Då passar det bra att peka på andra initiativ som tas på området. Det är tyvärr fortfarande så att ”tillgängligheten till arbetsmarknaden” är ett mörkt kapitel. Kommunerna behöver absolut statliga insatser om det ska ske nämnvärda förbättringar. Vänsterpartiets talesperson för arbetsmarknadspolitiska frågor, Ali Esbati, berättar här hur partiet inom ramen av sitt budgetförslag ser på möjligheterna att komma till ett genombrott. (Här texten som är en kopia från Vänsterpartiets hemsida.)
——–
Vänsterpartiet presenterar idag ett 13-punktsprogram för stärka möjligheterna till arbete och försörjning för personer med funktionsnedsättning. Förslaget innehåller bland annat miljardsatsningar på ökade lönestöd och extra stöd till arbetsgivare som tar emot personer med lönestöd.
– Vänsterpartiet vill göra arbetsmarknaden tillgänglig för alla. Sverige är idag långt ifrån målet om att personer med funktionsnedsättning ska ha samma rätt och samma möjligheter som andra att delta fullt ut i samhällslivet, inklusive arbetslivet. Idag är sysselsättningsgraden bland funktionshindrade lägre än för 20 år sedan. Det är ett stort hinder för många människors frihet och välfärd. Våra förslag skulle kunna vända utvecklingen säger Ali Esbati arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Flera av förslagen i Vänsterpartiets 13-punktsprogram utgår ifrån slutsatserna i FunkA-utredningen som presenterades i maj 2012. Huvuddelen av de åtgärder som FunkA-utredningen föreslår finns med i Vänsterpartiets förslag till statsbudget. När det gäller den delen av lönekostnaden som består av statliga stöd höjs i vårt förslag taket från dagens 16 700 kronor per månad till knappt 20 000 per månad för nybeviljade stöd. Detta har stor betydelse för att bredda arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar. Satsningen kostar cirka 1,3 miljarder per år från år 3. Vänsterpartiets vill också se en förstärkning av stöden till de arbetsgivare som tar emot personer med lönestöd, för ökade kostnader som en anställning kan innebära, till exempel för rehabiliterande insatser. Vi satsar därför 1 miljard per år från år 3.
¬- Regeringen gör ibland gällande att sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning ökar. Sanningen är att många av dem ingår i Fas 3. Villkoren i Fas 3 är oacceptabla. Det är en åtgärd som har använts som en stjälpningsplats. Vi vill skapa meningsfull och utvecklande sysselsättning för alla som idag står utanför arbetsmarknaden, säger Ali Esbati
Vänsterpartiet har en övergripande politik för ett mer mänskligt arbetsliv. Den ökar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att vara en del av den reguljära arbetsmarknaden. De särskilda satsningar som vi föreslår, handlar om att anpassa arbetsmarknaden till den mångfald av förmågor och förutsättningar som är ett faktum i samhället och arbetslivet, säger Esbati.
Vänsterpartiets 13-punktsprogram i sin helhet:
• Modernisera lönestöden. Den delen av lönekostnaden som består av statligt stöd höjs taket från dagens 16 700 kronor per månad till knappt 20 000 per månad (0,45 prisbasbelopp). Stöden ska kunna anpassas efter individens behov
• Förstärk merkostnadsersättningar till arbetsgivare som tar emot personer med lönestöd, bland annat för anpassning av organisation och arbetsuppgifter, och för rehabiliteringsinsatser.
• Arbetsförmedlingen ska ha specialiserade handläggare med fördjupade kunskaper om funktionsnedsättningar. På så sätt kan den enskilde hamna rätt från början. Detta bidrar också till en förenklad ingång för arbetsgivare till Arbetsförmedlingens olika stöd. Även hela ansvaret för handläggning av arbetshjälpmedel överförs till Arbetsförmedlingen. Vi vill generellt ge Arbetsförmedlingen mindre av byråkratiska kontrolluppgifter och större resurser till förmedling och arbetsgivarkontakter – med större frihet för handläggarna att använda sin kompetens
• Skapa traineeplatser för unga i samarbete med branschorganisationer och företag med rekryteringsbehov.
• Se över möjligheten att återinföra rätten att behålla sjuk- och aktivitetsersättning för dem som arbetar.
• Åtgärder för att motverka könsskillnader när det gäller arbetsmarknadsinsatser för personer med funktionsnedsättning. Kvinnor är överrepresenterade i förberedande insatser men underrepresenterade i subventionerade anställningar. Det behövs ökad medvetenhet och interna handlingsplaner för att subventioner och arbetsmarknadsåtgärder inte begränsas beroende på kön
• Se över möjligheten att utforma ett riktat stöd till sociala företag, som oftare har möjligheter att erbjuda meningsfull sysselsättning
• Statliga myndigheter ska ta fram mål för anställning av personer med funktionsnedsättning
• Personer med psykiska funktionshinder ska ha rätt till daglig sysselsättning enligt LSS
• Se över LSS och SoL så att man som bistånd kan erbjuda kontinuerligt och stabilt stöd både till den person som fått ett arbete och till arbetsgivaren. Så kan många fler gå från till exempel daglig sysselsättning till arbete med lönestöd.
• Höjd sjuk- och aktivitetsersättning samt höjd högsta bostadskostnad i bostadstillägget. För en ensamstående med garantiersättning betyder politiken cirka 1300 kronor mer i månaden, för en sammanboende cirka 900 kronor. För personer med sjuk- och aktivitetsersättning baserad på låga inkomster (runt 20 000) blir nettoeffekten cirka 1100-1800 kronor.
• Se över kraven på kunskaper om funktionsnedsättningar i rektors- och lärarutbildningen.
• Lagstiftningen om bristande tillgänglighet som diskriminering ska skärpas.
