vanliga mycket långa sommarpaus, midsommar till mitten av september.  Mängder av betänkanden förs från utskotten upp till beslut i kammaren, i stort sett alltid samma mönster: Oppositionspartierna S, V, MP och C för fram viktiga synpunkter och förslag, Tidöavtalets hårfina majoritet säger alltid ”Avslag på samtliga motioner” med motiveringar ”anses tillgodosett, pågående arbete,  under utredning,” eller dylikt 

I debatten i kammaren blir skillnaden också tydligt. Men i riksdagen debatterar inga ledamöter i förhoppning om att någon från Tidöavtalets partierna låter sig övertygas av bättre argument, omröstningar följer förutbestämde anvisningar från partiernas ordningsmän. 

Skillnader är tydliga och viktiga  – och har ofta betydelse  för kommunala verksamheter. På onsdag står Socialutskottets betänkande 2023/24:SoU18 ”Barn och unga inom socialtjänsten” på dagordningen. Av reservationstexterna kan man läsa sig fram till att samtliga oppositionspartier efterlyser större fokus på socialtjänstens förebyggande arbete. 

Här tre av Vänsterpartiets reservationer – vår ledamot i socialutskottet är Karin Rågsjö: 

2. Förebyggande arbete, punkt 1  

”Jag anser att regeringen bör tydliggöra kommunernas uppdrag och utöka de förebyggande insatserna för att minska antalet placeringar av barn och unga. Vidare bör regeringen uppdra åt kommunerna att öka tillgängligheten med en första linjens socialtjänst och ett utbud som möter familjers behov med syftet att tidigt motverka risken för en negativ utveckling. Jag anser att det behövs en modern socialtjänst. Därutöver bör regeringen ge i uppdrag till kommunerna att arbeta med att aktivt öka familjernas tillit till socialtjänsten. Det är viktigt att fortsätta det arbete som myndigheterna redan gjort och gör med informationsinsatser, men det arbetet behöver drivas på än mer bred front. Slutligen bör regeringen uppdra åt kommunerna att utforma ett lokalt stöd med syftet att främja socialtjänstens samverkan med exempelvis förskola, skola och föreningsliv. Regeringen bör verka för allt detta.”

5. Brottsförebyggande tidiga insatser, punkt 2  

”Under 2015 tog regeringen initiativ till en brottsförebyggande satsning i flera steg och samlade ambitioner och målsättningar för det brottsförebyggande
arbetet inom flera politikområden under rubriken ”Tillsammans mot brott”.
Regeringen borde redan ha gått vidare och utvecklat många av de förslag som lämnades genom den satsningen. Jag anser att regeringen nu bör ta fram ett punktprogram för brottsförebyggande sociala åtgärder i enlighet med det
nämnda arbetet. ”

24. Barnfattigdom, punkt 14

”Jag anser att det behövs en nationell handlingsplan mot barnfattigdom. En sådan bör innehålla långsiktiga barnkonsekvensanalyser av hur ekonomisk ojämlikhet påverkar barnfamiljer och särskilt utsatta grupper av barn. Det behövs enligt mig förslag på riktade insatser för att minska påfrestningarna hos familjer som lever med små ekonomiska marginaler. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.”

Nyckelordet skuggsamhället

Lediga stunder under långhelgen lockar till läsning. Och på listan fanns en rapport som publicerades i mitten av mars: ”Det andra utanförskapet: En kunskapsöversikt om skuggsamhället i Sverige”.

Det är Delmi som lanserade rapporten på ett seminarium som tyvärr inte spelades in, men här finns information om ett samtal med författaren av kunskapsöversikten som är tillgänglig i efterhand. 

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard är nog den som använder ordet ”skuggsamhället” flitigast.  En central punkt i Tidöavtalet föreskriver: ”Att komma till rätta med skuggsamhället.” När utredningen om ”ökat anmälningsplikt eller angiverilagen” var på remiss, så återfanns ”skuggsamhället” i var och varannan rubrik i mediernas bevakning. 

Delmis rapport är ett värdefullt bidrag, ett försök att klargöra och inordna allt det som har sagts och skrivits om ”skuggsamhället”. 

