Skip to main content

”Vinster i välfärden” – från debatten i riksdagen

Debatt igår måndag – beslut på torsdag.

Riksdagens snabbprotokoll kommer alltid tidigt på morgonen ”dagen efter”. Tydliga uttalanden, skillnader i uppfattningen blev klarlagda. Välskrivna manuskript utmärkte de flesta anföranden, replikskiften höll en godtagbar nivå.

Vill man så kan man i efterhand under ett antal timmar se och höra debatten. [Det pågår ett tekniskt arbete på riksdagens webbsida just nu, vissa störningar, det saknas länken till en del av gårdagens debatt. Här länken till den första delen.]

Här klipp från snabbprotokollet – det gäller anföranden från Vänsterpartiets talare vid gårdagens debatt:

Håkan Svenneling

Ulla Andersson

Alis Esbati

Karin Rågsjö

Daniel Riazat

Nästan ingenting att rapportera

Kommunstyrelsen i förmiddags. Nästan ingenting att rapportera. Om det inte vore för beskedet som alla väntade på. Nu blev det officiellt och offentligt vem som har fått anställning som kommundirektör. Pascal Tshibanda behöver inte längre göra förtydligandet: bara ”tillförordnad”, nej nu är han kommundirektör på riktigt. Vi vill också säga grattis till utnämningen, vi vill också ge uttryck för våra höga förväntningar. Det är oerhört mycket i Vänersborg som är påbörjat, det är mycket litet som har landat. Börjar politiken samtala mera med varandra, då mognar också politiken. En mognare, viljestarkare och mer handlingskraftig politik behöver en förvaltning med struktur och med sting. Det kan bli riktigt bra, om var och en sköter sin sida för det gemensamma bästa.

I övrigt var det tre voteringar, samtliga gällde avvikande yrkanden från de tre borgerliga partierna M , L och KD. Inga principiella frågor, inte ens en fråga av någon större vikt. Markeringar bara. Samtliga omröstningar slutade 11 mot 4.

Vänsterpartiet brukar väga alla alternativa förslag, oberoende varifrån förslagen kommer. Men denna gång var det inget vi fastnade för. Det kan ju inte heller uteslutas att våra tankar var något splittrade, för samtidigt med kommunstyrelsens möte rullade debatten i Sveriges riksdag igång. Där gäller det idag frågan om ”vinster i välfärden”. Ingenstans är skillnaden mellan Vänsterpartiet och de fyra borgerliga partierna M, C, L och KD tydligare än i denna fråga.

I morgon kommer protokollet från dagens debatt, Vänsterpartiets talare Ulla Andersson, Håkan Svenneling, Ali Esbati, Karin Rågsjö och Daniel Riazat var väl förberedda. I morgon skall vi lägga ut länkar till deras anföranden.

Visst vet vi att göra skillnad mellan ”där och här”, visst har vi kunnat vara överens i sak och i omröstningar med Moderaterna här i Vänersborg. Men nu är valrörelsen är igång och det börjar synas lokala företrädares namn under insändare och debattartiklar vars budskap vi absolut inte kan dela. Även om det märks att texterna är centralt författade, även om vi förstår att lokala politiker verkar känna sig tvungna att underteckna, så gör det såklart att avståndet här hemma blir onödigt stort.

Låt oss se fram emot en mandatperiod där alla kan komma till ett samtal. Där ingen utesluts från början. Bristande vilja att komma vidare, oförmåga att lära sig och förstå, sådant kan vara anledning att några partier droppar av. Finns murar oss emellan, så får vi hantera dessa. Men låt oss inte bygga murar alldeles i onödan. Det finns så mycket annat som behöver göras.

Nu finns det svart på vitt – det blir ett NEJ

Nästa vecka måndag, 4 juni, debatterar riksdagen frågan om vinstuttag från verksamhet i välfärdssektorn. Tre dagar senare, torsdag 7 juni, röstar riksdagen.

En kort repetition:

Vänsterpartiet kom överens med regeringen att man skulle göra upp om gemensamma budgetförslag under mandatperioden. Regeringen gav också ett löfte till Vänsterpartiet att under mandatperioden lägga fram ett förslag för begränsning av ”vinster i välfärden”.

Ilmar Reepalu lade 2017 fram den färdiga utredningen SOU 2016:78 ”Ordning och reda i välfärden.

