• Från sammanfattningen: Sveriges kommuner och regioner har haft ett antal tuffa år. Stigande kostnader för varor, tjänster och inte minst avtalspensioner har satt hård press på framför allt regionernas ekonomi. När sedan regeringen valt att inte skjuta till de medel som behövs för att täcka kostnadsökningarna har många regioner tvingats till nedskärningar inom sjukvården. För 2025 och 2026 stärks dock kommunsektorns ekonomi påtagligt. De förbättrade resultaten beror också till stor del på genomförda besparingar och skattehöjningar. Såväl kommunerna som regionerna har flera år av besparingar och nedskärningar bakom sig, det är nu viktigt att de ges resurser att bygga upp sina verksamheter igen. Sveriges kommuner och regioner står också inför stora investeringsbehov. Många befintliga avlopps- och vattenledningar, idrottsanläggningar, sjukhus och bostäder runtom i landet har nått slutet på sin tekniska livslängd. 
• Vänsterpartiet föreslår i denna motion ett återuppbyggnadsprogram för Sveriges kommuner och regioner. Det handlar dels om en kraftfull ökning av resurser till välfärdens kärna i form av sjukvården, skolan och barn- och äldreomsorgen, dels om ett investerings- och underhållsprogram för att rusta upp och klimatanpassa den kommunala och regionala infrastrukturen – Sverigejobben.
• Hushållen är fortsatt pressade. Prisökningen för boende och livsmedel har ökat med 26 respektive 25 procent sedan januari 2022. Det är betydligt högre än löneökningarna under samma tid. Antalet människor som lever i allvarlig materiell och social fattigdom har ökat med närmare 80 procent mellan 2021 och 2023. Regeringens budget för 2025 accelererar den utvecklingen, då tyngdpunkten i politiken ligger på skattesänkningar för de som redan har. De hushåll som får mest är de som har miljoninkomster under ett år. Det till en kostnad dubbelt så stor som hela det föreslagna sektorsbidraget till sjukvården.
• Världen står inför ett klimatnödläge. För att nå våra klimatmål måste hela ekonomin ställas om. På mycket kort tid behöver omställningen av vår konsumtion och produktion sättas i centrum av samhällets utveckling. Vänsterpartiet vill ta sikte på en klimatpolitik som är strukturerad, omfattande och folkligt förankrad. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras.
• Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. En viktig orsak till de ökade klyftorna är hur det svenska skattesystemet utvecklats och fortsätter att utvecklas. Det behövs en radikal omläggning av den ekonomiska politiken. I denna motion avslår Vänsterpartiet regeringens orättvisa skattepolitik och lägger förslag på höjda skatter på kapital­inkomster, arv, gåvor och fastigheter m.m. som finansiering för satsningar på välfärden, socialförsäkringarna och bostads- och infrastrukturfinansieringar samt sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare. På så sätt ökar vi jämlikheten samtidigt som vi stärker välfärden. Så bygger vi Sverige starkare i en värld av hård global konkurrens.

Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson, ekonomiskpolitisk talesperson, presenterade under förmiddagen Vänsterpartiets skuggbudget. SVT-Forum sände klockan 10:00 från pressträffen – kan ses i efterhand på SVT-Forum eller på länken på Facebook.

Här också partiets pressmeddelande med anledning av presentationen i riksdagens presscenter. Budgetmotionen är på 140 sidor och kan laddas ner från riksdagens hemsida. Budgetmotionens rubrik är: ”För ett starkare Sverige – Klimat, välfärd och tillväxt”. Här powerpoint-underlaget som visades vid pressträffen. Se även en kort sammanfattning på SVT: ”V lägger skuggbudget – höj skatten för de rika”. 

Dagens Nyheter skriver idag på sin ledarsida: ”En budget i balans kan vara viktigare än att barnen klarar skolan”. 

Inledningsvis konstateras: ”Sveriges rektorer ställs inför ett återkommande dilemma: Att hålla sig till budgeten de fått av kommunen eller ge alla elever det stöd de behöver. Oavsett vägval riskerar de nämligen kritik. Det har blivit ovanligt tydligt under det senaste året. ”

Tidningens slutsatser är att förändringar måste till, dilemmat borde vara uppenbart för var och en. 

”Tvärtom är det oförskämt mot landets rektorer att låtsas som att det alltid är möjligt för en skola att både leva upp till skollagen och hålla budgeten. Därför är det dags att ge rektorerna direktiv, så att de vet hur de ska agera i valet mellan två onda ting.

Antingen går elevernas rättigheter först. Då får budgeten anpassas efter barnens behov, vilket förutsätter att staten tar ett större ansvar.

Eller så går budgeten först. Då måste lagen ändras så att ambitionsnivån kan anpassas efter tillgången på resurser, vilket betyder att Sverige får acceptera att fler elever inte når målen under en lågkonjunktur.

Dagens modell – där rikspolitikernas lagstiftning står mot kommunpolitikernas budget – placerar rektorn i en rävsax.”

Dagens Nyheter och andra medier uppmärksammar rapporten från Sveriges Lärare ”Nedskärningarna fortsätter”.  Den aktuella undersökningen med underlag från i stort sett samtliga lokalföreningar från hela landet framför också förslag från Sveriges Lärare.