Det vore synd om det inte kommer fram. Våra partikamrater i riksdagen gör ett bra arbete, men mycket förblir utan större uppmärksamhet. Samma gäller säkert för ledamöter från andra partier.
Varje höst, under en hektisk tid av några få veckor, skrivs motioner, mängder av motioner – kring fyra tusen motioner brukar stämplas in under den allmänna motionstiden. Dessa motioner innehåller ett yrkande, flera yrkanden eller i några fall en mängd yrkanden. Alla inkomna texter hänvisas till riksdagens olika utskott, beroende på vad yrkandena syftar till.
I utskotten buntas motionerna ihop i olika ämnesområden och behandlas i något av utskottets betänkande. Utskottet ”överväger”, vill säga beskriver gällande ordning i en viss fråga, presenterar därefter motioner som berör denna fråga, för att slutligen formulera ett ”ställningstagande”.
De flesta motioner möts av samma öde – utskotten avstyrker motionerna. Avstyrka betyder att utskottet föreslår riksdagen att avslå motionen. Det finns en rad standardformuleringar, de vanligaste är nog att utskottet anser ”att det redan pågår ett arbete”, ”att yrkandet behandlas i annat sammanhang”, ”att yrkandet tidigare behandlats och avslagits och inget nytt i sak har tillkommit”, osv. osv.
De olika partiernas utskottsrepresentanter får finna sig i att utskottsmajoriteten har annan uppfattning och inte delar motionärens yrkande. Då kvarstår att välja endera av två möjliga markeringar: för det mesta skrivs en reservation, i något fall ett särskilt yttrande.
Daniel Riazat, Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson, företräder partiet i Riksdagens utbildningsutskott. Här reservationerna han lämnade i betänkandet 2017/18:UbU20 som hade titeln: Grundläggande om utbildningen
Fritidshem
Fritidshemmen är en del av en samlad skoldag och ska därför hålla lika hög kvalitet som skolan. Många barn börjar och slutar sin dag på fritidshemmet.
Tyvärr vistas många av dem i en torftig och osäker miljö eftersom grupperna är för stora och antalet personer i personalen för få för att en meningsfull verksamhet ska kunna erbjudas. En satsning på ökad personaltäthet i fritidshemmen är helt nödvändig för att förbättra arbetsmiljön för både anställda och barn. Det skulle förbättra möjligheterna att bedriva en meningsfull verksamhet med hög pedagogisk kvalitet.
Trots regeringens satsningar på ökad personaltäthet i fritidshemmen i budgetpropositionen för 2016 är det inte tillräckligt när det gäller personalsituationen i fritidshemmen. Regeringen har tidigare gett Skolverket i uppdrag att återinföra rekommendationer gällande gruppstorlek och
personaltäthet i förskolan. Jag anser att sådana rekommendationer också bör finnas när det gäller fritidshemmen.
Undervisning i modersmål och minoritetsspråk
Dagens elevunderlag skiljer sig mycket från när regelverket om modersmålsundervisning fastställdes. De senaste åren har tusentals barn och ungdomar kommit ensamma till Sverige, och utifrån dagens lagstiftning skulle skolan kunna neka dem att ta del av modersmålsundervisningen eftersom de saknar vårdnadshavare med annat språk än svenska i Sverige och därmed inte alltid har sitt modersmål som det dagliga umgängesspråket i hemmet. Jag anser att lagstiftningen måste förändras så att alla barn med annat modersmål än svenska garanteras undervisning i sitt modersmål. Ett sätt att gå till väga är att likställa ensamkommande barn och ungdomar med adoptivbarn i lagstiftningen. Mot denna bakgrund anser jag att en utredning bör se över rätten till modersmålsundervisning.
Vidare anser jag att det är viktigt att stärka modersmålsundervisningen eftersom ämnet stöder eleverna i deras kunskapsutveckling. Eftersom endast hälften av de barn som är berättigade till modersmålsundervisning deltar i den anser jag att regeringen bör återkomma med åtgärder för att få fler att delta i modersmålsundervisningen.
I samma betänkandet lämnade Daniel Riazat fler reservationer: Skolbibliotek, Läromedel och undervisningsmetoder, Kränkande behandling, Konfessionella inslag i skola samt Jämställdhet och könsuppdelad undervisning.
