Skip to main content

År: 2023

Tid över för att komma ikapp

Riksdagen slutspurtade strax innan juluppehållet. Själva det stora budgetbeslutet för 2023 debatterades och klubbades 13 december.  Under en vecka fram till 21 december hastade ledamöterna sedan igenom 27 utskottsbetänkanden för 27 utgiftsområden. Det var mycket som sades och mindre som hann uppfattas. Men alla debatter kan ses i efterhand i riksdagens webb-TV, alla protokoll med varje anförande kan studeras. Därtill finns alla utskottsbetänkanden med partiernas avvikande yttranden att tillgå. 

Det är bra så, fortfarande är det mycket som behövs för att förstå vad som egentligen har hänt och varför gamla trossatser har kastats överbord.

För mindre än 10 år, den 16 augusti 2014 talade en svensk statsminister:  

Jag vill påminna er om att vi är en nation som har stått upp och varit öppna förr i tider då människor har utstått svår prövning. Vi har nu människor som flyr i antal som liknar det vi hade under Balkankrisen i början av 1990-talet. Nu vädjar jag till svenska folket om tålamod, om att öppna era hjärtan för att se människor i stark stress med hot mot det egna livet som flyr, flyr mot Europa, flyr mot frihet, flyr mot bättre förhållanden.

Texten är från Wikipedia, talet hölls av Fredrik Reinfeldt, M. När man läser intervjun i Dagens Nyheter med Maria Malmer Stenergard ”Ministern: Beredd för att göra allt för att minska invandringen”  så behövs en påminnelse. Nej, SD är inte del av regeringen, det är en ledamot från Fredrik Reinfeldts parti som har fått ansvar för migrationspolitiken. 

Socialförsäkringsutskottets betänkande SfU4: Migration för utgiftsområde 8 debatterades den 15 december. Jessica Rosencrantz höll Moderaternas anförande och deltog i ett större antal replikskiften. Det var dagens M som hördes. Ludvig Aspling, SD, försökte göra gällande: Men det var ju vi som …

Tony Haddou inledde Vänsterpartiets anförande med att berätta om ett nytt dagsaktuellt beslut: ”I går fick kvinnor och flickor från Afghanistan avslag på sin asylansökan med motiveringen att det går att återvända. I dag beviljas kvinnor och flickor från Afghanistan uppehållstillstånd med exakt samma underlag som i går men med motsatt slutsats – från den ena dagen till den andra. Den ena dagen var kvinnor och flickor från Afghanistan det skuggsamhälle som regeringen, som talar så cyniskt om människor, skulle utrota. Den andra dagen var de inte det. Den ena dagen var kvinnor och flickor från Afghanistan utvisningsbara, trots skäl att stanna, trots pågående folkmord och trots brutala sharialagar. Andra dagen var de inte utvisningsbara. Den ena dagen skulle kvinnor och flickor från Afghanistan helt enkelt acceptera regeringens ”ett nej är ett nej” och kastas i händerna på talibanerna. Den andra dagen blev ett nej till ett ja.”

Men det finns en ledamot vars anförande och repliker behöver läsas två eller flera gånger. Här fanns inte nästan tio år mellan det som gällde då och gäller nu – Mauricio Rojas talade för L och han hävdade faktiskt att dagens besked mycket väl borde ses som en utveckling av liberala tankar genom åren.  

Åter till den lokala politiska scenen. Mycket behöver ske i Vänersborg. Tar man buss 62 genom stan så ändrar sig bilden alltid efter ett antal hållplatser. Invånarna i Vänersborg lever under olika villkor, någon gång är skillnaden mindre, många gånger alltför stor för att vi kan bortse från  ojämlikheten. 

Under den kommande mandatperioden borde vi komma framåt och ta steg i rätt riktning. Och det finns ju mycket handledning att hämta. Ett exempel är en ny skrift från Delmi (Delegationen för migrationsstudier): ”(Kommunala) insatser för att underlätta arbetsmarknadsinträdet för flyktingar och deras anhöriga”. 

