Idag kom på kommunens hemsida ett pressmeddelande med rubriken ”Klart vilka som styr kommunen”.
Med andra ord, fortsättningen följer.
Men visst finns där en nyhet som är värd att uppmärksammas.
Om en vecka röstar kommunfullmäktige om MRP 2019-2021. Mål- och resursplanen är i första hand en anvisning för 2019 som riktar sig till nämnder och förvaltningar. ”Så här mycket ställer vi till ert förfogande ….”
Innan budgetberedningen, kommunstyrelsen och nu slutligen kommunfullmäktige mejslar fram ett beslut, hade förvaltningar och nämnder tillfälle att berätta vilka behov som finns för 2019.
I september och oktober kom dessa underlag. Vid den tidpunkten var alla medvetna om att utdelningen aldrig skulle kunna ske i enlighet med förväntningarna. Det skulle behövas en mix av kostnadsbegränsning och tillkommande intäkter.
Kommunledningen S+C+MP var tuff – budskapet var i stort sett att inga medel skulle skjutas till. Men kommunledningen är en minoritet, i kommunstyrelsen 7 av 15 och i kommunfullmäktige 20 av 51. Det fanns ju tre andra förslag också.
Tja, det fanns.
Igår diariefördes ett nytt förslag – S+C+MP kompromissade med M+L+KD. Nu finns ett förslag som samlar 35 av 51 ledamöter i fullmäktige.
Då återstår frågan: På vilket sätt tillgodoser kompromissen förvaltningarnas anspråk och nämndernas beslut?
Barn- och utbildningsnämnden anmälde ett behov om något över 30 miljoner, kultur- och fritidsnämnden 1 miljon och socialnämnden 36,5 miljoner.
Om en vecka fattas beslutet – gott om tid att leta efter svaren. Hur mycket beviljas? Vad kommer att hända när nästintill inget beviljas?
Barn- och utbildningsnämndens katalog med åtgärdsförslag och konsekvensbeskrivningar
Kultur- och fritidsnämndens katalog med åtgärdsförslag och konsekvensbeskrivningar
Socialnämndens katalog med åtgärdsförslag och konsekvensbeskrivningar
En befriande rubrik i morgontidningen: ”Då väntas det politiska styret i Vänersborg bli klart”. TTELA:s nätupplaga hade underrubriken: ”Partierna skulle ha presenteras i går – men det hela sköts upp”.
I pappersupplagan blev rubriken en annan: ”Fortfarande oklart om Vänersborgs styre”. Men av texten framgår det förlösande: ”Vi blev inte riktigt färdiga, vi kunde inte fortsätta i dag (måndag). Det är inget dramatiskt, det ska räknas lite till. Det handlar om fördelningar av poster, säger Kenneth Borgmalm (S), som har hållit i förhandlingarna för sitt partis del.”
Artikeln avslutas än tydligare: ”Kenneth Borgmalm är förhoppningsfull och tror att det inte ska dröja länge innan det blir offentligt vilka som ska ingå. – Jag tror att vi får ihop det på onsdag, säger han.”
Därmed borde det vara klart att punkt 1 och punkt 2 på kallelsen till kommunfullmäktige 21 november inte på nytt behöver utgå, utan att Vänersborgs nya kommunfullmäktige leds av en vald ordförande och två valda vice ordföranden.
Sveriges Television rapporterade igår i lokalsändningen från Svt-Väst att det fortfarande pågår förhandlingar i 9 av Västra Götalands 49 kommuner.
I Vänersborg sker mycket diskreta förhandlingar. Vänsterpartiet fick den 20 september en fråga från Socialdemokraterna: ”Med tanke på den kommande mandatperioden, ser sig Vänsterpartiet som oppositionsparti eller vill ni något annat?” Vi svarade att vi på samma sätt som 2010 och 2014 även nu ville vara med och leda utvecklingen av kommunen. Sedan dess har ingen officiell kontakt tagits med oss.
Det finns många rykten. Ingen borde egentligen vilja önska sig ett minoritetsstyre i ytterligare fyra år. Gunnar Lidell, M, fick 2010-2014 uppleva gränserna när M-gruppen förfogade över 20 av 51 fullmäktigemandat. Marie Dahlin, S, hade 2014 -2018 ett något bättre utgångsläge med 22 mandat. Men även hon fick flera gånger hantera en budget som oppositionen hade föreslaget och fått bifall för av fullmäktige. Nu har hennes underlag krympt, eftersom Miljöpartiet förlorade två av sina fyra mandat, nu är de bara 20 fördelade på tre partier. Och mycket tyder på att Miljöpartiet har ett problem: Med endast två mandat kvar kan man inte spänna bågen och ställa ultimatum för sin medverkan. Utan förhandlingsframgång torde de medlemmar som är kvar i Miljöpartiet få svårt att förstå varför man ska klamra sig fast i kommunledningen.