Här ett avsnitt, inte inledningen, inte sammanfattningen, utan rapportförfattarens reflektion:

Till sist vill jag avsluta den här diskussionen med att ifrågasätta begreppet skuggsamhälle som sådant. Skuggsamhälle för tankarna till en mörk undervärld, ett parallellt samhälle på skuggsidan om de andra, ”de normala”.
Man föreställer sig lätt de som vistas där som en sorts skuggfigurer, inte riktigt mänskliga på samma sätt som vi andra. På många sätt stämmer den dystra beskrivningen – tillvaron för papperslösa i Sverige är, som forskningen
visar, präglad av en enorm utsatthet, utnyttjande och övergrepp, förlorade barndomar, godtycklighet, stort psykiskt och fysiskt lidande, till och med för tidig död. Men människor som av olika skäl saknar uppehållstillstånd lever
också mitt ibland oss, i många fall liv som skulle kunna betraktas som relativt ”normala” om det inte vore för den ständigt närvarande rädslan att upptäckas och utvisas. Papperslösa studerar, arbetar, blir förälskade och bildar familj, knyter vänskapsband med såväl etniska svenskar som andra invandrade med eller utan papper, och de engagerar sig politiskt för att öka chanserna att kunna forma sin egen framtid. Förhållningssättet till deras situation drar för närvarande en skarp skiljelinje mellan de som försvarar migrationsregimen och de som protesterar, de som i sina yrkesroller till exempel vägrar att utföra inre gränskontroller. Som framgår av den här kunskapsöversikten finns det fortfarande relativt begränsade kunskaper om olika myndigheters roll och interna ställningstaganden, till exempel i fråga om att bistå papperslösa eller tvärtom vara restriktiva med exempelvis tillgång till bistånd i syfte att
uppmuntra till återvändande. Åter igen: mer forskning behövs om villkoren för den som är papperslös i dagens Sverige, men vissa tvivel uppstår också. Vilken sorts forskning behövs, med vilka frågeställningar och i vilket syfte? Sådana frågor leder till viktiga etiska överväganden för forskare som tar sig an det här fältet.”

Två debattinlägg på samma tema

Jonas Sjöstedt skriver i ETC med rubriken ”Bara en rättvis klimatpolitik kan lyckas”. Tidningens ingress lyder: ”Klimatpolitikens fördelar måste bli tydliga även för den som har lägre lön, bor på landet eller behöver bilen, inte bara för högavlönade i storstäderna. Den måste kombineras med en aktiv fördelningspolitik, skriver Jonas Sjöstedt (V).”

Jonas Sjöstedt skriver: ”För att vinna stöd för nödvändiga minskningar av utsläppen måste politiken gynna vanliga löntagare, inte främst en väletablerad medelklass. Det är de största utsläpparna som måste minska sina utsläpp mest, de är rika personer och stora företag. Detta blir särskilt viktigt i en tid då många vanliga inkomsttagare runt om i EU drabbas hårt av prisökningar och sjunkande realinkomster.”

”Klimatpolitikens fördelar måste bli tydliga även för den som har lägre lön, bor på landet eller behöver bilen, inte bara för högavlönade i storstäderna. Den måste kombineras med en aktiv fördelningspolitik. En klimatpolitik som ger fler trygga gröna jobb, lägre elräkning och bättre tågtrafik blir populär och kommer att öka stödet för omställningen.”

Jonas Sjöstedt avslutar sitt debattinlägg i ETC: ”Inför EU-valet handlar klimatdebatten allt för mycket om hur EU:s direktiv på klimatområdet fungerar. Men de räcker inte till, vi måste tänka större för att kunna skapa ett bättre samhälle som både minskar utsläppen, skapar nya jobb och ökar jämlikheten.”

Två forskare som har skrivit underlagsrapporten till Klimatpolitiska rådet framför liknande tankar: ”Folkligt stöd för en ambitiös klimatpolitik finns – men politisk vilja saknas”. Läs texten som Naghmeh Nasiritousi och Sofia Axelsson publicerade i veckan i Forskning@Framsteg.