Utredningen ”En skola utan vinstintresse” tillsattes i juli 2022 av S-regeringen. Tidö-partierna ändrade det ursprungliga uppdraget genom flera tilläggsdirektiv och gav samtidigt utredaren mer tid. Slutlig redovisning skall ske senast den 31 december 2025, men inom kort, den 28 mars 2025, lägger utredaren fram ett delbetänkande. Huvuduppdraget för utredningen är att säkerställa att skattemedel avsedda för skolan används till att finansiera driften av skolans verksamheter, med syfte att öka kvaliteten och likvärdigheten i skolväsendet. Kvalitet och likvärdighet var nyckelorden i ett webbsänt seminarium i torsdags. Almega Utbildning sökte svaret på frågan: ”Hur viktig är vinsten för kvaliteten i svensk skola?”  Almega Utbildning är det nya namnet på det som var Friskolornas riksförbund. Seminariet annonserades med följande uttalande: ”Under lång tid har svensk skoldebatt präglats av frågan om vinst och hur den påverkar kvaliteten. Det finns olika perspektiv om vikten av vinsten, oavsett vilken åsikt man har. Tidöpartierna har tillsatt en utredning om att bland annat föreslå reglering av vinstutdelning och som presenteras i april. Almega Utbildning vill bidra till en konstruktiv debatt genom att belysa kvalitet och vinst i skolan ur flera perspektiv. Vad är kvalitet i skolan? Hur påverkas eleverna och rektorer, vad säger akademin och hur fungerar det med den kommunala verkligheten? Delta i diskussionerna om och hur vinsten påverkar svensk skolas kvalitet och utveckling.” (Se inspelningen här.)

Johan Enfeldt är socialdemokrat och utredare på LO:s enhet för samhällspolitik. Han skriver regelbundet på LO-bloggen, dagen efter seminariet med rubriken: ”Almega rensar ut skolans kompensatoriska uppdrag ur likvärdighetsbegreppet”. Den centrala tesen i hans sammanfattning av seminariet är att Almega Utbildning ”lanserade en definition av likvärdighet som inte alls är den vi varit vana vid under de senaste 20 åren”. Enfeldt skriver: ”Likvärdighet i skolan brukar definieras som tre punkter: lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompensatorisk. Så lyder definitionen i Skolverkets färska rapport om likvärdighet i förskolan. Så stod det också i Skolverkets rapport Likvärdighet i svensk grundskola från 2012, och samma definition användes i den stora likvärdighetsutredningen från 2020. Även i OECD:s beskrivningar av likvärdighet i skolan är det kompensatoriska inslaget centralt. Almega Utbildning lanserar nu en annan definition: lika tillgång till utbildning, likvärdig utbildning och utbildningens lika värde.”

Om två veckor lägger utredaren fram ett delbetänkande.  Det finns en viss nervositet hos Almega Utbildning.

Igår överlämnande OECD-representanter rapporten om Sveriges klimat- och miljöpolitik. Rapporten är på engelska och kan laddas ner på denna länk. I inledningen av rapporten finns på sida 9-11 en sammanfattning av  OECD:s synpunkter – här en översättning av rubrikerna (Google translate):

• Sverige har gjort framsteg när det gäller frikoppling men har en bit kvar för att uppnå miljökvalitetsmålet
• Landet behöver en handlingsplan för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030…
• …och för att bättre integrera biologisk mångfald i skogsbruk och jordbruk
• För att nå ambitiösa vattenkvalitetsmål krävs mer kostnadseffektiva åtgärder och snabbare framsteg
• Det gröna skatteskiftet har vänt
• Vägprissättning skulle bidra till att hantera externa transporteffekter
• Sverige är ledande på många klimatrelaterade indikatorer
• Sverige bör behålla sin klimatambition som de senaste politiska förändringarna har skapat osäkerhet
• Att skapa en möjliggörande miljö kommer att vara nyckeln för att uppnå övergången till netto noll
• Det potentiella bidraget av kompletterande åtgärder för att uppfylla klimatmålen förblir osäker

I slutet av veckan besvarar skolminister Lotta Edholm en interpellation från Vänsterpartiets ledamot Nadja Awad. Under rubriken ”Resurser och kompetens för att stötta elever med NPF” inleder Nadja Awad med att hänvisa till skollagen: ”Skolan ska enligt skollagen ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. De elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de bedömnings- eller betygskriterier som gäller ska också ges stöd för att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.”