S och C lär också ställa sig frågan vilken hjälp de kan förvänta sig av MP. Det går kanske lika bra utan MP. Med 18 mandat bakom sig, ett mandat mer än en tredjedel av fullmäktiges ledamöter.
Fullmäktige nästa vecka, ingen lösning i sikte. Med ett budgetförslag vars utformning bortser från allt som S och C nyss hade skrivit in i sina vallöften. Ett budgetförslag som sex av nio partier i fullmäktige inte ställer upp på. Som sannolikt ändå kommer att bli kvar efter alla omröstningar.
Diskreta förhandlingar, inga förhandlingar – inte vet vi. Men vi ser att tiden talar för Marie Dahlins strategi. Nästa vecka behöver endast beslutet komma om kommunalskatten skall förbli oförändrad eller om den ska höjas. S och C röstar för ”oförändrad”, det gör också M, L och KD. Budgetbeslutet kan, om så behövs, tas i december. Men när nya intäkter genom höjda skatter inte längre står till förfogande, kan alla andra budgetförslag skrotas. Förslag att bibehålla kvalitet på områdena utbildning och social verksamhet kan inte ställas om partierna inte pekar ut hur det ska finansieras. Bingo för Marie Dahlin, men har Vänersborg verkligen inte förtjänat bättre?
Det var då det! 2014 och 2015 – det finns kvar mängder av bilder, filmer, tidningsreferat, berättelser, utfästelser …
Det var länge sedan. Och många låtsas idag att det går att glömma vad som sades och vad som lovades. När man ställde upp på en värdegrund som präglades av insikt och förståelse, där medmänsklig hjälp kom först, där man begrep att det skulle kosta men visste att vi hade råd, att vi lever i ett land som kan dela med sig.
Den där andra sidan, den mörka sidan – den ställde man inte upp på. Det var SD som ville stänga gränsen och som hånade medmänskliga insatser.
Vänsterpartiet har behållit sin linje, har kvar sin uppfattning och fortsätter att hävda att grundläggande mänskliga rättigheter kan vi inte neka den som behöver skydd och den som har fått en plats i Sverige.
Vänsterpartiets motion ”En mänsklig och rättssäker flyktingpolitik” är en ovanligt omfattande motion. I inledningen beskrivs varför människor är på flykt och vad som är grundpelarna i flyktingkonventionen. Vänsterpartiet motiverar kravet att dra tillbaka den tillfälliga lagen som gäller än. Problematiken som den kluvna inställningen och klumpiga hanteringen av ensamkommande barn och ungdomar har skapat ägnas ett längre avsnitt.
Att asylprövningen omgärdas av mängder av brister i hanteringen och fortfarande för med sig oförsvarbar långa väntetider vet alla som inte blundar.
Vänsterpartiet skriver i motionen också om EU:s flyktingpolitik och slår fast kravet på att skapa lagliga vägar till Europa.
För oss är det viktigt att förutsättningarna för familjeåterförening förbättras.
I slutet på motionen behandlas också återvändandets villkor och vad som gäller vid verkställighetshinder.
Denna riksdagsmotion står våra riksdagsledamöter för. För partiets medlemmar är det ett bra underlag att skaffa sig kunskap om vilka problem som finns för människor som har lyckats fly till Sverige och för alla andra som är på flykt.
Sedan kan man bara hoppas att även andra läser och begrundar en motion som visserligen är mycket lång men som är skriven i klartext från första till sista sidan.
Det är genom att skriva en motion som oppositionspartier i riksdagen kan formulera tydliga målsättningar för det parlamentariska arbetet,
Daniel Riazat, Vänsterpartiets talesperson i utbildningsfrågor och ledamot i riksdagens utbildningsutskott, står tillsammans med åtta andra av partiets ledamöter bakom motionen ”Systemfelen i den svenska skolan”.
Tre frågor uppmärksammar motionen, först och främst det fria skolvalet. ”Den svenska skolan är inte i kris, men det är den svenska skolpolitiken. Skolpolitiken måste ha som tydlig utgångspunkt alla elevers rätt till likvärdig och högkvalitativ kunskap, inte bara på pappret utan också i praktiken. Men skolvalet leder åt helt fel håll. Att skolan ska vara en plats där elever med olika bakgrund och erfarenheter kan mötas blir alltmer avlägset. Vänsterpartiet anser att alla barn oavsett bostadsort, klassbakgrund och etnisk bakgrund ska garanteras en bra skola istället för dagens segregerande skolvalssystem. Dagens system med ett fritt skolval i grundskolan måste därför avskaffas och ett nytt system med visionen om allas likvärdiga rätt till kunskap tas fram.”
