Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Vänsterpartiet kommer att rösta nej till Kristersson

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Riksdagen.

Talmannen har aviserat att riksdagen ska ha omröstning om Moderaternas Ulf Kristersson som statsminister.

Jonas Sjöstedt kommenterar:

– Vänsterpartiet kommer självklart att rösta nej till Kristersson. Moderaterna och Kristersson förlorade valet, allianspartierna har färre ledamöter än de rödgröna partierna. En högerregering ledd av Kristersson skulle bli direkt beroende av SD i nästan varje omröstning. Om Annie Lööf och Jan Björklund ska hålla sina löften från valrörelsen så måste de rösta nej till en sådan regering.

– Ulf Kristersson är inte vuxen uppgiften att bli statsminister. Han har inte ens stöd av partierna i sitt eget regeringsunderlag. Inom moderaterna verkar det vara stor oreda, varken riksdagsgrupp eller kommunpolitiker verkar vilja följa partiledningens råd. Kan man inte hålla ihop sitt eget parti så kan man knappast leda en regering i ett besvärligt parlamentariskt läge.

– Vänsterpartiet anser att Stefan Löfven ska leda nästa regering. Vi vill att en sådan regering ska föra en politik för ökad jämlikhet. Vi är beredda att ta ansvar för att Sverige ska kunna styras, säger Jonas Sjöstedt.

Reservationer gör sig bättre i klartext

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i MRP 2019.

Reservation i ärendet ”Mål- och resursplan 2019-2021”

Från kommunstyrelsen lämnas ett beslutsförslag till kommunfullmäktiges sammanträde 2018-11-21. Det handlar om förslaget från kommunstyrelsens ordförande. Genom att en omröstning begärdes framgår nu tydligt att företrädare för samtliga av kommunledningens partier står bakom förslaget.

Det vinnande underlaget är marginellt förändrat jämfört med det som kommunstyrelsens ordförande tidigare uttryckligen betecknade som ”mitt förslag”.

Därutöver finns tre andra yrkanden som med stor sannolikhet i en eller annan form på nytt framförs i kommunfullmäktige.

Varför är det så? Varför kan inte kommunstyrelsen lägga fram ett huvudförslag som har stöd av en majoritet? Varför upprepas samma bild igen och igen?

Vänsterpartiet följde arbetet på en insynplats i budgetberedningen. Visserligen borde insatsen varit begränsad, det är ju själva tanken när beredningen erbjuder ”insyn”. Vi utnyttjade dock ett flertal tillfällen att markera vårt önskemål att samtala om helheten i mål- och resursplanen.

Budgetprocessen uppenbarade att flera av kommunens tunga verksamheter idag med all rätt talar om en underfinansierad budget. Behovet att även samtala om alternativa vägar att förstärka finansieringen måste ha varit tydligt för beredningens ledamöter och alla andra som följde arbetet från en insynsplats.

Vänsterpartiet markerade sin vilja till att söka efter vägar att nå fram till majoritetslösningar genom att lägga fram ett ”utkast”, alltså inget avslutande yrkande vid budgetberedningens sista arbetsmöte 5 oktober. Samma dag, som ordföranden i kommunstyrelsen presenterade ”sitt förslag” angav hon på direkta frågor att det inte varit förankrat hos andra partier i kommunledningen, ja inte heller vid den tidpunkten ens i det egna partiet

Sedan inträdde tystnad – fram till kommunstyrelsens extra möte den 31 oktober. Där var det inte heller tal om att söka efter kompromissar eller överenskommelser, det var raka bud (bortsett från nämnda avvikelser som gällde tidpunkten för färdigställandet av den planerade idrottshallen och frågan om när spaden skall sättas i jorden i Östra Mariedal).

Jag väljer med denna reservation att markera min oförståelse över den totala avsaknaden av det politiska samtalet. Vänersborg förtjänar bättre än att fortsätta vingla vidare in i ännu en mandatperiod med en svag minoritetsledning.

Lutz Rininsland                                      2018-11-05

Vänsterpartiet

Inför onsdagens möte med kommunstyrelsen

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Kommunstyrelsen.

Vänersborg saknar fortfarande svar på frågan vilka partier som har för avsikt att samverka och utgöra kommunledning under de kommande fyra åren.

