Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Vänsterveckan på Nordkroken

Välkommen till den årliga Vänsterveckan på Nordkroken!
Vecka 30 – måndag 22 juli – torsdag 25 juli
Årets tema är natur, kultur och politik vid Vänerns strand.
Program:
Måndag
🕛 Förmiddag: Inkvartering
🍲 Gemensam lunch på Nordkroken
🕛Eftermiddag: Vandring och grillning med Naturskyddsföreningen vid Grinnsjötorpet
🌙Kväll: Samkväm
Tisdag
🕛 Förmiddag: James Jonsson från Göteborg berättar om sina vistelser i Palestina
🍲 Gemensam lunch på Nordkroken
🕛 Eftermiddag: Studiebesök på Wargön Innovation, med guidning av Elin Segerlind
🌙 Kväll: Öppen
Onsdag
🕛 Förmiddag: Gertrud Ingelman inleder diskussion om Klimataktivism och EU-politik
🍲 Gemensam lunch på Nordkroken
🕛 Eftermiddag: Hantverk, välj mellan a) arbeta med lera b) Bygga skirgärdsgård med slanor runt tomten, c) Fixa och laga huset, d) Vegetarisk matlagning med Solveig
🌙 Kväll: Gemensam middag
Torsdag
🕛 Förmiddag: Samtal om det viktiga dricksvattnet, tillsammans med miljöaktivisten Britta Wänström från Mariestad.
🍲 Gemensam lunch på Nordkroken
🕛 Eftermiddag: Städning och hemresa
Det kommer naturligtvis bli tid över till att laga mat, att bada med mera.
Pris:150 k/natt,
Dagbesökare frivilligt bidrag
Barn: gratis.
Studerande eller om du har med dig egen husvagn/tält: halva priset
Maten lagar vi själva till självkostnadspris
📧 Anmälan och frågor till:
Solveig Lindh-Josefsson – [email protected]
Varmt välkomna önskar
Vänsterpartiet Sjuhärads klimatnätverk, Vänsterpartiet Vänersborg, Vänsterpartiet Orust och Vänsterpartiet Mariestad.

Återvandring är ett konstigt ord

På Restad Gård i Vänersborg finns ett stort boende för asylsökande. Människor på flykt från krig och förföljelse har av Migrationsverket anvisats ett första boende.  

Många Vänersborgare, många familjer har på egen hand eller genom kontakt med Röda Korset och andra organisationer i civilsamhället träffat asylsökande och lärt känna människor med andra språk och annan kultur. Vi har hört om deras öden, deras väg hit, deras förhoppningar och vi vet om deras förutsättningar att finna sig tillrätta i Sverige.

Det har gått tio år sedan den stora gruppen flyktingar anlände från Syrien. Sverige hälsade välkommen,  Sverige erbjöd plats för att stanna och leva här, med arbete, med bostad – och med sin familj och sina anhöriga. Det var då.

26 oktober 2023 berättade fyra företrädare för Tidöavtalets fyra partier hur man vill att ”Fler ska välja att frivilligt återvandra”.  Det lämnades ett uppdrag till Migrationsverket och det tillsattes en utredning som fick tydliga direktiv. 

Den 1 augusti 2024 presenterar utredaren slutsatser och förslag. Det kommer att finnas statistiskt underlag, ekonomiska beräkningar och juridiska avgränsningar. 

Men innan utredningen lägger fram sitt underlag och sina förslag – ta dig tid och begrunda några frågor:

Återvandring låter rätt så mysigt  – jämfört med den livsfarliga överfarten i överfulla båtar på Medelhavet. Men finns det en plats, ett land, ett liv att återvandra till? Vilken förändring har skett i vilket land som låter  tanken om återvändande bli ett rimligt alternativ?

Vad har hänt sedan ankomsten till Sverige? Avslag på ansökan om att återförenas med sina anhöriga i Sverige? Har tidigare utbildning bedömts värdelös utan att andra vägar har öppnats? Har tillfälliga arbeten endast varit en återvändsgränd?  Upptäckten att ordet ”integration” av många svenskar uttolkas uteslutande som ”anpassning hela vägen”? 

Den som läser direktivets text ställer sig fler frågor. 

Den här utredningen är bara ett av migrationspolitikens områden där regeringen vill förverkliga alla löften som M, L och KD gav till SD när Tidöavtalets undertecknades. Men i avtalet sägs också rakt ut: ”Arbetet med lagstiftning och genomförande av föreslagna åtgärder ska fullföljas under mandatperioden 2022-2026.”

Nej, något lugnt sommarlov kan det inte bli

Sommarpaus, javisst, knappast några sammanträden någonstans. Men ett lugnt sommarlov blir det inte.