Civilministern Ardelan Shekarabi och Jonas Sjöstedt presenterade 18 januari 2018 ett lagförslag om ”Vinststopp i välfärden”.

Beredningen skedde i riksdagens finansutskott.

Idag onsdag 30 maj blev underlaget från finansutskottet offentligt. Det handlar om två betänkanden:

Ett betänkande är i regel uppbyggt på liknande sätt.

Efter en sammanfattande inledning beskrivs regeringens lagförslag och alla motioner som har inkommit med anledning av propositionen eller alla andra motioner som har beröring med ärendet. Därefter följer utskottets ställningstagande: Denna text innehåller utskottets förslag till samtliga ledamöter inför omröstningen. Avslutningsvis återges samtliga reservationer och även särskilda yttranden. Här finns texter från partierna som kommer att förlora vid omröstningen.

Regeringen har ingen majoritet i varken utskott eller i kammaren. Inte ens när Vänsterpartiet röstar med Socialdemokraterna och Miljöpartiet räcker det till.

När mandatperioden började och hela processen kom igång såg det så ut att det skulle vara möjligt att få till stånd en begränsning av vinstuttaget. Sverigedemokraterna hade ju i valrörelsen 2014 talat för ett vinstförbud.

Nu är det som det är. De fyra borgerliga partierna M, C, L och KD kommer med gemensamma förslag och SD finns på deras sida. Den 7 juni kommer alltså lagförslaget falla. Nyfikenhet gällde i första hand hur utskottets majoritet skulle motivera sitt NEJ.

Men här två reservationer från den förlorande sidan, ledamöterna från S, MP och V undertecknade följande texter:

”Som en följd av att allt fler privata aktörer med syfte att generera vinst utför tjänster inom välfärden har det införts incitament i välfärden som kommer i konflikt med den lagstiftning och de mål som satts upp för skola, vård och omsorg. Vi anser att obegränsade vinstuttag i välfärden medför att pengar som avsatts för skola, vård och omsorg i stället används till annat, och detta ökar risken för att oseriösa aktörer genom bedrägerier eller andra former av kriminalitet försöker tillskansa sig medel som är avsedda för välfärden.
Dessutom undermineras välfärdens legitimitet. Genom att införa en reglering av vinsterna anser vi att förtroendet för de privata aktörer som är där för verksamhetens skull och tilltron till välfärdssystemet i stort kan stärkas.

Välfärden bygger på en solidarisk finansiering som tilldelas utifrån behov, vilket innebär att välfärdsområdet inte utgör en vanlig marknad. De starka finansiella drivkrafter som är förknippade med vinstsyftande aktörer riskerar att prioritera lönsamma grupper med mindre behov, på bekostnad av dem som har större behov, vilket strider mot intentionerna i lagstiftningen. Skälen för att reglera hur mycket pengar som ska lämna välfärdsverksamheten bedöms därför som starka, eftersom det kan minska incitamenten för kvalitetssänkningar och brukarselektering, t.ex. val av plats för etablering i syfte att maximera vinsten. Välfärdsbolagen drivs ofta i aktiebolagsform. En bolagsform som har som enda syfte enligt Aktiebolagslagen (ABL) att bereda ägaren vinst. Vinstmålet påverkar på ett fundamentalt sätt bolagets verksamhet då enbart aktiviteter som är förenliga med vinstintresset följs. Detta riskerar då att innebära att lagstiftarnas intentioner undergrävs och målet för verksamheten blir i stället vinsten.

En reglering av vinsterna innebär också förutsättningar för en mer tillitsbaserad styrning, eftersom det redan skulle finnas ett system för att säkerställa att pengarna används i verksamheten. En reglering som motverkar incitamenten till vinstuttag kan leda till ett minskat behov av detaljreglering av välfärdssektorn, vilket ger förutsättningar för en bättre, mer tillitsbaserad och ändamålsenlig styrning av välfärden.
En fortsatt utveckling mot allt större vinstsyftande aktörer riskerar att leda till en allt större likriktning, vilket riskerar att minska mångfalden för brukarna. Genom att reglera hur de offentliga medlen får användas ges i stället bättre förutsättningar för framväxten av en verklig mångfald av alternativ,
snarare än utbyggnaden av stora välfärdskoncerner. Sammanfattningsvis anser vi att en reglering som innebär att olika typer av aktörer endast får ta emot offentlig finansiering om de följer vissa villkor är den mest ändamålsenliga lösningen på de problem som beskrivs.” 