Marie Dahlins frånvaro under två långa veckor med anledning av en resa till Botswana och Namibia har förhalat processen med ”regeringsbildningen”. Resan påverkade såklart också kommunfullmäktige den 24 oktober, när både hon och kommunalrådet Bo Carlsson var frånvarande från sammanträdet.

Nu har kommunstyrelsen på ett extra sammanträde den 31 oktober med 7 av 15 röster tagit fram ett huvudförslag kring budget 2019. Lokaltidningen TTELA beskriver idag på ett korrekt sätt partiernas tankar och underlag inför avgörandet i kommunfullmäktige den 21 november.

Men nu gäller det i första hand kommunstyrelsens ordinarie möte på onsdag. 27 punkter på ärendelistan, varav lite mer än hälften är beredningsförslag och avgörs senare av fullmäktige.

Det handlar om förslag till höjning av VA-taxan (2% brukningsavgiften och 5% anläggningsavgiften) och avfallstaxan (total höjning med 8% avseende brukningsavgifterna). Om en höjning handlar också ärendet ”Indexjustering av taxor” inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar.

Det finns ett förslag att förändra arbetsordningen för kommunfullmäktige. Märkligt nog saknas dock förslaget att ändra avsnittet som gäller ”valberedningen”. Alla tycks vara överens om att samtliga partier som har företrädare i fullmäktige skall ha plats i valberedningen, alltså nio. Men paragrafen är inte föremål för en ändring – endast sju platser ska finnas.

Demokratiberedningen är utsedd av fullmäktige. Här föreslår Gunnar Lidell, M, och Tove af Geijerstam, L, att beredningen avskaffas och att kommunstyrelsen övertar arbetet. Från Marie Dahlin, S, Bo Carlsson, C, och Marika Isetorp, MP, föreslås däremot att beredningen lever kvar med del av det gamla uppdraget: ”I förslaget minskas bredden i beredningens verksamhetsområde, de delar som berörde utveckling av det politiska ledarskapet, uppdraget som förtroendevald och fritidspolitikerns roll i det politiska systemet tas bort. Detta till förmån för ett utökat fokus på invånarnas delaktighet, invånarnas engagemang i samhället och att stärka förtroendet för det demokratiska systemet.” Därutöver begränsas också vem som kan ha plats i beredningen: ”Ledamöterna och ersättare måste återfinnas bland fullmäktiges ledamöter och ersättare.” Men för demokratiberedningen gäller att den ska bestå av representanter för samtliga nio partier.

Fyra motioner ska besvaras, kommunstyrelsen har olika förslag inför kommunfullmäktiges avgörande.

Den första kommer från Sverigedemokraterna och gäller minken. Vi får höra om partiet invänder mot följande: ”Kommunfullmäktige beslutar att motionen ska anses vara besvarad med hänvisning till att det redan pågår åtgärder för att stävja minkens skadeverkningar inom Nygårdsängens naturreservat.”

Den andra kommer från Medborgarpartiet, ”Motion om införande av äldreombudsman i Vänersborgs kommun”. Tidigare, när partiet hette Välfärdspartiet, avslogs samma motion. Nu hotar samma öde.

Den tredje motionen har legat till sig ganska länge. Vänsterpartiet motionerade om ”rimliga villkor för förtroendevalda i alla partiet”. Förslaget till beslut lyder: ”Kommunfullmäktige anser motionen besvarad genom bilagd utredning”. Utredningen saknades i utskicket, men efter vårt påpekande dök den nu upp. Nej, vi är inte helt nöjda med svaret även om en del har blivit bättre sedan vi skrev motionen i maj 2017.

Den fjärde och sista motionen kommer att föranleda längre diskussioner innan ett beslut kan fattas. Motionen ”att prioritera vägar och järnvägar” kommer från Moderaterna. En komplicerad motion, ett invecklat svar. Varken bifall eller avslag känns som ett tillfredsställande ställningstagande.

Partistödet för 2017 och för 2019 är två punkter på listan. Först konstateras att alla nio partier har levt upp till regelverket och redovisat korrekt. Sedan delas nya pengar ut, olika summor beroende på partiernas storlek, 339 450 kronor till Socialdemokraterna, 88 350 vardera till Medborgarpartiet och Miljöpartiet, totalt till nio partier nästan en och en halv miljon.

