Skip to main content

Sommarpausen avslutas – vad väntar?

Bortsett från socialnämndens socialutskott kallas det inte till några sammanträden i nämnder eller styrelser under sommaren. Sedan är det alltid kommunstyrelsens arbetsutskott som är först ute. Sent i fredags eftermiddag kom handlingarna, idag på eftermiddagen samlas utskottet kring 25 ärenden som finns på kallelsen. Några frågor avgörs direkt, andra går vidare för beslut i kommunstyrelsen 26 augusti och ett mindre antal för ett beslut i kommunfullmäktige 16 september.

Efter den långa pausen finns som alltid två stora frågor: vilka handlingar är med, vilka är fortfarande inte med?

Två stora frågor är med, inte oväntat. Till kommunstyrelsen går ”Planprogram för utveckling av Onsjö” och ”Uppdragsavtal för vuxenutbildning 2015, Kunskapsförbundet Väst”. Båda transporteras endast till kommunstyrelsen och förs inte vidare till kommunfullmäktige. Dit kommer dock så småningom ärendet ”Utveckling av Onsjö”.

Vad finns att säga om ”Onsjö”? Frågan kom till under slutskedet av budgetförhandlingar inför 2015, när den nya styrande minoriteten sökte efter kompromisser för att något så när komma överens. Socialdemokraterna övergav utbyggnaden av Mariedal, enda sättet att få med Miljöpartiet. ”Onsjö” slängdes fram som ett hastigt alternativ. Nu ser det lite bättre ut. Planprogrammet ger en god möjlighet att komma med yttranden under tiden för samrådet. Men det gäller också att vara observant: Kommunstyrelsen ger uppdraget till fortsatt behandling och i förslaget finns tanken med att samrådstiden skall vara endast mellan 1 och 29 september. I planprogrammet finns avsnitt om förtätning som påverkar boende på Onsjö. Redan vid ”medborgardialogträffen” 3 mars 2015 var intresset mycket stort och synpunkterna många. Men planprogrammet avser såklart i första hand utbyggnaden av södra delen av Onsjö. Och då finns en fråga som inte får något svar under september: Flygplatsen Malöga på andra sidan Göta Älv står inför en uppgradering som med största sannolikhet medför tuffare begränsningar för bostadsbyggande i närheten av landningsbanan. Det känns lite märkligt att detta inte berörs i avsnittet ”Flygbuller” som andas stor optimism att allt kommer att ordna sig.

Och vad finns att säga om ”Vuxenutbildningen”? I korthet följande: Kunskapsförbundet Väst har ansvar för vuxenutbildningen i Trollhättan och Vänersborg, men förbundet har i princip endast möjlighet att ordna utbildning i den omfattning som ägarkommunerna ger uppdraget till – och betalar för. Inga pengar – ingen utbildning. Lite pengar – lite utbildning. Det gäller att lusläsa texten i ärendet, sedan får man klart för sig hur åtminstone kommunledningen i Vänersborg tänker. Redan för ett år sedan har Vänsterpartiet lämnat en motion till kommunfullmäktige i Vänersborg som gäller förhållandet mellan kommunen och förbundet, men motionen har hittills inte tagits fram för behandling.

Det är nog de två stora punkterna bland tjugofem ärenden. Vilka andra frågor kunde man ha väntat sig på dagordningen efter två månaders sommarvila? I första hand självfallet den stora frågan för barn- och utbildningsnämnden: Hur i all sina dar ska det gå att få ihop den bistra verkligheten med allt skönmåleri som kommunledningen ägnade sig åt när budgetbeslutet inför 2016 klubbades i juni? För barnomsorgen och skolan gäller ju läsårstider, så skriande brist på resurser 2016 påverkar redan i högsta grad höstterminen 2015. Sedan väntar också gymnasieutbildningen på en förklaring. Kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg stoppade den politiska ledningen, direktionen i Kunskapsförbundet Väst, från att genomföra förändringar i syfte att få bättre balans i budgeten utan långvariga nedskärningar i lärarkåren. Nu är det ett faktum att ett större antal lärare och även övrig personal ”försvinner” utan hopp om att det endast handlar om en i tid begränsad nödlösning. Vänsterpartiet i Vänersborg hävdar att kommunalråden i båda kommunerna idag överträder sina befogenheter. Det finns motioner som har fört upp frågan på dagordningen och det är till synes även annat och andra på gång som delar den uppfattningen. I Vänersborg är det ju Marie Dahlin, S, som anger inriktningen i politiken: ”Går det så går det!”

