Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Slut på bankernas överräntor

Bankerna ska inte längre få ta ut övervinster på vanligt folks bolån. Därför vill Vänsterpartiet införa en ny modell för bankkundernas förhandlingar om bostadsräntan.

-Vänsterpartiet är ett parti för både hyresgäster och husägare. Vår modell kommer att ge ett rejält tillskott i plånboken för de svenska bolånetagarna, säger Jonas Sjöstedt, partiledare för Vänsterpartiet.

Förra året gjorde de fyra storbankerna i Sverige en sammanlagd vinst på hela 106 miljarder kronor. En stor del av bankernas vinster kommer från bolånen, och bankernas vinster på bolånen har ökat dramatiskt under de senaste åren.

Samtidigt har utvecklingen i vårt grannland Finland gått i motsatt riktning. Sedan december 2013 har bolånemarginalen för de finska bankerna minskat med 42 procent.

-Bankernas rovdrift på vanligt folk måste få ett slut. För att stärka konsumenternas ställning gentemot bankerna föreslår vi att en finsk modell införs i Sverige.

I Finland sätts bostadsräntorna ofta som ett påslag på internbankräntan i euroområdet, Euribor. Det blir då tydligt för kunden hur stort påslag banken gör, vilket gör det lättare för kunden att jämföra och värdera bankens erbjudande. Vi föreslår att ett liknande system införs i Sverige.

Internbankräntan i Sverige kallas för STIBOR. Denna ränta ska bankerna vara skyldiga att presentera för kunden och den ska sedan utgöra basen för den fortsatta förhandlingen mellan kunden och banken. Fördelen med det här är att låntagaren vet exakt vad banken tar betalt.

Räntan på ett lån på 2 miljoner kronor beräknas minska med 14 800 kronor på ett år, eller cirka 1 200 kronor per månad, om förslaget införs och vi når en finsk räntemarginal. Motsvarande siffror för ett lån på 4 miljoner kronor är 29 600 kronor per år och cirka 2 460 kronor per månad.

-En minskning av bankernas bolånemarginaler till finsk nivå skulle ge betydligt mer i plånboken för bolånetagarna, säger Jonas Sjöstedt.

Utöver det här förslaget vill Vänsterpartiet bland annat införa en bankskatt, en  bankdelningslag och höjda och progressiva kapitaltäckningskrav.

Läs mer i bifogat underlag.

Ulla Andersson om skattesystemet

I tidningen Expressen beskriver Ulla Andersson varför hon anser att vårt skattesystem i grunden måste ändras. Hennes inlägg fick rubriken. ”Sveriges skattesystem är riggat för de rikaste.

”Vi behöver ett skattesystem riggat för vanligt folk” är Ulla Anderssons uppmaning. Och hon förklarar: ”Sverige har en stolt historia som världens mest jämlika land. Och de flesta av oss vill leva i ett ekonomiskt jämlikt samhälle, det visar undersökning efter undersökning. Därför är det många som blir överraskade när de får höra att vi är det land där inkomstskillnaderna har ökat snabbast de senaste tre decennierna.”

Ulla Anderssons debattartiklar berättar om orättvisor som gäller förmögenhetsskatten och fastighetsskatten, hon visar också var ROT- och RUT-avdragen används mest.

Ulla Andersson konstaterar: ”Det går att bygga världens mest jämlika land igen. Det är politiska beslut som gjort att vi är det land där inkomstskillnaderna ökar snabbast, att vi ligger på topplistan i världen när det gäller förmögenheters skeva fördelning.”

Hennes slutsats blir: ”I Sverige har dock alla rätt att vara med om att bestämma hur vårt skattesystem och vår ekonomi ska vara riggad. Det är det valet den 9 september handlar om. Då är din och min röst lika mycket värd som de allra rikastes röst. Använd den.”

Vänsterpartiets svar om sjukvården

Lokaltidningen TTELA ställde frågor till alla partier som idag är representerade i Västra Götalands regionfullmäktige. Endast fyra partier svarade. Här Vänsterpartiets svar:

Gällande NU-sjukvården, vilka åtgärder vill ni genomföra för att förbättra vården?

Vårdkrisen med köer och överbeläggningar är en personalkris med brist på sjuksköterskor. Den går att lösa. Då krävs resurser för fler anställda, högre löner och kortare arbetstid med bibehållen lön.

Hur anser du att specialistsjukvården på NÄL fungerar?

Det är ovärdigt med köer och överbeläggningar. Personalen sliter hårt och många patienter får en bra vård trots bristande finansiering och personalbrist. Men det håller inte, ökade resurser krävs.

På neurologen i NU-sjukvården uppfylls vårdgarantin till ett första besök bara till 30 procent. I mars var det bara 22 procent och i april hade över 400 patienter väntat på ett första besök längre är 90 dagar. Hur ska ni lösa det?

