Kommunfullmäktige i Vänersborg kommer att fastställa ”utdebiteringen under 2023 till 22:21 per skattekrona”. Det sker vid sammanträdet 23 november. Därmed förblir kommunalskatten oförändrad jämfört med 2022.

Själva budgetbeslutet följer den 14 december. Beslutet då upprepar inte det som blev resultatet av mötet i juni. Då, innan sommaren, fick förslaget från M och L majoritet när SD efter en kort paus på fem minuter övergav egna tankar och röstade för detta vinnande förslag.

Sex månader senare är det fortfarande en S-ledd koalition utan egen majoritet som försöker leda kommunen. Ingen skillnad där – mycket annat har dock förändrats. Inflationen och växande pensionsskuld har avsevärt försämrat förutsättningar för att bibehålla en godtagbar verksamhetsnivå. Tillkommer att statens budget klubbas först 13 december, dagen innan fullmäktiges beslut. Inkomsterna från generella och riktade statsbidrag är en stor post i kommunens budget.   

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, beskriver osäkerheten på sin blogg ”Riktade statsbidrag gör budgeten oöverskådlig”.  Inledningsvis konstaterar hon: ”Att det som kallas för satsningar egentligen kan innebära neddragningar är inget ovanligt i statens budgetar och är en konsekvens av att statsbidragen vuxit sig så många och oöverskådliga.”

Flera rubriker är betecknande för hennes budskap:

• Hur stora är egentligen statsbidragen?

• Svårberäknat när nya och gamla bidrag blandas

• Samma pengar används flera gånger

Det återstår att se vilka förslag som läggs fram i Vänersborgs kommunfullmäktige och vilket förslag som gäller när omröstningen är klar den 14 december. Ledamöterna träffas redan 08:30, i stället för 18:00 som vanligt är, dessutom för första gången i nya möteslokalen på kommunhusets gård. 

S, C, MP och KD samarbetar kring gemensamma politiska riktlinjer,  M, L, MBP och V har enats om valteknisk samverkan, alltså inga ”handslag” kring politiken alls. Här kommer med all säkerhet olika från varandra avvikande budgetyrkanden. Och SD står utanför – men skulle ännu en gång kunna  spela spelet.  

Med några dagars avstånd till kommunfullmäktiges budgetdebatt kan vi sammanfatta.

Det kändes från första början överdrivet att tillmäta onsdagens budgetbeslut den stora betydelsen det brukar ha. Det ska ju fattas ett nytt budgetbeslut i november efter valet. Kommunledningen bestående av S+C+MP har bara 20 av fullmäktiges 51 mandat. Det går inte att sätta kraft bakom sitt förslag med denna klena minoritet. Flera talare, däribland Dan Nyberg (S), gjorde fåfänga försök att få fler partier att ansluta sig till minoritetens förslag, eller åtminstone börja samtala. Det upprepades att det inte fanns avgörande skillnader mellan budgetförslagen. Det visade sig att det hjälpte föga, i omröstningen vann budgetförslaget från M+L. SD gjorde nämligen en kullerbytta och övergav helt sonika sina egna yrkanden. Partiet slog följe med de två borgerliga partierna precis som för övrigt Medborgarpartiet gjorde.

Benny Augustsson (S), som leder gruppen med de styrande partierna, var påtagligt irriterad över att S och M inte längre gick i takt med varandra. “Vänersborgsandan” med det intima samarbetet mellan dessa två partier hade gett vika när behovet att profilera sig i valrörelsen tog överhand.

Uppmärksamheten riktas även av ett annat skäl på den kommande och avgörande budgetprocessen. Med utgångspunkt i valresultatet i september formulerar den ”gamla” kommunstyrelsen i oktober och början av november ett nytt förslag. Det föreläggs det ”nya” fullmäktige som avgör budgeten på sitt sammanträde 23 november.

Det finns en rad osäkerheter som helt kan förändra budgetförutsättningarna i höst – inflationen, pensionskostnaderna, stigande ränteutveckling, utvecklingen av byggkostnaderna, vilken regering som ska styra landet, vilka statsbidrag som beslutas osv. Det som gällde för någon vecka sedan är inaktuellt idag och kan vara helt fel mot slutet av året.

Men det fanns också partier som talade om otakt och om ansvarslöst budgetbeteende. Benny Augustsson (S) vände sig till Vänsterpartiet och räknade under några minuter upp varenda investering som han ville göra under de närmaste åren. Finansieringsbehovet uppgick till en bra bit över miljarden menade han. Vartenda öre ur kommunens resultat behövdes, år efter år. Om inte kommunen gjorde överskott skulle kommunen behöva låna och belasta kommande generationer. Augustsson avslutade uppräkningen med att fråga om hur Vänsterpartiet tänkte ta fram 807 miljoner, den summan ville han höra hur vi skulle finansiera.

Tja, vårt budgetförslag skilde sig från kommunledningens med 67 miljoner. Vi hänvisade till ett tänkbart nollresultat och till att ta pengar från resultatutjämningsreserven (RUR). Redan 2013 deponerade kommunen 50 miljoner i reserven. 