EU-parlamentets nyvalda 720 ledamöter  har varit en vecka i Strasbourg, på tisdag träffas de flesta på nytt, men nu i Bryssel. Samtliga utskott samlas till konstituerande möten, några val görs och sedan reser man hem och återkommer först 4 september till Bryssel. Nästa plenarmöte åter i Strasbourg är den 16 september.

Hanna Gedin blev ordinarie ledamot i utskottet ”IMCO”, Inre marknaden och konsumentskydd, och ersättare i dels utskottet  ”ITRE”, Industrifrågor, forskning och energi, och i utskottet ”FEMM”, Kvinnors rättigheter och jämställdhet. Därutöver är Hanna också vice ordförande i  Vänstergruppen i Europaparlamentet – GUE/NGL.

Jonas Sjöstedt blev ordinarie ledamot i utskottet ”CONT”, Budgetkontroll, och utskottet ”ENVI”, Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och ersättare i utskottet ”AFET”, Utrikesfrågor. 

[Läs mer om EU-parlamentets utskott här.]

Paus är det också för riksdagens ledamöter – på kalendern står: ”Riksdagens öppnande, 10 september”. 

Regionens almanacka säger att nämnder och styrelser är igång i slutet på augusti, första sammanträdet med regionfullmäktige är den 1 oktober i kommunhuset i Vänersborg..

Nämnder och styrelser i Vänersborg återsamlas också under augusti, kommunstyrelsen 28 augusti. Första sammanträdet med kommunfullmäktige är den 11 september.

Alltså, pauser lite överallt, javisst. Men knappt någon förtroendevald, i vart fall inte våra förtroendevalda från Vänsterpartiet, lyckas med att fullt ut uppleva att det är lovveckor. 

Ukraina och Gaza, Gaza och Ukraina, nej, tankarna återkommer hela tiden, bilderna finns med oss denna sommar. 

Vänsterpartiet i EU-parlamentet

Vänsterpartiet får viktiga utskottsplatser i EU-parlamentet

Nu står det klart att Vänsterpartiets EU-parlamentariker Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin får eftertraktade platser i utskotten som beslutar om bland annat klimat och miljö, offentlig upphandling och jämställdhetsfrågor.

Hanna Gedin och Jonas Sjöstedt. Foto: Vänsterpartiet

Jonas Sjöstedt kommer att vara ordinarie ledamot i klimat- och miljöutskottet och i budgetkontrollutskottet. Han blir också ersättare i utrikesutskottet.

— Det här var precis de platser jag ville ha, så jag är nöjd. Det är bråttom att genomföra en rättvis klimatomställning och det är viktigt att EU:s pengar används på ett korrekt sätt. Jag kommer också att driva på för att EU står upp för folkrätten i både Ukraina och Palestina, säger Jonas Sjöstedt.

Hanna Gedin blir ordinarie ledamot i utskottet för den inre marknaden och ersättare i industriutskottet och jämställdhetsutskottet.

– Jag ser fram emot att få arbeta med inte minst offentlig upphandling, för att gynna schyssta arbetsvillkor, klimat- och miljöhänsyn och stoppa företag som sysslar med skatteflykt. Det känns också ärofyllt att fortsätta Vänsterpartiets vassa feministiska arbete i jämställdhetsutskottet, säger Hanna Gedin.

Första dagen blev det upprop och lite därtill

Upprop är inget nytt för Jonas Sjöstedt – på Torpaskolan och på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg blev det ett antal upprop. Men det var då, i slutet på 70-  och i början av 80-talet.  

Upprop i EU-parlamentet är inte heller något nytt, Jonas var ledamot tidigare under två hela mandatperioder. Allt innan han också hann med att vara ordförande för Vänsterpartiet.

Nu gällde det Europarlamentet som sammanträder från den 16 till den 19 juli i Strasbourg. Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin var på plats i god tid. Vi önskar lycka till för de kommande fem åren, håll kontakten levande med oss, vi vill se ett gott arbete från Vänsterpartiets företrädare. 

Och vad sker första dagen? Jo, Jonas Sjöstedt ställer en direkt fråga till EU-kommissionens ordförande om Teslas agerande med att hämta strejkbrytare till Sverige med stöd av EU:s utstationeringsdirektiv. Ursula von der Leyen uppger sig inte vara förtrogen med detaljerna i frågeställningen men utlovar, att hon återkommer till ledamoten Sjöstedt.

En stark arbetsrätt är avgörande

Maktförhållandena på arbetsmarknaden är i grunden ojämlika. Den som köper arbete har per definition mer makt än den som säljer arbete. Arbetsköparen leder och fördelar arbetet, avgör själv vem hen vill anställa och har stora möjligheter att ensidigt bestämma vem som ska sägas upp. Den som säljer sin arbetskraft är, å sin sida, beroende av lönearbete för sin försörjning och befinner sig därmed i underläge. 

