Socialdemokraterna

Svårt att samarbeta med S på lokal nivå

Vi har ofta fått frågan: Varför kan ni inte samarbeta med socialdemokraterna i Vänersborg? Visst, det borde vara möjligt, det är också möjligt och det händer också att det sker. Men allt för ofta blir det tvärstopp. Och det blev det verkligen vid kommunfullmäktige i onsdags. Om det kan rättas till får vi se vid socialnämnden som sammanträder kommande torsdag.

Vänsterpartiet ställde en interpellationsfråga till den socialdemokratiska ordföranden för socialnämnden. Det gällde hur pengarna skulle användas som regeringen och Vänsterpartiet på centralt håll hade kommit överens om: Det tillfälliga kommunbidraget som skulle möjliggöra att asylsökande ungdomar vid fyllda 18 år kunde bo kvar ”i kommunen” och inte per automatik flyttades över till migrationsverkets anläggningsboende. Vill du se hur frågan har diskuterats mellan S och V här i Vänersborg sedan en längre tid tillbaka, tar du fram alla inlägg här på hemsidan genom ”Ensamkommande barn och ungdomar” på fliken ”Kategorier”.

Vid fullmäktige i veckan lämnade socialnämndens ordförande ett skriftligt svar på vår fråga: ”Vi anser att Vänersborgs kommun ska använda det tillfälliga kommunbidraget på sätt som varit regeringens mening. Frågan till socialnämndens ordförande är:  Har vi samma uppfattning?” Svaret blev: ”Nej, vi har inte samma uppfattning.”

Hur debatten utvecklades framgår i en blogg som en av Vänsterpartiets ledamöter i fullmäktige skriver. I debatten hänvisade socialnämndens ordförande också till att frågan egentligen hör hemma i socialnämnden.

Det kan dock visa sig vara feltänkt. I december utbetalas från staten ett tillfälligt kommunbidrag, för Vänersborg handlar det troligen om lite över två miljoner kronor. 2018 tillkommer ytterligare en miljon. Dessa pengar kommer till kommunen, det är inte alls klart att pengarna förs vidare till socialnämnden, framförallt inte om ordförandens inställning skall gälla.

När vi på torsdag på nytt gör ett försök att få gehör i socialnämnden, kan vi stödja oss på några texter. Det är vår förhoppning att ordföranden och andra ledamöter i socialnämnden tar sina uppdrag på allvar och informerar sig innan man tar ställning.

Regeringens höständringsbudget: ”1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år.  
Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. förs upp på statens budget med 390 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.  
Skälen för regeringens förslag: Handläggningstiderna för asylärenden som gäller ensamkommande barn är för närvarande långa. För att stärka kommunernas möjlighet att låta ensamkommande unga i asylprocessen som fyller 18 år och fortfarande väntar på ett slutgiltigt beslut i sitt ärende bo kvar i den kommun där de vistas bör ett tillfälligt kommunbidrag införas. Regeringen anser därför att ett nytt ramanslag 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. bör föras upp på statens budget med 390 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.”
I budgetpropositionen tillkommer även ett förslag för 2018: ”Regeringen föreslår att anslag 195 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 ‘Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.’ för 2018.”

SKL brukar omgående komma med en sammanfattning av budgeten samt egna kommentarer. Så också i år. Här kan man bland mycket annat läsa följande: Tillfälligt stöd till ensamkommande 

”Ett tillfälligt stöd om 390 miljoner. Detta är en dubblering av bidraget för 2017 jämfört med det initiala beskedet som kom i juni. I dagsläget är inget annat känt än att samma villkor gäller, dvs. medlen betalas ut i december efter att riksdagen har beslutat om budgeten. För år 2018 avsätts 195 miljoner.
SKL har publicerat en juridisk bedömning av förutsättningarna för att låta asylsökande vuxna bo kvar i kommunen. Se SKL:s webbsida.
(SKL uppvaktar inom kort migrationsminister Fritzon med en skrivelse från Lena Micko om att regeringen ska ändra fördelningsnyckeln för detta bidrag. Vår synpunkt är att den kommun som har socialtjänstansvar för ett barn ska få del av bidraget, inte den kommun där barnet vistas.)”
Regeringen hade redan i juni meddelat hur pengarna skulle fördelas. Efter budgetpropositionen kom 21 september ett pressmeddelande som uppdaterade den tidigare informationen. Här finns en bekräftelse av det som redan hade sagts tidigare: ”Behöver kommuner som är intresserade ansöka om bidraget? Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.”
Med andra ord, pengarna kommer till Vänersborg. Regeringen och Vänsterpartiet är överens om detta, riksdagen kommer att bifalla förslaget.
I Vänersborg sade socialnämndens socialdemokratiska ordförande i fullmäktiges interpellationsdebatt att det tillfälliga kommunbidraget inte kommer att användas. Kommer han att stå på sig i socialnämnden på torsdag?

