Förhandsinformationen kom för ett antal veckor sedan. Men idag presenterades betänkandet vid en pressträff med finansminister Elisabeth Svantesson och Hans Lindberg, ordförande i kommittén som sett över det finanspolitiska ramverket. Betänkandet som överlämnades har ett något längre namn: ”Från överskottsmål till balansmål – Betänkande av Kommittén om översyn av nivån på målet för den offentliga sektorns finansiella sparande”.   Den som vill lära sig vari skillnaden ligger mellan termen undantag och avvikelse får lyssna på inspelningen av pressträffen – journalisterna frågade, kommitténs ordförande och finansministern svarade. 

Nu kommer debatten åter riktas in på frågan hur det blev möjligt att Socialdemokraterna i kommittén landade på samma slutsats som Moderaterna. I betänkandet finns ett särskilt yttrande från Centerpartiet och två reservationer från Miljöpartiet och från Vänsterpartiet. Fem – eller kanske sex – av riksdagens partier står bakom betänkandet, en solid majoritet. Det återstår att se om den gemensamma uppfattningen ger vika, när riksdagen skall ta ställning till stora frågor om mycket stora investeringar framöver. Inga undantag skall vara möjliga, avvikelser kan göras.

• Vänsterpartiets ledamot i kommittén, Ida Gabrielsson, lämnade en längre reservation till betänkandet – här inledningen: Reservation från Vänsterpartiet
  Beslutet om att förändra saldomålet i de offentliga finanserna är ett av de viktigaste beslut som riksdagen har att fatta för framtiden. Det kan framstå som en teknikalitet. Men när Moderaterna och Socialdemokraterna i kommittén nu har enats om ett balansmål så har de också enats om att dagens skattebetalare ska betala alla kommande nödvändiga och stora investeringar i järnväg, elektrifiering, elnätet och elproduktion. Investeringar som inte bara är nödvändiga för att få en fungerande infrastruktur och bygga för framtiden, utan också är helt nödvändiga för att klara klimatomställningen. Med detta beslut är det en helt uppenbar risk att investeringarna inte kommer att bli av. Därför är denna överenskommelse ett historiskt misslyckande.
  Ett tomt löfte om att ha ordning och reda i statsfinanserna har med detta tillåtits stå i vägen för att bygga Sverige starkt.

• Läs mer på Vänsterpartiets centrala hemsida: Hindra inte de investeringar som bygger Sverige starkt

V-framgång: EU-parlamentet kräver att den ryska skuggflottan stoppas

Ännu en gång en debattartikel som publicerades i nyhetsportalen Altinget. Först var det Oscar Sjöstedt och Clara Aranda, SD, som skrev en debattartikel med rubriken ”SD: Vi är Tidösamarbetets sociala samvete”. Vänsterpartiets Isabell Mixter, socialförsäkringspolitisk talesperson, replikerade: ”V: Ett skämt att SD kallar sig för Tidösamarbetets sociala samvete.”

• Isabell Mixter inleder: ”Det är med en viss overklighetskänsla som jag läser att Sverigedemokraterna nu kallar sig för Tidösamarbetets sociala samvete. SD skryter bland annat med att de inte river upp de förbättringar av sjukförsäkringen som Vänsterpartiet fick igenom 2022. När man jublar över en utebliven försämring är ambitionerna orimligt låga. När Vänsterpartiets mandat krävdes stärktes sjukförsäkringen och det var ett arbete som var tänkt att fortsätta. Men de utredningar som tillsattes efter krav från Vänsterpartiet skrotades av regeringen och SD. Därmed blir karensavdraget kvar, ersättningarna i sjuk- och aktivitetsersättningen fortsätter vara orimligt låga och förslagen om att förbättra sjukförsäkringen blev till förslag om att försämra densamma.”
• Repliken avslutas: ”Hushållen är hårt pressade efter år av covid och hög inflation. Då väljer SD och regeringen att ensidig satsa på de mest välbeställda. Vänsterpartiet har andra prioriteringar än SD och regeringen, i stället för sänkt skatt för de rika vill vi se ett robust trygghetssystem och en ekonomisk politik för vanligt folk. I vår budget föreslår vi höjda barnbidrag, ett reformerat bostadsbidrag som hänger med i den ekonomiska utvecklingen och minskar risken för skuldsättning. Vi vill slopa karensavdraget, höja ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen och a-kassan samt införa ett verkligt högkostnadsskydd i tandvården, som omfattar alla. Dessutom vill vi sänka kostnaderna i kollektivtrafiken och barnomsorgen. Att SD kan kalla sig för Tidösamarbetets sociala samvete säger nog alltför mycket om vad det är för gäng som styr Sverige.”

