Tempot i valrörelsen tilltar. Det hänger säkerligen ihop med valet till EU-parlamentet 25 maj. Fler och fler blir varse om att kärnfrågorna i EU-valet är samma som frågorna längre fram i september som gäller platserna i riksdagen.

”Vad vill ni?” Här finns oftast överensstämmande svar mellan valet till EU-parlamentet och till riksdagen. Men på ett område är det skillnad. Inför valet i september tillkommer en viktig fråga som tveksamma väljare ställer: ”Jaha, nu vet jag vad ni vill – men hur vill ni finansiera detta?”

Det är av stor vikt att visa sina kort öppet. Vänsterpartiet ska inte behöva gå miste om röster för att väljarna känner sig osäkra och misstänker Vänsterpartiet för bluff och löftespolitik. Reformer och förändringar kostar pengar. Och pengarna tillkommer av Vänsterpartiets ”inkomstsida” bl a genom förändringar på skattepolitikens inriktning och utformning. Svårare än så är det inte.

I Vänsterpartiets motion ”Välfärd att lita på” har hela kapitlet 11 rubriken ”Skatter”. Här återger vi de två inledande avsnitten om ”Målen för Vänsterpartiets skattepolitik” och ”Inkomstskatter”. Vill man läsa hela kapitlet 11 eller hela motionen så finns den här.

11 Skatter

11.1 Målen för Vänsterpartiets skattepolitik

Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att skapa en välfärd att lita på, få fler människor i arbete, minska inkomstskillnaderna och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Skatt ska betalas efter bärkraft och välfärd fördelas efter behov.

Skattesystemet måste vara utformat så att det är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilda skattebetalaren. Vänsterpartiet vill därför betona vikten av att eftersträva ett system som är enhetligt och likformigt och som har så få undantag som möjligt. På så sätt minimeras också möjligheterna till skatteplanering. Skattefusk ska bekämpas kraftfullt.

Skatter betalar för åtaganden som medborgarna anser vara samhälleliga angelägenheter. Med hjälp av skatteuttaget finansieras offentliga investeringar i utbildning, forskning och infrastruktur som är avgörande för att bygga Sveriges ekonomiska styrka och framgång på sikt.

Skatterna betalar också för välfärdstjänster som sjukvård, skola och barn- och äldreomsorg. Att betala välfärden solidariskt via skatterna är effektivt. Dessutom är en skattefinansierad, generell välfärd ett kraftfullt verktyg för att utjämna skillnader mellan människor och därmed öka jämlikheten och jämställdheten. Men om vi ska klara detta måste vi våga vara ärliga med att skatteuttaget måste öka. Vi vet att viljan att betala skatt är god om det finns en koppling till satsningar på sjukvård, äldreomsorg och en bra skola. Alternativet är att var och en av oss måste betala för den välfärd vi behöver, t.ex. via privata försäkringar. Då är det inte längre människors behov utan plånbokens tjocklek som avgör vilken välfärd man har rätt till. Vänsterpartiets syn är att ett land som byggs med en gemensam välfärd och solidaritet i grunden är starkare än ett land där marknadens girighet får råda.

Även regeringen verkar ha insett att det finns en folklig vilja att värna den generella välfärden och meddelar i samband med vårpropositionen att man avser att göra inkomstförstärkningar på drygt sju miljarder kronor kommande år för att bl.a. satsa på skolan. Regeringens politik har hittills inneburit skattesänkningar på ca 140 miljarder kronor. Detta har bidragit till att den offentliga sektorns reala skatteinkomster har minskat med ca 7 procent mellan 2006 och 2013. Detta motsvarar en minskning med 77 miljarder kronor.

Vänsterpartiet menar att den förda politiken har inneburit ett systemskifte på skatteområdet bort från principen om likformig beskattning. Samtidigt har den bidragit till att urholka skattebaserna. Den privata konsumtionen har tillåtits att öka på bekostnad av den offentliga.

I och med det minskar resurserna till välfärden och möjligheterna till nödvändiga reformer och en rättvis fördelning av ekonomiska resurser. Skattesänkarpolitiken har främst gynnat höginkomsttagare, varav en stor majoritet är män, genom bl.a. slopad förmögenhetsskatt, sänkt fastighetsskatt för exklusiva villor och inte minst genom rejäla inkomstskattesänkningar.

Samtidigt betalar pensionärer, sjuka och arbetslösa i dag mer i skatt än löntagare vid lika inkomst. Detta menar vi är orättvist och ineffektivt. Dessutom skadas skattesystemets legitimitet. Regeringens skattesänkningar har även på ett påtagligt sätt ökat mäns nettoinkomster jämfört med kvinnors, eftersom män gynnas på bekostnad av kvinnor när skatter sänks. Män har högre inkomster och betalar därmed mer i skatt än kvinnor och därför ökar mäns inkomster mer.