Övriga ärenden är inte oviktiga, tillhör sådant som måste beslutas en gång per år, men sannolikt inget ärende som vållar strid om beslutsformuleringen.

5 december är det sedan ”sista förmiddagen” med ”gamla” kommunstyrelsen, ett nytt manskap kommer att väljas antingen 21 november eller 19 december.

Skatter

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Skattepolitik.

Vänsterpartiet vill bygga en stark välfärd som förmår att ge alla människor en bra sjukvård, skola och en trygg ålderdom. Vi bidrar alla till att göra det möjligt genom att betala skatt, och den allra största delen av statens och kommunernas inkomster kommer från skatter som betalas av människor med vanliga löner.

Men vi vill också använda skatterna till att omfördela mellan rika och fattiga. Därför vill vi öka skatterna för de allra rikaste.

Idag är skattesystemet riggat för de rika. Faktum är att Sverige är det land inom EU:s kärnländer som har det minst omfördelande skattesystemet. Sverige hör till de få länder inom OECD som varken har förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt eller en fastighetsskatt som är kopplad till fastighetens värde. Idag är det ofta så att små lokala företag betalar mer i skatt än stora vinstrika multinationella företag. Det är inte rimligt. Företagsbeskattningen behöver ändras och regelverket mot skatteflykt skärpas.

Vi vill ha högre skatteintäkter än idag, så att vi kan satsa på att skapa fler jobb, på kvalitetshöjningar i välfärden och på investeringar i bostäder och infrastruktur som gynnar både människor och klimat. Framför allt är det skatt på stora förmögenheter och kapitalinkomster som behöver höjas.

Vänsterpartiet vill höja skatten för de allra rikaste. Det gör vi genom att bland annat införa en höjd skatt på aktieutdelning- och kapitalvinst på värdepappersförsäljning, en ny förmögenhetsskatt och en bankskatt. Vi vill ha ett skattesystem för vanligt folk. Vi föreslår till exempel en röd skatteväxling som innebär sänkt inkomstskatt för låg- och medelinkomsttagare. Det innebär att vi använder våra förslag om avtrappade ränteavdrag och tak, samt höjd skatt på kapitalinkomster, till att sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare.

Läs även

Företagande

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Företagande.

Vänsterpartiets mål är full sysselsättning. När alla människor har möjlighet att ha ett arbete fungerar samhället som bäst. Jobb skapas när innovationer och nytänkande omsätts i nya produkter och tjänster, inte genom att konkurrera med lägre löner och sämre villkor.

Vår politik för små och medelstora företag handlar om att skapa långsiktighet och goda förutsättningar för tillväxt. Men också trygghet för den enskilda företagaren och för anställda. Det är viktigt att hitta lösningar där egna företagare är lika bra försäkrade som anställda. För mindre företag kan sjuklöneansvaret vara betungande. Vi vill därför att företag med upp till 10 anställda helt ska slippa betala 14 dagars sjuklön.

Små och mellanstora företag står för en tredjedel av all export men de exporterar främst till närliggande och traditionella marknader. För att öka exporten från mindre företag måste statens och näringslivets samarbete på exportområdet förbättras.

Kapitalförsörjningen är ofta ett problem för småföretagare, inte minst på landsbygden. Där fyller de lokala sparbankerna en viktig funktion. Vi vill stärka de lokala sparbankernas möjligheter att konkurrera med storbankerna och bidra till utvecklingen av det lokala näringslivet.

Läs även

Försöket duger

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Riksdagsmotion.

Under riksdagens allmänna motionstid brukar bland många nya motioner finnas en och annan som redan tidigare år har lämnats in och blivit avvisat.

Men skam den som ger sig. Även Vänsterpartiet har några motioner som något uppfräschade är inne på andra eller tredje varvet.

En av dessa är motionen  Utökad rösträtt. 

