Ska vi klara klimatomställningen behövs en utbyggd järnväg i hela landet. Men istället låter regeringen SJ lägga ner flera tågsträckor, såsom nattågen norrut från Göteborg och pendeltrafiken mellan Stockholm och Uppsala.
Lönsamheten kan inte stå i fokus, det är samhällsservicen som ska vara det viktiga. SJ är ett statligt bolag, därför uppmanar vi regeringen att styra det som ett statligt bolag. Satsa på tågen istället för att lägga ner!
Allt börjar i förskolan. Att ge barn, personal och föräldrar det bästa är att ge hela samhället och framtiden det bästa.
Denna regering och tidigare regeringars nedskärningar gör inte bara att vi går miste om att möta barnens behov utan det bidrar också till Sveriges djupaste samhällsproblem – gängvåldet, ojämlikheten, arbetslösheten.
Vänsterpartiet föreslår idag att staten ska säkra att svensk förskola ger varenda unge de bästa av förutsättningar i början av livet. Förslaget innebär mindre barngrupper, fler anställda och utbildning till barnskötare.
Det korta svaret är Nej – fast förslaget förtjänar att titta närmare på. Vad är det som presenterades idag på regeringens hemsida?
Det är utbildningsdepartementet som publicerar promemorian ”Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän i skolväsendet”. Samtidigt lämnades besked vilka remissinstanser som förväntas svara om man vill stödja eller om man vill invända mot regeringens förslag.
Bakgrunden är en utredning: ”Offentlighetsprincipen eller insynslag – Allmänhetens insyn i enskilda aktörer inom skolväsendet, SOU 2024:28”. Utredningsuppdraget gavs 2021 av dåvarande regering, ändrades i mars 2022 och ett år senare av Tidöavtalets regering på nytt. Slutredovisningen av uppdraget skedde i april 2024. Alternativet Offentlighetsprincip kontra Insynslag blev hett debatterad, men skolministern valde att inte ta ställning. Efter en lång paus skickas nu utredningen ut på remiss, men det tillkom ett tredje förslag som skall beaktas av alla som vill yttra sig. Sista dag att svara på remissen är den 20 november 2024.
Friskolor finansieras på samma sätt som kommunala skolor – av skattemedel, av offentliga medel. Kommunala skolors budget kan nagelfaras, minsta utgift måste redovisas, uppgifter är offentliga och tillgängliga. Att få veta hur det står till hos friskolor, hos friskolekoncernen – det är det som idag inte är möjligt. Affärshemlighet, sekretessregler- det fanns och finns många hinder för den som söker svar på frågor.
Då och då kom chockbesked om enstaka skolor eller om någon koncern där någon hade klantat sig ordentligt. Senaste exemplet, Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall.
Alltså, det som nu ska ske är att samla in vad skoloffentligheten anser om att möjliggöra insyn eller att likställa privata och kommunala skolor enligt offentlighetsprincipen. Och efter nämnd remiss kommer kanske en proposition från regeringen innan sommarpausen 2025, så att riksdagen innan årsskiftet till valåret 2026 kan fatta ett beslut.
Men frågan om vinstuttag – nej, det är en annan fråga, som för närvarande behandlas av ett antal andra utredningar. Ingen brådska här inte.
Lördagen den 24 augusti håller Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar sommartal i Göteborg. Hon kommer hålla en pressträff inför talet och där kommer det presenteras en nyhet.
Foto: Agnes Stuber
Tid för sommartalet: kl 14.00
Plats för sommartalet: Bältesspännarparken i Göteborg
Fem gånger i veckan skickar kommunkansliet ut en postlista. Det är många mottagare, i första hand personal på förvaltningar, kommunpolitiker, förtroendevalda, och kanske också några journalister, som har bett om att få listan digitalt.
Inkomna och utgående handlingar till alla ärenden förtecknas, somliga kan sedan med stöd av postlistans uppgifter sökas och öppnas i kommunens webbdiarium. Handlingar med personuppgifter förtecknas men kan inte öppnas. Däremot kan man begära ut enstaka handlingar från förvaltningen.
På kommunstyrelsens kansli, avdelningen för hållbar utveckling, finns med Diarienummer 2024/109 inte mindre än 217 inkomna skrivelser samlade. Samtliga under rubriken ”Synpunkter på byggplaner för Dalbobergen i Vänersborg”.
Bakgrunden är att kommunledningen har yttrat att man ser positivt på tanken att bygga bostäder på ett område som av många invånare i Vänersborg anses vara skyddsvärt. Ett område till höger om Dalbobron, norrut, ovanför Skogshyddan och österut mot ingången till Dalbostigen.
