När migrationsminister Johan Forssell bjöd in till pressbriefing i slutet av den gångna veckan, så blev tidningsrubrikerna nästan likalydande över hela landet: ”Asylinvandringen lägsta på 40 år” – ”Lägsta asylinvandring på 40 år”. Några medier valde rubriken: ”Rekordlåg asylinvandring – behöver minska”. Johan Forssells bilder från presentationen finns på regeringens hemsida, där finns även en länk till inspelningen. Migrationsministern talar för regeringen och är stolt över vad som har utmärkt 2024. Han ansvarar för migrationsfrågor: 4 propositioner – 6 lagrådsremisser – 3 skrivelser – 6 nya utredningar – 8 mottagarna utredningar. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ivrar att  visa Sverigedemokraterna: Se här, vi kan! Sista bilden i Johan Forssells presentation är en sammanfattning: ”Den lägsta asylrelaterade invandringen sedan 1985” – ”Totalt sett färre beviljade uppehållstillstånd” – ”Andelen utländska experter och talanger ökar” – ”Antalet asylsökande har minskat med 42 procent sedan 2022 medan det har ökat med 4 procent i EU under samma period” och ”Ett ökat återvändande”. 

En fråga som behöver ställas. Asylsökande kommer från många länder. Flykt från förföljelse och krig, från hunger och svält är aktuell för miljontals människor. ”Kom inte hit!” Det är Johan Forssells och regeringens budskap. I många av dessa länder ordnas det dock fortfarande utbildning, även om det är få som har förmånen att utbilda sig när resurserna inte räcker till. Då öppnar Sverige dörren och hälsar välkommen. ”Experter och talanger – ni är välkomna!” Vi får dem gratis, kostnaden för utbildningen har redan betalats av andra, vilken deal för oss! Sjuk dubbelmoral!

På kommunens hemsida finns den digitala anslagstavlan. Där har nu informationen om alla sammanträden 2024 tagits bort och endast almanackan för första och andra halvåret 2025 ligger framme. Socialutskottet under socialnämnden och överförmyndarnämnden har redan träffats. Nästa vecka onsdag möts demokrati- och jämställdhetsberedningen. 

De folkvaldas demokrati- och jämställdhetsberedning  Kommunfullmäktige är direkt utsedda av väljarna i allmänt val. Därefter har kommunfullmäktige beslutat att demokrati- och jämställdhetsberedningen ska vara en beredning till kommunfullmäktige. Demokrati- och jämställdhetsberedningen består av lika många ledamöter och ersättare som partier i kommunfullmäktige. Det är fullmäktige som har utsett dem i enlighet med partiernas förslag. Kommunfullmäktige har också utsett ordförande och vice ordförande. Medborgarnas demokrati: Beredningen har egna idéer och tar egna initiativ. Men det räcker inte! Hur demokratin fungerar i kommunen berör alla medborgare och därför vill beredningen ha in synpunkter och förslag till förbättringar. Därför välkomnar beredningen dina synpunkter. (Kontaktuppgifter)

Att komma med idéer och att ta egna initiativ förutsätter att beredningens ledamöter håller sig informerade. Och information är det som står på kallelsen för årets första möte. Utvecklingsledaren Erika Johansson informerar om Medborgarundersökningen 2024. Ledamöterna i kommunstyrelsen fick utförlig information redan innan årsskiftet. (Vänsterpartiets ledamot i kommunstyrelsen redovisar medborgarundersökningen på sin blogg.) Men beredningen får mer stöd från utvecklingsledaren – Erika Johansson informerar om jämställdhetsmyndighetens metodhandbok. Tanken är att beredningens ledamöter förbereder sig genom att i förväg ta del av underlaget, dels ENGAGERA DITT LOKALSAMHÄLLE, dels DEN LOKALA DEMOKRATIN ÄR INTE JÄMSTÄLLD  samt JÄMSTÄLLDHET I LOKALT ENGAGEMANG OCH POLITIK. 

