Igår besvarade statsrådet Acko Ankarberg Johansson, KD, interpellationen 2024/25:80 ”Patienter från Gaza” av Karin Rågsjö. V. Interpellantens frågor till statsrådet:
Varför vill statsrådet och regeringen inte ta emot patienter från Gaza i akut behov av vård?
Varför är statsrådet och regeringen beredda att bistå med sjukvård till människor från Ukraina men inte från Gaza?
I debatten deltog även Tony Haddou och Andreas Lennkvist Manriquez från Vänsterpartiet och Ulrika Westerlund och Jacob Risberg, båda Miljöpartiet. Här länken till riksdagens webb-TV med inspelningen av hela debatten. Där finns även en länk till snabbprotokollet.
Vad du får i lön, eller vad du har i pension, ska inte avgöras av ditt kön. Idag är det så. Det beror till stor del på att kvinnodominerade yrken har sämre löner än mansdominerade yrken. Kvinnor jobbar också generellt oftare deltid, och tar större ansvar för hem och barn, vilket ger mindre inkomst och sämre pension. Vi kan bättre. Sverige ska vara ett jämställt land. Vi vill bland annat att alla ska ha rätt till heltidstjänst, att kvinnor och män delar lika på hemarbete och barnomsorg och att kvinnodominerade yrken ska få högre löner.
När mörka krafter vinner mark behöver vi vara många som arbetar för hopp och förändring. Det behöver vi göra tillsammans. Välkommen du också att bli medlem i Vänsterpartiet!
Här på hemsidan fanns i inledningen av lördagens inlägg följande text:
Nog är det en aning förvirrande för den som nyvaket ställer den enkla frågan: Ja, men vem är det som styr egentligen? En fråga – tre olika svar:
I riksdagen (349 mandat) är det M, KD och L som med sina 103 mandat behöver stöd av SD:s 72 ledamöter – då har regeringen 175 ledamöter bakom sig. Oppositionen med S, V, C och MP har tillsammans 172 ledamöter – och så finns två ledamöter utan partitillhörighet.
I regionfullmäktige (149 mandat) är det S, V och MP som med sina 68 mandat styr regionen, dock möter man en opposition med M, KD, C, L och SD som tillsammans har 81 mandat.
I kommunfullmäktige (51 mandat) i Vänersborg styr S, C, KD och MP som samlar 23 ledamöter. I opposition finns idag M, L, V, MBP och SD med 25 ledamöter. I oktober 2022, efter senaste valet, var förhållandet 23 : 28 – men SD har nu endast 7 ledamöter, 3 platser är tomma efter alla avhopp.
Nu tillkommer ett fjärde alternativ. När fullmäktige i i grannkommunen Trollhättan igår beslutade om budgeten för 2025, så fanns flera förslag. Det första kom från kommunledningens tre partier M, C och KD. Oppositionens förslag kom från S och V. Efter omröstningen gäller nu: I Trollhättan nästa år styr M, C och KD med en budget som S och V har tagit fram.
Nog är det en aning förvirrande för den som nyvaket ställer den enkla frågan: Ja, men vem är det som styr egentligen? En fråga – tre olika svar:
I riksdagen (349 mandat) är det M, KD och L som med sina 103 mandat behöver stöd av SD:s 72 ledamöter – då har regeringen 175 ledamöter bakom sig. Oppositionen med S, V, C och MP har tillsammans 172 ledamöter – och så finns två ledamöter utan partitillhörighet.
I regionfullmäktige (149 mandat) är det S, V och MP som med sina 68 mandat styr regionen, dock möter man en opposition med M, KD, C, L och SD som tillsammans har 81 mandat.
I kommunfullmäktige (51 mandat) i Vänersborg styr S, C, KD och MP som samlar 23 ledamöter. I opposition finns idag M, L, V, MBP och SD med 25 ledamöter. I oktober 2022, efter senaste valet, var förhållandet 23 : 28 – men SD har nu endast 7 ledamöter, 3 platser är tomma efter alla avhopp.