Samtliga 217 skrivelser ligger märkt ***Personuppgift***, de är alltså inte öppna. Det är dock ingen djärv gissning att förmodligen det stora flertalet skrivelser vittnar om en negativ inställning mot kommunledningens tankar.
Nu är frågan inte ett ärende som inom kort ska manglas fram till ett beslut. Fast – osvuret är bäst, man kan aldrig veta riktigt när och hur frågan ställs.
Den som har intresse för kommunens långsiktiga planer kan med fördel studera ett dokument som i början av nästa år når fram till kommunfullmäktige.
Det står följande om Dalbobergen i dokumentet ”Målbild2025”:
Planer och byggprojekt Det finns två utpekade utvecklingsriktningar för västra delarna av Vänersborgs tätortsområde – norrut i Dalbobergen och söderut kring Öxnered. Nya bostäder i Dalbobergen föreslogs redan i översiktsplanen 2006. Ett planprogram togs därefter fram där tre områden pekas ut för detaljplanering. Programarbetet visade dock att det finns stora intressekonflikter framför allt när det gäller natur- och rekreationsvärden. Många Vänersborgare upprördes av planerna och länsstyrelsen ogillade delar av förslaget. Uppdrag om planläggning av det som kallas Katrinedal norra inleddes 2009 men arbetet fullföljdes inte. I och med antagandet av FÖP Vänersborg-Vargön lades planprogrammets tre utpekade områden med viss bearbetning in som utvecklingsområden i översiktsplanen.
Länsstyrelsen har återigen pekat på flera konflikter när det gäller de två mindre områdena närmast Vänern.
Enligt planprogrammet skulle de tre områdena kunna rymma 1260 nya bostäder, men det utgår från en hög exploateringsgrad och nästan 90% av bostäderna i flerbostadshus. De initiala skisser som togs fram när det stora delområdet skulle planläggas byggde på en betydligt
glesare bebyggelse med i huvudsak villor. Om den nya bebyggelsen utformas med liknande exploateringsgrad och sammansättning som första detaljplanen för Öxnered-Skaven är 600 nya bostäder ett rimligare riktmärke. Även det är med stor osäkerhet då de två mindre områdena kan komma att stoppas utifrån länsstyrelsens invändningar.
Efter sommaruppehållet väntar på våra förtroendevalda i alla nämnder och styrelser en mängd handlingar som ska läsas in. Vänsterpartiet i Vänersborg är i opposition. Det för med sig att våra representanter får anstränga sig lite extra för att behålla översikten.
I kommunen finns en rad olika grupper där endast ett fåtal ledande politiker träffas i regelbundna möten. Den som är med i gruppen har också bästa möjlighet att konsultera förvaltningschefer och andra som arbetar med övergripande utredningsarbete.
Därför är det viktigt för förtroendevalda från oppositionen att passa på att förkovra sig när tillfällen kommer. Det avser t ex centrala dokument, även om kommunledningen anser att allt är klart och inte längre behöver utsättas för prövning, Men innan kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen är redo att klubba ett beslut, så måste underlaget skickas ut på en remissrunda till alla nämnder, någon gång även till andra instanser utöver nämnderna. Det är då det finns en kortare tid att läsa och begrunda. Det gäller att förstå syftet med underlaget, hur sammanhanget är med övriga planer och riktlinjer, och att överhuvudtaget skaffa sig förutsättningen för att ha fast grepp om den röda tråden i kommunens agerande.
Här en handling som redan antogs av kommunfullmäktige i juni. Det kan inte skada att läsa en gång till, här beskrivs översiktligt ”hur allt hänger ihop”.
Blandade känslor minst sagt. Sjuåringar har sin första skoldag, somliga äldre elever byter klass eller skolenhet, och en hel årskull har kommit fram till tredje och sista året på gymnasieskolan.
Blandade känslor bland personalen, bland lärare och annan personal, bland våra rektorer. Vill så mycket, men räcker jag till? Får jag förutsättningar att kunna göra ett bra jobb – eller blir det på samma sätt som jag kände förra läsåret: Så mycket jag inte hann med, så många som blev svikna.
Det har varit tämligen tyst – debatten om hur skolan ska komma på rätt kurs igen tog också sommarpaus. Men frågorna kvarstår, skolpersonalen vill veta, eleverna och elevernas föräldrar vill veta om signalerna hörs av dem som bestämmer över skolans förutsättningar att kunna leva upp till allas förväntningar. För att tala klartext: Skolan saknar resurser, det behövs tillskott till rektorernas budget.