En stark arbetsrätt är avgörande för löntagarnas trygghet på arbetsmarknaden. Det ger den enskilde arbetstagaren ett grundläggande skydd mot arbetsköparnas godtycke. Samtidigt ger det arbetstagarna en kollektiv styrka gentemot arbetsköparna. Ett starkt anställningsskydd reglerar hur en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller i utgångspunkten turordning – sist in, först ut – och lagen ger rätt till återanställning. Detta hindrar att arbetsgivaren byter ut en anställd mot en arbetslös. En stark arbetsrättslagstiftning bidrar därmed till att utjämna de ojämlika maktförhållandena mellan arbetstagare och arbetsköpare.

Ovanstående är inledningen till Vänsterpartiets motion ”En arbetsrätt för starka och trygga löntagare”. Motionen är från den Allmänna motionstiden hösten 2023. 

Motioner om arbetsrätten behöver skrivas varje år, det sker hela tiden förändringar, mest försämringar. Med Tidö-avtalets partier i regeringsställning är det än mer angeläget att vidtala missförhållanden och att yrka på grundläggande arbetsrättsliga krav. 

Den som vill blicka tillbaka – här några tidigare motioner:

Migration och integration

Inte kan Tidö-avtalets partier anklagas för bristande aktivitet. Utspel efter utspel, nya utredningar med vassa direktiv tillsätts i en tät följd.

Migrationsfrågor hanteras på Maria Malmer Stenergards del av justitiedepartementet. Aldrig ensam utan alltid i sällskap med Sverigedemokraternas Ludvig Asplind uppträder migrationsministern på pressträffarna på regeringskansliet. Senast var det direktiven till Ju 2024:68 ”Skärpta villkor för anhöriginvandring” där utredaren skall redovisa resultatet 25 augusti 2025.

Här är andra utredningar med anvisningen när resultaten skall slutredovisas:

Johan Pehrson, L, finns inte med när Malmer Stenergard och Aspling uppträder. Inte migrationen, utan integrationen ligger på hans och arbetsmarknadsdepartementets bord. 

Någon som vill påpeka att det här är utredningar som angår andra, på annan politiknivå, utanför det som lokala förtroendevalda borde ägna sig åt? Fel, fel, fel… Det räcker med att påminna om vilken frustration kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, gav uttryck för när kommunledningen bemöttes av oförståelsen ”däruppe” – se artikeln i lokaltidningen TTELA: ”Vänersborg vill ha ersättning för asylkostnader”.

Vänsterveckan på Nordkroken

Välkommen till den årliga Vänsterveckan på Nordkroken!
Vecka 30 – måndag 22 juli – torsdag 25 juli
Årets tema är natur, kultur och politik vid Vänerns strand.
Program:
Måndag
🕛 Förmiddag: Inkvartering
🍲 Gemensam lunch på Nordkroken
🕛Eftermiddag: Vandring och grillning med Naturskyddsföreningen vid Grinnsjötorpet
🌙Kväll: Samkväm
Tisdag
🕛 Förmiddag: James Jonsson från Göteborg berättar om sina vistelser i Palestina
🍲 Gemensam lunch på Nordkroken
🕛 Eftermiddag: Studiebesök på Wargön Innovation, med guidning av Elin Segerlind
🌙 Kväll: Öppen
Onsdag
🕛 Förmiddag: Gertrud Ingelman inleder diskussion om Klimataktivism och EU-politik
🍲 Gemensam lunch på Nordkroken
🕛 Eftermiddag: Hantverk, välj mellan a) arbeta med lera b) Bygga skirgärdsgård med slanor runt tomten, c) Fixa och laga huset, d) Vegetarisk matlagning med Solveig
🌙 Kväll: Gemensam middag
Torsdag
🕛 Förmiddag: Samtal om det viktiga dricksvattnet, tillsammans med miljöaktivisten Britta Wänström från Mariestad.
🍲 Gemensam lunch på Nordkroken
🕛 Eftermiddag: Städning och hemresa
Det kommer naturligtvis bli tid över till att laga mat, att bada med mera.
Pris:150 k/natt,
Dagbesökare frivilligt bidrag
Barn: gratis.
Studerande eller om du har med dig egen husvagn/tält: halva priset
Maten lagar vi själva till självkostnadspris
📧 Anmälan och frågor till:
Solveig Lindh-Josefsson – [email protected]
Varmt välkomna önskar
Vänsterpartiet Sjuhärads klimatnätverk, Vänsterpartiet Vänersborg, Vänsterpartiet Orust och Vänsterpartiet Mariestad.

I väntan på utredningen

I ett tidigare inlägg beskrev vi hur kommunens politiker  behöver ta hänsyn till beslut som fattas på annat håll, någon gång på regional nivå, men för det mesta på nationell nivå, efter förslag från regeringen genom klubbslag i riksdagen.