P.S. Någon timme efter detta ovanstående inlägg kom ett spännande inlägg på Vänsterpartiets centrala hemsida – den historiska beskrivningen är utförligt och inlägget slutar med ett utrop att vända på det lilla nederlaget i riksdagen till något stort. Läs Historien om (V)instfrågan.

Vinstuttag och Slaget om den svenska skolan

Det andra först, det första sedan … eller mycket senare?

Måndag 4 juni skall debatten föras i riksdagens kammare kring finansutskottets betänkande 2017/18:FiU43 med titeln ”Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden”. och betänkande 2017/18:FiU44 ”Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet”. Utskottet har slutfört sina överläggningar och texterna skall justeras 29 maj och finnas tillgängligt dagen därpå. Fortfarande är utgången oviss. Först när riksdagen röstar torsdag den 7 juni vet vi, hur beslutet ser ut. Men de flesta förväntar sig att en majoritet avslår propositionens olika förslag. Det blev ju också den omedelbara reaktionen när civilministern Ardalan Shekarabi och Jonas Sjöstedt den 19 januari presenterade lagförslaget.

Ett avslag betyder i klartext att frågan om vinstuttag i välfärden också i valrörelsen 2018 borde komma högt.

Men först, vad är det andra? Jo, ”Staten och kapitalet – slaget om skolan”, en dokumentär av Staffan Julén. Den sänds ikväll, måndag, klockan 20:00 i SVT1. (Kan redan nu ses på SVT-play.) ”Den svenska skolan är en av världens mest marknadsliberala. Hur hamnade vi där och vilka beslut var det som tog oss dit?

Tvekar någon att ta sig tid att titta, så kanske kan Björn Elmbrants ledarartikel i ”Dagens Arena” locka: ”Så förstörde vinstjakten den svenska skolan”. Läs den!

Tydliga markeringar

Det vore synd om det inte kommer fram. Våra partikamrater i riksdagen gör ett bra arbete, men mycket förblir utan större uppmärksamhet. Samma gäller säkert för ledamöter från andra partier.

Varje höst, under en hektisk tid av några få veckor, skrivs motioner, mängder av motioner – kring fyra tusen motioner brukar stämplas in under den allmänna motionstiden. Dessa motioner innehåller ett yrkande, flera yrkanden eller i några fall en mängd yrkanden. Alla inkomna texter hänvisas till riksdagens olika utskott, beroende på vad yrkandena syftar till.

I utskotten buntas motionerna ihop i olika ämnesområden och behandlas i något av utskottets betänkande. Utskottet ”överväger”, vill säga beskriver gällande ordning i en viss fråga, presenterar därefter motioner som berör denna fråga, för att slutligen formulera ett ”ställningstagande”.

De flesta motioner möts av samma öde – utskotten avstyrker motionerna. Avstyrka betyder att utskottet föreslår riksdagen att avslå motionen. Det finns en rad standardformuleringar, de vanligaste är nog att utskottet anser ”att det redan pågår ett arbete”, ”att yrkandet behandlas i annat sammanhang”, ”att yrkandet tidigare behandlats och avslagits och inget nytt i sak har tillkommit”, osv. osv.

De olika partiernas utskottsrepresentanter får finna sig i att utskottsmajoriteten har annan uppfattning och inte delar motionärens yrkande. Då kvarstår att välja endera av två möjliga markeringar: för det mesta skrivs en reservation, i något fall ett särskilt yttrande.

Daniel Riazat, Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson, företräder partiet i Riksdagens utbildningsutskott. Här reservationerna han lämnade i betänkandet 2017/18:UbU20 som hade titeln:  Grundläggande om utbildningen

Fritidshem

Fritidshemmen är en del av en samlad skoldag och ska därför hålla lika hög kvalitet som skolan. Många barn börjar och slutar sin dag på fritidshemmet.

Tyvärr vistas många av dem i en torftig och osäker miljö eftersom grupperna är för stora och antalet personer i personalen för få för att en meningsfull verksamhet ska kunna erbjudas. En satsning på ökad personaltäthet i fritidshemmen är helt nödvändig för att förbättra arbetsmiljön för både anställda och barn. Det skulle förbättra möjligheterna att bedriva en meningsfull verksamhet med hög pedagogisk kvalitet.