Vänsterpartiet är inte partiet som viker ner sig, den andra frågan gäller idag som tidigare: Avskaffa vinstjakten.
Förstatliga skolan – statligt huvudansvar är den tredje och avslutande rubriken. ”Det kommunala huvudmannaskapet med 290 olika sätt att styra skolan har skapat ett byråkratiskt system. Med en tydlig statlig finansiering och resursfördelning som utgår ifrån behoven kan de ekonomiska resurserna prioriteras och fördelas till de insatser som spelar störst roll för elevernas kunskapsutveckling. Med ett nationellt ansvarstagande kan den negativa trenden vändas och skolsystemet ges förutsättningar att bli likvärdigt.
Om nu någon tror att inget händer på Helgeandsholmen i avvaktan på omröstningen onsdag klockan 09:00, så är det en missuppfattning. Visserligen är mycket annorlunda i år, så t ex inflödet av motioner under ”Allmänna motionstiden”. Den började redan 24 september och fortsätter fram till 15 dagar efter att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen, förmodligen till 30 november.
Normalt är den ”Allmänna motionstiden” väsentligt kortare och strömmen av inkommande motioner nästan gränslös:
Annat i år, till dags dato har endast 221 motioner kommit in, från KD 40, från L 5 och från V 6 – vilket innebär 170 motioner från SD. Det kan man tolka på flera sätt.
Men i kammaren förs också en och annan debatt. Igår behandlades två av Kulturutskottets betänkanden: ”KrU3 En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället” och KrU4 ”Kultur i hela landet”. Vänsterpartiets Vasiliki Tsouplaki, som är kulturutskottets vice ordförande, hade två anföranden och ett replikskifte, som är väl värda att uppmärksamma.
”För Vänsterpartiet är det självklart att vi ska ha goda villkor för civilsamhället att verka. Det är en central demokratifråga att vi har ett vitalt föreningsliv och att människor har möjlighet att organisera sig kring gemensamma intressen.
Vilket möte idag i kommunstyrelsen! Näst sista gången för den ”gamla” besättningen som funnits sedan januari 2014. Vilken debattglädje, vilken glöd! Nu är det helt klart att ett nytt manskap röstas fram först i december, fem dagar före julafton. Ingenting är klart i Vänersborg, motstridiga bud från olika håll – inte ens något nytt presidium för fullmäktige kommer att väljas vid sammanträdet den 21 november.
Inte mindre än sju omröstningar behövdes vid dagens kommunstyrelse.
Den första var en nonsensvotering – en ledamot hade inte lagt märke till att den egna partigruppen hade ändrat uppfattning, det blev 1:14. Förslaget till en ny arbetsordning för kommunfullmäktige gick inte vidare, texten behövde ses över och förbättras på flera punkter.
Demokratiberedningen under kommunfullmäktige ska uppenbarligen leva vidare. Med 9:6 avslogs den borgerliga gruppens förslag att avsluta beredningen, vilket också SD ville göra. Kommunfullmäktige borde dock bestämma en ny uppdragsbeskrivning, det finns förslag vad beredningen skall ägna sig åt och vad som ska läggas över till kommunstyrelsen. Dessutom ska hädanefter endast ledamöter eller ersättare i fullmäktige kunna väljas att ingå i beredningen.
Medborgarpartiets förslag att tillsätta en äldreombudsman i Vänersborg fick endast bifall från SD – voteringen blev 2:13.
Vänsterpartiet yrkade ”bifall till motionen” när det konstaterades att det man protesterade mot, nämligen att arbetsvillkoren för alla partier inte längre var lika efter flera förändringar, att det under de gångna 18 månader delvis hade blivit tillrättat. Kommunledningen förslag ”nu är det fixat” avslogs med röstsiffrorna 9:6, Vänsterpartiet fick bifall från borgerligt håll och SD.
Vilket öde den moderata motionen ”att prioritera vägar och järnvägar” får möta i kommunfullmäktige är oviss. Nu avslogs motionen med ordförandens utslagsröst, 7:7:1.
Så återstod två omröstningar, båda gällde ärendet ”Anvisningar och tidsplan för arbetet med mål- och resursplan 2020-2022”. Det fanns ett förslag att ändra hela tidsplanen – att komma till budgetbeslut i november istället för i juni. Däremot skulle ”måldiskussionen och målbeslutet” fortsättningsvis ligger kvar innan midsommar. Därmed blev det ytterligare ett yrkande som gällde utöver tidsplanen hela strukturen i det politiskt-strategiska arbetet i kommunen. SD fann sig inte tillrätta med texten i motiveringen för en återremiss och såg sin förlösning i ett tilläggsförslag från kommunledningspartierna. Med röstsiffrorna 9:6 bestämdes först att tidsplanen modell ”som alltid förut” skulle gälla även 2019. Med samma omröstningsresultat gavs sedan uppdrag åt kommundirektören att inleda ett arbete med syfte att undersöka förutsättningarna för att förändra hela upplägget av budgetprocessen inför MRP 2021-2023.