Rädda Barnen frågar – Vänersborg svarar NEJ, NEJ, NEJ

Vi har tidigare skrivit om överenskommelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet som ger kommunerna ett ”tillfälligt kommunbidrag”. Vänersborg får utan att någon ansökan behöver göras lite över en miljon. Vid kommunfullmäktige i september besvaras också Vänsterpartiets interpellation som gäller just detta bidrag.
Men svaret finns till synes redan.
Rädda Barnen bad om svar på tre frågor i en enkät som inledningsvis säger: ”Det extra tillskottet av pengar ska möjliggöra för kommuner, ge kommunerna förutsättningar, att ta beslut om att låta ensamkommande som fyllt 18 bo kvar.”
Här frågorna – socialförvaltningen kunde svara ja eller nej.
Har er kommun beslutat att låta unga ensamkommande bo kvar i kommunen även efter de fyllt 18 år?
Svar: NEJ
Har ni beslutat att ungdomarna får bo kvar tills de gått ut skolan även om de fyllt 18?
Svar: NEJ
Har ni beslutat att ungdomarna får bo kvar tills de har fått slutgiltigt svar på sin asylansökan, även om de fyllt 18? Svar: NEJ
Vänsterpartiet hade velat se ett JA på alla tre frågorna.
Men uppenbarligen handlar förvaltningen med full uppbackning av socialnämndens socialdemokratiska ordförande.
Socialnämnden har inte diskuterat hur detta tillfälliga kommunbidrag från den socialdemokratiska regeringen skall användas.

Välmenande vilseledning

I slutet av förra veckan fanns en debattartikel i lokaltidningen TTELA: ”Tondövt beslut om musikutbildning”, undertecknad av inte mindre än 13 välkända Vänersborgsprofiler. Debattartikeln slår vakt om musikutbildningen för våra ungdomar i Vänersborg. Bra, mycket bra.

Men frågan är om dessa synpunkter verkligen leder till önskat resultat.

Lite fakta: Kunskapsförbundets direktion fattade i april ett beslut att intagningen till det musikestetiska programmet hösten 2016 endast skulle ske i Trollhättan, utbildningen skulle inte starta hösten 2016 i Vänersborg. (Här två inlägg på hemsidan som också redovisar protokoll, omröstningslistan, reservationer: maj och juni ).

Vänsterpartiets representant från Vänersborg yrkade att utbildningen skulle starta på båda orter.

Beslutet fattades efter omröstning med siffrorna 9:4:1. Sex ledamöter från Trollhättan och tre socialdemokratiska ledamöter från Vänersborg hade beslutat att inte starta i Vänersborg. Vårt parti reserverade sig skriftligt.

En månad senare gjorde S-representanterna från Vänersborg ett försök att riva upp beslutet. Framställningen förtjänar beröm för sin ärlighet, man insåg helt enkelt i efterhand att man borde ha insett beslutets betydelse vid första tillfället. Nu var det för sent. Först nu spelade ordförandens utslagsröst en roll.

Kunskapsförbundet är kvar i Vänerparken. Förbundet vill flytta än mer verksamhet in i huset.

Det estetiska programmet med inriktning mot musik ska erbjudas i båda kommunerna hösten 2017. I Vänersborg finns också en unik spetsutbildning med fokus på kammar- och orkestermusik. Denna spetsutbildning är inte ifrågasatt, utbildningen växer och drar till sig fler och fler sökanden, alla klarar dock inte de särskilda ansökningskraven. Om båda inriktningarna finns så är det en självklarhet att det sker ett samarbete. Det är bara att konstatera att det är värdefullt för alla elever, för hela skolan och för vår kommun om båda inriktningarna finns i Vänerparken.

Förbundet ordnar utbildningar i enlighet med elevernas önskemål och ansökningar. Förbundets direktion beslutar vad som ska ordnas och vad som inte kan ordnas. Direktionen har inga egna pengar, det är kommunledningarna i Trollhättan och i Vänersborg som bestämmer hur mycket pengar förbundet får till sitt förfogande. Ingen av musikutbildningarna tillhör gymnasieskolans ”billiga” program, spetsutbildningen har i särklass dyrast elevplatser. Dyra utbildningar måste bekostas genom att andra utbildningar ”bidrar” med en slant, om inte en kommun som ömmar extra för något program vill hosta upp ett extra bidrag till ett enskilt program.

Debattartikeln följer en konspiratorisk tråd. Varför? Varför inte inse att det finns annat man borde göra istället?

Se till att diskutera med politikerna hur besluten bör utformas innan de går till sammanträdena. Det var långt innan april väl känt vad som skulle avgöras, den dumma april-omröstningen kunde undvikits.

Men det viktigaste av allt: Varför sikta så fel när den egentliga frågan är hur enkel som helst? Varför inte berätta för nästa elevkull, nuvarande årskurs 9, hur värdefull utbildningen på det estetiska programmet med musik är? Efter årsskiftet samlas valblanketterna in. Alla elever kan välja flera program och prioritera vilken utbildning som skall stå högst på ansökningsblanketten. Ingen elev kan gå två utbildningar eller fler, en elev, en utbildning. Alla tretton namnteckningar under debattartikeln kommer från personer som vet mycket om musik, kan mycket om musik, några har varit elever på det estetiska programmet. Inte nyss, utan på den tiden när alla klasser var välfyllda, 30 elever intagna och några sökanden som inte ens ”kom in”. Varför inte marknadsföra EsMu? Berätta att programmet är högskoleförberedande, att man får ”det mesta” och därutöver en god musikutbildning. Varför har vi en profilklass ”musik” på grundskolan i Vänerparken? För att belöna elevernas intresse och ge utrymme att spela musik.

Det var under förra skolministern Jan Björklunds tid som en avgörande förändring skedde. Under något år tillhörde det estetiska programmet inte längre de studieförberedande programmen. Då kom föräldrarnas ”medbestämmanderätt” fram: Min son, min dotter ”ska” gå en ”riktig” utbildning, antagningen till det estetiska programmet påverkades direkt och har fortfarande inte hämtat sig.