Tidningen Dagens Samhälle vänder sig till läsare som intresserar sig för frågor som anknyter till ärenden i den kommunala och regionala politiken. Fullmäktiges ledamöter erbjöds i början av mandatperioden att teckna en prenumeration. Varje vecka finns artiklar och notiser om sådant som våra förtroendevalda bör känna till. Här finns bakgrundsmaterial för viktiga beslut i kommunala nämnder och i fullmäktige. Årets första nummer av DS tar bland mycket annat upp vad som är aktuellt i ”utrednings-Sverige”: ”35 utredningar att hålla koll på 2025”. Registret underlättar: Socialtjänst – Sjukvård – Arbete, bidrag och integration – Brott, välfärdskriminalitet och korruption – Skola – Energi, klimat och hållbarhet – Beredskap och civilt försvar – Politik.

Här lite om en utredning för att visa hur värdefull tidningens presentation är för våra förtroendevalda: ”31/1: Införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över ämnet svenska som andraspråk för att bättre möta behoven hos elever med olika kunskapsnivå. Samtidigt ska utredaren analysera om modersmålsundervisningen påverkar integrationen och den svenska språkutvecklingen negativt – och om så är fallet föreslå åtgärder. Läs mer om utredningen här.” Så långt texten i DS. 

Utredningens slutsatser läggs fram efter fjorton månaders utredningsarbete. En relativ kort tid för att vara en statlig utredning.  En alldeles för lång tid, tycker andra – i Tidöavtalet står följande: ”En utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfta att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket.” För och emot, för eller emot? Tidöavtalets formulering låter som ”emot”, bort med modersmålsundervisning! Men visst, det förekommer att förutsättningar för god kvalitet i undervisningen är obefintliga. Skadan är större än nyttan. 31 januari är det tänkt att utredningen blir offentlig. Utredaren har säkerligen haft stöd i forskning som tidigare har publicerats. Här några lästips:

Examensarbete om modersmålsundervisning i Malmö: En studie från Malmö högskola undersökte hur modersmålslärare arbetar för att uppnå kursplanens mål och vilka faktorer som påverkar deras undervisning. Resultaten indikerar att begränsad undervisningstid, brist på läromedel och otillräcklig samverkan med övriga lärare kan hämma effektiviteten i modersmålsundervisningen.

Studie om modersmålsundervisningens betydelse för tvåspråkiga elevers lärande: En studie från Göteborgs universitet undersökte hur elevernas prestationer i skolämnen påverkas av deltagande i modersmålsundervisning.
Resultaten tyder på att elever som deltar i modersmålsundervisning kan förbättra sina prestationer i andra skolämnen, vilket understryker vikten av modersmålsundervisning för akademisk framgång.

Vetenskapsrådets forskningsöversikt om integration och utbildning: Denna översikt sammanfattar forskning om modersmålsundervisning i den svenska skolan, dess utmaningar, möjligheter och effekter. Den belyser hur modersmålsundervisning kan stödja integration och utbildning för flerspråkiga elever.

Tidningen Vi Lärare refererade en riksdagsdebatt kring frågan om syftet med utredningen. Vi lär få veta mer 31 januari.

Visserligen går det att visa respekt för att någon annan tänker på annat sätt. Men det hindrar inte från att föra fram kritik. Så kan man förstå Monica Sondes inlägg på SKR:s hemsida under rubriken ”Retoriken om digitalisering – bromskloss som hindrar en modern betygssättning?”. Hon är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR. I hennes blogg nämns varken utbildningsminister Johan Pehrson, L, eller skolminister Lotta Edholm, L, men visst känns det näraliggande att undra vem eller vilka som är ”bromskloss”. Här ett citat från SKR-bloggen: ”I dagarna presenterade AI-kommissionens viktiga slutsatser. AI utvecklas i snabb takt, och kommissionen menar att Sverige redan har halkat efter internationellt. Detta kan påverka vår framtida innovations- och konkurrenskraft. Kunskapen hos hela befolkningen är avgörande och kraftsamling behövs. Det är väl känt att ett område lyste med sin frånvaro. Skolan. Och det kan man inte beskylla kommissionen för, eftersom den hade utredningsdirektiv om att lämna skolan utanför. Vi är många som både förvånas och oroas över detta. Utvecklingen går fort och unga behöver förberedas för en arbetsmarknad och ett arbetsliv som kommer se annorlunda ut, till följd av bland annat AI. Då måste rimligtvis skolan vara en del av den färdplan som ska tas fram. Skolan är basen, det är där grundläggande digital kompetens ges.”

