Riksdagen hann i onsdags med att debattera en rad olika frågor och att besluta kring 13 betänkanden från olika utskott. Den längsta debatten gällde Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2022/23:MJU16: ”Klimatpolitik”. 65 anföranden och repliker efter lite mer än tre timmar landade i snabbprotokollet. Vill man inte läsa utan lyssna så går det bra på riksdagens Webb-TV.

Anledningen till ett stort antal replikskiften var SD-ledamoten Martin Kinnunen (SD). I Kinnunens manuskript och i SD:s reservationer i betänkandet finns sådant som ledamöter från andra partier undrar över. Ett exempel: ”Vi i Sverigedemokraterna har ett stort engagemang för miljön, både nationellt, regionalt och globalt, och vi ser allvarligt på de ökade utsläppen av växthusgaser i världen och de effekter detta kan få.” På allvar? En provokation? eller bara Nysvenska?

Vänsterpartiets Kajsa Fredholm, ledamot från Dalarna och partiets företrädare i miljö- och jordbruksutskottet, hade ett anförande men deltog inte i några replikskiften. (I protokollet är det anförandet 167.)

Kajsa Fredholm sade bl a:

”Tanken om ett rättvist miljöutrymme har två beståndsdelar. 

Den första delen är den grundläggande utgångspunkten att det finns ett givet miljöutrymme som vi människor har att röra oss inom. Vi har bara en jord med vissa givna ekologiska gränser. De ramarna kan inte tänjas hur som helst, utan vi måste se till att leva inom dem. Om vi lever över ett givet miljöutrymme och över ett ekosystems bärkraft drabbar det oss själva men även andra länders invånare och kommande generationer. På samma sätt drabbar tidigare generationers överskridande av ramarna oss i dag.

Den andra delen av det rättvisa miljöutrymmet är frågan om rättvisa. Om man tror på alla människors lika värde borde tillgången till pengar inte vara grunden för en fördelning av världens resurser.

Jorden är vårt gemensamma arv och borde då också förvaltas på det sättet. Men i dag är det de människor, företag och länder som har mycket pengar som lägger beslag på en långt större andel av det totala miljöutrymmet än vad fattiga människor eller länder gör. Det är inte rättvist. Det behövs politiska beslut för att rika länder ska minska sin miljö- och klimatpåverkan och för att fattiga länder ska få möjlighet att utvecklas.”

Och senare:

”För Sveriges del, herr talman, är det låg- och medelinkomsttagare som släpper ut minst växthusgaser i Sverige. De med högre inkomster släpper ut mer, och den rikaste procenten i Sverige har till och med ökat sina utsläpp dramatiskt.

De flesta i Sveriges befolkning vill att politiken ska ta ansvar och komma med de lösningar som krävs för att klara av de klimatmål vi har beslutat om. Och det bevisas i forskningen att klimatomställningen behöver vara rättvis för att kunna accepteras och genomföras. Det är förorenaren som ska betala mest. Det är de som släpper ut mest som behöver göra de största utsläppsminskande förändringarna. Och för det krävs en systemförändrande politik.”

Klimatfrågor behandlas inte endast i riksdagen. Alla kommuner är uppmanade att ta behovet om klimatanpassning på största allvar. Här några länkar som utgångspunkt för den som vill söka information och stöd.

SMHI erbjuder en ”Lathund för klimatanpassning” 

På SMHI finns ”Kunskapscentrum för klimatanpassning”

”Klimatanpassning i kommuner”

Klimatet kan inte vänta, och samhället måste gå före och visa vägen genom kollektiva lösningar. Därför kräver Vänsterpartiet nu ett tioårigt moratorium för det finanspolitiska ramverket, vilket frigör 700 miljarder till investeringar för omställning av transporter, elproduktion och bostäder.

Vi befinner oss i ett akut klimatnödläge. Flera tunga aktörer, däribland Klimatpolitiska rådet, har pekat på att omställningspolitiken måste accelereras. Att inte agera i klimatfrågan är förenat med stora risker och enorma kostnader i framtiden. Varje dags dröjsmål ökar den skuld som framtida generationer måste bära, och lägger ännu större investeringskrav på deras axlar. Vi måste alltså sjösätta omfattande investeringar så snart som möjligt – för att nå våra klimatmål och för att undvika en situation där klimatkrisen orsakar skador som inte går att reparera.

Därför föreslår Vänsterpartiet nu ett historiskt omfattande investeringsprogram för klimatet på 700 miljarder kronor. Investeringsprogrammet fokuserar på tre viktiga områden för klimatomställningen – infrastruktur, elöverföringskapacitet och elproduktion samt bostadsbeståndet. Med Vänsterpartiets förslag skulle Sverige ta rejäla kliv mot att bli världens första fossilfria välfärdsland.

För att finansiera klimatomställningsprogrammet föreslår Vänsterpartiet ett 10-årigt moratorium för dagens överskottsmål i den offentliga budgeten, med start år 2023. Istället ska detta ersättas med ett underskottsmål på -1 procent av BNP. Detta kommer inte att äventyra de offentliga finanserna. I budgetpropositionen för 2022 beräknas den offentliga bruttoskulden till 35,4 procent och sjunker till 31,1 procent 2024. Med det underskottsmål vi föreslår skulle den offentliga bruttoskulden landa på omkring 39 procent av BNP år 2032. Det skulle fortfarande innebära en av de lägsta skuldnivåerna inom EU.

Detta alltså oräknat de positiva ekonomiska effekter som ett investeringspaket av den här omfattningen skulle medföra, som inte minst skulle innebära ett stort antal nya arbetstillfällen.

Vänsterpartiet är inne i en process att delvis lägga om den ekonomiska politiken. Omfattande investeringar i klimatomställningen är en bärande del av den omläggningen. De huvudsakliga argumenten för Vänsterpartiets förslag är dock inte statsfinansiella. Vi behöver en offensiv klimatpolitik som samtidigt är effektiv och socialt rättvis. Därför behöver vi genom gemensamma ansträngningar styra bort från fossila transporter, klimatnegativ produktion och konsumtion.

Ett så omfattande investeringsprogram som Vänsterpartiet föreslår kommer naturligtvis att innebära utmaningar för statsförvaltningen. Därför vill Vänsterpartiet att en omställningsminister ska ges i uppdrag att samordna, prioritera och bevaka klimatomställningen. Till sitt förfogande bör denne få en nyinrättad klimatinvesteringsmyndighet som bistår i arbetet med att prioritera, utreda och bevaka omställningen.

Läs Nooshi Dadgostar och Ali Esbati om förslagen på DN Debatt.

Se pressträffen med Ali Esbati och Åsa-Pia Järliden Bergström.