Så sätt igång och rekrytera, det är vår uppmaning till Joakim Johansson, Anton Hård af Segerstad och Agnes Carlsson. Tio andra Vänersborgare hjälper säkerligen till. Se till att många elever i Vänersborg och i Trollhättan väljer det Estetiska programmet med inriktning mot musik, då finns utbildningen åter i Vänersborg och samarbetar med spetsutbildningen, som aldrig varit hotad.

Vi får lov att hämta oss

Det hände mycket på gårdagens fullmäktige. Börjar man 10:00 och sitter förbi 21:00, då är det bäddat för mycket.

Egentligen började det hela mycket tidigare. I anslutning till valet i september 2014. Vänsterpartiet frågade den nyvalde ordföranden i kommunstyrelsen: Borde ”överenskommelsen” inte offentliggöras? Interpellationens fråga var: ”Borde det inte vara bäst för oss alla som har politiska uppdrag, borde det inte ligga i hela kommunens intresse att den träffade överenskommelsen görs offentlig så att vi vet vad som gäller?

Det korta och nonchalanta svaret var: ”Att du, eller någon annan, inte har fått ta del av vår uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, är helt enkelt att det är ett internt material för våra partier.

Och sedan dess, sedan februari förra året, tar sig minoritetsstyret fram på ett eller annat sätt. Och snubblar rätt så ofta, mycket ofta, för ofta.

Två budgetbeslut i rad förlorar man efter omröstning i fullmäktige, ett av kommunalråden i sin egenskap av ordförande i ett kommunalförbund vägras ansvarsfrihet av vår fullmäktigemajoritet.

Från fullmäktige tweetade Anders Strand, SD: ”Vänsterpartiet lägger gemensam budget med Moderaterna. Spännande, vad tycker väljarna om det?” Det kan vi inte svara på. Vi kan bara hänvisa till vårt budgetförslag som vi öppet redovisade efter medlemsmötets beslut. Och på vår hemsida publicerade vi även förslaget som kom från M+L+KD, och det förslaget visade sig var snarlikt vårt, för att vara korrekt, deras förslag var ett strå vassare än vårt eget.

Sedan ytterligare ett påstående på sociala medier där vi inte heller vet vilken reaktion väljarna kommer att visa: ”Vänsterpartiets succéförhandlingar med regeringen fortsätter. Nu tillsätter vi pengar så socialtjänsten äntligen kan anställa fler. Vänsterpartiet – kunglig hovleverantör av politik åt Socialdemokraterna sedan 1917.” Regeringen – alltså Stockholm, inte här.

Nej, vi förhandlade inte med Moderaterna här i Vänersborg, men tillsammans har vi gett lite mer än 20 miljoner till socialtjänsten utöver det socialdemokratiska budgetförslaget. Som ett av flera exempel där vi skiljer oss från kommunledningen.

Nu kommer sommarpausen. Sedan kommer hösten. Vem vill tala med oss? Vi finns … Och vi vet vad vi vill. Vad våra medlemmar vill. Kan alla partier med gott samvete påstå samma?

Kongressen ligger bakom oss – mycket arbete väntar

Det är inte längre som förr. Vi är inte beroende av tidningar och andra medier för att få veta vad som hände på kongressen och vilka beslut som togs. Det mesta ligger vidöppet, samtliga handlingar fanns tillgängliga på hemsidan, alla anföranden och debatter sändes live, flera inslag finns att se i efterhand, de viktigaste dokumenten (dock i preliminära versioner) finns att ladda hem: Ekologiskt-ekonomiskt punktprogram och Partiprogrammet. Kongressombuden har kommit hem, från Vänersborg deltog Åsa Olin.

Men vi behöver gå vidare. På centralt håll finns förväntningar på fortsatt framgång i samtalet med den socialdemokratiska regeringen. Så sammanfattar t ex DN kongressens debatt på avslutningsdagen: ”V skärper kraven på budgeten” och Arbetarbladet konstaterar: ”Löfvens nej blev Jonas Sjöstedts vinstlott”.

Och komma vidare vill vi också i Vänersborg. Men förutsättningarna ser annorlunda ut. Socialdemokraterna här hemma samtalar inte med oss, några förhandlingar är det inte tal om. Även här diskuteras budgeten, men S tillsammans med C och MP har högst på sin agenda ställt en annan målsättning: Årets investeringar ska finansieras inom ramen för avskrivningar och årets resultat.

Denna ”nyhet” tillsammans med kommunens traditionella finansiella mål predikas nu högt från talarstolen i kommunfullmäktige och vid samtliga nämndsmöten. Tänk om S och C hade haft målsättningen för knappa tio år sedan när man ignorerade fullmäktiges beslut om 140 miljoner för Arena Vänersborg och istället på löpande räkning betalade fakturor på 300 miljoner kronor. Innan detta hände var Vänersborgs långfristiga lån ”noll”, därefter har det gått nästan över styr.

Och det är här Vänsterpartiet och Socialdemokraterna idag inte är överens. Vi ser stora behov att ge resurser till ”dagens” skola och förskola och till ”dagens” socialtjänst medan den styrande minoriteten har sitt mantra: ”Årets investeringar ska finansieras inom ramen för avskrivningar och årets resultat. Detta för att inte binda upp framtida generationer med en ökande låneskuld.

I mars och i april fanns två tillfällen att se vilken huvudlinje som vinner i Vänersborg. I mars avstod SD från att delta i beslutet, vilket gav S en övervikt med 7:6 i kommunstyrelsen, i april var SD villiga att utöva sin rösträtt och S förlorade i kommunfullmäktige med 22:28. Nu är vi på upploppsrakan inför det stora budgetbeslutet i juni. Det mesta tyder på att S lokalt behöver ändra inställning. Vi vet inom kort.