Skolverkets rapport ”Grundskolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” är bakgrunden till interpellationen. På Skolverkets hemsida beskrivs rapporten kortfattat. Det är tre frågor som ställs i interpellationen och som skolministern kommer att svara på:

1. Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att säkerställa att skolorna får de resurser de behöver för att elever med NPF ska kunna få det stöd de har rätt till? 
2. Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att säkerställa att kommunerna får de resurser de behöver för att skolorna ska kunna ge elever med NPF det stöd de har rätt till?
3. Vilka andra åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att elever med NPF får det stöd de behöver?

Klimat- och Näringslivsdepartementet skickade idag ut en remissbegäran till 170 instanser, däribland Vänersborgs kommun och Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Det handlar om Miljöberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till åtaganden inom biologisk mångfald. Detta betänkande SOU2025:21 presenterades i mitten av februari och har redan föranlett otaliga debattinlägg. Ett stort betänkande som omfattar 953 sidor. I underlaget finns fyra reservationer, V, MP, S och C. Dessutom två särskilda yttranden från S och C, men även från SD, L, KD och M. För Vänsterpartiets undertecknades reservationen av ledamoten Andrea Andersson-Tay. I inledningen av elva sidor reservationstext skriver hon: ”Miljömålsberedningens uppdrag har erbjudit möjligheter att lägga fram förslag som hade kunnat göra stor skillnad för den biologiska mångfalden och för det svenska klimatarbetet. Tyvärr har dessa möjligheter till stor del tillintetgjorts av en grundmurad ovilja från högerpartiernas representanter att lyssna till och beakta aktuell forskning om biologisk mångfald och kolinlagring. Beredningen har varit under hårt tryck från skogsindustrins lobbyister som på inga villkor vill minska avverkningen av svensk skog. Det är uppenbart att dessa aktörer har haft högerpartiernas öra och därmed har fått stort genomslag för sina ståndpunkter i betänkandet.”

I ett annat pressmeddelande från departementet berättas att statsrådet Pourmokhtari har beslutat om nya ledamöter i Miljömålsberedningen. För Vänsterpartiet deltar nu riksdagsledamoten Kajsa Fredholm i beredningens fortsatta uppdrag.  

Jämställdhetsinstitutet presenterade tidigare i år en rapport: ”Ska vi vänta i 800 år på jämställdheten?”  Rapporten behandlar löneinkomstgapet, klass, kön och etnicitet i Sverige. Lite mer än tjugo sidor. 

Sverige måste lätta på budgetreglerna för att göra nödvändiga investeringar i totalförsvaret. Det meddelade Vänsterpartiets ordförande Nooshi Dadgostar och ekonomisk-politiska talesperson Ida Gabrielsson på en pressträff igår torsdag.. Det är ett nytt säkerhetspolitiskt läge i Europa sedan Donald Trump valde att ställa sig på Putin och Rysslands sida i det folkrättsvidriga anfallskriget i Ukraina. Rysslands aggressions- och expansionsplaner hotar hela Europa. Det pausade militära stödet till Ukraina, förhandlingarna med Ryssland där Europa lämnats utanför och Trumps anspråk på Grönland har tydligt visat att Europa måste klara av att garantera sin egen säkerhet. Detta ställer krav på våra samhällen. Vi måste bygga Sverige starkt och det behöver gå snabbt. Vi har en stor beredskapsskuld som nu snabbt behöver täppas igen. Det svenska totalförsvaret behöver stärkas. Vid sidan av den militära upprustningen handlar det bland annat om en upprustning av infrastrukturen, inte minst järnvägen, som dras med stora brister, en förstärkning och utbyggnad av elnäten och en sjukvård som fungerar i både kris och i värsta fall krig. 

Tidigare i veckan gick EU-kommissionen ut med ett förslag om att bland annat lätta på budgetreglerna för att få loss 9000 miljarder kronor till försvarssatsningar. I Tyskland meddelar blivande förbundskansler Friedrich Merz att de släpper på skuldbromsen. De kommer också att avsätta en särskild fond på 500 miljarder euro för att finansiera industri- och infrastrukturprojekt utanför den normala budgeten under det kommande decenniet. De svenska partierna har välkomnat von der Leyens initiativ. Men här hemma ligger de strikta budgetreglerna kvar. Det är anmärkningsvärt. Nu måste regeringen inse att det är ett nytt läge, de strikta budgetreglerna är överspelade även i Sverige. Vi menar att även det svenska regelverket bör anpassas till det nya omvärldsläget liknande vad som nu sker i Tyskland och i EU. 