Och så finns det ett mycket stort frågekomplex som inte heller gör något som helst avtryck på höstens första ärendelista: Såväl i det mycket stora asylboendet Restad Gård som i delar av Vänersborgs bostadsområden väntar man. På Restad Gård på ett besked om permanent uppehållstillstånd, väntetiden tycks bara bli längre och längre, för det mesta ett helt år. Därefter ska mycket ske, allt på en gång, men så är det inte heller. Hittar man ingen bostad startar inte ”etableringsfasen”. Frustration är ordet. Och det gäller också för Torpaområdet där trångboddheten blir större och större, där anhöriginvandringen fördubblar antalet boende i somliga lägenheter samtidigt som antalet som kommer ifrån arbetslösheten till sysselsättning och riktiga jobb inte ändras till det bättre.

Vänersborg är inte unik med denna situation, inte på något sätt. Men visst sker det mycket landet runt för att hitta lösningar. Även i Vänersborg finns det många som gör behjärtansvärda insatser, men det känns som att frågorna borde ha en plats som ”stående punkt” på kommunledningens dagordning.

Mäktiga maktspråket – och en mindre miss

Vänsterpartiets ledamöter har under ett år tagit ställning för några familjer som ansökte om att deras fastigheter skulle överföras från Vänersborgs kommun till att bli del av Trollhättans stad. En titt på kommungränsen visar att det handlar om en handfull villor som befinner sig på två öar som finns på mark som i övrigt tillhör Trollhättan. Vi behöver inte upprepa allt vi yrkade i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, våra reservationer har vi tidigare också återgivit här på hemsidan.

Nu kom beskedet från Kammarkollegiet i Stockholm: Ansökan avslås. Avdelningschefen, enhetschefen och båda advokatfiskaler hittade de rätta paragraferna för att säga nej. Inte heller befanns det föreligga synnerliga skäl. Och så hade ju också de två berörda kommunerna visat sig vara ovilliga att medverka. Berörda familjer har fått var sitt exemplar av avslagsbeslutet per delgivningskvitto. Är det någon annan som vill fördjupa sig i Kammarkollegiets skrivelse, så finns den här.

Sedan var det en annan sak som vi behöver anmärka på. På onsdag 10 juni, sammanträder kommunstyrelsens arbetsgrupp. På dagordningen finns ärende 7, Samarbete fiberutbyggnad i Vänersborgs kommun. Den andra sidan i underlaget visar handlingen som vänder sig till operatörer som kan tänkas vilja samarbeta med kommunen. Där står att kommunstyrelsen har fattat beslut 1 juni om kommunens fiberstrategi. Där står också att ansökan skall vara kommunen tillhanda senast 17 juni 2015.

Det som är rätt är följande: Kommunstyrelsen beslutade 1 juni att föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut kring kommunens fiberstrategi. Kommunfullmäktige kommer att fatta sitt beslut på sammanträdet 17 juni, på sena eftermiddagen eller tidiga kvällen. I vart fall efter att tiden har gått ut att inkomma med en ansökan. Vi undrar om någon av arbetsutskottets ledamöter nu på onsdag upptäcker ”missen”. Och om så är fallet, hur man reagerar. Eller gör kommunfullmäktige som kommunstyrelsen säger?

