Fler och fler partier byter ståndpunkt från den ena veckan till den andra. Då blir det svårt för osäkra väljare att kunna veta vad som gäller.
Visserligen kan opinionsmätningar förorsaka panik, men att hålla fast vid sina grundläggande värderingar borde dock gälla för alla som vill bli tagna på allvar på valdagen och därefter.
Värderingar är stommen i partiernas valplattformar. Ändrar man sig blir det svårlästa dokument.
Men även om man håller fast vid sina principer kan det vara svårläst.
Inte bara för den som nyss börjat lära sig svenska. Det är många som av olika anledningar vill ha texter som är lättare att läsa.
Därför har Vänsterpartiet sin VALPLATTFORM på tre olika sätt:
Du ska kunna lita på välfärden
Det är gratis att gå i skolan i Sverige.
Om du blir sjuk, får du vård på ett sjukhus.
Om du blir sjuk och inte kan jobba, eller blir gammal och slutar jobba,
får du pengar av staten.
Det kallas för välfärd.
Det är viktigt att vi kan lita på välfärden.
Ditt barn ska få möta trygghet i skolan.
Dina föräldrar ska trivas på äldreboendet.
Du ska få bästa möjliga vård när du mår dåligt.
Allt detta betalas av våra skatter.
Välfärden är till för oss alla, inte för att de som äger sjukhusen eller
skolorna ska göra vinst och bli rika.
Vänsterpartiet vill ge mer pengar till skolor, sjukhus, äldreomsorg och socialtjänst.
Vi vill också förstärka LSS; Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Vi vill att staten ska bestämma om LSS så att det blir lika regler i hela Sverige.
Många pensionärer är fattiga.
Vänsterpartiet vill ändra på det genom att höja pensionen.
Vi vill också förändra hela pensionssystemet, så att fattigdomen minskar.
Måndag 2 juli var det Vänsterpartiets dag i Almedalen. På kvällen talade Jonas Sjöstedt.
Jonas talade bland annat om att samhället ska inte bara vara till för några få i toppen. Det ska vara till för de många. För oss alla. Ingen del av Sverige ska svikas och lämnas efter. För vi hänger ihop och vi hjälps åt.
Lika skatt för lika inkomst – en av sju principer för en jämlik skattereform
Sveriges framgång är till stor del grundad i den samhällsmodell som vi har byggt upp genom viktiga politiska vägval. Vi finansierar och löser gemensamma behov tillsammans. I Sverige är det inte plånboken som ska avgöra om du får vård i tid, om dina barn får den utbildning de behöver eller om mormor kan få hjälp att bo kvar hemma. Modellen har också inneburit att vi kommit långt i våra strävanden efter jämställdhet mellan kvinnor och män, det skriver Ulla Andersson i dag på DN Debatt.
Samtidigt som vi har de behov i välfärden ser vi hur skattesystemet som ska finansiera verksamheterna allt mer har riggats för de rikaste. Sverige har numera det minst omfördelande skattesystemet från hög- till låginkomsttagare bland EU:s 15 kärnländer. Vi är dessutom det land bland OECD-länderna som tar ut näst minst skatt på arv, gåvor, förmögenhet och dyra fastigheter. Medan andra länder höjer sina fastighetsskatter har vi en regressiv fastighetsskatt, det betyder att ju dyrare villa du har desto mindre skatt behöver du betala i förhållande till fastighetens värde. Samtidigt ser vi hur stora arv förs vidare till generation efter generation utan arvsbeskattning. Hos de 0,1 procent av svenskarna som tjänar mest bestäms söners inkomster till 90 procent av deras fäders. Det betyder alltså att de som är i toppen förblir i toppen tack vare det de föds med, inte det de gör.
Så här kan det inte få fortsätta. Vänsterpartiet menar allvar med att vi är vänster, för oss betyder det jämlikhet. Vi vet att ekonomisk jämlikhet är avgörande för ett lands utveckling och påverkar tillväxten. Det finns beräkningar från OECD som visar att Sveriges tillväxt påverkats negativt av den ökande ojämlikheten. Både stad och land måste ha goda ekonomiska förutsättningar att klara sin service.
Vi måste lägga om politiken och för det behövs en jämlik skattereform. Därför presenterar Vänsterpartiet i dag principerna vi menar behövs för ett hållbart framtida skattesystem.
Vi behöver säkra välfärdens finansiering. Det innebär att skatteintäkterna behöver öka. Nivåerna ska finansiera en rimligt stigande ambitionsnivå i välfärdsåtagandet.
Ökad ekonomisk jämlikhet. Omfördelningen mellan hög- och låginkomsttagare måste bli mer jämlik. Beskattningen av förmögenheter och kapital måste öka samtidigt som låg- och medelinkomsttagare i huvudsak ska betala samma inkomstskatt som i dag eller i vissa fall något lägre. Passivt ägande av kapital ska inte premieras före arbete.
Höjda grundavdrag kombinerat med få undantag. Skattesystemet bör vara enkelt, och det bör vara generöst vid låga inkomster. Stabila inkomster bör samtidigt beskattas stabilt.
Förorenaren betalar’ är en princip som de flesta säger sig förorda. I dag gäller den inte i den utsträckning som behövs. Miljöskadliga subventioner behöver fasas ut och de styrande miljöskatterna utökas samtidigt som politiken måste tillse att miljö- och klimatvänliga alternativ finns.