Det går inte att surra sig fast vid ett ramverk som var utdaterat redan när det infördes. Vi behöver få bort investeringsbromsen för att snabbt bygga ett starkt samhälle redo att klara kriser och i värsta fall krig. Se pressträffen:
https://www.youtube.com/live/T3U4WQwSMIE

Antalet stressrelaterade sjukskrivningar har ökat med 25 procent på fem år och kvinnor är klart överrepresenterade i statistiken. Under 2024 stod kvinnor för hela 79 procent av de stressrelaterade sjukfallen. Balansen mellan arbetsliv och fritid, mellan arbete och återhämtning och förhållandena i arbetslivet bidrar till att kvinnor drabbas så mycket oftare av stressjukdomar än män. Kvinnodominerade jobb präglas av otrygga anställningar, underbemanning, och deltider, vilket i sin tur ger låga och osäkra inkomster. Alla de faktorerna ökar risken för stress. Vänsterpartiet vill att alla ska ha rätt till fasta jobb på heltid, kortare normalarbetstid och att fler anställs inom vård och omsorg. Alla ska ha tid att leva och en lön som går att leva på!

Till hösten minskar antalet friskolor i Trollhättan – eller hur var det nu? Antagningen till gymnasieskolan i Fyrbodal sköts centralt och samordnat. På hemsidan kan man läsa: ”Sammanslagning av två gymnasieskolor i Trollhättan. Under hösten 2025 kommer en sammanslagning ske mellan Praktiska gymnasiet och Drottning Blankas gymnasium i Trollhättan. Detta kommer innebära namnbyte på skolorna: Drottning Blankas Gymnasieskola Trollhättan byter namn till Drottning Blankas Gymnasieskola Trollhättan och Praktiska Gymnasiet Trollhättan byter namn till Drottning Blankas Gymnasieskola Trollhättan 2. Observera att detta inte är aktuellt förrän till hösten, skolorna har alltså inte bytt namn ännu.” Därutöver kan man läsa: ”Ingen antagning till Drottning Blankas Gymnasieskola 2025. Drottning Blankas Gymnasieskola i Uddevalla kommer inte att anta några elever antagningsår 2025. För mer information kring detta hänvisar vi till rektor på skolan.”

Det är dock inga nyheter. Den som följer utvecklingen på friskolemarknaden vet att alla dessa skolor visserligen har olika namn men endast en gemensam ägare, AcadeMedia. Förresten, vem äger AcadeMedia? Svaret är: Mellby gård är den största ägaren i AcadeMedia men tillsammans har utländska ägare en majoritet av aktierna. De har namn som Cobas Asset Management SGIIC S.A, DWS Investments, Taiga Fund Management AS, LOYS AG, Dimensional Fund Advisors, Holberg Fonder och Ennismore Fund Management. Och den som vill veta mer rekommenderas att läsa genomlysningen: ”Academedia mörkar pengar till utländska ägare – delar ut 78 % av vinsten!”

Kunskapsförbundet Väst har två ägare, Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Varje budgetår lämnar kommunerna var sin del av förbundsbidraget till Kunskapsförbundet, av summan 554 miljoner kommer 60%=332 miljoner från Trollhättan och 40%=222 miljoner från Vänersborg. Av dessa medel betalas ungefär 172 miljoner till friskolorna och till ett fåtal kommunala skolor på annan ort (Uddevalla, Göteborg).  Bakgrunden är att endast två av tre elever från våra kommuner söker vidare till utbildning i Kunskapsförbundet efter åk 9.  

Ja, det är efter nio år som man söker utbildningar på gymnasienivå. Så har det alltid varit. Nu vill skolministern att förskolan skall räknas som år 1, då blir det efter 10 år i grundskolan. I sak dock ingen förändring. Inte heller någon förändring för våra elever i den sista årskursen på grundskolan: En mängd informationsbroschyrer produceras med allehanda lockrop, tjusiga hemsidor, marknadsföringskampanjer… Kunskapsförbundet är blott en av många aktörer. Det som utgör skillnaden är öppenheten – och kanske även att det finns en ledning, direktionen, som är sammansatt av förtroendevalda från båda kommuner. Därutöver spelar det säkerligen roll att de flesta friskolor endast erbjuder en eller några få utbildningsprogram medan Kunskapsförbundet i grunden täcker alla tänkbara önskemål om att få utbilda sig vidare.