Kvinnor missgynnas eftersom de, under rådande maktstrukturer, är mer beroende av de försäkringssystem och transfereringar som regeringen försämrat för att finansiera en del av skattesänkningarna. Kvinnorna missgynnas dessutom ytterligare eftersom deras livsvillkor i stor utsträckning avgörs av hur väl välfärden fungerar och den blir satt på undantag när skattesänkningar ständigt prioriteras. De nu aviserade skattehöjningarna förändrar inte bilden av en regering vars främsta politiska vilja och vapen är just skattesänkningar.

Vänsterpartiet anser att en översyn av skattesystemet behövs i form av en parlamentarisk utredning. Som beskrivits ovan har den borgerliga regeringen genom en rad beslut allvarligt urholkat skattesystemets grunder och principen om skatt efter bärkraft. Det finns också ett behov av att se över skattesystemet utifrån klimatfrågans avgörande utmaning.

11.2 Inkomstskatter

Den enskilt största posten i regeringens ensidiga skattesänkarpolitik är det s.k. jobbskatteavdraget, vars främsta syfte är att hålla lönerna nere. Genom lägre inkomstskatt, som ger mer pengar i plånboken, är tanken att kraven på löneökningar ska minska och arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft öka. Vänsterpartiet arbetar därför för att jobbskatteavdraget stegvis fasas ut till förmån för en rättvis och likformig beskattning.

Vänsterpartiet är kritiska till jobbskatteavdraget av flera skäl. Jobbskatteavdraget ger t.ex. större skattesänkningar vid höga inkomster och gynnar därmed män framför kvinnor. Beläggen för att jobbskatteavdraget skulle skapa några jobb är också mycket svaga. För ett par år sedan presenterade Institutet för arbetsmarknadspolitisk utredning (IFAU) en rapport som visar att det i princip är omöjligt att utvärdera jobbskatteavdragets effekt på sysselsättningen. Trots detta hävdar regeringen envist att jobbskatteavdraget totalt kommer att ge 120 000 fler jobb ”på sikt”.

Även om regeringens egna beräkningar av jobbeffekterna skulle stämma så innebär detta en kostnad om mer än 800 000 kronor per jobb. Slutligen innebär jobbskatteavdraget att man betalar olika mycket i skatt på sin inkomst beroende på om inkomsten utgörs av t.ex. pension, föräldrapenning eller lön.

Vänsterpartiet menar att skatteuttaget måste bli mer rättvist. Vår politik innebär att låg- och medelinkomsttagare får oförändrad inkomstskatt jämfört med i dag. Om man tjänar mer än 30 000 kr i månaden föreslår vi att inkomstskatten höjs något genom att jobbskatteavdraget trappas av. Vid en månadslön på 32 000 kronor blir skattehöjningen t.ex. 170 kronor per månad.

Om man tjänar mer än 55 000 kronor i månaden får man med Vänsterpartiets politik avstå de skattesänkningar man fått genom jobbskatteavdragen.

Samtidigt vill vi sänka inkomstskatten för de grupper som hittills inte fått ta del av regeringens skattesänkningar. Sjuka, arbetslösa, förtidspensionärer m.fl. berörs av förslaget. Vi uppskattar att vårt förslag ger en inkomstförstärkning på drygt 500 kronor i månaden för en person som är t.ex. långtidssjukskriven. På så sätt tar vi steg mot att lika inkomst ska beskattas lika. Även den orättvisa beskattningsklyftan mellan pensionärer och löntagare måste slutas.

Vi vill riva upp RUT-bidraget som drar undan alltmer skatteintäkter för varje år som går. Det används i första hand av höginkomsttagare och kostar mycket för ett fåtal, lågproduktiva arbetstillfällen med problematiska arbetsvillkor. Att vi med gemensamma skattemedel numera också subventionerar läxhjälp till barn vars föräldrar har råd att köpa den, stärker vår övertygelse ytterligare. Vi vill i stället använda pengarna till satsningar på förskolan, bl.a. till minskade barngrupper och till barnomsorg som är tillgänglig på kvällar, nätter och helger då allt fler småbarnsföräldrar faktiskt jobbar.

Som en del i finansieringen av våra satsningar på välfärden accepterar vi regeringens aviserade förslag att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande.

11.3 Skatter som styrmedel i miljöpolitiken

11.4 Företags-, kapital- och egendomsskatter

11.5 Röd skatteväxling

Länk till hela motionstexten