Trots regeringens satsningar på ökad personaltäthet i fritidshemmen i budgetpropositionen för 2016 är det inte tillräckligt när det gäller personalsituationen i fritidshemmen. Regeringen har tidigare gett Skolverket i uppdrag att återinföra rekommendationer gällande gruppstorlek och
personaltäthet i förskolan. Jag anser att sådana rekommendationer också bör finnas när det gäller fritidshemmen.

Undervisning i modersmål och minoritetsspråk

Dagens elevunderlag skiljer sig mycket från när regelverket om modersmålsundervisning fastställdes. De senaste åren har tusentals barn och ungdomar kommit ensamma till Sverige, och utifrån dagens lagstiftning skulle skolan kunna neka dem att ta del av modersmålsundervisningen eftersom de saknar vårdnadshavare med annat språk än svenska i Sverige och därmed inte alltid har sitt modersmål som det dagliga umgängesspråket i hemmet. Jag anser att lagstiftningen måste förändras så att alla barn med annat modersmål än svenska garanteras undervisning i sitt modersmål. Ett sätt att gå till väga är att likställa ensamkommande barn och ungdomar med adoptivbarn i lagstiftningen. Mot denna bakgrund anser jag att en utredning bör se över rätten till modersmålsundervisning.
Vidare anser jag att det är viktigt att stärka modersmålsundervisningen eftersom ämnet stöder eleverna i deras kunskapsutveckling. Eftersom endast hälften av de barn som är berättigade till modersmålsundervisning deltar i den anser jag att regeringen bör återkomma med åtgärder för att få fler att delta i modersmålsundervisningen.

I samma betänkandet lämnade Daniel Riazat fler reservationer: SkolbibliotekLäromedel och undervisningsmetoderKränkande behandling, Konfessionella inslag i skola samt Jämställdhet och könsuppdelad undervisning.

Utvisningar eller amnesti?

Måndag 9 april protesterade flera hundra människor i Kållered mot utvisningen av ungdomarna till Afghanistan.

Onsdag 28 mars debatterade riksdagen fyra betänkanden från socialförsäkringsutskottet – reservation 16 i SfU15 handlar om Vänsterpartiets ställningstagande om amnesti för ensamkommande: ”En amnesti bör införas för de ensamkommande barn som varit i Sverige i över ett år. Dessa barn drabbas extra hårt av tillfälliga lagen och Migrationsverkets rekordlånga handläggningstider skapar oro och ångest hos barnen.”

Christina Höj Larsen talade för Vänsterpartiet i denna debatt – här hela hennes anförande.

 

… behöver 168 miljarder mer till 2030

Nej, Vänsterpartiet är inte med i försvarsuppgörelsen. Den träffades mellan regeringen och M och C. En uppgörelse, som hånas av Jan Björklund, L.

Vänsterpartiet är inte heller med i pensionsuppgörelsen, där kommer regeringen överens med de fyra allianspartierna.

Däremot ska Vänsterpartiet åter ha budgetförhandlingar med regeringen. 2016 gällde det 10 miljarder till välfärden. Inga 168 som försvarsutredningen gör gällande som ett absolut behov …

Måndag 16 april ordnas i riksdagen ”Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande”. Sedan fortsätter budgetarbetet, fast i år kan valdagen 9 september förändra det mesta.

Vänsterpartiet har förhandlat med regeringen under de gångna tre åren. Många av Vänsterpartiets förslag har fått gehör. Några viktiga förslag inte. Dock lär det ha blivit 80 reformer som nu förenar regeringen och Vänsterpartiet. Och som riksdagen har ställt sig bakom. Många mindre insatser visserligen, men de betyder ack så mycket för dem som berörs av förändringarna och som gynnas av tillkommande anslag.

För regeringen förhandlar finansminister Magdalena Andersson, för Vänsterpartiet Ulla Andersson.

