Välkomna 8 mars – Internationella kvinnodagen
Från film till handling
Vad händer när vi slutar vara åskådare – och börjar agera tillsammans?
Den 8 mars bjuder vi in till filmvisning av Aktivister följt av panelsamtal, fika och interaktiv teater.
Det här är inte bara ett evenemang – det är en gemensam handling. Vi går från att se till att göra.
Teman: kvinnokamp, ekologisk aktivism, internationell solidaritet och fred.
Kl13.30 – Stora Biografen
Gratis – alla är välkomna! Anmäl dig gärna via länken https://forms.gle/LPsSNsUM21cHeYGx8
Ta med en vän, din kamp, ditt hopp – och var med och gör 8 mars till mer än en dag
En och samma fråga som Novus ställer, månad efter månad: ”Vilka politiska frågor tycker du är viktigast?” I februari 2026 ligger ”Skola och utbildning” på andra plats efter ”Sjukvården”. Och så var det för det mesta under det gångna året – även om ”Lag och ordning” någon enstaka månad under 2025 tog över positionen. Det framkommer inte i undersökningen om tillfrågade väljare anser att ”Skola och utbildning” är en fråga som avgörs i kommuner och regioner eller om avgörandet sker i riksdagen och genom beslutsförslag som regeringen lägger fram. Gissningsvis anser nog de flesta att ”politiken” bestäms på Helgeandsholmen, men hur bra det sedan ordnas ”här hemma” avgörs av kommunala politiker. Men vad betyder det egentligen att ”Skola och utbildning” ligger så högt, när väljarna skall uppge vilka de viktigaste frågorna är? Är det fel att tro att det kan tolkas som: ”Det funkar inte bra, bättre kan vi. Gör något!”
Vi kan se tillbaka några år hur kommunens budget har behandlat anspråk på resurstillskott för våra skolor. Det var alltid en ansträngning att skrapa ihop det som behövdes för ett försök att bibehålla nivån. Därutöver? Nej, tyvärr, inte heller i år, Och så tillfogas ”egentligen borde ju staten…”. Vem anger då tonen i Stockholm när det gäller ”Skola och utbildning”? Innevarande mandatperiod har det skett en rad byten på ansvariga poster. Mats Persson, Johan Persson, Lotta Edholm, Simona Mohamsson ….det är Liberalerna som har tillsatt statsrådsposterna. Ska man tro att här finns förklaringen till att L nu har hamnat på 2% i väljarundersökningarna?
”Skola och utbildning” debatteras på onsdag i riksdagen. Utbildningsutskottets betänkanden UbU7 ”Övergripande skolfrågor” och UbU8 ”Grundläggande om utbildning” behandlas och det ska röstas kring ett flertal yrkanden. I dessa två betänkanden finns från utskottsbehandlingen inte mindre än 62 reservationer, en av dessa kommer från SD som kräver ett förbud mot nyetablering av friskolor med muslimsk inriktning. S, V, C och MP har alla varit flitiga i utskottets beredning, det märks när man läser formuleringar i alla reservationer. Sedan inställer sig en fråga som också ställs i andra sammanhang. Finns det synpunkter och tankar som är gemensamma för dessa fyra partier? Det korta svaret är att oppositionen (S, V, C och MP) i reservationerna till UbU7 och UbU8 både uppvisar tydliga gemensamma grundläggande drag och samtidigt betydande inbördes skillnader – men med tyngdpunkten i dessa två betänkanden något mer på gemensam systemkritik än på interna konflikter. Samtidigt är skillnaderna särskilt tydliga i synen på statlig styrning, friskolor och detaljreglering.
I betänkandet UbU7 ”Övergripande skolfrågor” kan man notera att fyra oppositionspartier har egna reservationer på tre punkter: ”Jämlik och likvärdig skola”, ”Villkor för fristående skolor” och ”Offentlighetsprincipen i fristående skolor”.