Dessa lagändringsförslag eller föreskrifter kommer inte som någon överraskning, allting manglas i regel fram genom utredningar och remissomgångar. Inte sällan dröjer det oerhört lång tid från punkten ”äntligen är det på gång” tills beskedet att nu vinner ”det nya” laga kraft. 

Våra fritidspolitiker på olika områden har det inte så lätt att ha uppsikt över det som är på gång. Dock erbjuds stöd genom kanslier och administrationers dokumentsystem.

Här en kort översikt över utredningar som är av intresse för ledamöter i barn- och utbildningsnämnden och i direktionen för Kunskapsförbundet.

  • U 2024:03 Bättre förutsättningar för rektorerna inom skolväsendet
  • U 2024:01 En förbättrad elevhälsa
  • U 2023:07 Mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det
  • U 2023:08 Införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen
  • U 2023:09 Läroplansutredningen
  • U 2023:06 Stärkt trygghet och studiero i skolan
  • U 2023:05 Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet – delredovisning 1 april 2025 och slutredovisning 1 november 2026
  • U 2023:03 Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna
  • U 2023:02 Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden – redovisning 21 februari 2025
  • U 2023:01 En minskad administrativ börda för förskollärare och lärare
  • U 2022:08 Utredningen om vinst i skolan – redovisning 28 februari 2025
  • U 2022:04 Skolsäkerhetsutredningen

Uppställningen är ”senast tillsatt utredning först” och äldsta utredningsuppdrag sist.  Den enkla anledningen till markeringen om tidpunkten för redovisning är:  Dessa utredningar berör alla frågan om marknadsskolan. På den här sidan är det enkelt att ta fram vilka direktiv som har getts till olika pågående utredningar.

MEN – inte nog med att veta om vilka utredningar som år ”pågående”, det finns även utredningar som redan har slutredovisats. Några har skickats ut på en remissrunda, andra väntar på att något ska hända, om det finns en avsikt att gå vidare eller om utredningsresultatet läggs åt sidan för att samla damm:

U 2021:04 Skolinformationsutredningen publicerade:       SOU 2024:28 Offentlighetsprincipen eller insynslagAllmänhetens insyn i enskilda aktörer inom skolväsendet

Fritidspolitikers sommarläsning

Kommunens folkvalda fritidspolitiker bestämmer i ett budgetbeslut hur intäkterna skall förvaltas och vilka utgifter som får göras av nämnder och förvaltningar. ”Kommunalt  självstyre” är befäst i Regeringsformen och i kommunallagen. 

När kommunfullmäktige i mitten av juni beslutade om Mål- och resursplanen för 2025-2027, så präglades debatten av en rad inlägg som gjorde övertydligt att ”självstyret” begränsas av en mängd faktorer som ligger helt utanför kommunens möjlighet till påverkan. Detta gäller i första hand intäkterna (skatter och statsbidrag), i någon mindre utsträckning frågan om hur vi fördelar resurserna. 

När det gäller pengar, eller snarare brist på pengar, så  finns en evig strid mellan staten å ena sidan och regioner och kommuner å andra sidan. Mer än så – regionerna sinsemellan och kommunerna sinsemellan ropar alltid efter rättvisa och hävdar att just den egna regionen, den egna kommunen behandlas orättvis. 

Därför tillsätts utredningar med uppdrag att hitta ett förslag som vållar mindre osämja.  För någon dag sedan presenterades Utjämningskommitténs betänkande ”Nätt och jämnt –  Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn”.  Först i slutet på juli går betänkandet ut på remiss till landets samtliga kommuner och regioner.

Innan remissyttranden ska skrivas och innan en proposition mognar fram, finns det gott om tid att bekanta sig med underlaget och alla förslag som kommittén enades kring. 

En inläsning kan föregås av att begrunda Annika Wallenskogs ekonomiblogg. Innan SKR:s chefsekonom gick på sommarlov berättade hon om sin reaktion på kommitténs slutsatser. 

Utjämningskommitténs ordförande, Håkan Sörman, svarar på frågor som Dagens Samhälle ställer:  ”Man tänker kring var smärtgränsen går”.

I betänkandets del 2 finns många beräkningar och tabeller – där kan man se hur kommunen Vänersborg påverkas ”plus eller minus” av kommitténs tankar. 

I betänkandet finns också ett särskilt yttrande från Vänsterpartiets Lena Karlsson, långt bak på sida 829. (Lena Karlsson är till vardags politisk sekreterare för Vänsterpartiet i Västra Götalandsregionen med ansvar för regionala utvecklingsfrågor.) Lena Karlsson säger inledningsvis: ”Kommitténs förslag innebär att utjämningen mellan kommuner och regioner ökar och det är bra. Min bedömning är att det är så långt vi klarar att enas inom kommittén. Jag står därför bakom kommitténs slutsatser och förslag.