En andningspaus

Några lugna dagar, inga sammanträden, solen lyser mycket söder om Vänern, tid för promenader och eftertanke. Många nya kontakter tas i Vänersborg, det tycks som om fler och fler vill göra en insats för alla boenden på Restad Gård, för lite mer än 600 asylsökande och för mer än 200 som redan har beviljats uppehållstillstånd men inte kommer bort från anläggningen, det saknas bostäder här och i nästan hela regionen. Vänersborg är en kommun där segregationen syns. Det galna är bara att det pratas om behovet av integration i ett bostadsområde där många nyanlända bor granne med många familjer från släkten Andersson, Pettersson och Svensson. Mera korrekt vore att tala om segregation med tanke på andra stadsdelar där knappt mer än någon enstaka familj har ett namn som antyder ”nyanländ”.

Sådana frågor sysselsätter framförallt politikerna i barn- och utbildningsnämnden. Här vet man om vikten att lära känna varandra och att finnas i samma förskola och i samma klassrum i våra grundskolor. Men nämnden arbetar i motvind. Antalet tillkomna barn och ungdomar utöver det som som framgår av gamla och inaktuella prognoser tycks inte spela någon roll för högsta kommunledningen. Istället utfärdar man krav på nya förslag på ytterligare besparingar.

Senast den 20 april skall samtliga nämnder överlämna sina yttranden till ekonomistaben kring kommunstyrelsens ramsättningsförslag. Därefter tar budgetberedningen fram ett förslag till Mål- och resursplan 2016 som skall behandlas av kommunfullmäktige i juni. En blick på uppgifterna i bokslutshandlingen för 2014 gör tydligt att gapet mellan resurser och behov är större än någonsin.

Inte att förundra när vi nu bevittnar att kommunledningen vill blunda och vill dröja med att konfronteras med den bistra sanningen. Tre punkter skall belysa detta, fler exempel är lätt att hitta.

I kommunstyrelsen fanns i veckan ett ärende som hänger ihop med att det skedde en förändring i våra nämnder. Barn- och ungdomsnämnden lämnade över ”fritiden” till kulturnämnden, nu finns en barn- och utbildningsnämnd med barnomsorgen och grundskolan som arbetsfält och den nya kultur- och fritidsnämnden. Den ”nya” nämnden beviljades anstånd med att skriva en verksamhetsplan för 2015. När den nu behandlades så utstrålar planen obegränsade förhoppningar om att kunna lyckas med alla ”förväntade resultat”. Att alla vet att nämnden sjösattes med ett stort ingående underskott framgår inte med ett ord av dokumentet. Våra representanter i kommunstyrelsen påpekade detta när beslutet togs. En reservation i kommunfullmäktige är på sin plats.

I slutet på mars kom en annan reservation i kommunfullmäktige. Med tre månader in i löpande budgetåret 2015 skulle en reviderad investerings- och exploateringsbudget beslutas. Det blev inte så, kommunledningens tre minoritetspartier S, C och MP grävde sina huvuden långt ner i sanden och voterade för en bordläggning. Samtliga förvaltningar får nu avvakta tills det kommer ett besked i slutet på april.

Ett tredje exempel: Dagen efter påskuppehåll hanterar kommunstyrelsens arbetsutskott ett flertal viktiga ärenden. En bra bit ner på listan finns punkt 17: ”Strategisk kommunikation”. Inget tvivel, kommunen bör se över hur det är idag och hur kommunikationen kan förbättras. Syftet tycks dock vara: Det gäller att ”uppfattas” på ett visst sätt, på ett positivt sätt.  Det framgår också att ”alla” bör enas kring strategin. Vårt besked förblir dock: Nej tack, räkna inte in oss. Är något bra så står vi bakom det, kan något göras bättre så vill att det ska göras bättre. Är något oförsvarbart dåligt, så ska det sägas, högt och tydligt. Det är skillnad mellan att det är bra ”på riktigt” eller om det bara ”uppfattas” som att det är bra.

Det har funnits så många löften i förra årets valrörelse i Vänersborg. Så många ballonger som tycktes kunna lyfta hela vår kommun. Väljarna ”uppfattade” löften, på ett positivt sätt. I sak har nästan inget hänt sedan september 2014. Storstilade projekt vilar. I kommunstyrelsen protesterade ingen när ordföranden sade: ”Vi vet ju inte ens om hamnen flyttas.” Men under två-tre månader innan sommarpausen behöver alla partier bekänna färg: Basala behov inom utbildning, vård och omsorg kräver finansiering, vem vågar blunda?