Olika sätt att se på fullmäktige, mycket olika …

”Jag utgår från att det inte blir någon ny debatt. Jag tror inte att det blir mer än ett klubbslag, men man ska aldrig säga aldrig, säger Marie Dahlin.” [TTELA, 2016-04-20]

Lars-Göran Ljunggren, S, har återigen landat fel, denna gång som kommunfullmäktiges ordförande. Självfallet kan man förstå Marie Dahlin, S, att hon som kommunstyrelsens ordförande är angelägen om att kunna luta sig mot en budget under ett löpande arbetsår.

Men förvaltningsrätten upphävde beslutet från juni 2015, det finns ingen budget i Vänersborg för 2016. Nu i veckan, på onsdag, skall kommunfullmäktige fatta ett nytt budgetbeslut.

2010 hade Lars-Göran Ljunggren också trasslat till det för sin partikamrat. Då var han kommunstyrelsens ordförande och under hans tid i ledningen byggdes en Arena för 300 miljoner fast kommunfullmäktige bara anslog 140 miljoner. Ansvarslöst, tyckte många, och Lars-Göran Ljunggren sade också att han tog på sig ansvaret – fast då hade han redan blivit beviljat ansvarsfrihet. Marie Dahlin däremot fälldes – hon hade ju hoppat in för S Anders Larsson, S, som uttalade att han ångrade sig och därefter drog sig ur det hela innan domen kom. Marie Dahlin övertog rodret i barn- och ungdomsnämnden från S Anders Larsson och när hon blev tillfrågat hur det kändes att inte få ansvarsfrihet av kommunfullmäktige, då kom det klassiska uttalandet i TV: ”Det är ett politiskt spel, fast det var inte helt oväntat.”

Men nu gäller det annat – budgetbeslutet för innevarande år. I juni 2015 var det en lång debatt. Och det blir det också på onsdag. I juni 2015 var det en dyster prognos, det skulle inte finnas pengar för att täcka utgifterna som man såg skulle komma för barn- och utbildningsnämnden och för socialtjänsten. Vid beslutet då fick kommunledningen stöd av Sverigedemokraterna och tillsammans stod de bakom en budget som förtjänar att kallas för snål, åtminstone när det gäller frågor som sammanfattas som ”vårt välfärdssystem” eller ”den svenska modellen”.

Nu efter fyra månader in i det löpande året, tio hela månader efter det första beslutet som upphävdes, vet vi bättre. Vänersborg fick ett tillägg på 74,1 miljoner från riksdagen. Skatteintäkterna ser väsentligt bättre ut än man kunde förutspå i prognosen. För all del finns ju också ökade utgifter som inte heller var kända i juni 2015. Men just nu ser det ut som att resultatet kan komma att bli 52 miljoner.

En helt annan situation alltså. Hur kommunstyrelsens ordförande då kan komma till ett uttalande ”jag tror inte att det blir mer än ett klubbslag” är svårt att förstå, det är på samma nivå som att kalla kommunfullmäktiges beslut 2010 att inte bevilja ansvarsfrihet för ”ett politiskt spel”.

På ärendelistan i veckan finns också en interpellation till Marie Dahlin, som gäller förutsättningarna för nästa budgetbeslut för 2017, det som ska debatteras i juni i år. Men Vänsterpartiet och alla andra får nog tåla sig, det blir inget svar i veckan, kommunstyrelsens ordförande har anmält förhinder och kommer inte att finnas på plats i sessionssalen.

Vänsterpartiets reservation – Mål- och resursplan 2016

Förslaget från kommunledningens minoritetspartier S, C och MP ”vann” med betydande marginal. Varför ett förslag från endast 22 ledamöter vinner med röstsiffrorna 28:15 vid 8 nedlagda borde socialdemokraterna fråga sig. Sverigedemokraterna jublar …

Här Vänsterpartiets reservation – vi avstod i slutomröstningen och reserverade oss till förmån för vårt eget förslag.

Reservation vid kommunfullmäktiges sammanträde 2015-06-17                       Ärende 2

Beslut om Mål- och resursplan 2016-2018 samt investeringsbudget 2016-2020        (Dnr KS 2015/11)

Regelverket borde inte stå i vägen för den politiska beslutsprocessen. Vid kommunfullmäktiges debatt kring Mål- och resursplanen och i omröstningarna blev låsningar dock synliga. Det är synd. Budgetbeslutet gäller ju verksamhetens möjligheter att utvecklas, det gäller att bereda vägen för kommande år med mindre gnissel och bättre flyt. Men det skall uppenbarligen vara så att förslag ställs mot förslag, varje förslag i sin helhet. Att komma överens, att kompromissa, att hitta en gyllene medelväg till en ”win-win”-lösning tycks inte tänkbar, verkar uteslutet genom en strikt användning av det som anses vara reglerna.

Från kommunstyrelsen kom fyra förslag. Kommunfullmäktiges ledamöter visste att det inte varit någon som helst diskussion under kommunstyrelsens beredning, pappren hade lagts på bordet och efter klubbslaget transporterats vidare till fullmäktiges avgörande.