Det finns mycket inspiration att hämta hos Delmi. Vilket uppdrag har Delmi? Så här säger deras hemsida: ”Delegationen för migrationsstudier – Delmi – är en kommitté som tillkommit genom regeringsbeslut i november 2013. Delmi initierar studier och förmedlar forskningsresultat på migrationsområdet som underlag till framtida migrations­politiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten. Delmi är dubbelt oberoende, både gentemot sin uppdragsgivare och de forskare som anlitas.”

Eftertankens kranka blekhet: Ungefär vid samma tid som Reinfeldts tal? Det finns ett uppdrag från regeringen att utvärdera Delmis verksamhet, skall läggas fram 2025. Vilket öde väntar Delmi? Nej, det måste vara möjligt att återgå till förnuft! Låt oss arbeta för större klokhet och sätta emot när fler och fler vill släcka ljuset. 

Vem bestämmer? Tre eller alla fyra?

Ledaren i DN idag konstaterar: ”En historiskt svag regering, sa Ulf Kristersson”. Här pekas  bland annat på ett bekymmer som dyker upp på en mängd sakpolitiska områden: Är det Tidöavtalet som gäller, eller är det i budgetpropositionen man kan hitta möjliga svar eller är det bäst att avvakta och invänta någon pressträff med någon från regeringen. Om inte det heller – ett uttalande från SD eller ett besked från regeringen tillsammans med SD? 

Hur påverkas myndigheten som har central betydelse vid en kommande lågkonjunktur – vilka avsikter finns för Arbetsförmedlingen? 

I kommunfullmäktige har Vänsterpartiet flera gånger ställt frågor i interpellationer till kommunstyrelsens ordförande. Det var på den tiden när S regerade och Martin Ådahl, C, höll i taktpinnen vid avvecklingen av arbetsförmedlingen. I Vänersborg framkom i fullmäktiges debatter att Vänsterpartiet möttes av en stor portion förståelse av lokala socialdemokratiska företrädare.

Och nu då? Vad står i Tidöavtalet? I budgetpropositionen? Vilken position intar arbetsmarknadsminister Johan Pehrsson, L, vid sina pressträffar?

I Tidöavtalet förekommer inte ordet ”arbetsförmedling”. Men två gånger vardera nämns på avtalets 63 sidor ”motverka arbetslöshet” och ”långtidsarbetslöshet”.

Budgetpropositionens relevanta avsnitt behandlades i Arbetsmarknadsutskottet betänkande ”Utgiftsområde 14 – Arbetsmarknad och arbetsliv”. Det framkommer tydligt en betoning av Arbetsförmedlingens nya huvuduppgift: att sköta och utveckla kontrolluppgiften och att göra arbetsmarknadspolitiska bedömningar.  Vänsterpartiets företrädare Ciczie Weidby mötte inga protester när hon konstaterade: ”Under de senaste åren har Arbetsförmedlingen genomgått en omfattande reformering som har inneburit att en stor del av myndighetens verksamhet har privatiserats. Därtill har myndigheten genomgått omfattande nedskärningar med följden att tusentals anställda har sagts upp och ett stort antal lokala kontor har lagts ned.”

Den 15 december informerade arbetsmarknadsministern om regeringens avsikter: ”Johan Pehrson om arbetslösheten och prioriteringar för att återupprätta arbetslinjen”.

Johan Pehrsson återkom 27 december, det kändes som om han hade glömt säga: ”Långtidsarbetslösa skall prioriteras”.

Det framkom inget överraskande vid dessa två tillfällen. Samma måste nog sägas om regeringens centrala dokument som uttrycker regeringens avsikt hur man vill att myndigheten Arbetsförmedlingen skall arbeta. Det är regleringsbrevet som alltid inför ett nytt arbetsår lägger fast riktlinjer, fördelar uppdrag och anger hur och när uppdragen ska återrapporteras till regeringen. 

Hur blir då svaret på frågan: Är det ”bara” regeringen som bestämmer? Inte SD alls? Eller på ett hörn? Bidar SD sin tid och ryter till när ett ingripande behövs?

I juni 2022 kom en rapport ”Läget på arbetsmarknaden i arbetsmarknadspolitiken – vad behöver göras?” Rapporten författades av Annika Sundén, tidigare analyschef på Arbetsförmedlingen på uppdrag av Vänsterpartiet. Den rapporten använder sig av något som stavas klarspråk.