Vänsterpartiets företrädare lokalt är Stefan Kärvling som ledamot i barn- och utbildningsnämnden, Lutz Rininsland i direktion för Kunskapsförbundet med ansvar för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Peter Lénberg är på plats som ersättare för såväl Stefan som Lutz.
Stefan Kärvling berättade på sin egen blogg om ”Uppropsdagen för pedagogerna”. Kunskapsförbundet startade i måndags med en dialogkonferens för skolledare.
Medierna kommer med all säkerhet rikta uppmärksamheten på våra skolor och spegla mycket av det som inte är bra. Med all rätt, men visst vore det skönt att kunna ta fram notiser och artiklar om det som skolan ändå lyckas med. Positiva nyheter uppmuntrar! Allt för ofta målas bilden mörk och det saknas tips och goda tankar om hur skolan kan utvecklas bättre. Hur går tankarna när man läser t ex denna sidan?
I Svenska Dagbladet finns en artikel som kan ses som en reaktion till det som på senare tid hörs alltför ofta: Bara att ungarna vet hut och lär sig hur man uppför sig, så blir det lugn och ro och lärarnas undervisning kan bära frukt. Ordning i klassrummet!
Du läste rätt! Men det kan genast sägas: Det bidde inte som det var tänkt!
Det hela handlar om ett ”Betänkande av Utredningen om översyn av incitamentsstrukturerna för frivillig återvandring” som idag överlämnades till statsrådet Maria Malmer Stenergard.
”Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 att uppdra åt en särskild utredare att göra en översyn av incitamentstrukturerna för frivillig återvandring”
”Utredningen har i uppdrag att se över hur invandrares frivilliga utvandring kan kraftigt stimuleras och öka.”
”Utredningens uppdrag omfattar endast arbete riktat gentemot människor som har laglig rätt att bo i Sverige; inte gentemot sådana som exempelvis har fått avslag på en ansökan om uppehållstillstånd, väntar på besked om en sådan ansökan, eller uppehåller sig i landet illegalt.”
”Kärnan i utredningens uppdrag är att studera hur andra länder arbetar med stöd till invandrares frivilliga utvandring, för att finna metoder som kan leda till att sådan utvandring kraftigt ökar. Utredningen har dragit slutsatsen att sådana metoder inte står att finna. Utredningen tillstår därmed att den har misslyckats med kärnan i sitt uppdrag. Men menar att den har gått igenom det informationsunderlag som finns i frågan – och att misslyckandet beror på att inga erfarenheter av eller indikationer på lämpliga sätt synes existera.”
Ovanstående är citat ur betänkandet som publicerades idag. Men läser man Maria Malmer Stenergards pressmeddelande, så förstår man att så lätt ger sig inte Tidöavtalets migrationspolitiker. Den sista raden lovar en fortsättning: ”Betänkandet kommer nu att beredas inom Regeringskansliet.”
När den engelska tidningen The Guardian igår publicerade artikeln”Swedens `snitch law` immigration plan prompt alarm across society”, så reagerade migrationsminister Maria Malmer Stenergard direkt. Tidningen Expressen mottog hennes mail: ”Informationsplikt handlar om att det offentliga ska agera tillsammans för att upprätthålla den reglerade invandringen. Det är viktigt att vi får ordning på invandringen och att ett ja är ett ja, och ett nej är ett nej.”
I torsdags inbjöd Malmer Stenergard till en pressträff. Idag reflekterade Alex Schulman i DN under rubriken: ”Det borde ses som en tragedi att färre människor invandrar till Sverige”: ”För ett par dagar sen höll migrationsminister Maria Malmer Stenergard pressträff. Eller, det skulle vara en pressträff, men jag upplevde det som nåt annat. Det kändes som en lågintensiv happening, något som skulle kunna ägt rum på en kickoff, det var grejer på gång, migrationsministern hade nåt hon vill dela med sig av. Det syntes på henne, hördes på det högstämda i hennes röst, hon var så stolt att hon höll på att spricka, men vi måste alla vänta, vara tålmodiga, hon skulle spara karamellen till sist.”
I samma DN hade Max Hjelm redan i lördags ställt frågan; ”Sverige är sämre än Syrien – förstår ni hur dåliga vi är?”
Men visst, frågan besvaras bäst när man också tar del av vad migrationsministern meddelade. Här länken till inspelningen från träffen och presentationsbilderna.