Förslaget från kommunledningen, från minoritetspartierna S, C och MP, hade ”vunnit” i kommunstyrelsen med 7 av 15 röster. De andra tre förslagen skrevs med utgångspunkt från huvudförslaget. Likheten mellan samtliga förslag är oerhört stor, men detta nämns knappast i debatten. Skillnaderna, uttryckt i kronor och ören, är minimala i förhållande till budgetens omfattning på omkring 2 miljarder. Det är dessa skillnader som framhävs som något som kommer att avgöra kommunens väl och ve framöver.

Men egentligen handlar det om något annat. Det handlar om i vilken situation vår kommun befinner sig och vilket vägval vi vill göra.

Allt är förberett för att Vänersborg borde kunna expandera. Storstaden Göteborg präglas av trångboddhet och har brist på bostäder, vi är en av ett mindre antal kommuner på pendlingsavstånd som borde kunna vara ett alternativ för bosättning. Vi har mycket attraktiva och natursköna områden som efterfrågas. Vi har också industrimark, vi har närheten till högskoleutbildning.

På mycket kort tid tillkom ytterligare en faktor som talar för att Vänersborg borde ta chansen att kraftsamla nu. Vänersborg sökte inte om att få ett asylboende, men vi fick en av landets största anläggningar. På Restad gård bor hundratals människor som har flytt från krig, de flesta med en god och lång utbildning bakom sig som inte har kostat Vänersborg en enda krona. Många behöver inte mer än språkutbildning, introduktion till yrken och arbete i Sverige som man redan utövade i hemlandet – och en bostad. En mindre insats nu och en välkomnande hand, då kan Vänersborg få många nya invånare som ger oss relativt höga skatteinkomster inom några år.

För båda grupper gäller samma sak – och det handlar inte om andra förväntningar än de som våra invånare i kommunen också riktar till politiken: Se till att den kommunala verksamheten fungerar, att det erbjuds stabilitet och kvalitet, att det möjliggörs för god vård och omsorg, att det skapas goda förutsättningar för barnomsorg och skolutbildning och att invånarna ges en kommunal service de kan lita på.

En kommun utvecklas inte alltid i en jämn takt, det kan bli ryckigt ibland. En kommuns utveckling finansieras av egna skatteintäkter och statliga bidrag. Båda inkomstkällorna har det goda med sig att en kommun på nedåtgående inte omedelbart står på avgrundens rand, men omvänt gäller också att en kommun med tillväxt först efter en tid kan skörda frukterna. För Vänersborg i expansion finns en period framöver som belastar oss med kostnader på driftssidan och i vår investeringsbudget som verkar skrämma en och annan ledamot i fullmäktige.

Men grundinställningen för åtta av nio partier är ändå, om vi lyssnar ordentligt, att dagens invånare och framtida inflyttande nya medborgare skall få en bra service på alla områden. Dessa åtta partier tycks dela grunduppfattningen att ingenting går att vinna på att bereda vägen för ett växande missnöje.

Ändå blir det fel, det finns valda representanter som med tillförsikt kan invänta nästa valdag. Missnöjet leder till att ryggen vänds mot det etablerade: Varför rösta på någon som inte kan hålla ordning på kvalitén och tillförlitlighet i den offentliga sektorn, som vägrar ge skolan vad skolan behöver, som vägrar stödja verksamheten i den sociala omsorgen. Fanns det ingen som varnade, ingen som ville erbjuda en annan väg att gå?

Den styrande minoriteten erbjöd snålast tilldelning i de fyra förslag som fanns. Strävan att hålla på pengarna nu för att det kan komma sämre tider var ledmotivet. Om behoven talades det mycket även av kommunledningens ledamöter som kom upp i talarstolen, men det slutade alltid med att försäkra att ”lagt kort ligger”, budgetförslaget sades utmärka sig som förslaget med ”bäst hållbarhet”.

Och så gick det precis som det nionde parti ville ha det. När allt var sagt och alla varningar upplästa, då röstade man med kommunledningen som nu hade vuxit från 22 till 28 mandat bland 51 i vårt fullmäktige. En märklig koalition bildades som senare vid andra punkter under kvällen upprepade sig.

När tiden går och missnöjet infinner sig, då är det de 22 som får ta emot välförtjänt kritik. Andra går därifrån med vinstlotten i handen. Fast kommunen är en förlorare, det blev ingen utveckling och expansion, kommunen stagnerar och verksamheten plågas med resursbrist och ständiga nya påbud att hitta besparingar.

Vänsterpartiet hade det mest långtgående förslaget i år. Vi föreslog att ta 6,5 miljoner från resultatutjämningsreserven, alltså inte mer än 13 % av summan som är satt som ram. Vi ville ta från resultatprognosen och låta den vara i stort sett noll, alltså samma som kommunfullmäktige hade bestämt sig för 2014. Vi ville även att kommunalskattens höjning med 25 öre skulle garantera barnomsorgen och skolan det önskade och nödvändiga tillskottet av medel.

Vi gjorde detta utifrån vår tro att uppförsbacken skulle leda oss till en ny höjd inom något år där vi kan se frukterna av extra ansträngningar och kan glädja oss åt att vi vågade räkna med en utveckling för vår kommun. Vi ville betala lite extra nu och såg en möjlighet att få tillbaka senare. Det var raka motsatsen till det vinnande budgetförslaget som ville snåla nu av rädslan att förlora än mer framöver.

Vi reserverar oss till förmån för Vänsterpartiets förslag till Mål- och resursplan 2016.

Stefan Kärvling                                                                    Lutz Rininsland

Vänsterpartiet                                                                     2015-06-23

För tydlighetens skull

Det var en fullmäktigekväll som kunde ha slutat på annat sätt. Men då måste man lyssna och reagera. Då måste man vara flexibel och be om en paus för att prata med varandra.