Öppenhet? Javisst. Kunskapsförbundet sammanställer varje år en Kvalitetsrapport som ger inblick i kvalitetsarbetet under det gångna året. På fredag ordnas Kvalitetsstämman 2025, Kunskapsförbundets årliga redovisning av pågående projekt att utveckla och förbättra undervisningen. I år är det dessa fyra områden som uppmärksammas:

• Elevers psykiska hälsa och välmående
• Elevinflytande och demokrati
• Språket – en nyckel till framgång
• Samverkan med den lokala arbetsmarknaden

Svaret på rubrikens fråga är: Ja, i högsta grad är det så. Därför är det viktigt att lära sig att ställa rätt fråga, att vara tydligt, att  avgränsa frågan. Och för att använda rätt ord:  Man får lära sig att ”prompta”. Här ligger skillnaden mellan att ”googla” fram information steg för steg och att vända sig till OpenAI ChatGPT. 

Just nu överhopas förtroendevalda och framförallt socialtjänstens medarbetare av erbjudanden om utbildningar i den nya, den kommande socialtjänstlagens alla detaljer, kurser som kostar femsiffriga belopp, konsulter som kan komma och lära upp personalgrupper på hemmaplan. Men så finns andra som bara vill veta något om det som anses vara den stora, den avgörande förändringen som ska leda oss fram till bättre lösningar av komplexa samhällsproblem.

Här frågan till OpenAI: ”Den framtida socialtjänsten pratas överallt om – men vad är egentligen kärnan i förändringen? Går det att beskriva på en A4 i ett språk som alla, även den som är lekman, kan förstå?”

Och tjugofem sekunder senare kom svaret: Den framtida socialtjänsten – enklare, mer förebyggande och mer tillgänglig. Socialtjänsten är en viktig del av vårt samhälle och hjälper människor i utsatta situationer. Just nu pågår en stor förändring av socialtjänstlagen och arbetssättet inom socialtjänsten. Målet är att skapa en mer modern, förebyggande och lättillgänglig verksamhet som bättre möter behoven hos dem som behöver stöd. Vad innebär förändringen?

1. Förebyggande arbete i fokus.
Istället för att enbart ingripa när problem redan uppstått, ska socialtjänsten arbeta mer förebyggande. Det innebär insatser tidigare i människors liv för att undvika att problem blir större. Till exempel kan familjer få stöd redan innan en situation blir akut, och skolor och socialtjänst kan samarbeta mer för att tidigt fånga upp barn som mår dåligt.
2. Flexiblare stöd utan krångliga beslut.
Idag måste många insatser först prövas genom en lång beslutsprocess. I framtiden ska det bli enklare att få stöd utan att alltid behöva gå igenom en formell utredning. Det gör att människor snabbare kan få den hjälp de behöver.
3. Mer samverkan och helhetssyn.
Ofta har en person kontakt med flera myndigheter samtidigt, till exempel socialtjänsten, skolan och sjukvården. Förändringen innebär att dessa aktörer ska samarbeta bättre så att den som behöver stöd slipper bollas runt mellan olika instanser.
4. Stärkt barnrättsperspektiv.
Barns behov och rättigheter ska få en ännu tydligare plats i socialtjänstens arbete. Barn ska få bättre möjligheter att vara delaktiga i beslut som rör dem, och stödet till familjer ska stärkas.
5. Enklare och mer tillgänglig socialtjänst.
Många drar sig för att kontakta socialtjänsten på grund av rädsla för stigmatisering eller för att det känns krångligt. Den nya socialtjänsten ska vara mer lättillgänglig, både genom digitala lösningar och genom mer öppna former för stöd där människor kan få hjälp utan att det känns som en stor och formell process.

Sammanfattning: Den framtida socialtjänsten handlar om att gå från reaktiv till proaktiv hjälp. Genom att arbeta förebyggande, erbjuda stöd snabbare och smidigare, samarbeta bättre mellan olika aktörer och stärka barns rättigheter ska socialtjänsten bli mer effektiv och anpassad efter dagens samhälle. Det gör att fler människor kan få hjälp innan problemen växer sig för stora.

P.S. Bilden är resultatet av denna prompt: ”Snart gäller den nya socialtjänstlagen. Kan du rita svart och vitt en bild där förhoppningar om att det blir en bra och välkommen förändring framkommer?”