Vad står det om ”skolan” i AI.kommissionens rapport ”Färdplan för Sverige”? Ja, man visar respekt för det som uttryckligen sades i direktiven: ”Kommittén ska emellertid inte lämna förslag som avser skolväsendet.” I rapportens avsnitt ”AI för alla – Kompetenslyft för alla” återfinns kommitténs tankar och förslag som avser Folkbildning och Utbildningsväsendet. Här ett citat som förmodligen föranleder läsaren att vilja ta del av hela avsnittet: ”AI i undervisningen skulle också kunna ge en djupare insikt i varje elevs  läroprocess. Lärare kan se vad elever studerar, hur länge de gör det, vad som fastnar, vad som är svårt, och vad som är intressant eller ointressant. Det här får givetvis inte äventyra elevernas integritet. Men använt med omdöme ger det utrymme för stöd där det verkligen behövs och möjlighet att följa lärandet i realtid på ett sätt som inte är möjligt i dag. En viktig effekt av allt detta är att det skulle kunna öka skolans möjligheter att utjämna livschanser för elever med olika förutsättningar, bakgrund och motivation. Från forskningen vet vi exempelvis att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för barnens framgång i skolan, där barn med högskoleutbildade föräldrar har en klar fördel jämfört med andra – en ojämlikhet som i hög grad skulle kunna begränsas med tillgången till en AIlärare. I interaktionen med AI-läraren behöver eleven inte heller känna sig dum om den inte förstår och kan fråga hur många gånger som helst.”

Kommunens förtroendevalda fattar varje år ett otal beslut. Somliga ”på rutin” – här gäller det frågor som i regel bara gör ett svar möjligt, men där det ändå krävs att svaret formellt landar i ett beslut. Men en mängd viktiga beslut växer fram i en lång politisk process som involverar förtroendevalda i någon eller några eller också i alla nämnder, i kommunstyrelsen och slutligen i kommunfullmäktige. Kommunens budgetbeslut, där Mål- och resursplanen för nästkommande år och för några år framöver fastställs, brukar anses vara det viktigaste beslut framför alla andra som klubbas varje år. ”Anvisningar och tidsplan för arbetet med Mål- och resursplan 2026-2028” är rubriken på ett dokument som kommunstyrelsen tog tidigare. Där framgår också att budgetberedningen redan fått tillgång till information om planeringsförutsättningarna. Budgetberedningen samlar samtliga fem ledamöter från kommunstyrelsens arbetsutskott. Gruppen kompletteras av gruppledaren för partierna som saknar plats i arbetsutskottet. Information och diverse handlingar som lämnas till beredningen under våren betraktas som arbetsmaterial och utgör därmed inte offentliga handlingar som kan sökas i webbdiariet för nedladdning. 

Ingen regel utan undantag – i webbdiariet finns handlingen ”VÄNERSBORGARNA” med underrubriken ”Befolkningsutveckling, prognos och levnadsförhållanden 2024”. Skulle nedanstående sammanfattning väcka nyfikenhet, klicka på länken för att ladda ner hela dokumentet. 