I betänkandet Ubu8 ”Grundläggande om utbildning” finns en reservation som alla fyra partier undertecknade: ”Värna elevinflytandet”. I texten kan man läsa: ”Vår uppfattning är också att regeringen nu har en avsikt att frånta eleverna inflytande och medbestämmande över ordningsreglerna i skolan och att det riskerar att minska elevernas delaktighet men också ordningsreglernas legitimitet och efterlevnaden av dessa.” I reservationen ”Betyg och bedömning” för S och V fram samma tankar och förslag, C och MP har egna reservationer. Alla andra reservationer kommer endast från ett av partierna.
Det kan bli en lång debatt i kammaren, som alltid kan man följa med på riksdagens webb-TVeller läsa snabbprotokollet dagen efter. Men ett bra tips för den som vill hänga med i debatten om vart ”skolan” tar vägen under Tidöpartiernas sista halvår eller också framöver i nästkommande mandatperiod, det är att lägga kopior av dessa två betänkanden i sitt eget arkiv.
Årsmötet har idag fattat beslut om kommunlistan för Vänsterpartiet Vänersborg. Här topp 5 – ett starkt lag som kombinerar engagemang, organisering, erfarenhet, framtid och politisk handlingskraft.
Som förstanamn valdes Ida Hildingsson – en tydlig röst för att knyta samman rörelsen utanför fullmäktigesalen med arbetet i den parlamentariska vardagen. Bredvid henne står ett topteam av kandidater som tillsammans kommer bära vår politik i valrörelsen.
Topp 5 på kommunlistan:
1️⃣ Ida Hildingsson
2️⃣ Stefan Kärvling
3️⃣ Gunilla Cederbom
4️⃣ Julia Sikström
5️⃣ Peter Lenberg
Vi går till val som en rörelse – med rötter i människors vardag, folkrörelser och i lokal organisering, och med ett tydligt mål: att omsätta engagemang till konkret politik och beslut som stärker välfärden, jämlikheten och demokratin i Vänersborg.
Nu bygger vi en synlig, inkluderande och offensiv valrörelse för ett mer jämlikt och solidariskt Vänersborg.
Riksdagens socialförsäkringsutskott behandlar idag ett flertal frågor som berör migrationspolitiken. Punkt 9 lyder ”Fråga om utskottsinitiativ om utvisningar av unga vuxna”. Idag är det initiativ från S som utskottet behandlar. För två veckor sedan fanns ett annat initiativ som fick stöd av Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Det fanns hopp om att en majoritet i utskottet skulle bifalla förslaget. Men samtliga fem ledamöter från S och ledamoten från L röstade emot och initiativet hade inte framgång. Dagens initiativ från S kommer att bifallas av MP, V och C – från 8 av utskottets 17 ledamöter. Det hänger på ledamoten från L om omröstningen utfaller 8: 9 eller 9:8.
Rubriken ”Tidöpartierna är redo att offra tonåringar” är rubriken som tidningen Expressen valde för en debattartikel från Annika Hirvonen, MP, och Tony Hadou, V. Här finns en beskrivning av lagstiftningen där Tidöpartierna och S tillsammans har bäddat för utvisningar av ungdomar som har gjort allt rätt, men där Migrationsverket med stöd av lagen ändå utfärdar utvisningsbeslut. Hirvonen och Hadou avslutar sin debattartikel: ”Vi kan bara hoppas att eftertänksamhetens kranka blekhet driver de partier som röstade ner vårt utskottsinitiativ till att agera i stället för att bara prata. Det här är en fråga som berört många svenskar på djupet och skillnaderna mellan tidöväljare och andra väljare är förhållandevis små i denna fråga. Om inte empatin hinner ikapp så kanske opinionen gör det. Nu måste tonårsutvisningarna på allvar stoppas. ”
P.S.: Nu vet vi, initiativet fick inte gehör – Liberalernas företrädare röstade med SD, M och KD för avslag. [SR, 12:30, Lunch-eko]
Människor på flykt behöver få skydd, därför vill vi försvara asylrätten. Sverige ska inte vara ett land som splittrar familjer. Vi vill bygga ett starkt samhälle med robust välfärd och politik för full sysselsättning. Det är så man löser samhällsproblemen, inte genom att urholka asylrätten.