I Vänersborg kan den intresserade på nära håll följa såväl kommunfullmäktige som regionfullmäktige, båda ordnar sina möten i mötessalen Bojorten på Sundsgatan. För oss förtroendevalda i Vänsterpartiet gäller det att hålla sig informerade inte bara i lokala frågor, mycket av det som avgörs i riksdagen och i regionen påverkar oss och alla invånare i hög grad. Utgångspunkten är som oftast centrala dokument, budgeten för det löpande året och budgeten för det kommande året. Där finns tydliga anvisningar i vilken riktning verksamheten skall utvecklas. Men här finns skillnader mellan de tre ”nivåerna”.
Så till den konkreta frågan: Vad händer med barn- och ungdomspsykiatrin? För våra kommuninvånare, för åtskilliga familjer, för ett antal ungdomar, för samarbetet med skolan och den sociala omsorgen är det av stor betydelse vad som sker och om det sker en utveckling till det bättre. Regionens planer i all ära – men om staten inte ger regionerna förutsättningar att finansiera verksamheten, så hjälper det inte att vinna omröstningar i regionfullmäktige.
Så här står det i Budget 2025 – Rödgrön ledningens utfästelse för Västra Götalandsregionen:
”3.2 Mål: En hälso- och sjukvård som arbetar för en ökad psykisk hälsa
Vårt samhälle har en ökad upplevd psykisk ohälsa och ett ökande söktryck till specialistpsykiatrin. I Västra Götalandsregionen finns flera strategier som pekar ut riktningen för arbetet med psykisk hälsa men den nödvändiga strukturella förändringen har försvårats av parallella strukturer, rekryteringsproblem och olösta gränsdragningar mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. Barn- och ungdomspsykiatrin kämpar med långa köer och personalbrist. Den nya enheten ”En väg in” innebär att barn och unga får en första bedömning. Med förebyggande insatser och ökad kunskap att identifiera och bemöta psykisk ohälsa i första linjen kan specialistsjukvården avlastas på lång sikt med kortare köer och bättre psykisk hälsa som ett resultat. Det måste finnas en bred och jämn kompetens inom hela första linjen för att ta hand om den ökade psykiska ohälsan. Västra Götalandsregionen ska utöka arbetet med tidiga insatser.
För att samordna arbetet som syftar till att öka den självupplevda psykiska hälsan hos invånarna i Västra Götaland måste Västra Götalandsregionen arbeta med förändringsarbete och samarbeta med fler aktörer. Västra Götalandsregionen kämpar även med ett ökande söktryck till specialistpsykiatrin. Västra Götalandsregionen ska genomföra den nödvändiga strukturella förändringen som länge har försvårats av gamla strukturer, kompetensförsörjning och gränsdragningar mellan kommuner och Västra Götalandsregionen.
Västra Götalandsregionen har tilldelats att bedriva vård inom de högspecialiserade områdena könsdysfori och könskorrigerande vård tillsammans med region Västerbotten. Det är ett viktigt steg mot en uppbyggnad av könsdysfori och könskorrigerande vård för att patienter ska få utredning och vård inom rimlig tid. Beredningen för psykisk hälsa får fortsatta medel för sitt arbete med att främja samordning och innovation inom psykisk hälsa.”
Nadja Awad, Örebro län, är riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Hennes interpellation ”Brister i äldreomsorgen” besvaras torsdag den 28 november av statsrådet Anna Tenje. Interpellationen utmynnar i fyra frågor:
1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att möta personalbristen och förbättra arbetsvillkoren inom äldreomsorgen?
2. Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att säkerställa kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen, i synnerhet på landsbygden?
3. Avser statsrådet att vidta de åtgärder som rekommenderas i Hemma är någon annanstans?
4. Avser statsrådet att vidta åtgärder mot bakgrund av studien om att vinstdrivande organisationer inom äldreomsorgen levererar sämre äldreomsorg?
Vänsterpartiets regiongrupper i Vänstern i Vården har bjudit in till kampanjmöte kl. 18:30. Vi samlas i vår lokal på Kronogatan 2 i tid för att koppla upp oss till kampanjmötet med efterföljande diskussion.