Sammanfattning
Den ekonomiska utsattheten skiljer sig mycket mellan Vänersborgs olika geografiska områden. Det är fyra bostadsområden där fler än var femte invånare lever med låg ekonomisk standard. Andelen invånare som någon gång under året erhållit försörjningsstöd har legat stabilt över tid men har de senaste åren sänkts något, 2023 uppgår andelen till ca 3,5 procent av befolkningen. Vänersborg har högre ohälsotal än snittet i både regionen och i riket. Även det självskattade hälsoläget visar på lägre nivåer än länet och riket. Andelen sjuk- och aktivitetsersättningar har sjunkit över tid medan sjukpenningnivån ökar något. Bland elever är de flesta nöjda med livet. Den fysiska aktiviteten bland elever är låg. Valdeltagandet i Vänersborg var något lägre än rikets genomsnitt. Det är på grund av de låga deltagarsiffrorna i delområde Flanaden-Torpa (66,8) och Bangatan-Marierovägen (75,3). Det låga valdeltagandet syns främst bland den unga befolkningen. Vänersborgare har under längre tid deltagit i lägre grad i sociala aktiviteter än genomsnittet i länet. Även om andelen med lågt deltagande ökat generellt under pandemin i Sverige, har Vänersborg haft högre siffror. Dock känner sig inte vänersborgaren ensam i någon större utsträckning än genomsnittet i länet; snarare lägre. Vad gäller deltagande i folkbildning engagerar sig äldre i högre grad än yngre. Sedan 2022 har deltagandet i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet i Vänersborg ökat i åldersgrupperna över 25 år, medan de minskat i de yngre åldrarna. Den mest populära aktiviteten i Vänersborg, utöver deltagande i sociala medier, var att besöka bio eller teater.

Tidningen ETC har på nyårsafton ett uppslag under rubriken: Politiska profilerna – Det här hoppas vi ska hända nästa år.

Ali Esbati, Ekonom, tidigare riksdagsledamot (V) skriver:  ”Främst: att folkmordet i Gaza slutar. Det går bortom smärtan över att veta att barn och vuxna dödas och lemlästas. Det är nog ingen händelse under efterkrigstiden som så tydligt har inneburit ett angrepp på folkrätten och regelverket för universella mänskliga rättigheter. Det innebär också en boost för rasistiska och reaktionära krafter över hela världen – alla som besväras av begränsningar i nedåtriktat utövande av makt. 

I förhoppningen att folkmordet upphör, vilar motsatsen: att motståndet värnar och vidgar det progressiva rummet mer allmänt. Jag hoppas på en vänster i bred mening där fler agerar mindre inåtblickande och självcentrerat ogint, och istället söker makt över dagordningen – för att stärka välfärden; omfördela från en socialt och ekonomisk nedbrytande överklass till det gemensamma; värna fackföreningar, civilsamhälle, kulturliv, journalistik och annat som behövs för en livskraftig demokrati; och inte minst få igång massiva investeringar för en rättvis klimatomställning.”

Tidö-avtalet från 2022 innehöll tjugo sidor under rubriken ”Direktiv samarbetsprojekt Migration och integration”. Utfästelser där förde med sig att det sattes igång en mängd utredningar under mandatperioden. Somliga utredningar varit ute på remissronder, ett antal har sedan blivit propositioner till riksdagen och några av dessa har redan beslutats. Vad som är ”på gång” kan man se på denna sida . Här samlas länkar till själva utredningen, till enskilda förslag från utredningen, till vilka instanser och kommuner en begäran om remiss har skickats, och även till remissvar som inkommit. På riksdagens hemsida finns länkar till regeringens propositioner, till utskottsbetänkanden som utgör underlaget för beslut i kammaren, och till beslut som har fattats med uppgift om när beslutade lagar träder i kraft. Ändå är det inte lätt att orientera sig – blev det så som det var tänkt, följde utredaren Tidö-avtalets linje, landade utredarens alla förslag i propositionen, blev det ändringar när utskotten överlade, när det slutligen röstades? Det hände ju några få gånger att tunga remissinstanser eller också lagrådet kom med invändningar som beaktades. Tack och lov. 

Den som vill behålla överblicken har tillgång till en annan källa – Delmi, Delegationen för migrationsstudier. Det finns en sida som sammanställer allt som delegationen publicerar med anknytning till Tidöavtalet: ”Delmi följer den migrationspolitiska utvecklingen i Sverige löpande. Det är därför en viktig uppgift för Delmi att samla kunskap kring de migrationsfrågor som behandlas i Tidöavtalet. På denna sida kan ni, bland annat, ta del av en översikt över de statliga utredningar som har initierats under mandatperioden och som direkt berör migration och integration, samt läsa relevanta Delmipublikationer inom några av de kunskapsområden som finns omnämnda i Tidöavtalet. Sidan uppdateras kontinuerligt.” Lediga stunder framöver? Pass på!