På kort sikt måste vi samarbeta mellan sjukhusen i regionen. Framåt måste vi se till att fler specialutbildas till neurologer och att det är attraktivt att arbeta som neurolog i NU-sjukvården.

Vid sidan om valrörelsen …

Inte säga något dumt, inte göra bort sig, inte provocera om risken finns att det kommer en rekyl. Tiden efter semesterperioden och veckorna fram till valdagen gäller det att vara på sin vakt. Det är tradition att undvika kontroversiella ärenden på kallelser till nämnderna, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Låt oss se om så också är fallet 2018.

Innan valdagen 9 september finns ett fåtal sammanträden.

Kommunstyrelsens arbetsutskott är först, nu på måndag. Deras beslutsförslag vandrar först till kommunstyrelsen 22 augusti och därefter till kommunfullmäktige 5 september. Vilka frågor som ska komma upp, vet vi inte. Det här är en stridsfråga som kunde ha varit löst för länge sedan. Vänsterpartiet begärde 2016 att återställa den tidigare ordningen att kallelsen till arbetsutskottet skulle vara offentligt. Då skulle alla nio partier veta vad som är ”på väg upp”. Marie Dahlin, kommunstyrelsens ordförande, hade senast i december lovat att ”under våren” skulle ett sådant beslut kunna fattas. Våren har gått, sommaren varit långt och vi anar att motionen inte ska behandlas under mandatperioden.

Byggnadsnämnden kallas till 21 augusti. Där finns ett ärende med som plågar kommunledningen sedan minst tio år tillbaka. En del av den lilla skogsdungen vid Kindblomsvägen på Blåsut skall bebyggas. Det är många närboende som framgångsrikt har stridit – hittills. Nu skall nämnden ta ett nytt beslut om bygglov, det förra avslogs efter länsstyrelsens besked att godkänna en överklagan.  Ser man hur ärendet förbereds för detta kommande sammanträde kan nämnden inte räkna med att projektet nu går på räls, tvärtom, man har bäddat för nya invändningar.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har sammanträde på måndagen innan valdagen, 3 september. Viss nyfikenhet är på plats hur nämndens arbete utvecklas framöver. Å ena sidan har ”politiken” bestämt att det även framöver skall finnas två nämnder, byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, å andra sidan har kommundirektören Pascal Tshibanda slagit ihop båda nämnders förvaltningar till en gemensam förvaltning. Här finns ett intresse från Vänsterpartiet som har hög prioritet: Har Vänersborgs miljöprogram 2030, som beslutades 2016, nu kommit igång ordentligt och formulerat rejäla handlingsplaner? Görs också det som utlovas, sker utvärderingar, visar dessa på resultat?

Socialnämnden kallas i september till två sammanträden, men något stämmer inte riktigt med planeringen. Budgetberedningen har nämligen begärt in klara besked från tre nämnder till den 17 september, två dagar senare sammanträder beredningen efter en lång paus. Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden gjorde anspråk på tillskott för 2019 som tillsammans låg cirka 70 miljoner över det som finns i kommunens kassa. Läxan för dessa tre nämnder är att banta sina förväntningar och återkomma med ett besked efter sommaren. Barn- och utbildning och även kultur- och fritid svarar på sina möten den 17 september. Socialnämnden kallas till den 6 och den 20 september, det första mötet är för tidigt, det andra för sent. Hur det löses får presidiet ge svar på.

Om nämnderna lever upp till budgetberedningens anvisningar återstår att se. Om inte så måste efter valdagen den stora frågan ställas: Hur kan Vänersborgs kommun förstärka sina intäkter?

Och det i själva verket är ju en fråga som egentligen har sin givna plats i valrörelsen. Men inte så i Vänersborg, där mycket under de sista två mandatperioderna har gått ut på att undvika svåra frågor, att dra avgörande beslut i långbänken. Till nackdel för oss alla.

95 minuter ….

Sedan kom regnet!
Vi kan väl ödmjukt konstatera att Brålanda-bon gladde sig mest åt att regnet började ösa ner. Inget fel att vi hade kommit, men …Visst hade vi gott om tillfällen att utbyta några artigheter med alla som skyndade sig in och ut från affären. Eva, som bodde tio år eller mer i Brålanda var som en magnet för oss – mängder av gamla kontakter. Då kom flygbladen om ”pensionerna” och ”fria tandvården” väl till pass. Herrarna från Lions tog också emot, i gengäld vann vi lite priser i deras lotteri. Överhuvudtaget känner man sig väl i Brålanda. Det är nog viktigt att hålla kontakten med landsbygden, Vänersborg är mer än bara det som finns ”inom broarna”.
8 september är det Bygdefest i Brålanda, ordföranden i Brålanda företagarförening tycks vara angelägen om att några vänsterpartister kommer hit. Klart, några kommer. Vi är många och kan dela upp oss.