Vänsterpartiets Malcolm Momodou Jallow är ordförande i riksdagens civilutskott. Han beskriver i Altinget i en debattartikel bakgrunden till att utskottet har bjudit in bostadsministern Andreas Carlson, KD. (Altinget är en politiskt oberoende nyhetsportal som bevakar politiken i Sverige och EU) 

• Malcolm Momodou Jallow inleder med att skriva: ”I dag har jag, i egenskap av ordförande i civilutskottet, bjudit in bostadsminister Andreas Carlson (KD) till utskottet för att ge honom möjlighet att berätta om regeringens bostadspolitik och vad han tänker göra för att få igång bostadsbyggandet. Det rekordlåga byggandet och bostadsbristen håller i sig. Fattigdomen likaså. Priset för mat och hyra har rusat i höjden och allt fler hyresgäster har svårigheter att betala sitt boende. De höga kostnaderna är här för att stanna, för varken mataffärer eller hyresvärdar kommer att sänka priserna den dag det vänder och vinsterna än en gång slår i taket.”
• Debattartikeln avslutas: ”Jag förväntar mig tyvärr inte att bostadsministern kommer leverera några glada överraskningar under besöket i utskottet, men det vore förstås gentilt om han kunde presentera någonting överhuvudtaget som kan tänkas gynna såväl byggsektorn som låginkomsttagares möjlighet att få en egen bostad.”

Igår besvarade statsrådet Acko Ankarberg Johansson, KD, interpellationen 2024/25:80 ”Patienter från Gaza” av Karin Rågsjö. V. Interpellantens frågor till statsrådet:

• Varför vill statsrådet och regeringen inte ta emot patienter från Gaza i akut behov av vård?
• Varför är statsrådet och regeringen beredda att bistå med sjukvård till människor från Ukraina men inte från Gaza?

I debatten deltog även Tony Haddou och Andreas Lennkvist Manriquez från Vänsterpartiet och Ulrika Westerlund och Jacob Risberg, båda Miljöpartiet. Här länken till riksdagens webb-TV med inspelningen av hela debatten. Där finns även en länk till snabbprotokollet. 

Här på hemsidan fanns i inledningen av lördagens inlägg följande text:

Nog är det en aning förvirrande för den som nyvaket ställer den enkla frågan: Ja, men vem är det som styr egentligen?  En fråga – tre olika svar:

• I riksdagen (349 mandat) är det M, KD och L som med sina 103 mandat behöver stöd av SD:s 72 ledamöter – då har regeringen 175 ledamöter bakom sig. Oppositionen med S, V, C och MP har tillsammans 172 ledamöter – och så finns två ledamöter utan partitillhörighet.
• I regionfullmäktige (149 mandat) är det S, V och MP som med sina 68 mandat styr regionen, dock möter man en opposition med M, KD, C, L och SD som tillsammans har 81 mandat.
• I kommunfullmäktige (51 mandat) i Vänersborg styr S, C, KD och MP som samlar 23 ledamöter. I opposition finns idag M, L, V, MBP och SD med 25 ledamöter. I oktober 2022, efter senaste valet, var förhållandet 23 : 28 – men SD har nu endast 7 ledamöter, 3 platser är tomma efter alla avhopp. 

Nu tillkommer ett fjärde alternativ. När fullmäktige i i grannkommunen Trollhättan igår beslutade om budgeten för 2025, så fanns flera förslag. Det första kom från kommunledningens tre partier M, C och KD. Oppositionens förslag kom från S och V. Efter omröstningen gäller nu: I Trollhättan nästa år styr M, C och KD med en budget som S och V har tagit fram.