Tänk vad det kostar pengar …

Vi kommer med all säkerhet snart att få höra detta – igen. För Sverigedemokraterna i våra nämnder och fullmäktige vaknar till så snart det finns en chans att föra fram budskapet: ”Vad var det vi sa? Det här kostar igen! Och vi måste ta pengarna ifrån våra äldre …”

Vänersborg har ett mycket stort asylboende, nästan 900 platser. Det fungerar tämligen bra, en rad frivilligorganisationer gör en mycket stor insats och fler föreningar verkar komma igång och ansluta sig. Det tycks inte alls vara så att alla asylsökande endast kan tänka sig en framtid i våra tre storstadsområden. Vi kan konstatera ett stort intresse för att få en bostad här hos oss eller i närheten så snart som man har fått permanent uppehållstillstånd. Att det är ont om bostäder är därför ett problem som Vänersborg äntligen verkar vilja ta itu med.

På asylboendet finns ensamkomna flyktingar, hela familjer och delar av familjer. Även anhöriginvandringen är mycket stor i Vänersborg och vi förstår att man bor mycket trångt i fler och fler lägenheter.

Och nu är det barnen och ungdomarna som förs upp som ett problem på våra kommunala dagordningar. Barn- och utbildningsnämnden får svart på vitt i förvaltningens statistik veta hur många fler barn som har tillkommit i förskolorna, på fritidshemmen och i skolorna. Hur siffrorna har förändrats snabbt från 2013 till 2014, hur underskottet kan förklaras för 2014. Det finns brist på utrymme i våra förskolor och skolor, nya lokaler borde tillkommit men saknas. Ett växande antal elever fördelas i fyllda klassrum på pedagoger vars antal inte håller steg.

Det gällde 2014. Nu 2015 tillkommer nya grupper i alla enheter och det mesta tyder på att så kommer även att ske 2016. Nämnden alarmerar och ber om förståelse och tillskott.

Kommunledningen, alltså kommunstyrelsens arbetsutskott, skickar tillbaka handlingar ”med uppmaning till nämnden att komplettera ärendet med en beskrivning över de åtgärder och anpassningar som kan vidtas inom ramen för nämndens fastställda budget.” Och som det inte var nog med ett slag under bältet så fortsätter texten: ”Kommunstyrelsens arbetsutskott ser även med stor oro på de budgetöverskridande inom barnomsorg och grundskola som redovisats i bokslut för 2014. Barn- och utbildningsnämnden uppmanas därför att till Kommunstyrelsen även redovisa vilka åtgärder man tänker vidta för att säkerställa att verksamheten drivs inom beslutad budget för 2015.

Vår utgångspunkt är fortfarande: I slutändan segrar förnuftet och ingen, inte ens en döv och blind kommunledning, kan komma förbi det faktum att våra barn och ungdomar behöver de lokaler och den personal som är förenbart med kraven i föreskrifterna enligt skollagen. Men visst, det kostar pengar, i ett övergångsskede kommunala pengar. Staten har fortfarande inte på allvar kommit igång med att nyordna sina insatser på mottagningsområdet och att reglera finansieringen på ett ändamålsenligt sätt.

Vad har allt detta med SD att göra? Genomgående för alla nämnder och för fullmäktige tycks det vara så att våra SD-ledamöter inte läser handlingar som man borde göra. Frågorna som ställs och slutsatserna som dras gör det tydligt att SD uppenbarligen arbetar på annat sätt än vi andra. Fördomarna som leder till allehanda påståenden verkar vara det som gäller, inte någon kritisk granskning av underlag och beslutsförslag. Var kommer SD att landa i strid mellan utbildningsnämnden och kommunledningen? Troligen inte hos någondera part utan på nytt på samma utgångspunkt: Eftersom det är barnen till invandrarna som överbefolkar våra skollokaler och föranleder budgetöverskridanden som leder till besparingar på äldreboenden, måste det väl ändå vara bättre att från första början ge stöd och bistånd i hemlandet och i angränsande områden för att se till att flyktingarna inte behöver komma hit. Bara att inse ….