På YouTube finns en liten film på knappa fem minuter där Ulla Andersson berättar om hennes upplevelser i dessa förhandlingar. En film väl värd att se …

Ingen kommunal fråga

Så är det med allehanda nyhetsbrev …

Fler och fler har skaffat sig maillistor till kommunpolitiker runt om i landet. Nyhetsbrev efter nyhetsbrev dimper ner.  Många gånger blir det ”delete”-tangenten omgående, en annan gång fångas uppmärksamheten. ”Vapenexporten klubbad – tack till V och KD som drev på”. Nyhetsbrevet från DIAKONIA vänder sig till ”beslutsfattare och andra intresserade”.

V och KD – nej, det var inte det som fångade uppmärksamheten, det händer att man kan hamna på samma slutsats, det beror ju på vad frågan gäller. Men hur var det nu? ”Vapenexporten klubbad”, det måste handla om ett beslut som nyss fattades i riksdagen. Därifrån finns fyllig information att hämta. Antingen läser man protokollet från debatten eller också kan man bläddra genom betänkandet från Utrikesutskottet.

Det fanns intressanta uttalanden och markeringar, t ex följande: ”​Enligt det nya kriteriet för politik för global utveckling (PGU) ska Sverige bedöma vad som är bäst för mottagarlandet. Har mottagarlandet råd med krigsmateriel eller är livsmedel, skolböcker eller något annat viktigare? Vi anser att det måste vara mottagarlandet som bedömer vad de behöver och har råd med.”

Nej, det var inte V, det var inte heller KD – citatet kommer från Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.

Men nu är nyfikenheten stor, vad har det egna partiet att säga om detta? ”Vänsterpartiet anser att regeringen i sitt exportfrämjande arbete bör säkerställa att den svenska krigsmaterielexporten är samstämmig med Sveriges politik för global utveckling (PGU) och inte motverkar en hållbar utveckling. Det är den bärande principen bakom PGU att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling där ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv sätts i centrum. Regelverket för export av krigsmateriel bör underordnas PGU. Regeringen bör återkomma med förslag på hur man ska hantera målkonflikter och hinder för att undvika att exporten av krigsmateriel hotar en rättvis och hållbar utveckling. Tillstånd för export av krigsmateriel eller annan utlandssamverkan bör meddelas bara om det bedöms vara i linje med Sveriges PGU.”

Det är bara att konstatera att ett sådant betänkande ger en mycket bra beskrivning av vad som är den officiella svenska inställningen, som delas av en majoritet i riksdagen, och vilka avvikande uppfattningar enskilda partier vill framhålla. Det känns bra för Vänsterpartiets gräsrötter ute i landet att se att partiets företrädare är tydliga med att markera våra uppfattningar. Även om det knappast framkommer i den mediala bevakningen. Tack alltså till nyhetsbrevet från DIAKONIA och Magnus Walan som där berättade ”Vapenexporten klubbad – tack till V och KD som drev på”.

Behåll överblick

”Valets viktigaste frågor” var rubriken på diverse notiser i våra medier i slutet av förra veckan.

Vill man så kan man läsa hela rapporten ” Viktigaste politiska frågan” ( Totalt har 1586 intervjuer
genomförts). Och därtill den andra delen av undersökningen: ”Bästa parti i de viktigaste frågorna” (Totalt har 1000 intervjuer genomförts).

Sedan är det åtta enskilda som också har synpunkter och svar på vad som är viktigt, det kan man läsa sig till på riksdagens hemsida: ”Vilken fråga tror du kommer att bli viktigast i valet 2018 och varför?” Ingen fick dock frågan om vilket parti som är bäst, det var liksom ingen mening att ställa den frågan.

Men det finns också annat av intresse på riksdagens hemsida. Lika mycket som många av våra företrädare i kommunens olika nämnder anstränger sig att lära känna verksamheten och att förstå hur man gör för att upptäcka det som inte fungerar bra och vad som behöver förbättras, lika mycket är det en uppgift för riksdagens ledamöter i de olika utskotten att hålla sig ajour.

”Däruppe” är det absolut lättare att ställa rätt fråga till rätt person eller institution. Men man delar med sig, ganska schysst egentligen. Det gäller bara att ta sig tid. Och om arbetet eller annat hindrar en att ta del av informationen ”live”, så går det lika bra i efterhand.

Här två exempel: Onsdag, 7 mars på förmiddagen ”Öppet seminarium om samordnad individuell plan”. Alla som följer ”socialens” verksamhet vet om dessa ”SIP” – görs det rätt är samarbetet kring dessa planer av avgörande betydelse för den enskilde.