Vänsterpartiet påstår att partiet är i takt med behoven. Barnens och ungdomarnas behov av god utbildning finns idag, just nu, och kan inte skjutas fram till senare. Det går inte att vänta till dagen och året när investeringarna är gjorda och resurserna frigörs. Invånarna med behov av stöd och olika insatser, våra äldre och sjuka i behov av omsorg, kan inte heller tröstas med ett ”tyvärr inte nu, men kanske längre fram”. Det går inte att låta bli att tillgodose de stora behoven idag med att säga att det är viktigare att tillgodose dem i framtiden. Investerar vi idag så kommer dessutom förskolor, skolor, äldreboenden osv att finnas kvar 20-30-40 år i framtiden. Investeringarna belastar knappast kommande generationer, de kommer snarare till nytta för våra barn och barnbarn.

Staten har varit mycket frikostig med statsbidragen under pandemin. Kommunen gjorde bland annat därför ett överskott på resultatet 2020 på 161 miljoner och 2021 på 185 miljoner. Överskotten användes till att betala tillbaka lån för investeringar och/eller slippa att ta nya lån. Kommunen slapp enligt ekonomichefen att ta nya lån på ca 120 miljoner och betalar därför 2-3 miljoner mindre i kapitaltjänstkostnader i år och följande år. I år är prognosen att Vänersborgs kommun ska göra 172 miljoner i överskott. Det statliga pandemipengarna är en skänk från ovan.

Kommunen investerar mycket, precis som Augustssons alla siffror visade. Han glömde dock att berätta hur kommunen skulle klara alla dessa investeringar om inte kommunen hade fått över en halv miljard bland annat tack vare statsbidragen. Statsbidragen har gjort att kommunen är i ett klart bättre läge inför framtiden än innan pandemin, även med Vänsterpartiets budgetförslag för 2023.

I Augustssons budget, dvs den styrande minoritetens budgetförslag, beräknades överskottet för 2023 att uppgå till 27 miljoner. Kanske kunde man fråga Benny Augustsson (S) hur de styrande tänkte ta fram 780 miljoner…

Om tre månader vet vi vilka som sätter sig runt samma bord för att komma till kloka beslut. Valresultatet kommer att öka självförtroendet för några partier, andra kommer att få mindre inflytande.

Att tänka välfärd är att utgå från de som behöver stöd. Alla ska bidra till att finansiera välfärden. Somliga har bättre förutsättningar att bidra mer än andra. Och ju fler väljare som är i takt med oss i Vänsterpartiet och vårt sätt att se välfärden som en grundläggande förutsättning för ett bättre samhälle, desto bättre.

Vänsterpartiets förtroendevalda kommer inte att svika. Det har vi inte gjort och det kommer vi inte att göra. Får vi ett uppdrag från våra väljare, så förvaltar vi förtroendet.

TTELA:s utfrågning av lokalpolitiker under Aqua Blå gav ingen fingervisning om hur Vänersborg går vidare efter valdagen i september. Sedan 2010 har det inte funnits en kommunledning som förfogar över egen majoritet i kommunfullmäktige.  Om det kommer att ändras efter valdagen 11 september känns ovisst. Det enda man ser är att några av kommunens nio partier börjar förstå att det inte är säkert att man finns kvar överhuvudtaget.

Kommer budgetbeslutet denna månad att ge svar? Onsdag 8 juni behandlar kommunstyrelsen förslaget till ”Mål- och resursplan 2023”. I kommunfullmäktige 22 juni avgörs sedan vad som skall gälla nästa år.

På bordet finns ett förslag som formellt betecknas som ”förslaget från kommunstyrelsens ordförande”. Bakom ordföranden Benny Augustsson, S, står 14 ledamöter från S, 4 från C och 2 från MP, Inte fler än 20 av 51 alltså!

Därutöver finns ett förslag från M och L, ett från SD, ett från KD och ett till från V. Det är ingen djärv gissning att följande sker  såväl i kommunstyrelsen som två veckor senare i fullmäktige: Alla håller sig till sitt eget yrkande, inga kompromisser är att förvänta sig. 

Flera omröstningar leder fram till en slutomröstning. Först röstas förslaget från KD bort, därefter Vänsterpartiets förslag, sedan förslaget från SD och i slutomröstningen vinner S+C+MP över M+L med 20 mot 12 röster medan 19 ledamöter avstår.

Det är inget konstigt att beslutet får svagt stöd. Under ett valår finns nämligen möjlighet att så sent som i november fatta ett nytt budgetbeslut. Då borde en rad  stora besvärande frågor ha fått svar.

• Har den växande inflationen stannat av?
• Vet vi hur samtalen kring löneutvecklingen landar?
• Har vi grepp om kommunens pensionsåtaganden?
• En ny regering, en förändrat riksdag – vilket stöd kan regioner och kommuner räknar med?

Kostnadssidan och intäktssidan påverkas av ovanstående. Inte bara med någon decimal bakom kommat, utan det handlar om ett helt annat underlag än det som nu finns när partierna lämnar över sina budgetyrkanden för avgörande i juni.

Här länken till Vänsterpartiets yrkande.

Samtliga handlingar inför kommunstyrelsen på onsdag finns att ladda ner på kommunens anslagstavla under fliken ”kallelser – kommunstyrelsen”.