Det gör vi dock inte. Utan istället går vi ett steg längre och vill sätta fart på en bättre svensk integrationspolitik. För mycket har försummats under för lång tid och nu när behovet att göra rätt och att göra det snabbt är som störst känns det tungt. Kanske hjälper det att läsa mer av den litteratur som visar oss att vi måste fortsätta, bli bättre och hitta på bättre samordning av gemensamma insatser. Därför två tips:

Statistiska Centralbyrån SCB utger tidskriften VÄLFÄRD. I det senaste numret, 1/2015, finns två artiklar som visar hur det går för flyktingar och invandrare i Sverige.

Tidningen ETC kom för någon vecka sedan med en temabilaga. ETC valde rubriken: ”Vad varje människa bör känna till om invandring, flyktingar och rasisternas lögner”. Bilagan borde vara obligatorisk lektyr för alla förtroendevalda, våra egna i Vänsterpartiet, i andra partier – och varför inte för SD-ledamöter.

Det gäller att hålla ordning i almanackan

Kommunstyrelsens arbetsutskott förbereder ärenden till kommunstyrelsen, kommunstyrelsen beslutar i en del ärenden och skriver beslutsförslag till kommunfullmäktige i en mängd andra ärenden. I veckan sammanträder arbetsutskottet måndag 2 februari och kommunstyrelsen onsdag 4 februari. Men arbetsutskottet förbereder ärenden inte till denna onsdag utan till kommunstyrelsen 4 mars. 23 februari tar arbetsutskottet sats på nytt och hinner med ytterligare en samling ärenden inför 4 mars.

Kommunstyrelsens förslag från onsdag 4 februari går till fullmäktige 25 februari. Där finns redan några punkter som kommunstyrelsen hade för beredning den 21 januari. Från sammanträdet 4 mars går tåget till kommunfullmäktige 25 mars. Enkelt, men det gäller att hålla ordning.

Finns det ”viktiga” ärenden som står inför avgörande? På måndag i arbetsutskottet gäller det för Vänsterpartiets del en motion som ska upp i kommunfullmäktige i slutet på mars. Vi hade bett om en utredning om avgiftsfri kollektivtrafik med tre alternativa att-satser: ungdomar, ”65 plus” och ”alla”. En preliminär utredning finns från kommunkansliet som utgör underlag för ett beslut i fullmäktige. Förslaget blir väl att med tjänsteutlåtande som grund skall motionen anses besvarad och avslutad för kommunfullmäktiges del. Bättre än så vill vi och vi får väl hitta ett sätt att använda underlaget för att komma vidare med något steg i rätt riktning.

På onsdag i kommunstyrelsen finns en fråga som håller på att avslöja på ett närmast pinsamt sätt kommunens stela och rigida attityd i bemötandet av enskilda medborgare som ”ber om annat”. En handfull fastighetsägare som har sin bostad på mark som tillhör Vänersborg men som på nästan alla sätt och vis är ”trollhättebor” har vänt sig till Kammarkollegiet och ansökt om en rättelse av kommungränsen. Nu är det tredje gången Vänersborg skall yttra sig till Kammarkollegiet om denna ansökan – och det är tredje gången samma svar. Vid andra tillfället erbjöd Vänsterpartiet en annan formulering som yttrande. Vår tanke var att kommunens svar skulle visa bättre förståelse för enskilda medborgares synpunkter. Vänsterpartiet ville också tydliggöra att det inte handlade om något där kommunen skulle avgöra på samma sätt som vi gör när motioner är framme för beslut. Bifall eller avslag är Kammarkollegiets sak, kommunen skall biträda med upplysningar ”i sakfrågan”. Nu vid tredje tillfället blir Vänsterpartiets yrkande skarpare i tonen. Vi får se om vi är ensamma eller om något annat parti hänger på. Sist var det Miljöpartiet som ställde sig på vår sida men efter valet har MP slutit en överenskommelse med betongpartierna S och C, så vi får se.