Tre förslag finns:

Rösträttsåldern: ”Röstberättigad är den som senast på valdagen fyller 18 år.” ”De som fyller 18 år efter valdagen
har inte rösträtt i valet utan måste vänta ytterligare fyra år tills nästa ordinarie val.” ”Vallagen bör ändras så att rösträtten gäller fr.o.m. det år som den enskilde fyller 18 år”

Försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder: ”Människors vana att rösta grundläggs i unga år, och en fördel med att sänka rösträttsåldern till 16 år är att den genomsnittliga åldern för förstagångsväljare sjunker
från 20 år till 18 år. Det innebär att en majoritet av förstagångsväljarna kommer att rösta för första gången under tiden de går i gymnasiet. ” ”I frågor som rör skola, fritid och samhällsplanering och andra områden som direkt
berör ungas vardag är det både rimligt och önskvärt att unga får inflytande.” ”Det bör införas en försöks-verksamhet, i en eller flera kommuner, med att sänka rösträttsåldern till 16 år vid val till kommunfullmäktige.”

Rösträtt för utländska medborgare: ”En av de grundläggande rättigheterna i en parlamentarisk demokrati är rätten att välja sina företrädare i fria och allmänna val. I dag finns det många människor som är permanent bosatta i Sverige och som enbart har möjlighet att påverka sin vardag genom demokratiska val till kommun- och landstingsfullmäktige.” ”Vallagen  bör ändras så att rösträtt till riksdagen följer samma system som rösträtt i kommunalvalen.”

V kritiskt till att strejkrättsförslag skickas på remiss

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Arbetsrätt.

Igår meddelade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att övergångsregeringen kommer skicka förslaget om en inskränkt strejkrätt på remiss. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till förslaget och kommer att rösta nej om det läggs fram i riksdagen.

– Vi behöver stärka arbetstagarnas position på arbetsmarknaden idag, inte angripa en av grundvalarna för ett fritt och välorganiserat arbetsliv. Strejkrätten är ett yttersta verktyg för fackliga organisationer att hävda arbetstagares rättigheter. En inskränkning av strejkrätten är ett ensidig stärkande av arbetsgivarsidan, säger Ali Esbati, Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson.

I en internationell jämförelse har Sverige få arbetskonflikter. Vänsterpartiet menar därför att en inskränkning är omotiverad och att det som låg till grund för diskussionerna om strejkrätten, nämligen konflikten i Göteborgs hamn, har fått orimligt stora konsekvenser.

– När förslaget nu har lagts hoppas jag att diskussionen, inte minst inom den fackliga rörelsen, kan ta höjd för de risker som finns med en statlig intervention mot strejkrätten.

– Det som gör alltsammans extra pikant är att det är högst oklart hur en sådan lagändring som föreslås skulle ha inverkat på den specifika konflikten i hamnen i Göteborg, säger Ali Esbati.

Hos Ali Esbati finns en oro att en inskränkt strejkrätt ytterligare kan öka klyftorna i samhället.

– Sambandet mellan minskad facklig styrka och ökade samhällsklyftor är väldokumenterat. Att begränsa strejkrätten och därmed ytterligare försvaga fackets och arbetstagarnas position på den svenska arbetsmarknaden är inte rätt väg att gå för ett samhälle där ojämlikheten ökat i decennier. Vi behöver ett jämlikare Sverige, säger han.

Har Vänsterpartiet sovit på matte-timmen?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2019.

Visserligen har vi tagit bort möjligheten att kommentera direkt på vår hemsida, det blev för många dumheter. Ändå får vi per telefon, genom personliga samtal och per mail eller på andra sociala medier anmärkningar på det vi skriver här.

Nu gällde det vårt budgetyrkande där vi vill förbättra kommunens intäkter genom vårt förslag om en förändring av kommunalskatten, en höjning för att vara tydlig.

Behövs inte! Nämnderna får ju mer, kan ni inte läsa, kan ni inte räkna? Det nämns t ex följande för socialnämnden:

I februari förslog kommunstyrelsen i anvisningarna en ram med en omfattning på 930 534 tkr (det läser man som 930 miljoner och lite till). Nu när kommunfullmäktige förväntas säga ja till kommunstyrelsens huvudförslag så har det blivit 961 144 tkr, inte mindre än 30 610 tkr (30,6 miljoner) mer!! Det bör väl duga, eller hur? Med tanke på att socialnämnden begärde ett tillägg för 2019 om 36 500 tkr. Visserligen inte hela äskade beloppet, men nästan!

I materialet står också att huvudförslaget för 2019 går att jämföra med budget för tidigare år. 2017 fanns en driftbudget för socialnämnden på 934 296 tkr, innevarande år 2018 blev det 941 850 tkr och för 2019 föreslås 962 144 tkr. Det går undan, inget att klaga över!