Dagen efter borde ledamöter i barn- och utbildningsnämnden och i Kunskapsförbundets direktionen känna sig manade: ”Öppen utfrågning om trygghet och studiero i skolan”.

Kunskapsförbundet, jovisst, här är förslaget för tisdag, 6 mars: Öppet Hus och inspirationsföreläsning. Temat är: Möt framtidens arbetsmarknad med en Yrkeshögskoleutbildning. Föreläsningen är klockan 14:00-16:00: ”Digitala revolutionen” med Bo Dahlbom. (Googla gärna ”Bo Dahlbom”!)

”Ensamkommande” i riksdag och i kommunfullmäktige

På onsdag beslutar kommunfullmäktige i ärendet ”Tillfälligt kommunbidrag för ensamkommande unga”. Det är mycket som skulle behöva tas med i debatten, men det är mest sannolikt att ordföranden Lars-Göran Ljunggren, S, begränsar alla inlägg till själva beslutsförslaget: ”Kommunfullmäktige beslutar, under förutsättning av riksdagens beslut om 2017 års höständringsbudget, att det tillfälliga kommunbidraget från staten för ensamkommande unga, tillfaller Socialnämnden. Det innebär att kommunbidraget om 2 miljoner kronor för 2017 och 1 miljon kronor för 2018 redovisas på socialförvaltningen.

Med andra ord, ingen debatt om varför kommunen får ett tillfälligt kommunbidrag och ingen debatt om hur pengarna var tänkta att användas. Att socialförvaltningen har en annan uppfattning anses inte vara en fråga för kommunfullmäktige. Debattinläggen kommer att begränsas till frågan om hur det tillfälliga kommunbidraget skall behandlas i bokföringen.

Självfallet kommer Vänsterpartiet senare att försöka samla en majoritet i socialnämnden för att komma till ett beslut i enlighet med det som varit avsikten när regeringen och Vänsterpartiet centralt hade kommit överens. Det är ju skillnad mellan socialdemokraterna i regeringen och här på hemmaplan, tyvärr.

I fredags debatterades i riksdagen Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU4 som behandlar Utgiftsområdet 8 ”Migration” i regeringens budget för 2018. Besluten kommer att fattas på tisdag, 12 december, dagen innan vårt eget kommunfullmäktige. Här gällde en del av betänkandet den aktuella frågan om det tillfälliga kommunbidraget för 2018. Bidraget för 2017 hade redan tidigare bifallits av riksdagen.

Vänsterpartiets företräddes av Christina Höj Larsen och här finns en länk till hela hennes anförande. Paula Bieler, SD, begärde replik. Här det avslutande inlägget i replikskiftet:

​Anf. 30 CHRISTINA HÖJ LARSEN (V) replik:

Herr talman! Nej, Vänsterpartiet förhandlar inte om någonting med Sverigedemokraterna. Det kommer vi aldrig att göra, och därför går vi heller inte in och förhandlar eller tittar på ett utskottsinitiativ från Sverigedemokraterna.

Det gör vi inte av två olika skäl. Det ena handlar om Sverigedemokraternas syn på vem som ingår i vårt ”vi”. Vi har hört andre vice talmannen Björn Söder säga att samer och judar inte är svenskar i någon riktig mening. Vi har hört gruppledaren Mattias Karlsson säga att Zlatan inte är svensk på grund av något sätt som han rör sig på. Vi har även hört Mattias Karlsson hej vilt anklaga unga människor med uppehållstillstånd att vara terrorister. Detta är det ena skälet till att man inte kan förhandla med ett sådant parti. Ert ”vi” är rörligt och begränsat, och det kommer aldrig att innefatta alla oss som vill ha ett samhälle som tillhör oss alla. Det andra skälet är att ni dessutom är ett högerparti. Om man kollar på er senaste budget ser man att den rikaste tiondelen av befolkningen får mer än dubbelt så stor skattesänkning som den genomsnittliga löntagaren. Den rikaste tiondelen får därtill 13 gånger så mycket som de i vårt samhälle som har minst. Sverigedemokraterna är ett högerparti för de allra rikaste. Ni visar detta gång på gång i budgeten. Ni är dessutom ett parti som hela tiden förflyttar gränsen för vem som är ”vi”. Ett sådant parti kommer vi inte att förhandla med.