Ytterligare ett ärende bör uppmärksammas: Demokratiberedningens rapport. När rapportens utformning diskuterades av beredningen i december var representanterna från Sverigedemokraterna frånvarande. Vi får se om deras ledamöter i kommunstyrelsen har läst rapporten och hur man vill reagera.

I övrigt går vi i väntans tider. Arbetsutskottet byter strax kostym och blir ”budgetberedningen”. Först serveras bokslutet med stora underskott 2014 hos tunga nämnder. Sedan kommer en beskrivning av läget 2015, förmodligen i avsaknad av ljusa toner. Och så utsikterna inför 2016 – tredje kapitlet i en dyster läsning. Vänsterpartiet har denna mandatperiod hållits utanför arbetsutskottet, vi får invänta när behandlingen lämnas över till kommunstyrelsen. Spännande tider, med en kommunledning som endast har 24 av 51 röster i kommunfullmäktige. Enda gången man har egen majoritet är i arbetsutskottet. Vi får se hur långt det kan bära.

När får vi veta vart vi är på väg?

Alla är i gång nu – samtliga nämnder sammanträder och inom en snar framtid borde bilden klarna, hur Vänersborg ska styras av denna mandatperiodens minoritetsledning S, C och MP. Med endast 22 av 51 ledamöter i fullmäktige och utan egen majoritet i någon av nämnderna kan man förvänta sig svårigheter att hålla kursen. Vilken kurs? Än så långe vet ”vi andra” endast att man har åstadkommit en överenskommelse, men inget har sagts om innehållet och riktningen. Låtsas man att S och C är bästa vänner? I Vänersborg kanske, men någon tycks ha sålt sin själ. S och MP – på samma kurs? Inte om vi ser tillbaka på den gångna mandatperioden, inte om vi bläddrar igenom valbroschyrerna från i somras. Ingen ”regeringsförklaring” således, men en rad frågor under den närmaste tiden borde ge fingervisningar.

På måndag träffas kommunstyrelsens arbetsutskott, vid sidan om de tre kommunalråden Marie Dahlin, S, Gunnar Lidell, M och Bo Carlsson, C, ingår Marika Isetorp, MP och Peter Göthblad, FP. Första punkten är ett förnyat yttrande till kammarkollegiet. En handfull kommuninvånare hänvisar till ett flertal nackdelar som sammanhänger med att de är folkbokförda i Vänersborg fast de ”egentligen” bor i Trollhättan. Frågor om gränsdragningar kommunerna emellan avgörs av kammarkollegiet. Nu ska Vänersborg yttra sig på nytt och vi är nyfikna hur MP förhåller sig denna gång. I september 2014, veckan innan valet voterade MP mot kommunens yttrande och biföll istället Vänsterpartiets yrkande till yttrande.

Kommunen: ”Kommunfullmäktige beslutar anta …. tjänsteskrivelse … som yttrande. Kommunens motiv för avstyrkan är att skälen som framförs för en flytt av kommungränsen inte är tillräckligt starka och övervägar inte nackdelarna som kan uppstå vid förändring av gränsen. Vissa olägenheter med den kommunala servicen kan man lösa genom samverkan med Trollhättans kommun.”

Vänsterpartiet: ”I ansökan framförs ett flertal beaktansvärda synpunkter som borde prövas av Kammarkollegiet. Vänersborgs kommun vill dock framföra att det finns möjligheter att tillmötesgå de sökande genom att ytterligare förbättra vår samverkan med Trollhättans kommun.”

Det kan tyckas vara ”samma sak” men vårt yttrande vill visa respekt för kommunens medborgare och vill också hålla sig till regelverket. Det är nämligen helt Kammarkollegiets sak att ”väga” argumenten i sakfrågan och avgöra denna ansökans utgång. Yttrandet formuleras slutligen av kommunfullmäktige 25 februari innan det skickas till Stockholm.