Socialdemokraterna och Centern hade fått Miljöpartiet med på tanken att i frågan om nödvändiga tillskott till barn- och utbildningsnämnden ännu en gång inta en avvisande hållning. Budgetbeslut gäller! Det spelar ingen roll att det under det år som gått sedan budgetbeslutet fastställdes långt mer än tvåhundra barn och ungdomar har tillkommit i våra förskolor och skolor. Som kom till utöver det antalet som var underlag för beslutet. En sista gång skulle bollen skjutas över till nämndens politiker.

Bakgrunden är självfallet den stora anhöriginvandringen och i viss mån även asylsökande familjer som är kvar i Vänersborg. Utvecklingen av statsbidragen hänger ju inte med i samma takt som befolkningstillväxten plötsligt skjuter i höjden. Därför ansåg nämnden att kommunfullmäktige skulle besluta att kommunen i sin helhet hjälper förskolan och skolan att bära kostnaden för utökningen.

Vänsterpartiet sade ”ge hela önskade belopp”, M+FP+KD sade ”hälften” och S+C+MP föreslog alltså ”noll”. Med gällande majoritetsförhållande med nio partier i fullmäktige låg avgörandet hos de sex ledamöter som tillhör Sverigedemokraterna. Efter en mängd inlägg från olika partier var turen kommer till gruppledaren för Sverigedemokraterna, Kurt Karlsson. Här följer hela hans inlägg:

”Det återkommer ständigt påståendet att det har skett så stark förändring som vi inte hade räknat med. Det har blivit så många elever som plötsligt har kommit. Det förvånar mig. Är det någon som tänker på hur det är nästa år? Hur det är då? Har det kommit ändå fler elever kanske? Vad ska vi göra då? Man måste väl ha någon analysförmåga och förstår vad det här handlar om. Det är ingen som säger det, tycker jag. Finns det någon framförhållning överhuvudtaget i det här ärendet? Det verkar inte så.

Man pratar om att man ska göra en massa saker – men vi kan inte göra det, säger man. Ja, jag har sagt tidigare att Vänersborg kommuns ekonomi kommer att bli sämre av en viss anledning. Och det är ingen som lyssnar på det verkar som. Ja, ni vet vad jag menar. Jag tror ni håller med mig, många av er, men ni säger inte. Och det tycker jag förfärligt förfärande. Det innebär att vi inte ser verkligheten som den är och det efterlyser jag verkligen i den här frågan. Ja, vi måste fråga oss hur har det kunnat bli så här? Vad är det för orsak? Hur ska man göra för att förhindra en ytterligare försämring av våra skolor som drabbar alla i skolan? Och det är fruktansvärt tycker jag. Tack så mycket för ordet.”

Debatten fortsatte och det gjordes åtskilliga försök att få kommunledningen med S+C+MP att ändra inställning. Men det brister uppenbarligen i förutsättningar för att begripa sig på det som är på gång.

Självfallet kommer förskolan och skolans personal att pressas till det yttersta av sin förvaltning som inte fick gehör. Föräldrarna kommer att uppmärksamma utvecklingen, eleverna kommer att visa tecken på att försämringen blir påtaglig. Oron kommer att spridas och tarvar förklaringar. Det finns gott om enkla förklaringar: Politiker i partierna som bestämmer duger inte, det är deras fel. Fanns det ingen som varnade? Visst, det fanns: Sverigedemokraterna ville ”förhindra en ytterligare försämring av våra skolor”. Och samma parti var också det enda parti som talade klartext: ” Ja, ni vet vad jag menar. Jag tror ni håller med mig, många av er, men ni säger inte.

Förstod kommunledningens ledamöter inte att Sverigedemokratern, som säger sig förstå problemen, just av den anledningen skulle biträda ”noll”-förslaget? Det är SD som profiterar på försämringar i den offentliga sektorn, det är SD som skördar framgång när missnöjet växer över att det inte funkar i våra skolor.

Detta framfördes i sista inlägget i debatten ännu en gång, men ”talarlistan är blank” sade ordföranden och klubbade förslaget att inte bevilja ett öre som svar på nämndens begäran att tillskjuta nödvändiga 23,4 miljoner kronor. Tredje gången denna kväll samlades socialdemokraterna och sverigedemolraterna bakom det vinnande förslaget.

Kom det helt oväntat?

Vänersborg är inte ensamt om att styras av partier som tillsammans inte ens förfogar över hälften av alla mandat. Det är andra mandatperioden för vår kommun. Fram till 2014 var det M+FP+KD som styrde med 20 av 51 mandat, nu är det S+C+MP med bättre odds och 22 röster i fullmäktige.

Dagens minoritetsstyre har flera gångar fått frågan om vilken överenskommelse partierna har träffat – svaret är alltid detsamma: Berättar vi inte, det är internt! Centerns representant förklarade också: Ingen risk, de andra sex partier kommer aldrig överens, vi kommer inte att fällas.

Under årens lopp blir det ju åtskilliga tillfällen att se om det var en korrekt bedömning. I veckan var det budgetdebatt och en rad andra tunga ärenden som avgjordes genom omröstningar i fullmäktige. Och visst, kommunledningen vann samtliga omröstningar med marginal.

Ändå blev det inte som Centerns starke man förutspådde. Hans kalkyl utgick nämligen från att Vänsterpartiet ”aldrig” skulle fälla ett styre där socialdemokraterna hade ledningen.