Men vem ska regera då? Jonas Sjöstedt frågar och svarar

Vänsterpartiet går till val på en tydlig politik för jämlikhet. Vi pratar om vår egen politik. När jag är ute talar jag om alla de fina reformer som kommit till tack vare oss, från mer stöd till ensamstående föräldrar till satsningar på vården och CSN-lån för körkort. Men mest talar jag om vad vi vill göra, en politik för att bygga lägenheter som man har råd att bo i, ett högkostnadsskydd som gör att alla har råd att laga sina tänder och en röd skatteväxling som gör Sverige mer rättvist. Jag talar om klimatet, feminism och jämlikhet. Om att vinsterna i välfärden måste bort och om att stoppa neddragningar på LSS och sjukförsäkringen. Väljarna ska veta var de har oss i vänstern. Jag talar mindre om andra partier och nästan inget om det politiska spelet. Så tänker jag fortsätta fram till valet.
Självklart ger vi också besked om vem vi vill ska styra Sverige. För att få ett mer jämlikt samhälle är det viktigt att inte borgare eller sverigedemokrater får makten över regeringen och statsbudgeten. Vi vill ha en vänsterregering och vi är beredda att regera om politiken är den rätta. Vi kan också tänka oss att som idag samarbeta om budgeten med en rödgrön regering om vi får igenom bra politik. Vi kan förhandla även med borgerliga partier i sakfrågor om vi får igenom bra saker. En stark vänster är den enda garantin för att politiken inte kantrar åt höger.
Det finns de som tror att det största partiet i riksdagen får bilda regering, så är det inte. Det är den regeringsbildare som har störst stöd i riksdagen som får göra det. För mig är det självklart att det blir Stefan Löfven om de tre rödgröna partierna är större än de borgerliga partierna i riksdagen. En röst på Vänsterpartiet är därför lika effektiv som en röst på S om man vill att Löfven, inte Kristersson, ska få bilda regering. Skillnaden mellan oss är istället att vi i V helst ser en regering utan borgerliga partier medan S helst vill regera högerut. Ett starkt V är avgörande för att S inte går högerut.
Moderaterna är beredda att ta makten med stöd av SD även om de borgerliga partierna är mindre än de rödgröna. Det skulle ge SD ett enormt inflytande och ett gyllene förhandlingsläge där de kan pressa moderaterna i varje fråga. En kombination av SDs råa rasism och Ms iskalla högerpolitik är det sista vi vill se drabba vårt fina land. C och L säger att de inte vill göra sig beroende av SD på det viset. Vad Jan Björklund faktiskt gör i ett sådant läge avgörs nog av dagsformen, men jag tror att man kan lita på att Annie Lööf inte sätter sig i en regering som är helt beroende av SD. Men, och det är viktigt, genom att lägga ner sina röster kan C och L släppa fram en sådan regering utan att själva delta i den. Det vore lika illa, och de ger inga klara besked i frågan, det är mycket oroande. En röst på något av de borgerliga partierna kan därför innebära att ge SD direkt makt över svensk politik.
Det går bra för Vänsterpartiet nu. En ordentlig valframgång för vänstern skulle ändra den politiska debatten och samhällsklimatet. Rasism och högerpolitik skulle få mindre utrymme i politiken och i vardagen. Blir vi tillräckligt starka så måste Löfven på ett eller annat sätt förhandla med oss om han blir statsminister. Det gäller även om han, mot förmodan, skulle få med sig C eller L i regeringen. Då är Vänsterpartiet garanten för vänsterpolitik, och den kommer att behövas.
Vi har visat att vi inte svajar när det blåser. Vi har visat att vi har en tydlig inriktning för jämlikhet på vår politik. Vi har visat att vi kan förhandla, ta ansvar och styra även i en komplicerad parlamentarisk situation. Det är ett sådant parti som måste bli starkt i valet.
Rösta på Vänsterpartiet!

Skolfrågor i den lokala valrörelsen

Lokaltidningen TTELA publicerar partiernas svar på tre frågor vardera  i fyra  ämnesområden. Första delen gällde skolfrågor. Återstår Äldreomsorgen, Förskolan och Integration.

Här frågorna och svaren från Vänsterpartiet Vänersborg:

Hur ska fler elever klara målen och bli behöriga till gymnasiet?