Vår flyktingpolitik bygger på solidarisk realism. Det betyder att vår politik grundar sig i asylrätten, i solidariteten mellan människor och i en robust välfärd. Därmed placerar vi oss tydligt i de grundläggande politiska konflikter som skär igenom debatten i Sverige och övriga västvärlden: konflikten om fördelningen av samhällets resurser och konflikten mellan solidarisk vänsterpolitik och reaktionär nationalism. I Vänsterpartiets Sverige är solidaritet och gemenskap utgångspunkten. Vårt mål är en värld där människor inte behöver fly. Det kräver ett långsiktigt arbete för global klimaträttvisa och ekonomisk jämlikhet, för fred, jämställdhet och frihet att vara den man är. Vägen är lång och ambitionerna måste höjas för att nå dit. Under tiden måste Sverige vara en klar och tydlig röst för asylrätt och mänskliga rättigheter genom att ge skydd åt dem som behöver det.
Vänsterpartiets flyktingpolitik ger den som söker skydd en rättvis prövning av asylskäl. Den som beviljas skydd ska tillsammans med sin familj få goda möjligheterna att finna fotfäste i samhället. Permanenta uppehållstillstånd gör att människor kan planera sin framtid och börja bygga ett liv. Det gör att man satsar på att lära sig svenska och komma in i det svenska samhället. När människor istället bara får tillfälliga uppehållstillstånd så försvårar det integrationen. Det förlorar hela samhället på. Rätten att leva med sin familj, med de man älskar, ska inte avgöras av hur stor bostad man lyckas få tag på eller hur mycket man tjänar. Därför är vi emot försörjningskraven för att få återförenas med sin familj. Sverige ska inte vara ett land som splittrar familjer.
För Vänsterpartiet är en robust och solidarisk välfärd förutsättningen för lyckad integration. Den integrationen omfattar oss alla, inte bara nyligen anlända. Genom skattefinansierade välfärds- och trygghetssystem ges vi alla möjlighet att utvecklas från isolerade satelliter till att bli en del av en gemenskap och ett samhällsbygge. Vänsterpartiet vet att vi genom att investera i samhället och varandra kan bygga ett starkare, tryggare och mer inkluderande Sverige. Detta är den realistiska och solidariska vägen att försvara och utveckla den välfärdsmodell som har ett så brett stöd i Sverige. Kampen mot rasistiska krafter, för ett värdigt flyktingmottagande i samklang med samtida behov, och för att utveckla välfärden i ett öppnare Sverige, där vi är fler, är tätt sammanvävda.
I onsdags lämnade Vänsterpartiet genom Ida Hildingsson in en motion till kommunfullmäktige. Den har rubriken ”När välfärden sviker måste kommunen agera – stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”. Hildingsson presenterar själv motionen på Facebook med följande ord: ”NI HÖRDE AV ER – NU AGERAR VI Efter att vi uppmärksammade inslaget om den eskalerande matfattigdomen i Vänersborg har många hört av sig till oss. Berättelserna är tydliga: pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer får inte längre ekonomin att gå ihop och ideella krafter är tydliga kring det ökade behovet av matinsatser. Därför har vi nu lämnat in en motion om att inrätta en matbank i Vänersborg. Ingen ska behöva gå hungrig i vår kommun, speciellt inte barn. Det är ingen lösning vi egentligen borde behöva – i en fungerande välfärd ska alla ha råd med mat och inga barn ska gå hungriga. Men när verkligheten ser ut som den gör, vilket i grunden är ett politiskt misslyckande – måste kommunen ta ansvar här och nu för grundläggande trygghet. Civilsamhället gör redan ett fantastiskt arbete – men välgörenhet kan aldrig ersätta välfärd. Nu krävs politisk handling. Vi fortsätter kämpa för ett Vänersborg som håller ihop.”