Nog är det en aning förvirrande för den som nyvaket ställer den enkla frågan: Ja, men vem är det som styr egentligen?  En fråga – tre olika svar:

• I riksdagen (349 mandat) är det M, KD och L som med sina 103 mandat behöver stöd av SD:s 72 ledamöter – då har regeringen 175 ledamöter bakom sig. Oppositionen med S, V, C och MP har tillsammans 172 ledamöter – och så finns två ledamöter utan partitillhörighet.
• I regionfullmäktige (149 mandat) är det S, V och MP som med sina 68 mandat styr regionen, dock möter man en opposition med M, KD, C, L och SD som tillsammans har 81 mandat.
• I kommunfullmäktige (51 mandat) i Vänersborg styr S, C, KD och MP som samlar 23 ledamöter. I opposition finns idag M, L, V, MBP och SD med 25 ledamöter. I oktober 2022, efter senaste valet, var förhållandet 23 : 28 – men SD har nu endast 7 ledamöter, 3 platser är tomma efter alla avhopp. 

I Vänersborg kan den intresserade på nära håll följa såväl kommunfullmäktige som regionfullmäktige, båda ordnar sina möten i mötessalen Bojorten på Sundsgatan. För oss förtroendevalda i Vänsterpartiet gäller det att hålla sig informerade inte bara i lokala frågor, mycket av det som avgörs i riksdagen och i regionen påverkar oss och alla invånare i hög grad.  Utgångspunkten är som oftast centrala dokument, budgeten för det löpande året och budgeten för det kommande året. Där finns tydliga anvisningar i vilken riktning verksamheten skall utvecklas. Men här finns skillnader mellan de tre ”nivåerna”. 

Så till den konkreta frågan: Vad händer med barn- och ungdomspsykiatrin? För våra kommuninvånare, för åtskilliga familjer, för ett antal ungdomar, för samarbetet med skolan och den sociala omsorgen är det av stor betydelse vad som sker och om det sker en utveckling till det bättre. Regionens planer i all ära – men om staten inte ger regionerna förutsättningar att finansiera verksamheten, så  hjälper det inte att vinna omröstningar i regionfullmäktige.  

Så här står det i Budget 2025 – Rödgrön ledningens utfästelse för Västra Götalandsregionen: 

”3.2 Mål: En hälso- och sjukvård som arbetar för en ökad psykisk hälsa 
Vårt samhälle har en ökad upplevd psykisk ohälsa och ett ökande söktryck till specialistpsykiatrin. I Västra Götalandsregionen finns flera strategier som pekar ut riktningen för arbetet med psykisk hälsa men den nödvändiga strukturella förändringen har försvårats av parallella strukturer, rekryteringsproblem och olösta gränsdragningar mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. Barn- och ungdomspsykiatrin kämpar med långa köer och personalbrist. Den nya enheten ”En väg in” innebär att barn och unga får en första bedömning. Med förebyggande insatser och ökad kunskap att identifiera och bemöta psykisk ohälsa i första linjen kan specialistsjukvården avlastas på lång sikt med kortare köer och bättre psykisk hälsa som ett resultat. Det måste finnas en bred och jämn kompetens inom hela första linjen för att ta hand om den ökade psykiska ohälsan. Västra Götalandsregionen ska utöka arbetet med tidiga insatser.
För att samordna arbetet som syftar till att öka den självupplevda psykiska hälsan hos invånarna i Västra Götaland måste Västra Götalandsregionen arbeta med förändringsarbete och samarbeta med fler aktörer. Västra Götalandsregionen kämpar även med ett ökande söktryck till specialistpsykiatrin. Västra Götalandsregionen ska genomföra den nödvändiga strukturella förändringen som länge har försvårats av gamla strukturer, kompetensförsörjning och gränsdragningar mellan kommuner och Västra Götalandsregionen.
Västra Götalandsregionen har tilldelats att bedriva vård inom de högspecialiserade områdena könsdysfori och könskorrigerande vård tillsammans med region Västerbotten. Det är ett viktigt steg mot en uppbyggnad av könsdysfori och könskorrigerande vård för att patienter ska få utredning och vård inom rimlig tid. Beredningen för psykisk hälsa får fortsatta medel för sitt arbete med att främja samordning och innovation inom psykisk hälsa.”