Då kommer Ida Gabrielsson prata om hur vi kan klara av att finansiera sjukvården i framtiden. Jonas Lindberg från region Stockholm är med och pratar om en av de största satsningarna på ”Förkortad” arbetstid som nu ska införas i Stockholm på Vänsterpartiets initiativ. Du kan också läsa och följa de senaste uppdateringarna om vad som händer i regionen på Vänstern i Vårdens webbsida: https://vansternivarden.se/vastra-gotaland/
Fredag den 22 november kommer arbetsmarknadsminister Mats Persson, L, besvara en interpellation som Vänsterpartiets Ciczie Weidby har lämnat in till riksdagens kansli. Interpellationen har rubriken ”Privata förmedlingstjänster”. Följande tre frågor förväntas Mats Persson ge svar på:
1. Vilka slutsatser drar ministern och regeringen av IFAU:s rapport beträffande var offentliga resurser för förmedlingsverksamhet gör bäst nytta?
2. Anser ministern, mot bakgrund av IFAU:s rapport, att det är rimligt att, som regeringen gör, fortsätta anslå cirka 2 miljarder kronor per år att spendera på privata matchningstjänster trots att Arbetsförmedlingens egen verksamhet bevisligen ger lika bra resultat men till en lägre kostnad?
3. Avser ministern och regeringen, med utgångspunkt i resultaten från forskningsrapporten från IFAU, att ta initiativ till att avveckla miljardsubventionerna åt privata förmedlingsföretag till förmån för ökat stöd till Arbetsförmedlingens egen förmedlingsverksamhet så att myndigheten får de resurser som krävs för att säkerställa ett likvärdigt stöd till arbetslösa i hela landet?
Carina Örgård, V, regionråd, och Ida Hildingsson, V, distriktsordförande Fyrbodal, skriver i TTELA en gemensam insändare med ingressen: ”Skolan ska ge barn en bra start, sjukvården ska vara tillgänglig när vi blir sjuka, och äldreomsorgen ska ge våra äldre ett värdigt liv.”
I Sverige råder en bred enighet om att välfärden ska finnas där för alla när vi behöver den. Skolan ska ge barn en bra start, sjukvården ska vara tillgänglig när vi blir sjuka, och äldreomsorgen ska ge våra äldre ett värdigt liv. Trots detta urholkas dessa värderingar när nedskärningar och privatiseringar bit för bit underminerar vår gemensamma välfärd. De senaste 30 åren har välfärden urholkats och nu dessutom med hjälp av Sverigedemokraterna. Skattesänkningar för de rikaste har prioriterats på bekostnad av skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Detta bryter mot den svenska samhällsandan – att vi gemensamt tar hand om varandra och säkerställer att alla har rätt till en trygg välfärd. Borgerliga partier och Sverigedemokraterna försöker framställa sin politik som lösningen för Sverige, men i själva verket förvärrar deras nedskärningar ojämlikheten.
De skapar ett system där de som har råd kan köpa sig bättre sjukvård och utbildning, medan resten lämnas åt sitt öde. Det blir svårare för många att leva värdiga liv i ett samhälle som inte längre investerar i det gemensamma. Vänsterpartiet ser en annan väg. Vi vill inte bara stoppa nedskärningarna i välfärden, vi vill ge ett stort återhämtningsstöd som kompenserar för de nedskärningar som gjorts under så många år. Totalt skulle vårt förslag till statsbudget innebära cirka 7 900 fler anställda i välfärden i Västra Götalands kommuner och region. Regeringen prioriterar skattesänkningar för de rikaste, men vi vill ha en vård, skola och omsorg där alla får hjälp – inte bara de som har råd att betala extra. Vi ser också behovet av att åtgärda de trasiga marknader som driver upp kostnaderna för hushållen. Matpriser, elräkningar och bolånekostnader har ökat kraftigt på grund av icke-fungerande marknader som låter stora företag göra vinster på bekostnad av konsumenterna. Vänsterpartiet vill laga dessa marknader för att skydda vanliga människor och stärka deras ekonomi.
Vår vision är ett samhälle där välfärden inte bara är ett skyddsnät utan en plattform för alla att leva ett tryggt och gott liv. Sjukförsäkringen ska fungera när du är sjuk, A-kassan ska ge trygghet vid arbetslöshet, och pensionerna ska höjas för de som har det tuffast. Äldre förtjänar bättre än att leva i fattigdom efter ett långt arbetsliv. Genom att satsa på välfärden och laga marknader som skapar orimliga kostnader för hushållen kan vi bygga ett mer rättvist samhälle. Ett samhälle där välfärden är till för alla – inte bara några få. Vi i Vänsterpartiet är redo att ta ansvar för den förändringen, och tillsammans kan vi bygga ett starkare Sverige.