Så här blev det: I ärendet Mål och resursplan fanns fyra förslag. S+C+MP hade lagt fram ”huvudförslaget” från kommunstyrelsen till fullmäktige. Förslaget präglades av stor återhållsamhet och minimala tilldelningar till de nämnder som sysslar med utbildning och omsorg. Förslaget från M+FP+KD var en aning mer generöst, i opposition öppnar de borgerliga partierna plånboken lite mer. Sverigedemokraterna hade ett eget förslag. Rent formellt utmärkte sig förslaget på flera punkter som motsägelsefullt och levde egentligen inte upp till flera grundläggande regler om hur ett budgetyrkande borde se ut. Vänsterpartiet markerade med sitt förslag att nämndernas framställning respekteras. Såväl barn- och utbildningsnämnden som socialnämnden och även kultur- och fritidsnämnden skulle få väsentligt större resurser än det som fanns i huvudförslaget och den borgerliga oppositionens yrkande.

Efter flera voteringar var det i slutomröstningen de två förslagen från S+C+MP respektive M+FP+KD som stod mot varandra. Resultatet blev 28 mot 15 och 8 som avstod. Sverigedemokraternas sex ledamöter ställde sig bakom socialdemokraterna. Vänsterpartiets sex ledamöter reserverade sig till förmån för det egna förslaget. Välfärdspartiets båda ledamöter avstod också i slutet.

Den lokala tidningen TTELA berättade först fel, där kunde man läsa att SD reserverade sig. Idag kom rättelsen ”även M reserverade sig”. Men det är fortfarande fel, SD övergav helt sitt eget förslag och röstade för huvudförslaget, partiet reserverade sig inte.

Det kom en omröstning till som gällde Vänsterpartiets extra yrkande som skulle öronmärka pengar till ungdomshuset och projektet ”Hjälpande händer”, två insatser där målgruppen oftast utgörs av ungdomar som inte är födda i Sverige. Sverigedemokraterna skulle rösta emot, det var helt klart, men att avslaget åter skulle komma från 28 ledamöter är mycket överraskande.

Sedan kom den långa pausen innan överläggningarna fortsatte på kvällen. Nog med tid att reflektera och fundera över det som varit tidigare under dagen.

Fortsättningen blev dock än värre. Barn- och utbildningsnämnden begärde för innevarande år en tydlig förstärkning av anslagen mot bakgrund av att antalet tillkommande barn och ungdomar i förskolan och skolan var i storleksordning ”en helt ny skola”. Alla vet att så är fallet, alla vet också att det är anhöriginvandringen och den stora gruppen asylsökande familjers barn som är huvudanledningen till den snabba tillväxten. Sverigedemokraternas gruppledare gjorde klart vad partiet tyckte om detta. Dock hade SD inget eget förslag. Däremot fanns tre andra förslag. Längst gick Vänsterpartiet som ställde sig bakom det enhälliga beslutet från nämnden, där samtliga partier (även SD) hade yrkat en förstärkning med 23,4 Mkr. S+C+MP förklarade nu i fullmäktige att förslaget riktas tillbaka till nämnden, inga tilläggsanslag utan nämnden ska visa under resten av året att man kan klara sig inom tilldelad ram. M+FP+KD lade sig i det tredje förslaget mittemellan och förslog en förstärkning med 11,5 Mkr.

Med tanke på den tidigare uppslutning som gav 28 röster av 51 vid två omröstningar borde socialdemokraterna fått sig en tankeställare. Det egna förslaget ”ingenting” motiverades rent ”budgetmässigt”– det fanns inte mer pengar att dela ut. Sverigedemokraterna kom till samma resultat med en annan utgångspunkt – vi vet varför pengarna begärs och då säger vi ”glöm det”.

Det gjordes många försök från talarstolen att uppmärksamma socialdemokraterna på situationen, förgäves. Centerpartiet har ordförandeposten i barn- och utbildningsnämnden, socialdemokraterna 2:a viceordförandeposten. Båda talade nu i fullmäktige mot det beslut som enhälligt fattades i nämnden under deras ledning.

Hur blev resultatet? 28 mot 23. Självfallet röstade Vänsterpartiet, när det egna förslaget hade fallit, till förmån för förslaget som åtminstone skulle ge hälften. Men om nu inte lokaltidningen TTELA berättar om detta ärende någon gång nästa vecka eller om det återigen skulle smyga sig in fel i rapporteringen, kan vi säga det en gång till: Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centern och Miljöpartiet är överens om att barn- och utbildningsnämnden under hösten skall komma med besparingsförslag som överstiger 20 Mkr.

Det finns ingen anledning att solen skall lysa över Vänersborg på midsommarafton, två dagar efter detta dråpslag som delades ut i vårt kommunhus!

Lite av varje

Viktiga och mindre viktiga frågor avlöser varandra i den kommunala politiken. Vänsterpartiets ledamöter med uppdrag i utbildningsnämnderna gör bra ifrån sig. I barn- och utbildningsnämnden skriver vi i klartext hur man måste tolka en serie av motsägelsefulla beslut. Kommunalråden och nämndens ordförande letar efter någon som ska sitta kvar med Svarte Petter i handen. Det saknas nu stora belopp och det kommer att saknas ännu mer hösten 2015 och nästa år. Någon måste bli först med att handla. Alla borde redan ha insett att vi inte kommer förbi att tillföra kommunkassan mer pengar. Vänsterpartiets yrkande ger bakgrunden.