Hela landet ska leva. Skatteutjämningssystemet måste därför ses över och den ekonomiska utjämningen mellan geografiska områden med skilda förutsättningar måste utökas.
Skattepolitiken ska understödja full sysselsättning. Det som behövs är ett mer progressivt skattesystem där de ökade skatteintäkterna investeras i fler anställda i välfärden, offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder, miljö och klimatinvesteringar och i forskning och utveckling som understödjer en modern industripolitik.
Principen lika skatt vid lika inkomst behöver återupprättas. Det är inte rimligt att sjuka, arbetslösa, föräldralediga och pensionärer ska betala mer i skatt vid lika inkomst än den som arbetar och är frisk. I dag betalar en som är sjuk, och som har en inkomst 20 000 kronor per månad, drygt 1400 kronor mer i skatt än den som har turen att vara frisk och har ett jobb. I budgetpropositionen för 2018 är medel avsatta för att stänga skatteklyftan mellan pension och förvärvsinkomst. Nu när skatteklyftan snart kan slutas är det dags för nästa steg. Därför föreslår vi följande åtgärder:
2019: Sjuk- och aktivitetsersättning
2020: Sjuk- och aktivitetsersättning och a-kassa och aktivitetsstöd
2021: Sjuk- och aktivitetsersättning och a-kassa och aktivitetsstöd, föräldrapenning, sjuk- och rehabiliteringspenning (dvs. alla inkomster likställs)
Vi är beredda att redan nästa år inleda en skatteutjämning för lika skatt vid lika inkomst. Vi vet att en skattereform tar tid därför tycker vi det kan komma före.
Sverige är i dag ett ojämlikt land. Samhällsmodellen som de flesta av oss har växt upp i har börjat vittra sönder.
Nu behöver vi laga den. Jämlika länder utvecklas bättre. Därför borde fler partier inse vinsten av ett nytt skattesystem byggt på dessa principer.
Det är dags att bli världens mest jämlika land igen.
Ta del av faktaunderlaget som Vänsterpartiet presenterade i Almedalen.
Därför behöver vi satsa mer på kollektivtrafiken. Det är dags att regionen kör kollektivtrafiken i egen regi, att vi satsar på billigare resor och en utbyggd järnväg i hela regionen.
Men visst har det blivit en mängd synpunkter, några protesterade livligt. Lyssnar man till enskilda berättelser så kan man inte ha annat än full förståelse. Det blev förändringar för ett antal äldre människor som har upplevt det som mycket obehagligt.
I bakgrunden finns socialnämndens och socialförvaltningens dystra ekonomi. Budgeten för hela verksamheten visar på tillkommande och växande kostnader, statliga tillskott är inte tillräckliga och kommunledningen säger sig inte kunna dela ut mer.
Men kommer nedskärningen av antalet boendeplatser att vara försvarbara under åren som kommer?
Regeringen kommer nu med en skrivelse med samma rubrik. Skrivelsen hamnar på nyvalda riksdagens bord. Vad som gäller efter 9 september är det ingen som vet.
Riksdagens partier hade redan i mars skrivit in sina tankar i betänkandet om ”Äldrefrågor” (2017/18:SoU14). Nu under valrörelsen kan man bevittna att ingen försöker göra bort sig. De äldres röster är många, de äldres röster är viktiga.
Det gäller naturligtvis också Lena Hallengrens framträdande. Men bortsett från alla uttalanden om vad som kommer att göras, så förtjänar ju underlaget respekt. Några av bilderna visar hur snabbt, hur dramatiskt antalet äldre blir större, framförallt hur trenden är för den gruppen ”över 80 år” som är av stort intresse för planeringen av hemtjänst och särskilda boenden.
Vänsterpartiet går till val på ett Sverige för alla, inte bara några få. Därför är det förstås viktigt för oss att vår valplattform finns tillgänglig för alla. Den finns nu därför även som lättläst och som inläst. Plattformen har lästs in av skådespelerskan Ann Petrén.
– Det kan vara känsligt att som skådespelare låna ut sin röst i ett politiskt sammanhang, men jag tvekade aldrig att göra det här. Jag står bakom allt jag läser, det finns också något uppfordrande i Vänsterpartiets politik som talar till mig, till oss, att vi som värnar om jämlikhet och rättvisa måste bli bättre på att dela med oss och att hålla ihop.
– Det här valet känns helt avgörande, det är obehagligt när SD ökar och främlingsfientligheten och otryggheten växer. Därför är jag gärna med och berättar öppet om att vänstern har andra och mycket bättre svar på hur vi skapar ett bra samhälle, säger Ann Petrén.
Vänsterledaren pratar allra helst om klassamhället. Men den egna bakgrunden är inte i arbetarklassen, utan i en akademisk övre medelklassfamilj i Vänersborg. Pappan var civilingenjör inom vattenkraft och mamman läkare inom psykiatrin. Ingen av föräldrarna var partipolitiskt intresserade, men engagerade i miljö- och sociala frågor. Trots det blev Jonas Sjöstedt tidigt en övertygad demokratisk socialist, som han beskriver det, och förklarar att han alltid haft ”en jävla respekt” för svensk arbetarklass.
– Det fanns en väldig insikt i att människor har väldigt olika förutsättningar i livet, säger han om uppväxten.
Läs hela inlägget av ledarskribenten Jonna Sima (Aftonbladet) från slutet av april.