Alla ska orka arbeta ända till pension. Det är hög tid att ta verkliga steg mot en ny arbetstidsförkortning. Det är över 50 år sedan Sverige sänkte arbetstiden senast och vi fick en lagstiftad 40-timmarsvecka. Då arbetade kvinnor i mycket mindre utsträckning, många var hemmafruar. Idag ser det annorlunda ut, familjer försöker få ihop livet med två heltidsarbetande föräldrar, pendling, lämningar och hämtningar och hushållsarbete, säger Nooshi Dadgostar.
Att få till en arbetstidsförkortning är därför en av de frågor som Vänsterpartiet kommer att driva i regeringsförhandlingarna efter valet.Vi är positiva till att arbetsmarknadens parter förhandlar fram en lösning för att korta arbetstiden. Men om de inte kan komma överens så behöver det beslutas i riksdagen. Efter valet vill vi därför tillsätta en utredning om förkortad arbetstid som kan löpa parallellt med förhandlingarna. Kommer man inte fram till en lösning är vi redo att gå in med lagstiftning, säger Nooshi Dadgostar.
Debatten om arbetstidsförkortning har pågått i decennier, men trots stora förändringar på arbetsmarknaden har den generella arbetstiden i Sverige stått stilla sedan 1973. Under samma period har både arbetslivets tempo och svenska familjers totala arbetstid ökat, något som bidragit till ökande stress, sjukskrivningar och utbrändhet.Alla med ett arbetaryrke i det här landet känner av att vi i Sverige arbetar mer i jämförelse med andra liknande länder. Den genomsnittliga arbetade tiden per sysselsatt har ökat i Sverige sedan början på 1980-talet medan den sjunkit i jämförbara länder, säger Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Samtidigt har utvecklingen av arbetstiden blivit ojämn. I vissa branscher har kollektivavtal lett till kortare arbetstid, men stora grupper, särskilt inom kommunal sektor, har inte fått ta del av motsvarande förändringar. Resultatet är en växande orättvisa där olika yrkesgrupper har olika normalarbetstid, ofta längs linjerna mellan hög- och lågavlönade samt mellan kvinnor och män.Alla ska hinna återhämta sig efter jobbet och ha tid för det som får livet att fungera. Det handlar om att orka hjälpa barnen med läxorna, hinna laga middag i lugn och ro, kunna följa med på träningar eller ta en promenad för att rensa huvudet. Det måste finnas utrymme för livet, våra kroppar ska hålla hela vägen fram till pensionen, säger Nooshi Dadgostar.
Vänsterpartiet vill:
Att det tillsätts en statlig utredning om hur en ny veckoarbetstidslagstiftning kan utformas som förkortar arbetstiden för alla
Att under tiden utredningen pågår ges parterna möjlighet att själva lösa frågan i förhandlingar
Att om parterna inte sluter ett nytt huvudavtal om förkortad veckoarbetstid kommer en proposition läggas till riksdagen baserats på utredningens lagstiftningsförslag
Att utreda vad staten behöver bidra med för att en arbetstidsförkortning ska komma till stånd.
Efter en utdragen och påfrestande process med Vänersborgs kommun under 2024 har föreningen hamnat i ett allvarligt mellanläge. Beskedet var att Folkets Hus skulle vara utflyttat ur lokalerna senast den 31 mars 2025. Under denna period har föreningen i praktiken varit förhindrad att bedriva verksamhet, boka arrangemang eller skapa intäkter under fungerande förhållanden. Samtidigt har kostnaderna fortsatt att löpa.
Föreningen har nu vunnit upphandlingen om driften av verksamheten för de kommande 8 åren (4+2+2), med avtalsstart 1 april. Det finns alltså en framtid – men den är ännu inte säkrad. Situationen är högst allvarlig. Även med stöd kan vi inte garantera att föreningen klarar sig fram till avtalsstart. Utan hjälp är risken överhängande att Folkets Hus Vänersborg inte överlever. Detta är ett avgörande ögonblick.
Varje bidrag ger oss en chans – men inga löften. Stötta insamlingen. Hjälp oss kämpa för Folkets Hus Vänersborgs framtid.