Det blev givande samtal idag, man kan tala om ett givande och tagande runt kommunstyrelsens bord. Skönt att uppleva.
Sammanträdet leddes under större delen av Gunnar Lidell, M, först vid beslutsrundan hade ordförande Marie Dahlin, S, möjlighet att finnas med, tidigare var det legitimt förhinder.
Talmannen har aviserat att riksdagen ska ha omröstning om Moderaternas Ulf Kristersson som statsminister.
Jonas Sjöstedt kommenterar:
– Vänsterpartiet kommer självklart att rösta nej till Kristersson. Moderaterna och Kristersson förlorade valet, allianspartierna har färre ledamöter än de rödgröna partierna. En högerregering ledd av Kristersson skulle bli direkt beroende av SD i nästan varje omröstning. Om Annie Lööf och Jan Björklund ska hålla sina löften från valrörelsen så måste de rösta nej till en sådan regering.
– Ulf Kristersson är inte vuxen uppgiften att bli statsminister. Han har inte ens stöd av partierna i sitt eget regeringsunderlag. Inom moderaterna verkar det vara stor oreda, varken riksdagsgrupp eller kommunpolitiker verkar vilja följa partiledningens råd. Kan man inte hålla ihop sitt eget parti så kan man knappast leda en regering i ett besvärligt parlamentariskt läge.
– Vänsterpartiet anser att Stefan Löfven ska leda nästa regering. Vi vill att en sådan regering ska föra en politik för ökad jämlikhet. Vi är beredda att ta ansvar för att Sverige ska kunna styras, säger Jonas Sjöstedt.
Reservation i ärendet ”Mål- och resursplan 2019-2021”
Från kommunstyrelsen lämnas ett beslutsförslag till kommunfullmäktiges sammanträde 2018-11-21. Det handlar om förslaget från kommunstyrelsens ordförande. Genom att en omröstning begärdes framgår nu tydligt att företrädare för samtliga av kommunledningens partier står bakom förslaget.
Det vinnande underlaget är marginellt förändrat jämfört med det som kommunstyrelsens ordförande tidigare uttryckligen betecknade som ”mitt förslag”.
Därutöver finns tre andra yrkanden som med stor sannolikhet i en eller annan form på nytt framförs i kommunfullmäktige.
Varför är det så? Varför kan inte kommunstyrelsen lägga fram ett huvudförslag som har stöd av en majoritet? Varför upprepas samma bild igen och igen?
Vänsterpartiet följde arbetet på en insynplats i budgetberedningen. Visserligen borde insatsen varit begränsad, det är ju själva tanken när beredningen erbjuder ”insyn”. Vi utnyttjade dock ett flertal tillfällen att markera vårt önskemål att samtala om helheten i mål- och resursplanen.
Budgetprocessen uppenbarade att flera av kommunens tunga verksamheter idag med all rätt talar om en underfinansierad budget. Behovet att även samtala om alternativa vägar att förstärka finansieringen måste ha varit tydligt för beredningens ledamöter och alla andra som följde arbetet från en insynsplats.
Vänsterpartiet markerade sin vilja till att söka efter vägar att nå fram till majoritetslösningar genom att lägga fram ett ”utkast”, alltså inget avslutande yrkande vid budgetberedningens sista arbetsmöte 5 oktober. Samma dag, som ordföranden i kommunstyrelsen presenterade ”sitt förslag” angav hon på direkta frågor att det inte varit förankrat hos andra partier i kommunledningen, ja inte heller vid den tidpunkten ens i det egna partiet
Sedan inträdde tystnad – fram till kommunstyrelsens extra möte den 31 oktober. Där var det inte heller tal om att söka efter kompromissar eller överenskommelser, det var raka bud (bortsett från nämnda avvikelser som gällde tidpunkten för färdigställandet av den planerade idrottshallen och frågan om när spaden skall sättas i jorden i Östra Mariedal).
Jag väljer med denna reservation att markera min oförståelse över den totala avsaknaden av det politiska samtalet. Vänersborg förtjänar bättre än att fortsätta vingla vidare in i ännu en mandatperiod med en svag minoritetsledning.
Lutz Rininsland 2018-11-05
Vänsterpartiet