Låt oss titta närmare. Det gjordes i anvisningarna i februari vissa förändringar för 2019 om man jämför med hur det såg ut i budget för i år, för 2018. Citat: ”I anvisningarna fastställdes socialnämndens budgetram 2019 till 930 534 tkr. Jämfört med budget 2018 gjordes följande justeringar: Till kommunens sociala inkluderingspott omfördelades dels 0,5 % av nettobudgetramen, 4 677 tkr, dels nämndens andel av det sänkta statsbidraget, 4 404 tkr. Inflationskompensationen ökade ramen med 671 tkr och höjt personalomkostnadspålägg med 5 519 tkr. Hyresbudgeten sänktes med 2 033 tkr för anpassning till komponentredovisningen.”

Nu kommer fullmäktige besluta: ”Då den sociala inkluderingspotten tas bort, återförs besparingen om 0,5 %, som gjordes i anvisningarna. Socialnämndens budgetram utökas därmed med 4 677 tkr.”

Alltså, pengarna tas inte bort som det var tänkt. Utökningen är att ”hotet” inte verkställs, att pengar som skulle dras bort, stannar kvar. Men någon utökning 2019 jämfört med 2018 är det inte.

Ok, det var förklaringen för 4,6 miljoner, men det talas ju om en höjning med 30,6 miljoner?! De andra 26 miljoner då?

I kommunfullmäktiges handlingar står det beskrivet: ”Budgetramen tillförs 26 494 tkr för 2018 års lönerevision.” Socialförvaltningen har strax under 1800 anställda. 2018 kom nya löneavtal som betyder att alla får höjd lön också 2019. Där är dessa pengar som ”utökar” ramen, vartenda öre ”försvinner” när lönen utbetalas.

Vi välkomnar nya kommentarer. Nej, vi skolkade inte från mattelektionen.

Hur ska detta sluta?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2019.

Kommunstyrelsens extra sammanträde gällde endast en enda punkt: Fatta beslut om vilket budgetförslag kommunfullmäktige ska få på sitt bord den 21 november.

Med sju röster från femton ledamöter blev det ett förslag från kommunledningens tre partier S, C och MP som blev kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige. Det andra förslaget som kom från M, L och KD samlade fyra röster. Sverigedemokraternas och Vänsterpartiets ledamöter avstod från att delta i slutomröstningen efter dess att deras respektive förslag hade fallit.

Det vinnande förslaget utmärker sig på följande sätt: I grunden samma anslag till alla nämnder som nu, 2018. Fast, för att vara helt korrekt, lite mindre 2019 än 2018. Därmed sätter förslaget streck över alla äskanden som nämnderna har anmält.

Förslaget från M, L och KD karakteriseras av två viktiga markeringar; Främst, nej till alla tankar att förstärka intäkterna genom en höjning av den kommunala skattesatsen. Och sedan: ett öppet erkännande ” … inser vi att det kan bli svårt att uppnå en budget i balans 2019 …”.

SD lämnade ett genomarbetat och omfångsrikt underlag. Huvudpunkten är att SD föreslår en skattehöjning med 60 öre. Ändå räcker inte pengarna till allt, således stryker man 30 miljoner i socialnämndens budgetäskande på områden där lagens föreskrifter inte passar SD.

Vänsterpartiet hade länge hoppats på samtal kring ett samlande förslag präglat av ”både och”, ja till fortsatt jakt på möjliga utgiftsbegränsningar, men också ja till att intäktssidan måste förstärkas. I utskicket fanns ett ”utkast” som uttryckte vår vilja att hitta en väg ut, men vi lade idag ett färdigt förslag på bordet. Vi föreslår att kommunfullmäktige beviljar nämndernas äskande om tillägg för 2019 och att finansieringen sker genom en förändring av kommunalskatten.

Kommunstyrelsen träffades 08:30. Tre kvart senare, efter ekonomistabens presentation av budgetberedningens arbete och Marie Dahlins budgetförslag, ägnades 10 minuter åt de tre andra förslagen. Gunnar Lidell, M, Anders Strand, SD, och Lutz Rininsland, V, framförde sina avsikter med det egna yrkandet. Sedan en halvtimme för fika och gruppöverläggningar, där – såvitt man kunde se – inga kontakter togs mellan några av dessa fyra grupper. Och så till omröstningen med resultatet att en majoritet i kommunstyrelsen är emot det förslag som nu går till kommunfullmäktige.