Dags igen, sammanträden pockar på uppmärksamhet

Bortsett från socialnämndens socialutskott (som  träffas varannan vecka året runt och även under semestertider), så är alltid kommunstyrelsens arbetsutskott först ut på plan när sommarpausen i kommunhuset är över.

Sammanträde idag med inte mindre är 34 ärenden på listan. Några ärenden behöver nämnas lite extra men den första frågan gäller: Bäddar listan för öppna motsättningar så här veckorna innan valet? Från arbetsutskottet transporteras ju frågorna vidare till kommunstyrelsen 20 augusti och sedan till kommunfullmäktiges näst sista sammanträde denna mandatperiod onsdagen den 3 september och därmed sista mötet innan valdagen 14 september.

Det raka och enkla svaret är nej, det är svårt att hitta kontroversiella frågor. Samförståndsandan mellan M och S, som har funnits mer eller mindre genom de senaste snart fyra åren sedan valet i september 2010, ja det ser så ut den gäller också fram till valdagen. Blir dock spännande att se om S vill hitta någon fråga för att markera ”opposition”.

Men, det är klart – även om bunten papper på arbetsutskottets bord kan räknas till 586 sidor och även när handlingarna kom fram sent fredag eftermiddag och arbetsutskottet sammanträder måndag klockan 13:00, så gäller det att vara vaken och påläst.

Ta t ex ärende 28 ”Yttrande över jämställt Västra Götaland 2014-2017 – länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering”. I ärendebeskrivningen står inledningsvis att Vänersborgs kommun redan 2013 ”ställde sig positiv till en länsövergripande jämställdhetsstrategi som ett stöd för utvecklingsarbetet inom jämställdheten”.

Är det verkligen hela sanningen? Nej, mindre än halva.

”Kommunen” hade inte svarat, det var Gunnar Lidell som sent omsider skickade remissyttrandet på delegation. Och där står något helt annat:

”Däremot anser Vänersborgs kommun att utifrån remissens föreslagna insatser kommer det att bli svårt att uppnå regionens mål och riksdagens nationella jämställdhetspolitiska mål.” ”Vänersborgs kommun saknar effektfullt stöd i förslaget ….” och ”Vidare saknar vi i remissen strategier för hur jämställdhetsarbetet ska in i styr- och ledningssystemet.”

Vilket leder fram till slutklämmen: ”Vänersborgs kommun ställer sig inte bakom remissversionen.

En av Vänsterpartiets ledamöter observerade frågan i februari och bloggade två gånger ”Märkligt … det måste jag kolla upp bättre” samt ”Vow! Så ska det låta! Men det var för sent…” Där ställdes även frågan: ”Har Gunnar Lidell (M) verkligen läst texten innan han satte sin namnteckning på skrivelsen?”

Den frågan måste även ställas nu. Har Gunnar Lidell verkligen läst? För nu gäller att Vänersborgs kommun säger ja och amen.

Ärende 31 är också intressant: Miljöpartiet vill testa frågan hur länge kommunen vill fortsätta att subventionera flygplatsen.

I ärende 32 blir det åter bifall ”rakt över” för en motion från Vänsterpartiet, hädanefter skall informationen om kommunstyrelsens beslut lämnas på kommunens hemsida i anslutning till sammanträdet, på liknande sätt som sker idag vid kommunfullmäktiges sammanträden.

Ärende 8 får ingen lösning idag. Frågan om ”måltidsproduktionen” för skolorna och äldreomsorgen fick tvärstopp i våras och nu måste ett klokt förslag värkas fram för att komma bort från dödläget. Det är oerhört bråttom, ett antal ”kök” fungerar idag på dispens, vår egen miljö- och hälsoskyddsnämnd äger inte längre möjlighet att bevilja uppskov.

Kommunpolitiken rullar på igen. Fram till valdagen, i gamla nämnder och styrelser fram till årsskiftet. För kommunfullmäktige gäller att den gamla besättningen träffas en sista kväll den 14 oktober och från och med första sammanträdet 22 oktober är de nyvalda ledamöterna på plats.