Vid nämndens sammanträde fanns följande ”Förslag till beslut”:
Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta, att med avsteg från kommunfullmäktiges beslut 2004-11-16 (KF 89/04) höja måltidsavgifter inom socialnämndens verksamhetsområde med 10 % från och med 2009-01-01.
Från och med 2010-01-01 skall kostavgifter åter knytas till index enligt tidigare beslut.
Eftersom jag ville verka för bibehållen indexuppräkning yrkade jag på avslag av ovanstående beslutsförslag.
Reservation
Socialnämnden 2008-09-25
Ärende 7 Höjning av måltidsavgifter (Dnr 2008/233)
Vid nämndens sammanträde fanns följande ”Förslag till beslut”:
Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta, att med avsteg från kommunfullmäktiges beslut 2004-11-16 (KF 89/04) höja måltidsavgifter inom socialnämndens verksamhetsområde med 10 % från och med 2009-01-01.
Från och med 2010-01-01 skall kostavgifter åter knytas till index enligt tidigare beslut.
Eftersom jag ville verka för bibehållen indexuppräkning yrkade jag på avslag av ovanstående beslutsförslag.
Avgiftshöjningar inom den kommunala verksamheten vållar alltid debatt. Att låta förändringen följa indexuppräkning bidrar till att göra höjningar mindre laddade.
I det här fallet blev beräkningen av avgiften mycket komplicerad.
Samhällsbyggnadsnämnden står för ”produktionen av måltiderna”, socialnämnden tar över produkten och betalar fakturan. Betalningen löser socialnämnden genom att ta ut avgifter. Eftersom inte alla ”kunder” har betalningsförmåga för hela avgiften, måste socialnämnden subventionera en del av kostnaden.
Samhällsbyggnadsnämnden skrev en faktura först när mer än halva året gått. Därmed hamnar socialnämnden i en situation där betalningen skulle ske enligt nya högre portionsbelopp medan inkomsterna hela tiden förblev på den tidigare låga nivån – ett glapp, således. Beloppshöjningen översteg dessutom klart gränsen för den inkomstökningen som en ”enkel” indexuppräkning skulle ge.
För att komplicera bilden ytterligare är det nödvändigt att se vilka som är socialnämndens ”kunder” för måltidsservicen. I huvudsak handlar det om människor vars ”inkomster” halkar efter i samhället. Det handlar inte om människor som har varit eller kommer att bli ”vinnare” i en politik där aktiva insatser i förvärvsarbetet är främsta riktsnöret.
Jag vänder mig mot att avgiften höjs med 10 % för den gruppen som behöver räkna sina slantar mer än någon annan.
Jag vänder mig mot att hantera ett beslut om ”indexuppräkning” på det föreslagna sättet. Är det fel på index så måste ett nytt och annorlunda förslag tas fram. Det går inte att ”hoppa av”, höja och sedan återvända till samma index utifrån en högre nivå. Då är ”index” inte trovärdigt som riktlinje.
Jag förstår att mitt förslag om avslag ökar socialnämndens kostnad med cirka 600.000 kronor. Idag är socialnämndens ”subvention” av måltiderna cirka 4.8 mkr, med den föreslagna höjningen med 10 % blir subventionen 6,7 mkr. Mitt förslag betyder alltså i klartext att socialnämndens subvention skulle bli cirka 7,3 mkr.
I den politiska debatten i Vänersborg har det lämnats tydliga ställningstaganden: Vår kommun har ”råd”, i vår kommun behöver inte ”socialen” eller ”skolan” betala för investeringar som sker på annat område där behovet av upplåning tenderar att ge oss höga kostnader. Jag räknar med att socialnämnden kompenseras av kommunfullmäktige för att kunna betala vad samhällsbyggnadsnämnden kräver för utförda tjänster.
Med ovanstående reserverar jag mig till förmån för mitt förslag om avslag.
Lutz Rininsland 2008-09-28
Vänsterpartiet