Ge upprättelse till dem som jagas av F-kassan

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Debattartiklar.

Under lång tid har en politisk debatt pågått om människors så kallade bidragsberoende, en debatt som har förts av framförallt de borgerliga partierna men tyvärr också av socialdemokrater.

En politisk tävlan tycks ha uppstått om vilket parti som kan ställa hårdast krav. Sjuka har framställts som kostsamma och blivit ifrågasatta om de verkligen är sjuka.

Borgarna införde till och med ett skattesystem där sjuka skulle betala högre skatt än de som har turen att vara friska och ha ett jobb.

Många är de berättelser som vi har kunnat ta del utav, där människor lever under en enorm stress och ekonomisk press för att de haft oturen att bli sjuka och som tvingas strida för att få vara sjukskrivna.

Vi har träffat människor som uppmanats att söka jobb som egentligen inte finns; som jobb för människor med en arm, jobb där handlederna inte ska kunna användas, jobb där ingen stress ska finnas, och så vidare. Med andra ord en fiktiv arbetsmarknad långt ifrån verkligheten. Många av de vi mött är utbrända.

Före 2014 hade stupstocken sett till att drygt 100 000 människor utförsäkrats. Men trots att stupstocken togs bort, vilket var absolut nödvändigt, har hanteringen av sjuka människor fortsatt inneburit att sjuka nekats sjukpenning i mycket stor omfattning. Därtill ska läggas alla de som inte fått sina läkarintyg godkända från början, det vill säga de har nekats redan i sin ansökan.

I dagarna kom en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF). Rapporten ger oss svart på vitt att regeringens uppsatta mål för sjukpenningtalet, har fått tydligt genomslag i Försäkringskassans sätt att arbeta.

Fler får avslag på sin ansökan om sjukpenning – trots att lagstiftningen kring sjukpenning inte har förändrats. Men lagen ger Försäkringskassans handläggare utrymme för egna bedömningar, och det utrymmet har använts för att göra prövningen strängare.

Det vi ser är regeringens viljeyttringar om hårdare tag som slår igenom i bedömningen av den sjuka och avslagen har ökat och ökat.

Under lång tid har människor utförsäkrats och nekats ersättningar. Hur har de klarat sig, hur har deras hälsa påverkats, deras ekonomi, deras anhöriga, vilka liv har de kommit att leva? Det är dags att reda på det.

Om politiska partier driver på för att komma tillrätta med vad de uppfattar som ett problem, borde de också våga ta ansvar för att ta reda på vad som hänt med dem de jagat.

Vänsterpartiet föreslår att en granskning tillsätts. Vi vill att en systematisk genomgång görs över hur de som nekats sjukpenning eller sjukersättning påverkats.

Vi vill att konsekvenserna dokumenteras i syfte att synliggöra vilka följder de politiska besluten fått för enskilda men också på systemnivå. I analysen bör det också ingå vad effekterna har blivit på svensk sjukvård och för rättssäkerheten.

Allt det här vill vi få dokumenterat och analyserat, inte minst för att ge någon form av upprättelse för alla dem som fått sina läkarintyg indragna som inte skulle haft det. Men också för att dra lärdom och kunna fatta de beslut som behövs framöver.

Redan nu vill vi ta bort målet om antal sjukpenningdagar som styr Försäkringskassan och tidsgränserna i den så kallade rehabkedjan måste göras om.

Vi måste investera i rehabilitering och individanpassad vård. Krav ska ställas på arbetsgivaren om rimlig arbetsmiljö, och samverkan mellan Arbetsförmedling och Försäkringskassan måste bli bättre.

Det är också nödvändigt att lätta upp reglerna för att få sjukersättning.

Människor blir inte friskare av att misstänkliggöras och av att bli av med sin ersättning. Människor blir friskare av ett fungerande trygghetssystem, en bra sjukvård och ett mänskligare arbetsliv.

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson
Nooshi Dadgostar, vice partiledare

Läs artikeln på aftonbladet.se här…