I Kunskapsförbundet Väst lyckades Vänsterpartiets företrädare att samla en majoritet i direktionen bakom ett beslut att ännu en gång starta utbildningen på estetiska programmet med inriktningen DANS. Förhoppningen är självfallet att högstadiets elever uppmärksammar detta och vågar satsa på utbildningen under de kommande åren. Förbundets vision förpliktar: ”En drömfabrik där alla växer och känner framtidslust”.

Onsdag kväll var det kommunfullmäktige och något mycket märkligt hände. Vänersborg har tidigare beslutat sig för en förändring i budgetprocessen. I mål- och resursplanen finns delen investerings- och exploateringsbudget för det kommande året. Men eftersom varje bokslut redovisar att uppemot hälften av förra årets investeringsbeslut inte genomfördes vid tänkt tidpunkt, skapar en rak överföring av kvarstående medel och objekt ett nytt ”berg” av åtaganden som man aldrig kan lyckas med. Därför förs det fram ett nytt förslag från nämnderna via ekonomistaben, ett förslag som präglas av strykningar i nya budgeten, förändrade tidsramar för en rad investeringar och därmed en mer realistisk beskrivning av hur den politiska viljan kan landa i verkligheten. Självfallet är ambitionen att den reviderade investerings- och exploateringsplanen skall klubbas snarast möjligt under det nya året. Februari skulle ha varit önskvärt men vi hann inte. Kommunstyrelsen förde fram ett beslutsunderlag till fullmäktiges möte 25 mars. Det handlar om en snittsumma av cirka 190 miljoner för varje år framöver. Det fanns bland alla objekt, uppemot hundra i antal, olika uppfattningar på tre punkter, motsvarande något mindre än 10 % av totalsumman.

Vad händer då i kommunfullmäktige? En representant för den styrande minoriteten S, C och MP går till talarstolen, yttrar en mening ”Herr ordförande, jag yrkar på bordläggning” och stiger ner igen till sin plats. Vi fick ingen som helst förklaring, men visst, förfogar man över 22 av 51 mandat så räcker det för en bordläggning. Först spekulerade vi så här: Miljöpartiets käpphäst, skogen på Mariedal Östra, riskerade att falla offer vid en omröstning. I Vänersborg verkar nämligen Sverigedemokraterna inte ha lärt sig hela alfabetet, ja och nej tycks inte komma över deras läppar, det blir nästan undantagslöst ett blekt ”avstår” vid nästan samtliga omröstningar. 51 minus 6 är 45, kommunledningens 22 mandat var i underläget mot 23? Var det denna fråga som föranledde bordläggningen?

Vi spekulerade fel. Här är förklaringen som duger bättre. Vid dagens sammanträde i socialnämnden berättade socialchefen att en lång och seg resa börjar närmar sig slutet. Socialförvaltningen bor trångt, det är nästan skönmålning att skriva så. Förra mandatperiodens moderata kommunledning noterade lokalbehovet men agerade inte. Nu finns två lediga lokaler, hundra meter från kommunhuset ligger Lindgården, en stor kommunägd fastighet, och så finns tomma lokaler intill Vänern, när Skatteverket flyttade verksamheten till Uddevalla. Socialchefen berättar om Skatteverkets jättefina lokaler och lägger till att en bra hyressättning för de tre närmaste åren ger lägre kostnader än vad som gäller dagens kontorslokaler. Vi förstår att allt inte är i lås än, bland annat behövs svar på frågan: Och efter dessa första tre år, vad blir hyran då? Sedan vet vi också att Lindgården kräver en upprustning som kostar en del. Det är den investeringen som striden står kring, det är en av de tre punkter som ledde till en bordläggning av hela paketet kvällen innan i fullmäktige. 

Bordläggning under en månad, under tiden blir det fait accompli. Får man göra så? När det gäller fastigheter i Vänersborg har våra socialdemokrater visat att de kan, precis, de kan göra precis vad som helst. Då spelar det inte någon roll vad kommunens policy stadgar om prioritering av kommunägda lokaler framför inhyrda externa fastigheter. Då spelar det ingen roll att man hanterar budgetbeslut lite som det passar. Då vågar man gå till talarstolen och begära bordläggning, punkt slut. Och då kommer den socialdemokratiska ordföranden med en förklaring tagen ur kommunallagen och arbetsordningen: Ett yrkande om återremiss måste åtföljas av en motivering, ett yrkande om bordläggning inte. Klubbslag!

Vänersborg vet att skaffa sig ett nyhetsvärde. Alltid. Även i ”Uppdrag granskning”. I ett avsnitt samma kväll som fullmäktige. Dagens Nyheter var inte ensam om att skaka frågande på huvudet med tanke på vilket bidrag vårt socialdemokratiska kommunalråd lämnade.

Vänsterpartiet är Vänersborgs tredje största parti. Vänsterpartiet är Vänersborgs oppositionsparti. Vi är aktiva, engagerade och pålästa, våra förslag beaktas och vår röst hörs. Vår motion om trygghetsboende bifölls igår. Vår ordförande, som hade skrivit motionen, tackade och berättade om vad som hade hänt under tiden som motionen fick ligga till sig. Hon nämnde Skövde, beskrev vilken framgång deras projekt hade. Sverigedemokraternas gruppledare tyckte att det var en bra motion och avslutade med ett löfte: Blir det inte av i Vänersborg så flyttar jag till Skövde. Repliken kom direkt: Vilket sätt att ta kål på förslaget, nu blir det inget trygghetsboende i Vänersborg!

Kategorier
Arkiv