Nyckeln är pedagogerna och rektorerna. Lärarnas kompetens, förmåga och engagemang är de undervisnings-relaterade faktorer som i högsta grad påverkar elevers kunskapsresultat. Lärares och rektorers arbetsbelastning måste minska och arbetsmiljön förbättras. Annan personal måste ta över arbetsuppgifter som inte har med det pedagogiska uppdraget att göra. Kommunen bör inrätta ett tvålärarsystem. Det behöver byggas fler fullt utrustade skolor.
Fler eller färre friskolor, och varför?
Skattemedel ska inte ge vinstutdelning i aktiebolag.
Får skolan tillräckligt med ekonomiska resurser idag?
Nej.
———-
Del 10 i Vänsterpartiets centrala valplattform:

Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – återupprätta den jämlika skolan

 

 

Ingen fart och ingen fläkt, eller?

TTELA bevakade en av flera utfrågningar som ordnas i Vänersborg inför valdagen 9 september. Igår var det LRF:s kommungrupp som hade inbjudit. Åtta av nio partier hade skickat företrädare, S och C vardera två. Tre minuters inledning gånger åtta klarades på 45 minuter, somliga tar för sig och hinner ändå bara med halva det färdigskrivna  manuskriptet.

Ledarskribenten Max Eskilsson är mycket kritisk: ”Sluta vara så vaga, politiker”. Han konstaterar: ”Partierna gav intryck av att vara överens om det mesta på Torpane gård utanför Brålanda.” Och: ”Någon direkt större skiljelinje åskådliggjordes inte riktigt vare sig mellan partierna eller mellan minoriteten och oppositionen.”

Kollegan Joachim Flodin, som förresten tillsammans med Annie Granzell har tidningens uppdrag att bevaka den lokala valrörelsen, han valde rubriken: ”Landsbygdsfrågorna debatterades”.

Ett kortfattat och korrekt referat. Som sig bör nämndes samtliga tre kommunalråd vid namn. Nykomlingen Gunnar Henriksson, L, också – om han vann röster vet vi inget om men visst imponerade hans ärlighet när han erkände okunskap, när han försäkrade att han och L ville lära sig.

Den som inbjudit, LRF-kommungruppens ordförande Kristina Jacobsson, fick avsluta med att peka på en fråga som Vänsterpartiet tog upp: ”Hon noterade att Vänsterpartiet tog upp frågan om livsmedelsstrategin som inte direkt påbörjats. – Det är ju en central fråga för oss.”

Vi kan väl tillägga – vi skall bevaka denna centrala fråga och flera andra väsentliga infallsvinklar. Vänersborg är en kommun för alla, för oss i centrum och för alla som bor eller arbetar på landsbygden.

Återreglera och förstatliga elnätet för lägre avgifter

Vänsterpartiet vill införa ett tak på elnätsavgiften och förstatliga elnätet. Den misslyckade avregleringen har gett höga och oförutsägbara kostnader för villaägare, industrin och andra elkonsumenter.

– Elnätet är en grundläggande samhällsfunktion. Det ska vara till för medborgarnas skull, inte för bolagen att skinna kunderna på. Många villaägare och andra är helt maktlösa när elräkningen plötsligt skjuter i höjden. Här behövs samhällsansvar, säger Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare.

Idag präglas elmarknaden av ett oligopol som lett till högre priser och stor skillnad på pris beroende var medborgare bor. Det kan idag skilja 7 000 kr per år i pris mellan en villa i Grums och i Ljungby. Situationen har också skapat problem för industrin som behöver få en förutsägbar prisbild.

Pristak för nätavgiften

Den första delen av förslaget innebär att elmarknaden återregleras och att ett pristak på elnät och med krav på mer enhetliga, förutsägbara, taxor införs. En utredning ska tillsättas för att fastslå vilket pristak som bör gälla för såväl privatpersoner som för industrin.

Förstatliga

Den andra delen är ett förstatligande av det svenska elnätet inom en tioårsperiod. Förstatligandet föreslås ske genom ett uppdrag i regleringsbrevet för Vattenfall att de ska åläggas att succesivt investera på den svenska elmarknaden och ta sig bort från osäkra internationella marknader. Vattenfall ska aktivt tillsammans med kommuner och regioner förvärva regionala och lokala elnät i syfte att inom en tioårsperiod uppnå att elnätet är samhällsägt.

Ett samhällsägt elnät skulle underlätta industrins omställning för klimatet. Det skulle också innebära en förbättrad situation för den utsatthet som Sverige är i vid situationer av exempelvis krig och katastrofer. Samhället ska exempelvis kunna bestämma kapacitet i elnätet utifrån sådana scenarier. Marknaden tar inga sådana hänsyn. Elbolagen ska fortsättningsvis bara konkurrera om elleveransen till kunderna. Elnätet är en del av infrastrukturen och ett naturligt statligt monopol.

Vänsterpartiet vill se att statens ägande och statliga regleringar ska användas mer aktivt för att skapa ett mer jämlikt Sverige.