Riksdagens talman har nu hemförlovat ledamöterna. Den sista dagen var dock fylld med debatter och ett antal beslut. Som alltid kan man i efterhand genom Webb-tv och snabbprotokollet ta del av allt som sades. För våra lokala förtroendevalda var det som anfördes på punkten ”Utgiftsområde 24: Allmänna bidrag till kommuner” av särskilt intresse. Talare efter talare läste upp sina anföranden, fyllda med siffror och påståenden avsedda att …, tja, vem vände man sig egentligen till? I den stora plenisalen fanns ett fåtal ledamöter, partiernas representanter från finansutskottet vars betänkandet 2024/25:FiU3 debatterades. På riksdagens hemsida finns sammanfattningen under rubriken ”Beslut”.

Vänsterpartiets gruppledare, Samuel Gonzales Westling, talade fritt från början till slutet av sitt anförande. ”Herr talman! När jag skulle sätta mig i en stol här i kammaren alldeles nyss tog jag emot mig med händerna, varpå bröts armstödet av. Det var ju inte bra, men jag tänker att det faktiskt symboliserar vad som sker i Sverige just nu. Det är nämligen någonting som håller på att gå sönder.” Anförandet avslutades: ”Vi i Vänsterpartiet vill börja återställa välfärden. Vi börjar med att ge ytterligare 20 miljarder till kommuner och regioner för nästa år. Detta är dock inte tillräckligt för att reparera den skada som redan har åsamkats det svenska välfärdssamhället. Utöver detta avvisar vi de försämringar som regeringen vill genomföra i tandvården för unga. Det finns ett parti i riksdagen som inte sitter med i regeringen men som stöttar den. Det partiet gick till val på att man skulle göra tandvården avgiftsfri, men det som sker nu är att avgiftsfri tandvård för unga tas bort. Det tycker inte vi i Vänsterpartiet är bra. Vi tycker att ungdomar ska få tandvård – det är rimligt. Jag skulle önska att vi i denna kammare, av respekt för svenska folket, faktiskt förde en seriös debatt om vilken typ av välfärdssamhälle vi vill se. Vi har hört här i dag att man gärna sneglar över till andra sidan Atlanten. Om man är ute efter en amerikansk typ av sjukvård, där var och en ska betala för sig själv genom försäkringslösningar, tycker jag att man ska vara ärlig och säga det. Då blir det också möjligt för svenskarna att säga vad de vill ha och vad de inte vill ha.

Jag tycker inte att det är särskilt respektfullt mot svenska folket att smyga igenom en privatisering av välfärden och att smyga igenom att välfärden ska försämras till den grad att folk väljer att skaffa sig försäkringar på grund av att välfärden inte fungerar och på grund av att den styrande majoriteten inte har förmåga att tala ur skägget och säga vad det faktiskt är man vill göra. Jag tycker inte att det är särskilt respektfullt mot svenska folket. Jag önskar att vi framöver kan ha seriösa debatter om vad vi vill med välfärden och hur den ska finansieras. Då kan svenska folket på allvar ta ställning till vilken typ av samhälle man vill ha.” 

Och inte att glömma – nästan sist på dagen hade Samuel Gonzales Westling en interpellationsdebatt med statsrådet Erik Slottner, KD, som också är något som våra lokala förtroendevalda bör ta del av: ”Formalia som politiskt verktyg”. Erik Slottner sade avslutningsvis: ”Jag får tacka ledamoten för den här interpellationsdebatten och det här samtalet. Jag tror att vi delar mycket och har samma grundinställning, framför allt när det gäller att man runt om i landet – oavsett om det är i kommunen, regionen eller den här kammaren – ska diskutera ideologi. Jag tror att det är väldigt uppfriskande om det även kan diskuteras på kommunsidan.”